Analys:

I den här delen ska resultaten analyseras och därmed försöka besvara det forsk- ningsproblem som genomsyrat uppsatsen, vilket frågar om en ökad demokratigrad ökar staters närvaro i transnationella samarbeten. För att kunna svara på forsk- ningsproblemet är det nödvändigt att blicka tillbaka till de två hypoteser som ut- gör det analytiska ramverket och vilka grundas i teoretisk empiri från tidigare forskning. Följande hypoteser ställs upp i uppsatsen;

H1: ”En ökad demokratigrad ökar staters benägenhet att ingå i TGI:s.” H2: ”En minskad demokratigrad minskar staters benägenhet att ingå i TGI:s.”

Utifrån min operationalisering av demokratibegreppet och djupdykning i tidi- gare forskning kring sambandet mellan demokrati och staters närvaro i transnat- ionella samarbeten, lyfte jag fram tre specifika egenskaper i demokratier som fö- reslagna drivande mekanismer i sambandet som står i fokus för undersökningen. De tre egenskaperna var öppenhet, tolerans samt politiska och civila rättigheter.

6.2.1 Hypotes 1; en ökad demokratigrad ökar staters benägenhet att

ingå i transnationella samarbeten”

Inledningsvis vill jag börja med att analysera Tunisien som var det fall som jag använde för att testa den första hypotesen, vilken antar att en ökning i demokrati- värde ökar staters närvaro i TGI:s. Det åskådliggörs i kapitel 6.1 att Tunisien upp- levde ett kraftigt ökat demokrativärde under den aktuella perioden, där det gick från 23 till 79 mellan 2010 och 2020. Vidare hade även värdena i de subkategorier som jag operationaliserade för de tre viktiga demokratiska egenskaperna även ökat mycket i värde, vilket också kan utläsas i samma kapitel. Utifrån de kun- skaperna drogs slutsatsen att Tunisien är ett optimalt fall för den första föreslagna hypotesen och bör ha ökat sin närvaro i TGI:s. Min undersökning visar, trots de maximerade chanserna för positivt resultat, inte en tydlig korrelation. Mellan 2010 och 2015 ökar demokrativärdet med 56 poäng på skalan, vilket är en kraftig ök- ning. Där kan vi också se i tabell 1.1 att landet ingår i en relativt stor del TGI:s.

Mellan 2016 och 2017 ligger landet kvar på en relativt hög demokratinivå, men trots det ingå de inte i några nya samarbeten alls. Mellan 2018 och 2020 sjunker demokratigraden (men ligger trots det kvar på en relativt hög nivå), och landet väljer att endast ingå i tre nya samarbeten. Det beteendet går emot teorin och föl- jer inte min föreslagna hypotes. Det som sker mellan 2016 och 2020 kan därför inte förklaras utifrån de teoretiska utgångspunkter som använts i uppsatsen. Det innebär att vi inte kan se ett tydligt samband trots Tunisiens förbättrade förutsätt- ningar för demokrati (öppenhet, tolerans och politiska samt civila rättigheter) vil- ket måste tolkas som ett förvånande resultat. Förväntningarna på att landet skulle öka sin närvaro i TGI:s under decenniets andra halva med stöd av tidigare forsk- ning, kan därför inte anses vara uppfyllda.

Under rubriken 6.1 redogörs även resultaten för kontrollvariablerna. I fallet Tunisien visar två av kontrollvariablerna på samvariation med den beroende vari- abeln, vilket är IGO:s och BNP. Båda kontrollvariabler följer samma mönster som den beroende variabeln, vilket ger en implikation att de är två möjliga mellan- eller bakomliggande variabler. Den tredje kontrollvariabeln, INGO:s, visar inte på samvariation med den beroende variabeln. Det här resultatet ger därför intressanta implikationer, då tidigare forskning gjort anspråk på korrelation (Westerwinter, 2019b). När tidsdimensionen lyfts in, som jag gjort i min undersökning, observe- ras inte den tydliga korrelationen som tidigare forskning hävdar. Mina resultat stämmer snarare överens med Andonovas (2014) tidigare forskning som inte kun- nat se korrelation mellan demokrati och staters närvaro i TGI:s. Då resultaten inte visar på ett tydligt samband mellan demokratigrad och staters närvaro i TGI:s, trots att fallet som testats har maximerade förutsättningar (most-likely fall), kan jag inte med säkerhet göra anspråk på korrelation i fallet Tunisien. Sammanfatt- ningsvis kan vi i fallet Tunisien dra slutsatsen att vi inte kan observera ett starkt samband, trots att landet har kraftigt förbättrat de förutsättningar (öppenhet, tole- rans och politiska samt civila rättigheter) som tidigare forskning och den här upp- satsen har identifierat som drivande mekanismer i staters benägenhet att ingå i TGI:s.

De förvånande resultaten bör dock tolkas med försiktighet. Som tidigare nämnt under avsnittet metodkritik finns det en risk att jag har missat att identifiera

samarbeten som Tunisien valt att gå in i. Om så är fallet, skulle mitt resultat kunna ifrågasättas. Vidare vill jag nämna att mitt val av fall bör finnas i åtanke när vi observerar de förvånande resultaten. Jag anser att det är viktigt att diskutera kring den risk som finns att Tunisien inte var ett optimalt val. Det finns en risk att landet inte lyckats uppfylla kriterierna för vad ett ”most-likely” fall bör vara på ett till- räckligt sätt. Om så är fallet, kan de viktiga demokratiska egenskaperna inte ha förbättrats tillräckligt mycket för att påverka Tunisiens närvaro i TGI:s, vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet kring sambandet. Däremot vill jag argumentera att jag valde landet utifrån de specifika kriterier som jag jobbade utifrån, där jag bedömde den demokratiska utvecklingen som tillräcklig. I det här fallet ansåg jag att landet var lämpligt för min undersökning, då Tunisien var ett av få länder som hade förändrats kraftigt i demokratigrad, inom ramen för Freedom House demo- kratiindex, under den aktuella perioden för undersökningen. Hade jag haft andra kriterier hade jag naturligtvis vägt in dem i mitt val av fall, men utifrån Freedom House demokratiindex ansåg jag att Tunisien var ett bra val. Trots ovanstående argumentation vill jag ändå flagga för de risker som skulle kunna tänkas vara bi- dragande orsaker till de förvånande resultaten.

6.2.2 Hypotes 2; en minskad demokratigrad minskar staters benägen-

het att ingå i transnationella samarbeten”

Vidare ska jag analysera fallet Ungern som var det fallet som jag använde för att testa den andra hypotesen, vilken antar att en minskning i demokrativärde minskar staters närvaro i TGI:s. I tabell 1.2 ser vi att Ungern inte visar på en lika kraftig minskning i demokrativärde som Tunisien. Landet tappar 21 poäng på Freedom House demokratiindex, vilket jag anser vara mycket över en elva-årig tidsperiod. Värdena för de subkategorierna som operationaliserats för de tre demokratiska egenskaperna som anses vara viktiga drivande mekanismer för staters ökade/minskade närvaro i TGI:s, har i fallet Ungern minskat vilket illustreras i kapitel 6.1. Utifrån de kunskaperna argumenterade jag för att Ungern kan anses vara ett ”most-likely” fall för en minskad närvaro i TGI:s mellan 2010 och 2020. Emellertid är det trots det svårt att urskilja ett tydligt samband i fallet Ungern. Det finns en liten minskning i deras närvaro i TGI:s under perioden, vilket illustreras i

tabell 1.2. Även i det här fallet är resultaten, trots minskningen, något förvånande. Resultaten följer, men med mycket små marginaler, den hypotes som underbyggts av den teoretiska empirin. Den tidsdimension som jag lyfter in visar även här att Westerwinters (2019b) slutsats om korrelation inte kan anses vara säker. Min undersökning av fallet Ungern hade för avsikt att undersöka om sambandet följde den andra riktningen, vilket jag vill argumentera för att det gör. Dock visas sam- bandet med så pass små marginaler att jag inte vill med säkerhet göra anspråk på korrelation. Som vi kunde se i kapitel 6.1 ingick Ungern i 12 samarbeten mellan 2010 och 2015, samt 5 samarbeten mellan 2016 och 2020. Jag vill argumentera för att det är så pass små marginaler, att det uppvisade sambandet skulle kunna bero på andra orsaker. Under rubriken 6.1 redogörs resultaten för kontrollvariab- lerna. I fallet Ungern visar två av kontrollvariablerna på samvariation med den beroende variabeln, vilket är IGO:s och INGO:s. Båda kontrollvariabler följer samma mönster som den beroende variabeln, vilket ger en implikation att de två kontrollvariablerna är möjliga mellan- eller bakomliggande variabler. Den tredje kontrollvariabeln, BNP, visar inte på samvariation med den beroende variabeln. Sammanfattningsvis kan vi även i fallet Ungern dra slutsatsen att vi inte kan ob- servera ett starkt samband, trots att landet har försämrats i de förutsättningar (öp- penhet, tolerans och politiska samt civila rättigheter) som tidigare forskning och den här uppsatsen har identifierat som drivande i staters benägenhet att ingå i TGI:s.

Jag vill även i fallet Ungern flagga för risken att jag inte lyckats identifiera samtliga samarbeten som landet ingått i under den aktuella perioden. Det finns en risk att jag inte lyckats identifiera samtliga samarbeten och om forskare skulle lyckas identifiera ytterligare sju samarbeten mellan 2016 och 2020 skulle korrelat- ion inte längre kunna fastställas. Av den anledningen för jag den ovanstående dis- kussionen om sambandet, där jag anser att de små marginalerna bör finnas i åtanke när jag gör ett försiktigt anspråk på korrelation. Med det sagt vill jag dock återigen betona att jag på ett mycket noggrant och metodiskt sätt samlat in min data, både för Tunisien och Ungern, där jag anser att jag trots risken för missar har lyckats identifiera de flesta samarbeten. Vidare kan även valet av fall diskuteras, då Ungerns demokratigrad inte förändrats lika kraftigt som Tunisiens. Det finns

en risk i fallet Ungern att landet inte lyckas uppfylla kriterierna för vad ett ”most- likely” fall bör vara på ett tillräckligt sätt. Om så är fallet, kan de viktiga demokra- tiska egenskaperna även här inte ha förbättrats tillräckligt mycket för att påverka Ungerns närvaro i TGI:s, vilket i sin tur även här kan ha påverkat resultatet kring sambandet. Jag vill dock betona att utifrån de specifika kriterier som jag jobbade utifrån, bedömde den demokratiska utvecklingen som tillräcklig. Utifrån min be- dömning har Ungern sjunkit så pass mycket i demokrativärde att jag anser att det borde ha visats ett tydligare samband om hypotesen hade stämt till fullo.