Samtliga informanter som intervjuades kände till begreppet social blandning, eftersom att alla svarade bland annat ”ja” på frågan ”Känner ni till detta begrepp, social blandning?”.
Resultatet från intervjuerna med planerare på strategiavdelningen i Malmö stad visar på att det inte finns en klar och bestämd definition av begreppet social blandning, i alla fall inte inom Malmö stad. Ingen av informanterna kunde med säkerhet ge en definition av begreppet. Utan istället var det personliga tolkningar och uppfattningar som framfördes. Den första informanten ville inte bruka begreppet i tal i jämförelse till dem andra. Informant 1 svarade såhär:
”Vi använder inte det begreppet. Den finns där men samtidigt inte. Vi känner inte för att behovet finns och vill inte avgränsa oss bara till det sociala perspektivet utan de ekonomiska och miljömässiga
31
aspekterna är lika viktiga”.
När informant 1 skulle definiera social blandning blev det en väldigt kort definition som snabbt vändes till en beskrivning om blandning och vad planerare fokuserar på i Malmö stad:
”Hmm... jag skulle väl säga att det finns två sidor av det begreppet, en blandning av befolkningen och en blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer. Vi fokuserar på just blandning. I Malmö vill vi inte ha resurssvaga områden med fattiga människor och resursstarka områden med rika
människor. Vi vill överbrygga dessa barriärer och omvandla dem till sammanlänkande platser så att människor med framför allt olika socioekonomiska förutsättningar inte skiljs åt. Med stadsplanering vill vi möjliggöra att olika hushåll ska kunna bo i samma bostadsområden, eftersom att en blandning
måste planeras och drivas framåt. Det kan inte uppstå spontant”.
Intervjun med informant 2 var mycket mer givande och gav en tydligare bild av social blandning. Denna informant använde social blandning i tal och undvek inte att tala ut det begreppet:
”Det finns ingen uttalad begreppsdefinition inom Malmö stad och det kan nog finnas en del olika tolkningar internt. Men generellt tror jag de flesta menar en stad där olika bostadsområden eller
stadsdelar har en befolkning som i sin sammansättning speglar hela befolkningen avseende exempelvis ålder och inkomst”.
Enligt informant 2 används social blandning ”inte särskilt ofta specifikt” i deras arbete, utan istället används socialt hållbar stad:
”Inom Malmö stad talas mer om en socialt hållbar stad där man kan säga att social blandning är en ingående del”.
Informant 3 uttrycker social blandning på följande vis:
”Vi har inte använt oss av just begreppet social blandning. Vi använder snarare begrepp som social hållbarhet. Att vi vill stäva efter social hållbarhet och att vi kan göra det genom funktionsblandning,
blanda upplåtelseformer och bebyggelsetyper. Begreppet social blandning används inte specifikt. Betydelsen används men i andra ordalag. Jag vet inte varför. Jag själv tycker nog att det låter lite slarvigt. Ibland kan det vara fördel att inte använda ett svårt begrepp utan byta ut det mot andra ord”.
Informant 4 har också den uppfattningen som informant 1 om att det inte finns något behov av att definiera social blandning, ”inom praktiken är det ofta lättare att enas kring begrepp och därför finns inte behovet av att definiera social blandning”. Denna informant påpekar att social blandning
32
tillämpas i diskussioner utan att innebörden av begreppet reflekteras. Men informanten formulerar social blandning precis som de tidigare om att det handlar om en blandning:
”Begreppet social blandning används i diskussionen från och till utan att vara definierat. Definitionen ser jag själv som att det i alla delar av staden ska finnas en blandning av invånare med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Eftersom att definitionen inte är helt klar har vi inte haft några direkta
oenigheter kring begreppet trots olika tolkningar internt. Syftet med att använda begreppet är oftast att motverka segregering. Begreppet är viktigt för att motivera strategierna kring en mer blandad
bebyggelse”.
När det gäller relevansen av att definiera ett begrepp hade planerarna lite delade åsikter om just detta. Informant 1 och 2 ansåg att det är viktigare att definiera inom akademin än i en politisk styrd organisation: ”Absoluta definitioner betraktas nog ofta som viktigare i akademisk miljö än i en kommunal verksamhet” och ”Behovet av att definiera social blandning är nog större inom akademin än inom praktiken då det ofta är lättare att enas kring begrepp i praktiken om de inte är helt tydligt definierade”. Informant 3 och 4 var dock mer positivt inställda till betydelsen av att definiera ett begrepp. Informant 3 svarade på följande sätt:
”Det är viktigt att klargöra vad som menas med ett begrepp så att alla är överens om innebörden. I exempelvis en arbetsgrupp är det speciellt viktigt så att alla arbetar mot samma mål. Men ibland kan
det vara fördel att inte använda ett svårt begrepp utan byta ut det mot andra ord”.
Såhär svarade informant 4:
”I arbetet med översiktsplan försöker vi definiera begreppen för att få en gemensam bas i diskussionen om den fysiska planeringen. Detta blir inte någon vetenskaplig definition. Samtidigt finns det en
önskan om att inte vara för detaljerad för att kunna enas kring begreppen”.
Deras uppfattning om social blandning är också att den ska minska och/eller motverka segregationen. Detta klargjordes under intervjuerna av samtliga informanter att social
blandning ska minska och/eller motverka segregationen. Dessutom påpekade informant 2 att social blandning är motsatsen till segregation: ”Man kanske kan säga att social blandning är motsatsen till segregation”. Blandade bostadsområden leder till en blandad befolkning. En blandad befolkning ska minska och/eller minska segregationen. På detta sätt uppnås social blandning. Informant 3 var tydlig inom detta och svarade såhär: ”En blandad befolkning leder till minskad segregation” och ”Social blandning uppnås genom att blanda upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper”.
33