I följande kapitel har vi valt att dela upp texten efter våra frågeställningar. Vi ansåg att de två första frågeställningarna kunde skrivas ihop i ett kapitel, vilket gör att det finns två kapitel i denna analys som analyserar vårt resultat. Vår insamlade empiri kommer att analyseras med hjälp av de teorier och begrepp som nämns tidigare i studien. Vi kommer att användas oss av karriärteorin Careership där vi fokuserar på begreppen habitus och handlingshorisont. Empirin kommer även att analyseras utifrån Career Management Skills samt en översatt tabell av denna modell.
7.1 En översatt modell
Som tidigare nämnt valde vi att utgå ifrån Portugals modell om Career Management Skills (ELGPN 2012, 94), (Se bilaga 1). Denna modell innehöll fyra åtgärder; explore, analyse, act och assess. Vi har som tidigare nämnt valt att skapa en översatt tabell av de kompetenser och åtgärder som vi, utifrån det presenterade resultatet, kan se att våra informanters arbetssätt präglas av. Nedan följer vår översätta tabell där den första kolumnen presenterar de kompetenser som vi ser möjliga att applicera på våra informanters arbetssätt. Nästa kolumn presenterar den nivån av åtgärd som vi ser att våra informanter arbetar med och en definition på vad de olika kompetenserna innebär. Den tredje kolumnen visar informanternas namn och detta för att få en lättare överblick vilka kompetenser som går att koppla till de olika informanternas arbetssätt. I de svar vi erhållit från informanterna kan vi inte se spår av arbetssätt som kan falla inom ramarna för de andra tre åtgärderna. Vi kan inte heller utläsa att informanterna arbetar med insatser som berör de andra två kompetenserna som nämns i Portugals Career Management Skills modell (ELGPN 2012, 94).
Tabell 2. Översatt Career Management Skills modell
Kompetens
Nivå av åtgärd: Utforska Informanter
Självkännedom
Identifiera personliga egenskaper och bli medveten om jaget
Love och Chris
Samla information
Identifiera källorna till den information som behövs för att hantera
karriärplanen
Sam, Chris, Love, Connie, Robin och Kim Beslutstagande Identifiera de bakomliggande principerna för beslutsfattande
Kim och Sam
Tillgång till arbetsmarknaden
Identifiera nödvändiga strategier och färdigheter för att komma åt
arbetsmarknaden
Sam
7.2 Arbetet med arbetsmarknadskunskap kopplat till teori
Utifrån Career Management Skills modellen, utvecklad i Portugal (ELGPN 2012, 94) (Se bilaga 1), kan vi utifrån de resultat vi fått fram i empirin utläsa att informanterna endast arbetade med följande kompetenser: självkännedom, samla information, beslutstagande och tillgång till arbetsmarknaden. Utifrån resultatet kan vi utläsa att informanterna endast arbetade med det som nämns i åtgärden utforska, vilket går att tolka från modellen ovan. Vi kan dock inte utläsa att informanterna nämnde något som kunde passade in på de andra tre åtgärderna, vilka är analyse, act och assess.
Resultatet visade att alla sex informanter arbetade med kompetensen att samla information, vilket de gjorde genom att bjuda in personer från externa verksamheter som informerade eleverna om yrken och arbetsmarknad, samt gick på utbildningsmässor. Med dessa arbetssätt är en möjlig tolkning att eleverna utvecklade sin kunskap kring yrken och därmed vidgade sina handlingshorisonter samt att eleverna förbättrade kompetenserna i Career Management Skills (ELGPN 2012, 21) genom att bland annat samla in och organisera information om utbildning utifrån sig själv. Empirin visade att informanternas arbetssätt skiljde sig åt när det gällde tre av dessa fyra kompetenser (ELGPN 2012, 94). Två av informanterna arbetade med kompetensen självkännedom. De arbetade bland annat med enskilda samtal för att få eleverna att känna sig tryggare inför sina val. En tänkbar tolkning är att enskilda samtal även skulle kunna leda till att elever utvecklar kompetenser från Career Management Skills genom att de analyserar information om sig själva i förhållande till utbildningar och yrken, vilket skulle kunna hjälpa eleverna att identifiera sin självkännedom. Från vår insamlade data går det också att tyda att elevernas bakgrund kan påverka deras val. En av informanterna beskrev att elevens erfarenheter och föräldrars utbildningsnivå kan vara en påverkansfaktor men att det är möjligt att göra ett annorlunda val om handlingshorisonten vidgas. En eventuell förklaring skulle vara att elevens habitus har påverkats av den sociala miljön, vilket i sin tur har påverkat elevens handlingshorisont. Genom att prata om påverkansfaktorer så arbetade två av informanterna med kompetensen beslutstagande. Den sista kompetensen som vi tolkar utifrån de beskrivna arbetssätten är kompetensen tillgång till arbetsmarknaden och vi kan endast urskilja att en informant arbetar med den. I och med informerande om arbetssökande samt vikten av rätt sorts kommunikation och beteende på arbetsplatser så skulle en tänkbar tolkning vara att eleverna utvecklar strategier och färdigheter inför det kommande inträdet på arbetsmarknaden.
Fler kunskaper som eleverna skulle kunna utveckla från ovannämnda arbetssätt är förståelsen för gymnasieskolans olika program, för arbetsmarknadens utbud och efterfrågan samt att arbetsmarknaden är föränderlig. De skulle även kunna utveckla kunskaper kring att se helheter i arbetsmarknaden och att det finns många olika yrken att välja. Dessa kunskaper beskrev informanterna som värdefull arbetsmarknadskunskap inför gymnasiet.
För att tydligare redovisa skillnaderna mellan arbetssätten på skolorna har vi valt att kategorisera skolorna efter låg, medel och hög, vilket är baserat på delområdets utbildningsnivå (se tabell 1 intervjupersoner). Som i ovan nämnd analys kommer även denna analys att präglas av den Career Management Skills modell som utvecklats i Portugal (ELGPN 2012, 94) samt begrepp från Careership (Hodkinson & Sparkes 1997, 33-35).
Den enda likhet som vi utläser i resultatet är att alla skolor, oavsett delområdets utbildningsnivå, arbetade med kompetensen samla information, vilket enligt modellen innebar att identifiera den information som behövs för att hantera karriärplaner. En eventuell förklaring till varför alla skolor arbetade med denna kompetens skulle kunna vara för att det i Skolverkets allmänna råd (2013a, 11-12) för arbetet med studie- och yrkesvägledning står att syftet i skolan med studie- och yrkesvägledning är att ge alla elever kunskaper för att kunna hantera frågor kring framtiden. Vi tänker att alla skolorna ser information som ett arbetssätt för att försäkra sig att alla elever har fått någon typ av kunskap kring hantering av frågor inför framtida val.
Den första skillnaden som går att uppfatta utifrån vår insamlade data är att kompetensen självkännedom endast arbetas med på skolor i delområden där utbildningsnivån enligt vår tolkning är medel. Utifrån denna analys tror vi att detta arbetssätt nämns av informanterna i områdena vi kategoriserar som medel då elevers handlingshorisonter skulle kunna vara breda eftersom utbildningsnivån i dessa områden är blandade. Därav skulle elever kunna ha svårt att göra ett val, då de kan se många utbildningsalternativ som möjliga. Vi ser även en skillnad när det kommer till arbetet med kompetensen beslutstagande, då den enligt vår empiri enbart arbetas med på skolor med en låg och hög utbildningsnivå. Detta skulle kunna bero på att eleverna på dessa skolor kan ha en begränsad handlingshorisont där vi tänker att det kulturella kapitalet, i form av delområdets utbildningsnivå, är en påverkansfaktor. En tolkning som vi gör är att elever i dessa områden kan se mest av en utbildningsnivå. Den tredje och sista skillnaden som går att utläsa från resultatet är att det enbart är skolor som vi har kategoriserat som låg där arbete med kompetensen tillgång till arbetsmarknaden bedrivs. En eventuell tolkning är att endast de skolor som vi kategoriserar som låg arbetar med detta då vi tror att elevernas handlingshorisont kan påverka studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt. Eftersom att vidare studier inte dominerar i de områden som vi kategoriserar som låg är vår tanke att studie- och yrkesvägledare väljer att arbeta med kompetensen tillgång till arbetsmarknaden då arbete efter gymnasiet kan ses som mer aktuellt i områden med låg utbildningsnivå. Kompetensen tillgång till arbetsmarknaden skulle kunna vara en kompetens
vår empiri då vi enbart tolkar att det är de skolor vi kategoriserar som låg som är de vilka tillämpar denna kompetens i sitt arbete.
7.4 Sammanfattning
Informanterna i denna studie arbetade med fyra olika kompetenser utifrån en Career Management Skills modell. Dessa fyra kompetenser var självkänendom, samla inforamtion, beslutstagande samt tillgång till arbetsmarkanden. Analysen visade att informanternas arbetssätt skiljde sig åt när det gällde tre av dessa fyra kompetenser. Informanternas arbetssätt skiljde sig också åt beroende på vilken utbildningsnivå som dominerade i delområdet där skolan låg. Resultatet av analysen presenterade att de olika arbetssätten som studie- och yrkesvägledarna i denna studie arbetade med också belyser det som de tillskrev som värdefull arbetsmarknadskunskap för eleverna att ha inför gymnaisevalet.