Slutlig diskussion

Då det inte finns en tydlig korrelation kring sambandet i fallet Tunisien tillsam- mans med en korrelation kring sambandet med små marginaler i fallet Ungern, vill jag därför argumentera för att mitt anspråk på kausalitet mellan demokratigrad och staters närvaro i TGI:s inte kan fastställas med säkerhet. Emellertid visar undersökningen att det skulle kunna finnas en korrelation (i båda fallen), men trots det saknas det bevis på tydlig kausalitet. Jag vill dock inte förkasta teorin som förespråkar sambandet helt, men jag anser att min undersökning inte visar på tillräckligt tydliga bevis för kausalitet. Mitt bidrag till forskningen ligger således i min undersökning som talar för ett behov av ytterligare studier kring sambandet mellan demokrati och staters närvaro i TGI:s. Vidare visar mitt bidrag att det är nödvändigt att lyfta in tidsdimensionen och även undersöka sambandet i den andra riktningen för att framtida forskning ska kunna göra anspråk på kausalitet. Min konstruktion av mitt dataset kan även argumenteras vara av vikt, då det iden- tifierat ytterligare TGI:s vilket är viktigt för framtida studier kring sådana speci- fika typer av transnationella samarbeten. Ett intressant resultat illustrerades vid isoleringen av kontrollvariabler, där de två länderna uppvisade olika resultat vid isoleringen med undantag för kontrollvariabeln IGO. I fallet Tunisien observeras en samvariation mellan beroende variabeln och kontrollvariablerna IGO och BNP, men inte med variabeln INGO. I fallet Ungern observeras en samvariation mellan den beroende variabeln och kontrollvariablerna IGO och INGO, men inte med variabeln BNP. Det här resultatet påvisar att variabeln IGO bör undersökas vidare

i framtida studier kring sambandet. Vid isolering i båda orsaksriktningar är IGO den enda kontrollvariabeln som visar på en samvariation. Det resultatet illustrerar att det finns ett behov att undersöka om staters närvaro i mellanstatliga organisat- ioner kan fungera som en mellan- eller bakomliggande variabel i sambandet mel- lan demokrati och staters benägenhet att ingå i TGI:s. Jag vill lyfta fram att fram- tida forskning bör göra ytterligare extensiva och intensiva studier. Forskare bör titta på sambandet över tid, samt lyfta in ytterligare drivande mekanismer som kan förklara sambandet. Behovet av att undersöka ytterligare underliggande drivande mekanismer föreslås även av Westerwinter (2019b).

7. Slutsats

Forskningsproblemet som min uppsats ämnade att undersöka, utgjordes av frågan om en ökad demokratigrad ökar staters benägenhet att ingå i transnationella sam- arbeten, vilket grundar sig i mitt syfte att undersöka sambandet mellan demokrati och staters närvaro i TGI:s. För att kunna undersöka forskningsproblemet och besvara frågeställningen genomförde jag en studie av Tunisiens och Ungerns när- varo i TGI:s mellan 2010 och 2020. Jag konstruerade ett nytt dataset och genom- förde en undersökning av sambandet utifrån tidigare operationalisering av TGI:s. Utifrån det analytiska ramverk som jag konstruerade med hjälp av tidigare empi- risk och teoretisk forskning, där tre demokratiska egenskaper lyftes fram som dri- vande mekanismer för sambandet, gjorde jag anspråk på kausalitet mellan demo- kratigrad och staters närvaro i TGI:s. Undersökningen underbyggdes av en analys där jag valde att lyfta in en tidsdimension och även pröva sambandet i två rikt- ningar. Det analytiska ramverket grundade sig i två hypoteser. Den första sa; en ökad demokratigrad ökar staters benägenhet att ingå i TGI:s. Hypotesen testades på fallet Tunisien, vars demokratigrad har ökat kraftigt mellan 2010 och 2020. En viss korrelation kunde urskiljas under det första decenniet, men jag kunde obser- vera en översiktlig korrelation och återfann därför inte tillräckliga bevis för att med säkerhet bekräfta hypotesen. Den andra hypotesen sa; en minskad demokra- tigrad minskar staters benägenhet att ingå i TGI:s. I det här fallet gick det att ur- skilja korrelation, men med ytterst små marginaler, vilket gjorde att jag inte vill bekräfta den andra hypotesen heller. Emellertid kunde jag därför inte göra anspråk på kausalitet, då en bekräftelse av de två hypoteserna hade krävts för att kunna göra det. Som jag fastställde i inledningen av min uppsats var inte mitt syfte att med säkerhet fastslå kausalitet kring sambandet mellan demokrati och staters be- nägenhet att ingå i TGI:s, utan snarare att bidra med utökad empiri för den teori- bildning som ligger till grund för sambandet. Min slutsats är att det krävs vidare

studier kring sambandet för att forskningen ska kunna göra anspråk på kausalitet i det undersökta sambandet, där jag har argumenterat för vikten av att lyfta in tids- dimension samt att vidare undersöka mellan- eller bakomliggande variabler där jag framför allt betonar variabeln ”närvaro i mellanstatliga organisationer som viktig”. Slutligen vill jag betona att jag trots mina resultat anser att sambandet mellan demokrati och staters närvaro i transnationella samarbeten är av relevans och bör utforskas vidare.

Referenslista

Andonova, L.B., & Levy, M.A. (2003). Franchising global governance: ma- king sense of the johannesburg type II partnerships, i Yearbook of international

cooperation on environment and development, Olav Schram Stokke och Øystein

B. Thommesenn, (red.). London: Earthscan Publications. s. 19–32.

Andonova, L.B., Hale, T.N., Roger, C.B. (2017). National policy and trans- national governance of climate change: substitutes or complements? International

Studies Quarterly 61 (2): 253–268.

Andonova, L.B. (2014). Boomerangs to partnerships? Explaining state parti- cipation in transnational partnerships for sustainability. Comparative Political

Studies 47 (3): 481–515.

Avant, D. (2016). Pragmatic networks and transnational governance of private military and -security services. International Studies Quarterly 60 (2): 330–342.

Avant, D.D., Finnemore, M., Sell, S.K., Finnemore, M. (2010). Who governs the globe? I Who governs the globe? Deborah D. Avant och Susan K. Sell, (red.) Cambridge: Cambridge University Press. s. 1–31.

Barnett, M., Pevehouse, J., Raustiala, K. (2016). The future of global gover- nance. Paper prepared for the workshop, The future of global governance? Social Trends Institute, Barcelona, Spain, December 1–3.

Bulkeley, H., Andonova, L.B., Betsill, M.M., Compagnon, D., Hale, T., Hoffmann, M.J., Newell, P., Paterson, M., Roger, C., Vanderveer, S.D. (2014).

Transnational climate change governance. Cambridge: Cambridge University

Press.

Cashore, B., Auld, G., Newsom, D. (2004). Governing through markets: fo-

rest certification and the emergence of non-state authority. New Haven: Yale

University Press.

Chan, S., Falkner, R., Goldberg, M., van Asselt, H. (2018). Effective and geographically balanced? An output-based assessment of non-state climate act- ions. Climate Policy 18 (1): 24–35.

Chan, S., & Müller, C. (2012). Explaining the geopgraphic, thematic and or- ganizational differentiation of partnerships for sustainable development. I Public-

private partnerships for sustainable development. Emergence, influence and legi- timacy. Philipp Pattberg, Frank Biermann, Sander Chan, Ayşem Mert, (red.) Ed-

ward Elgar: Cheltenham. s. 44–66.

Dahl, R.A (1989). Democracy and Its Critics. Yale University Press, New Haven.

Djelic, M.-laure and Sahlin-Andersson, K. (2006) “Introduction: A world of governance: The rise of transnational regulation,”, i Transnational Governance:

Institutional Dynamics of Regulation. Marie-Laure Djelic och Kerstin Sahlin-

Andersson, (red.) Cambridge: Cambridge University Press, s. 1–28.

Eichenauer, V.Z., & Reinsberg, B. (2017). What determines earmarked fun- ding to international development organizations? Evidence from the new multi-bi aid data. Review of International Organizations 12 (2): 171–197

Hale, T., & Roger, C. (2014). Orchestration and transnational climate gover- nance. Review of International Organizations 9 (1): 59–82.

Freedom house (2021a). Freedom in the world. Tillgänglig: Freedom in the World | Freedom House

Freedom house (2021a). Freedom in the world research methodology. Till- gänglig: Freedom in the World | Freedom House

Freedom House (2021c). Hungary. Tillgänglig: Hungary: Country Profile | Freedom House

Freedom House (2021d). Tunisia. Tillgänglig: Tunisia: Country Profile | Freedom House

Forest Stewardship Council. Governance & strategy. Tillgänglig: Governance & Strategy | Forest Stewardship Council (fsc.org)

Global Solution Network (GSN) databas. All GSNs identified to date. Till- gänglig: All GSNs Identified to Date - Global Solution Networks (gsnetworks.org)

Hoffmann, M.J. (2011). Climate governance at the crossroads experimenting with a global response after Kyoto. Oxford: Oxford University Press.

International Code of Conduct Association. About us. Tillgänglig: ABOUT US - ICoCA - International Code of Conduct Association

Kahler, M. (2018). From complex interdependence to complex governance. Opublicerat manuskript, American University

Krisch, N. (2017). Liquid authority in global governance. International The-

Lake, D.A. (2010). Rightful rules: authority, order, and the foundations of global governance. International Studies Quarterly 54 (3): 587–613.

Michaelowa, K., & Michaelowa, A. (2017). Transnational climate governance initiatives: designed for effective climate change mitigation? International Inte-

ractions 43 (1): 129–155.

MSI Integrity & Duke Human Rights Center at the Kenan Institute for Ethics (2017). The new regulators? Assessing the landscape of multi-stakeholder initiati- ves. Findings from a database of transnational standard-setting multi-stakeholder initiatives

Pattberg, P., Biermann, F., Chan, S., Mert, A. (2012). Introduction: part- nerhsips for sustainable development, Transnational Governance: Institutional

Dynamics of Regulation, Philipp Pattberg, Frank Biermann, Sander Chan, Ayşem

Mert, (red.). Edward Elgar: Cheltenham. s. 1–18.

Pevehouse, J.C., McManus, R., Nordstrom, T., Shannon, M., Widmann, M. (2015). Codebook for correlates of war 3 international governmental organizat- ions dataset version 3.0. Manuskript: University of Wisconsin-Madison

Schäferhoff, M., Campe, S. & Kaan, C. 2009, "Transnational Public-Private Partnerships in International Relations: Making Sense of Concepts, Research Frameworks, and Results". International Studies Review 11 (3): 451–474.

Teorell, J. & Svensson, T. 2007, Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig

metod, (1 uppl.). Liber, Stockholm.

The UNEP Climate Initiatives Platform (2021). Search initiatives. Tillgäng- lig: Search Initiatives - Climate Initiatives Platform

The UN Framework Convention on Climate Change International Coopera- tive Initiatives database (2013). List of cooperative initiatives full – ADP WS2 TP. Tillgänglig: List of cooperative initiatives full - ADP WS2 TP | UNFCCC

The UN Partnerships for the Sustainable Development Goals databas (2021).

Browse commitments and parterships. Tillgänglig: Browse partnerships & com- mitments - United Nations Partnerships for SDGs platform

UN Small Island Developing Action Platform (2021). New partnerships and

progress reports. Tillgänglig: Partnerships || Small Island Developing States (un.org)

Yearbook of international organizations. International organizations. Till- gänglig: The Yearbook of International Organizations | Union of International Associations (uia.org)

Westerwinter, O (2019a). Online appendix for transnational public private

governance initiatives in world politics: introducing a new data set. Tillgänglig:

Transnational public-private governance initiatives in world politics: Introducing a new dataset | SpringerLink (uu.se)

Westerwinter, O (2019b). "Transnational public-private governance initiatives in world politics: Introducing a new dataset". Review of International Organizat-

ions 16(1). Tillgänglig: Transnational public-private governance initiatives in world politics: Introducing a new dataset | SpringerLink (uu.se)

World bank’s World Development Indicators. Databank. Tillgänglig: World Development Indicators | DataBank (worldbank.org)

Österman & Folke (2020). Getting started quantitative analysis:descriptive

statistics, statistical inference and regression analysis. Kursdokument för Metod