Bristen på arbetsmarknadskunskap i grundskolan

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Bristen på arbetsmarknadskunskap i

grundskolan

Studie- och yrkesvägledares arbete med arbetsmarknadskunskap

och hur det skiljer sig åt beroende på vart skolan är belägen

The lack of labour market knowledge in elementary school

Inesa Veli

ć

Josefin Månsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-04

Examinator: Nils Andersson Handledare: Frida Wikstrand

Sammanfattning

Då arbetsmarknader har vidgats ut till Europa och världen har antalet yrken och utbildningar ökat. Detta gör att elever idag kan uppleva sitt framtidsval som komplicerat och många uppvisar en oro inför framtiden. Dock visar de elever som har fått information om arbetsmarknaden en mindre oro kring framtiden. Med detta som bakgrund har denna studie som syfte att analysera på vilket sätt studie- och yrkesvägledare arbetar med att öka grundskolelevers arbetsmarknadskunskap och hur detta arbete skiljer sig åt beroende på hur utbildningsnivån ser ut hos invånarna i delområdet skolan ligger i, och med delområde menas ett område i en stadsdel. Vi vill även förstå vad studie- och yrkesvägledare tillskriver arbetsmarknadskunskapen för värde för elever gymnasieval. Studien redogörs ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. För att få svar på studiens frågeställningar har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Analysen från studiens empiri bygger på karriärteorin Careership med fokus på begreppen handlings-

horisont och habitus samt Career Management Skills som i studien används som en teoretisk modell. Resultatet i studien visar att det informanterna såg som värdefull arbetsmarknads- kunskap för eleverna att ha inför gymnasievalet skiljde sig åt. Studie- och yrkesvägledarna berättade att de upplevde elevernas arbetsmarknadskunskap som bristfällig trots de insatser som gjordes samt att deras arbetssätt skiljde sig åt beroende på utbildningsnivån i delområdet där skolan ligger.

Nyckelord: Arbetsmarknadskunskap, Career Management Skills, gymnasievalet, handlings- horisont, yrke.

Förord

I detta arbete valde vi att skriva alla delar gemensamt för att kunna ha en öppen diskussion och för att få en bra struktur genom arbetet. Dock har vi båda haft områden där den ena har haft ett större huvudansvar. Inesa har haft mer ansvar för tidigare forskning, teori, metod samt diskussion. Josefin har haft mer ansvar för inledning, bakgrund, resultat och analys.

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till alla de studie- och yrkesvägledare som ville ställa upp på intervjuer. Tack för all information, intressanta tankar och tips som vi fick under våra träffar med er. Ett stort tack vill vi även rikta till vår handledare Frida Wikstrand för alla diskussioner och tips vi erhållit på vägen. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett bra samarbete, långa diskussioner och ett ihållande engagemang.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition ... 9

2. Bakgrund ... 10

2.1 Mål och riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i grundskolan ... 10

3. Tidigare forskning ... 12

3.1 Studie- och yrkesvägledning ur elevens perspektiv ... 12

3.2 Metoder för studie- och yrkesvägledare att arbeta med ... 13

3.3 Arbetslivserfarenheter skapar en yrkesmedvetenhet ... 13

3.4 Öka kunskapen om valalternativ ... 14

3.5 Sammanfattning ... 14

4. Teori ... 16

4.1 Careership ... 16

4.1.1 Användning av Careership i studien ... 17

4.2 Career Management Skills ... 17

4.2.1 Användning av Career Management Skills i studien ... 18

5. Metod ... 20 5.1 Metodval ... 20 5.2 Urval ... 21 5.3 Datainsamling ... 23 5.4 Analysform ... 24 5.5 Etiska ställningstaganden ... 25 6. Resultat ... 27 6.1 Elevernas arbetsmarknadskunskap ... 27 6.2 Värdefull arbetsmarknadskunskap ... 28

6.3 Arbetet med arbetsmarknadskunskap ... 29

6.3.1 Framtidsvalets påverkansfaktorer ... 31

6.3.2 Om studie- och yrkesvägledarna fick bestämma ... 32

7. Analys ... 35

7.1 En översatt modell ... 35

7.2 Arbetet med arbetsmarknadskunskap kopplat till teori ... 36

7.3 Skillnader i arbetet med arbetsmarknadskunskap ... 37

7.4 Sammanfattning ... 39

8. Diskussion ... 40

8.1 Resultatdiskussion ... 40

8.2 Teori- och metoddiskussion ... 42

8.3 Förslag till framtida forskning ... 44

Referenslista ... 45

Bilaga 1: Career Management Skills Modell Portugal ... 48

Bilaga 2: Intervjuguide ... 49

Tabellförteckning

Tabell 1 Intervjupersoner……….22

1. Inledning

I Framtidsval (SOU 2019:4, 85) definieras begreppet arbetslivskunskap där det innebär att elever ska få information och kunskap om arbetsmarknaden och arbetslivet för att kunna göra väl underbyggda val om sin framtid. Vi anser också att en bred kunskap om yrken och en förståelse för olika yrkens arbetsuppgifter samt vilka utbildningsvägar som finns tillhör begreppet arbetslivskunskap. Definitionen av arbetslivskunskap som beskrivs i Framtidsval (SOU 2019:4, 85) tillsammans med vår definition kommer vi vidare i studien att benämna som arbetsmarknadskunskap.

Studier visar att ungdomsarbetslösheten länge har varit ett samhällsproblem och forskning kring ungdomsarbetslöshet visar på att övergången mellan skola och arbetsliv är en påverkansfaktor kring ungdomars etablering i arbetslivet (Panican 2015, 4). Utbildning och arbetsmarknader vidgats till både Europa och världen, vilket innebär att det blir svårare för den enskilde individen att orientera sig mot sin framtida arbetsmarknad. Trots detta så finns en förväntan på individen att kunna ta ställning till både långsiktiga men också betydande val av yrkesinriktning och utbildning många år innan denne ens har möjlighet att gå ut i arbetslivet (Lindh & Lundahl 2008, 55). En bristande studie- och yrkesvägledning i skolorna skulle kunna skapa ett problem ur ett samhälleligt perspektiv där etableringen på arbetsmarknaden kan bli svår (SOU 2019:4, 14). En väl fungerande studie- och yrkesvägledning skulle kunna motverka detta och vara behjälplig för kompetensförsörjning och en förbättrad matchning på arbetsmarknaden.

I läroplanen för grundskolan framgår det att ett av målen för skolor i Sverige är att varje elev ska kunna granska olika valmöjligheter och kunna ta ställning till frågor som rör elevens egna framtid, samt att elever ska ha kännedom om möjligheterna till fortsatt utbildning (SOU 2019:4, 135). Enligt Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning (2013a, 11-12) är syftet med studie- och yrkesvägledningen i grundskolan att ge eleverna de förutsättningar och kunskaper som de behöver för att klara av att hantera de frågor som rör studier och framtida yrken. I Bergström och Pintos (2017, 5) rapport har cirka 3 200 ungdomar svarat på enkätundersökningen och svaren synliggör oroväckande siffror kring ungas framtidstro. Rapporten visar att unga känner en stor oro inför framtiden men de unga som har vuxna omkring sig och som har fått information om arbetsmarknaden känner mindre

oro om framtiden (Bergström & Pinto 2017, 5). Drygt 2 av 3 ungdomar uppger att de inte har fått betryggande information om arbetsmarknaden och hur arbetsmarknaden fungerar under sin skolgång (Bergström & Pinto 2017, 11).

Utbildningsväsendet ska i så stor utsträckning som möjligt främja att barn som har olika social bakgrund har likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning (SCB 2016, 5). Trots detta är det stora skillnader i andelar individer som har skaffat sig en högre utbildning beroende på deras föräldrars utbildning. Statistik från SCB (2016, 6) redovisar att om båda föräldrarna till en individ har en eftergymnasial utbildning är det 80 % av dessa som även väljer att skaffa sig en eftergymnasial utbildning. När det gäller de personer där båda föräldrarna har en gymnasial utbildning så är andelen personer som har en eftergymnasial utbildning 40 % (SCB 2012, 5).

Vi anser att det som presenterats i detta kapitel är av relevans för vår studie då vi tar upp att arbetsmarknaden har expanderats och att en bristande studie- och yrkesvägledning kan leda till svårigheter kring etablering på arbetsmarknaden. Ovanstående information är även relevant då den berör studie- och yrkesvägledarnas arbete kring att hjälpa elever att klara av frågor kring sin framtid vilket kan kopplas samman med ungdomars oro inför framtiden. Informationen från SCB är av relevans då den ger bakgrundsinformation inför vår ena frågeställning.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att analysera hur studie- och yrkesvägledare idag arbetar för att öka kunskapen om arbetsmarknaden och hur deras arbete skiljer sig åt beroende på invånarnas utbildningsnivå i delområdet där skolan ligger, med delområde menar vi ett område i en stadsdel. Vi vill även förstå vad studie- och yrkesvägledarna tillskriver arbetsmarknads- kunskapen för värde för elevers gymnasieval. Våra frågeställningar är:

● Vilka kunskaper beskriver studie- och yrkesvägledare som värdefull arbetsmarknads- kunskap för elevers gymnasieval?

● Hur arbetar studie- och yrkesvägledare i grundskolan med att öka elevers kunskap kring arbetsmarknaden?

● Hur skiljer sig studie- och yrkesvägledarnas arbete åt beroende på invånarnas utbildningsnivå i delområdet där skolan ligger?

1.2 Disposition

I kapitlet tidigare forskning har vi lyft fram tidigare studier, både nationella och internationella, som lyfter fram tillvägagångssätt för studie- och yrkesvägledare att jobba på som stärker elevers arbetsmarknadskunskap. Vi skriver även om studier som lyfter frågan om vikten av att elever introduceras till arbetslivet och skapar arbetslivserfarenheter. Under kapitlet teori presenterar vi de teorier som vi menar är relevanta att använda för att förstå vår insamlade data. De teorier vi har valt att lyfta fram är karriärteorin Careership grundad av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes. Vi kommer även att använda oss utav Career Management Skills, vilket vi kommer använda som en teorimodell för att förklara vår empiri. Vidare presenteras metodkapitlet där vi har valt att lyfta vilken typ av metod vi har använt oss utav samt hur tillvägagångssättet för vår studie ser ut men även hur vi tänker analysera och tolka vårt insamlade resultat. Dessutom har vi valt att förklara vilka etiska ställningstaganden vi har valt att tillämpa och hur vi har använt oss av dessa. Under resultatkapitlet presenterar vi det vi fått fram i vår empiri genom våra utförda intervjuer. I analyskapitlet har vi valt att analysera resultatet genom att ta hjälp av de teorier och teoretiska utgångspunkter som presenterats i teorikapitlet och med hjälp av dem svara på studiens frågeställningar och syfte. I det avslutande kapitlet, diskussion, har vi valt att diskutera vår studie utifrån innehållet i tidigare forskning, resultat och analys. Vi avslutar kapitlet med att lägga fram våra förslag och tankar kring framtida studier.

2. Bakgrund

I kommande kapitel följer information kring vad elever kan få för hjälp av studie- och yrkesvägledningen inför sitt gymnasieval samt om skolans kompensatoriska uppdrag. Meningen med detta kapitel är att ge en ökad förståelse och insikt i vad studie- och yrkesvägledning kan bidra med inför elevernas gymnasieval och kring skolans arbete med att individanpassa utifrån elevers förutsättningar.

2.1 Mål och riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i

grundskolan

I dagens samhälle är utbudet på yrken och utbildningar väldigt stort och elever i Sverige ser sitt framtidsval som komplicerat (Skolverket 2013b, 12). I läroplanen för grundskolan framgår det att ett av målen är att varje elev ska kunna granska olika valmöjligheter och kunna ta ställning till olika frågor som rör elevens framtid, samt att elever ska ha kännedom om möjligheterna till fortsatt utbildning (SOU 2019:4, 135). Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning (2013a, 11-12) skriver att syftet med studie- och yrkesvägledning i skolan är att elever ska få förutsättningar och kunskaper för att klara av att hantera frågor kring studier och framtida yrken. Skolverket (2013a, 21) skriver även att eleverna ska utveckla kunskaper kring arbetslivet, arbetsmarknad och om utbildningsvägar samt att kunna reflektera om sina egna intressen, möjligheter och eventuella begränsningar i förhållande till sina framtidsmål.

Skolan ska arbeta med sin studie- och yrkesvägledning på ett systematiskt och långsiktigt sätt samt att studie- och yrkesvägledningen ska individanpassas för eleverna (Skolverket 2013a, 14). Skolverket (2013c, 10) beskriver hur skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som går ut på att skapa förutsättningar för att alla elever ska ha möjligheten att utvecklas utifrån utbildningens mål. De elever som generellt lyckas sämre är elever med utländsk bakgrund och de elever vars föräldrar är lågutbildade (Skolverket 2015, 9). Genom att förstå vilka föreställningar eleverna har kring framtida studier och yrken samt vilka faktorer som

påverkar elevernas val kan skolans personal hjälpa eleverna att vidga sina perspektiv vad gäller yrken, branscher och utbildningar (Skolverket 2013a, 24).

3. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att presentera tidigare forskning med relevans i förhållande till vår studies frågeställningar och syfte. Vi kommer att presentera både nationella och internationella studier som valt att studera frågor som liknar de vi valt att lägga fokus på i vår studie. Dessa studier visar resultat som ger en förståelse till vad som är viktigt att arbeta med hos grundskoleelever för att deras arbetsmarknadskunskap ska öka.

3.1 Studie- och yrkesvägledning ur elevens perspektiv

För många elever är gymnasievalet det första som rör framtiden, utbildning och ett yrkesliv (Dresch & Lovén 2011, 43). De flesta elever beskriver hur deras föräldrar varit med i diskussioner kring gymnasievalet, men även kompisar och skolans studie- och yrkesvägledare har haft betydelse i elevers val (Dresch & Lovén 2011, 45). Elever känner ett stort behov av att få tid tillsammans med sin studie- och yrkesvägledare då det finns en stark osäkerhet kring gymnasievalet (Skolverket 2013b, 12). Kunskaper som elever påpekar som viktiga är att få information kring är utbildningar, yrken och arbetsmarknad (Dresch & Lovén 2011, 47). I Bergströms och Pintos (2017, 11) rapport har elever fått ge förslag på hur de skulle vilja få mer information om arbetsmarknad. Att ha mer tid för praktik under sin utbildning var det som majoriteten hade angett som förslag, tätt följt av ett förslag om fler studiebesök ute på arbetsplatser. Elever vill gärna komma i kontakt med människor från företag som skulle kunna berätta om sina yrken och svara på frågor.

Detta resultat från tidigare forskning ser vi som relevant för studien då den tar upp elevernas perspektiv kring vad som behövs för att få ökad arbetsmarknadskunskap inför gymnasievalet. Vi ser att elevernas perspektiv är relevant att ta upp då vi efter vår insamlade empirin kan se vad det är studie- och yrkesvägledarna arbetar med när det kommer till arbetsmarknadskunskap och vad det är elever säger att de skulle behöva.

3.2 Metoder för studie- och yrkesvägledare att arbeta med

Irene Mcintosh (2000, 621) skriver att karriärutveckling är en process som börjar i tidig ålder och som sedan fortsätter att utvecklas genom hela livet. Olika jobbmässor kan vara inspirerande för elever i grundskolan då de kan få möjlighet att prata med arbetsgivare för att samla information om olika yrken. Genom att kombinera lektioner i klassrummet och upplevelser från arbetslivet kan det inspirera elever till att samla in yrkesinformation utifrån sin egen personlighet. Mcintosh (2000, 624) menar att studie- och yrkesvägledare ska upplysa om alternativa karriärer för att få elever att förstå sig på arbetsmarknaden och olika utbildningsvägar som kan tas för att komma ut i arbete. Mcintosh (2000, 624) skriver att det är en utmaning för studie- och yrkesvägledare inom alla akademiska nivåer att lyckas utveckla aktiviteter som ska hjälpa elevers karriärutveckling, men de studie- och yrkesvägledare som involverar individer från arbetslivet i sina aktiviteter har en högre sannolikhet att hjälpa elever till en yrkesmässig framgång.

Vi ser denna forskning som relevant för vår studie då Mcintosh benämner olika metoder som vi tolkar skulle kunna användas i studie- och yrkesvägledares arbete för att öka arbets- marknadskunskapen hos elever.

3.3 Arbetslivserfarenheter skapar en yrkesmedvetenhet

Forskaren Kelly Arrington (2000, 103) skriver att elever i grundskolan behöver utveckla en medvetenhet kring yrken och dra nytta av arbetslivserfarenheter om de ska ha möjlighet att kunna reflektera mer på djupet kring sin framtid. Arrington (2000, 103-104) beskriver att grundskoleelever är i en ständig process där de utforskar sina intressen och bör därför ges en tidig inblick i arbetslivet genom exempelvis studiebesök eller att skugga på en arbetsplats för att få arbetslivserfarenheter. Arrington fortsätter (2000, 104) och skriver att studie- och yrkesvägledare i arbetet med grundskoleelever bör lägga stor vikt vid att hjälpa elever med utforskningen av deras intressen och arbetslivserfarenheter.

Vi ser även denna forskning som relevant för vår studie då Arrington tar upp att arbetslivserfarenheter hjälper elever att skapa en medvetenhet kring yrken. Att elever tidigt får arbetslivserfarenhet ser vi som viktigt för att öka elevernas arbetsmarknadskunskap och tidigare har vi nämnt att kunskap om yrken är en viktigt del av arbetsmarknadskunskap.

3.4 Öka kunskapen om valalternativ

Anders Lovén (2000) har skrivit en studie där han undersöker vilken betydelse studie- och yrkesvägledning har i samband med valet till gymnasieskolan utifrån både studie- och yrkesvägledares, samhällets och elevers perspektiv (Lovén 2000, 18). Studie- och yrkesvägledarna beskrev att elever inte hade tillräckligt med kunskap om valalternativ och därav var det viktigt att ge eleverna en bred översikt kring vilka yrken och utbildningar som finns som alternativ (Lovén 2000, 237). Studie- och yrkesvägledarna i studien nämnde att de önskade en större möjlighet och mer tid till att starta en valprocess med eleverna, de beskrev även att en större delaktighet från lärarna i denna process med eleverna hade varit önskvärt (Lovén 2000, 237).

Vi menar att denna forskning är relevant för vår studie då även denna forskning betonar att studie- och yrkesvägledarna behöver arbeta med att öka elevers kunskap kring vilka alternativ som finns när det gäller yrken och utbildningar. En ökad kunskap om yrken och utbildningsvägar passar in i vår definition av vad arbetsmarknadskunskap är.

3.5 Sammanfattning

Den presenterade forskningen visar att det är viktigt för elever och deras framtida val att de får arbetslivserfarenhet (Arrington 2000, 103-104). Elever själva menar att det är viktigt för dem att få information kring bland annat utbildningar, yrken och arbetsmarknad (Bergström & Pinto 2017, 11). Forskningen säger också att grundskoleelever är i en ständig process där de utforskar sina intressen och att studie- och yrkesvägledning bör fokusera på att hjälpa elever med detta (Arrington 2000, 104). Arbetslivserfarenheten hos elever har visats vara en stor påverkansfaktor i deras kommande yrkesval. Forskning menar att kombination av lektioner i klassrummet kring arbetsmarknad och att låta elever skapa arbetslivserfarenhet kan vara ett framgångsrikt sätt för studie- och yrkesvägledare att arbeta på med grundskoleelever (Mcintosh 2000, 623-624; Arrington 2000, 104). Forskning visar även att de studie- och yrkesvägledare som involverar individer från arbetslivet i sina aktiviteter har

en högre sannolikhet att hjälpa eleverna till en yrkesmässig framgång (Mcintosh 2000, 623-624).

De ovan nämnda forskningar har valts ut eftersom vi ser en relevans i att lyfta elevernas perspektiv kring vad de anser sig behöva inom arbetsmarknadskunskap. I diskussionskapitlet är tanken att vi senare ska koppla elevernas perspektiv med våra informanters arbetssätt för att se om de arbetar på det sätt eleverna i den ovan nämnda studien har gett förslag på. De ovan nämnda forskningarna har även valts ut då de berör olika metoder som studie- och yrkesvägledare kan arbeta utefter och för att arbetslivserfarenheter ger eleven en ökad kunskap om yrken. Avslutsningvis har ovan nämnd forksning valts ut för att det var viktigt för studie- och yrkesvägledare att bredda elevernas perspektiv när det gäller yrken och utbildningar.

4. Teori

Syftet med vår studie är att analysera på vilket sätt studie- och yrkesvägledare idag arbetar för att öka kunskapen om arbetsmarknaden hos grundskoleelever och hur studie- och yrkesvägledares arbete skiljer sig åt beroende på utbildningsnivån i delområdet där skolan ligger. Vi vill även förstå vad arbetsmarknadskunskapen tillskrivs för värde för elevers gymnasieval av studie- och yrkesvägledare. För att kunna analysera empirin som framkommit så kommer vi använda oss av begreppen habitus och handlingshorisont från Careershipteorin. Vi kommer även använda begreppet Career Management Skills som en teoretisk modell.

4.1 Careership

Careership är en sociologisk teori som är baserad på Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital (Hodkinson & Sparkes 1997, 29). Hodkinson och Sparkes (1997, 29) har skapat en teori om karriärval där författarna involverar begrepp som består av tre dimensioner som har betydelse för en individs karriärval. Den första dimensionen är rationella val som är belägna i individens habitus, den andra dimensionen är interaktion med andra aktörer på utbildnings- och arbetsmarknaden och den tredje dimensionen är hanteringen av oförutsedda val vid brytpunkter eller rutiner. Hodkinson och Sparkes (1997, 33) menar att ungdomar är delvis rationella i sina karriärval. Karriärvalet baseras på egna erfarenheter, vilket gör deras val mer praktiska än systematiska, eller så baseras valet på information från familj eller vänner. Hodkinson och Sparkes (1997, 33) menar att ungdomars beslut inte är helt relationella eftersom de ofta är påverkade av känslor och olika sinnesstämningar. Ungdomars beslut blir då oftast ett accepterande av en valmöjlighet istället för att de väljer mellan många olika alternativ.

De begrepp som vi väljer att belysa är habitus och handlingshorisont. I Careership anses habitus vara en viktig faktor när det handlar om individer och hur de ser på sina möjligheter och alternativ (Hodkinson & Sparkes 1997, 33). Hodkinson och Sparkes (1997, 33) definierar begreppet habitus som att det innehåller en individs tro, idéer och egna preferenser samt att

Begreppet handlingshorisont beskriver det utrymmet där individens handlingar sker och där besluten kan tas (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35). Handlingshorisonten är en form av avgränsning hos individen och inom denna avgränsning finns det som individen ser som möjligt. Faktorer som påverkar handlingshorisonten är individens habitus och strukturer på arbetsmarknaden. En anledning till varför individer bortser från vissa yrkesalternativ är för att det är ett alternativ som inte finns inom individens handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35).

4.1.1 Användning av Careership i studien

Vi kommer använda oss av begreppen habitus och handlingshorisont för att analysera empirin i vår studie. Vår tanke är att studie- och yrkesvägledares arbetssätt kan bli påverkat av elevers habitus och handlingshorisonter, eftersom elevers olika nivåer av kunskap gör att arbetssätten behöver anpassas. Vi tänker att alla elever på en skola har olika handlingshorisonter och ligger på olika nivåer i sina tankar om framtiden, arbete och utbildning. Handlingshorisont innehåller det som en individ ser som möjligt, vilket gör att synen på utbildning varierar beroende på individen. Detta kommer vi vidare i studien att koppla till att våra informanter arbetar i områden där utbildningsnivåer ser olika ut.

4.2 Career Management Skills

The Eurpoean Lifelong Guidence Policy (ELGPN) har hjälpt de stater som är medlemmar i Europeisk Unionen att utveckla ett samarbete kring livslång vägledning för utbildning och sysselsättning (ELGPN 2012, 7). ELGPN (2012, 21) har lanserat begreppet Career Management Skills. Begreppet innebär olika kompetenser som ger individer strukturerade sätt att samla, analysera, sätta samman och organisera information om individen, utbildningar och yrken samt att ha färdigheter för att kunna fatta och genomföra beslut och övergångar i livet. I Portugal har det skapats en modell för Career Management Skills (ELGPN 2012, 94-95) som identifierar kunskaper och färdigheter som behövs för att effektivt kunna hantera en karriär och de olika val som görs under livet. De olika kompetenserna som modellen belyser är att utveckla en positiv självkännedom, lära sig att integrera effektivt, att hantera information, handskas med förändringar, ta beslut och att få tillgång till arbetsmarknaden.

Dessa kompetenser delas in i fyra olika nivåer av åtgärder; utforska, analysera, agera och bedöma. I den utforskande åtgärden får en individ utforska och anskaffa sig kunskap som kan vara nyttig för framtiden, som till exempel att lokalisera och identifiera information samt att undersöka ett ämne. För att kunna göra detta måste individen lära sig olika handlingar som att söka, upptäcka, välja och exemplifiera. Detta utgör en bas som individen sedan bygger vidare på i nästa åtgärd, vilket är analysera. Då ska individen utveckla en förståelse för den insamlade informationen genom att bland annat ifrågasätta och klassificera, något som lärs genom att organisera, planera, kategorisera och jämföra. Den tredje åtgärden, agera, handlar om att individen ska demonstrera de kunskaper och färdigheter som den har lärt sig under de två första åtgärderna. Olika sätt att demonstrera dem på är genom att exempelvis lösa problem eller planera och utveckla projekt. På den sista nivån, som handlar om att bedöma, fördjupar individen sina kunskaper och utvärderar dem. Utvärderingen kan leda till nya upptäckter, vilket kan åstadkommas genom att överväga, bedöma, kritisera eller relatera.

4.2.1 Användning av Career Management Skills i studien

Career Management Skills är olika kompetenser kring hur individer kan samla, analysera och organisera information om sig själv, yrken och utbildningar. Till vår analys har vi valt att utgå från en modell om Career Management Skills som har utvecklats i Portugal. Eftersom det inte finns en gemensam modell för Career Management Skills, utan att varje land utformar sin egen modell, så har vi valt Portugals modell för att vi anser att de har konkretiserat modellen då de har delat upp den i kompetenser och åtgärder. Från denna modell har vi valt att skapa en egen tabell där vi enbart kommer att översätta de kompetenser och åtgärder som vi kan applicera på våra informanters arbetssätt, detta har vi valt att göra för att tydligare kunna analysera informanternas arbete. Vår översatta tabell (Se Tabell 2, översatt Career Management Skills modell) kommer att presenteras i studiens analyskapitel, anledning till detta är att den tabell vi gjort kan ses som en analys då vi har valt att endast översätta de kompetenser och åtgärder som skulle kunna appliceras på våra informanters arbetssätt. Tabellen kommer att vara uppbyggd med tre kolumner där den första kolumnen presenterar de kompetenser från Portugals Career Management Skills modell (Se bilaga 1) som vi ser möjliga att applicera på våra informanters arbetssätt. Nästa kolumn presenterar de nivåer av åtgärder som vi ser att våra informanter arbetar med och en definition på vad de olika kompetenserna innebär. I den tredje kolumnen kommer informanternas namn att skrivas

upp för att få en överblick av vilka av de olika kompetenser vi kan koppla till vilken informants arbetssätt.

Vi tänker att Career Management Skills ska användas som en teoretisk modell för att kunna förstå hur studie- och yrkesvägledarna tänker och arbetar för att öka arbetsmarknads- kunskapen. Modellen kan hjälpa oss att få syn på vilka kompetenser studie- och yrkesvägledarna arbetar med. Vi kommer även använda modellen för att förstå hur studie- och yrkesvägledarnas arbete skiljer sig åt beroende på utbildningsnivån i delområdet där skolan ligger genom att jämföra empirin utefter modellens nämnda kompetenser.

5. Metod

I följande kapitel kommer vår valda metod för studien att redogöras. Vi kommer att redovisa hur vi har gått tillväga för att få fram vår empiri samt vilka för- och nackdelar som finns med vår valda metod. Vi kommer vidare även förklara hur urvalet av informanter kommit till, hur vi analyserat empirin och vilka etiska ställningstaganden vi har valt att tillämpa till denna studie.

5.1 Metodval

För insamlingen av vår empiri till studien valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden har inneburit att vi har valt att utföra intervjuer med studie- och yrkesvägledare om deras arbete kring att öka arbetsmarknadskunskapen hos elever i grundskolan. Larsen (2009, 22) skriver att om en undersökning har i syfte att beskriva en individs upplevelse och att erhålla djupare information så lämpar det sig att använda en kvalitativ metod som arbetssätt. Vi ser att det för vår studie är relevant att använda en kvalitativ metod då vi är intresserade av att bland annat få höra verksamma studie- och yrkesvägledares berättelser om på vilket sätt de arbetar med arbetsmarknadskunskap.

Kvale och Brinkmann (2014, 194) skriver om begreppet narrativa intervjuer och hävdar att dessa syftar på historierna informanterna har att berätta. Författarna skriver också att dessa historier kan komma fram spontant under tiden intervjun genomförs eller så kan intervjuaren få informanten att berätta historien. Kvale och Brinkmann skriver även (2014, 196) att det under narrativa intervjuer kan vara så att intervjuaren frågar informanten om en berättelse direkt men det kan också vara så att intervjuaren tillsammans med informanten försöker strukturera olika händelser som informanten berättar om till en historia. Narrativa intervjuer menar Kvale och Brinkman (2014, 196) kan hjälpa till med fler saker, exempelvis är de bra att använda narrativa intervjuer för att få informanten att berätta om en specifik händelse som för denne är betydelsefull vilket leder till att intervjuaren får ut en kort historia. De kan också leda till att intervjuaren får ut en så kallad livshistoria där informanten berättelse berättas från

dennes egna perspektiv. Vi anser att vi har gjort ett försök att använda oss av en narrativ intervjuform då vi gärna ville ha en berättelse berättad från våra informanter där de exempelvis gav oss berättelser från sitt egna perspektiv på hur de arbetar i sitt yrke med att öka arbetsmarknadskunskapen hos eleverna. Trots att vi hade en intervjuguide med frågor så upplevde vi att informanterna ändå kunde prata fritt och hade utrymme för att skapa berättelser.

Larsen (2009, 80-81) menar att användandet av intervjuer är en flexibel process där informanterna själva kan ta upp det som de menar är viktigt, vilket Larsen skriver gör att användningen av intervjuer bidrar till att det som är relevant för undersökningens syfte och frågeställning besvaras. Den flexibla processen bidrar även till att frågorna i efterhand kan ändras vilket leder till en högre validitet. Under en kvalitativ intervju får informanter chansen att prata fritt och dela med sig av information som kan vara av intresse att ta med i resultatet. Vi anser att det finns nackdelar med att använda en kvalitativ metod. Informanterna kan bli påverkade av att intervjun spelas in, vilket kan göra att informanternas svar begränsas. Vi anser också att hela situationen kan bli påverkad av att två främmande personer intervjuar en person, vilket i sin tur kan leda till att svaren från informanterna blir begränsade. Detta var någonting vi kunde känna av under intervjuernas gång då det under den första perioden i intervjun var svårt att skapa en avslappnad stämning. Larsen (2009, 81) skriver bland annat att det i användandet av intervjuer kan finnas en tendens att informanten blir påverkad av intervjuaren. Larsen hävdar att detta kan bidra till att informanten då väljer att ge ett svar som denne vid ett annat tillfälle kanske inte hade svarat. Vi tror dock att våra etiska ställningstaganden har bidragit till att informanterna har varit så uppriktiga som möjligt i sina svar under intervjuerna, då vi har valt att följa Vetenskapsrådets fyra allmänna huvudkrav.

5.2 Urval

Syftet med vår studie har varit att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att öka kunskapen om arbetsmarknaden hos grundskoleelever samt om deras arbetssätt skiljer sig åt beroende hur utbildningsnivån ser ut i området studie-och yrkesvägledarna arbetar i. Vi vill även förstå vad studie- och yrkesvägledarna tillskriver arbetsmarknadskunskapen för värde för elevers gymnasieval. Vi valde därför att intervjua studie- och yrkesvägledare på sex olika grundskolor som vi kom i kontakt med genom vårt gemensamma nätverk. Vid valet av

informanter var det av intresse för oss att dessa var utbildade och verksamma studie- och yrkesvägledare på grundskolor samt att skolorna var placerade i delområden där invånarnas utbildningsnivåer skiljde sig åt. Larsen (2009, 78) skriver om metoden godtyckligt urval och menar att detta urval ofta används i kvalitativa undersökningar. Vidare skriver Larsen att godtyckligt urval innebär att forskaren medvetet väljer vilka denne anser vara lämpade att delta i undersökningen. Genom att vi valde ut de informanter som vi ansåg var passande för studien menar vi att vi har använt oss av ett godtyckligt urval.

Vi har lagt stor vikt vid att behålla informanternas anonymitet genom hela studien, därav har vi valt att benämna de olika informanterna med könsneutrala namn. De namn vi har valt att använda oss av är: Chris, Connie, Kim, Love, Robin och Sam. Nedan kommer vi att presentera en tabell på våra informanter för att ge en tydligare inblick i skillnaden på delområdena informanterna arbetar i. De uppgifter vi fått fram till tabellen har vi hittat i både Skolverkets databas SALSA (Skolverket, 2018) och på Malmö Stads (2019) hemsida. I tabellens första kolumn står informanternas namn som representation för delområdet de arbetar i och i kolumn två redovisas den utbildningsnivå som invånarna i delområdet skolan ligger i har. Med låg utbildningsnivå menar vi att under 40 % av invånarna i delområdet har gått en eftergymnasial utbildning. Med eftergymnasial utbildning syftar vi på att en individ har gått tre år på gymnasiet och har en fortsatt utbildning efter gymnasiet på exempelvis högskola, yrkeshögskola eller universitet. Med hög utbildningsnivå menar vi att över 60 % av invånarna i delområdet har gått en eftergymnasial utbildning. Med medel utbildningsnivå menar vi att det är nästan lika många invånare som har gått en eftergymnasial utbildning som det är dem som har gått en gymnasial utbildning. Med gymnasial utbildning syftar vi på de invånare som har gått antingen endast en grundskoleutbildning eller upp till gymnasieutbildning.

Tabell 1. Informanter

Informanter Utbildningsnivå

Sam Låg

Love Medel

Chris Medel

Robin Medel

Kim Hög

5.3 Datainsamling

Empirin till studien har samlats in via kvalitativa intervjuer där vi båda har träffat informanterna tillsammans på deras arbetsplatser. För oss var det viktigt att vi träffade informanterna på en plats som kändes trygg för dem, därav fick de välja vart intervjun skulle äga rum. Vi valde att båda två vara med under intervjuerna för att vi båda skulle få en bra förståelse för vad informanterna ville förmedla. Vi menar också att det är viktigt att kunna ställa följdfrågor för att säkerställa att vi förstått informanterna rätt och för att få ut mer relevant information, någonting vi tycker stärker materialets validitet. Under alla intervjuer valde vi att dela upp våra roller, där en av oss var intervjuledare och ställde frågor samt eventuella följdfrågor medan den andra antecknade lite kort det som blev sagt vid varje fråga och såg till att intervjun spelades in korrekt.

Inför intervjuerna valde vi att tillsammans skapa frågor utifrån vårt syfte för att få fram den information som vi sökte (Se bilaga 2). Bortsett från frågorna ställdes även följdfrågor under intervjuerna vilket gjorde att vi fick fram ännu mer information. Kvale och Brinkmann (2014, 176-177) skriver om olika typer av intervjufrågor och nämner begreppet sonderade frågor där författarna skriver att intervjuaren söker efter svaret hos informanten genom att ställa frågor som exempelvis “kan du ge ett exempel på det?” eller “kan du säga något mer om det?”. Vi upplever att det var på detta sätt som vi ställde följdfrågor till våra informanter för att erhålla djupare svar. Även begreppet uppföljningsfrågor som författarna Kvale & Brinkmann (2014, 176) tar upp, där de menar att intervjuaren genom en nyfiken inställning, bekräftelse och upprepningar av betydelsefulla ord, kan få informanten att berätta mer upplever vi att vi under alla intervjuer kontinuerligt använde oss av.

Vi vill påpeka att vi är medvetna om att vår empiri inte kan betraktas som representativ för alla skolor och alla studie- och yrkesvägledares arbete kring arbetsmarknadskunskap. Kvale och Brinkmann (2014, 274) skriver att frågan ifall om informanters berättelser är tillförlitliga ofta kommer upp i forskningssammanhang. Författarna fortsätter och menar att om berättelser eller intervjuer framställs på olika sätt för olika intervjuare och om dessa berättelser ändrar uppfattning under meningsutbyte så ger informanterna inte en tillförlitlig objektiv kunskap. Kvale och Brinkman (2014, 274) menar då att om olika intervjuare kommer fram till olika svar så är reliabiliteten låg. Då vi endast intervjuade sex studie- och yrkesvägledare förstår vi att reliabiliteten är tämligen låg i studien då dessa studie- och yrkesvägledare inte kan ge en objektiv kunskap kring alla studie- och yrkesvägledares arbete om arbetsmarknadskunskap runt om i landet.

5.4 Analysform

Under bearbetningen av den data som har kommit fram har vi använt oss av innehållsanalys. Innehållsanalys är en givande metod att använda för att dokumentera skrivna dokument men också sådant som skildrats i tal (Olsson & Sörensen 2011, 210). Till denna studie har vi valt att använda oss av innehållsanalys via transkriberade intervjuer. Syftet med användandet av innehållsanalys är att kunna urskilja mönster, samband och även skillnader i de svar som informanterna gett (Larsen 2009, 101). Datareduktion är en metod som kan användas för att förenkla och ta bort en del av den data som har erhållits (Larsen 2009, 98). Larsen (2009, 98) menar att under djupintervjuer kan det framkomma en del information som inte är relevant då informanterna kan berätta om sådant som hamnar utanför frågeställningen. Vi har i vår studie använt oss av datareduktion där vi har lyssnat på våra inspelade intervjuer och transkriberat det som vi har ansett har varit av relevans för våra frågeställningar. Efter transkribering av intervjuerna bearbetades det framkomna informationsmaterialet.

Olsson och Sörensen (2011, 47) skriver att allt arbete som är vetenskapligt startar ur ett frågande. Hur detta frågande startar menar författarna handlar om vilket mönster eller perspektiv forskarna som ska skriva det vetenskapliga arbetet väljer att använda. För att förklara detta finns olika slutledningar som följer det vetenskapliga arbetet. I vår studie har vi följt slutledningsformen abduktion. Denna slutledningsform är ett samspel mellan de två

Grunden i abduktion är dialogen mellan det teoretiska perspektivet och det resultat som erhållits (Olsson & Sörensen 2011, 48). Vi har valt att ha teorier som grund och sedan hitta en dialog mellan dessa teorier och de svar vi fått från de informanter som ställt upp på intervju. I de färdiga transkriberingarna från våra inspelade intervjuer identifierade vi slutligen samband, mönster och skillnader från våra informanters svar. Senare analyserade vi dessa svar i förhållande till våra valda teorier.

5.5 Etiska ställningstaganden

Under insamlandet av empirin och skrivandet av vår studie har vi tagit hänsyn till de etiska ställningstagandena som presenteras i Vetenskapsrådet (2002). Enligt Vetenskapsrådet (2002, 6) kan det grundläggande individskyddskravet delas in i fyra olika allmänna huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Det förstnämnda kravet, informationskravet, avser att forskaren ska göra informanten medveten om bland annat vad studies syfte är och ge en beskrivning av hur undersökningen översiktligt ska genomföras. Det är även viktigt att forskaren är tydlig med att informantens deltagande är frivilligt och även att de uppgifter som samlas in inte kommer att användas i annat sammanhang än för forskning (Vetenskapsrådet 2002, 7). Vetenskapsrådet (2002, 7) skriver även att det är eftersträvansvärt att meddela informanten om vart och hur forskningsresultatet kan offentliggöras. När vi tog kontakt med studiens informanter var vi noggranna med att informera om vad vi önskade undersöka och hur vi skulle gå tillväga för att komma fram till ett resultat i vår forskning. Vi var tydliga med att deltagandet var frivilligt och att informationen vi erhöll från informanterna endast skulle användas i syfte att besvara studiens frågeställningar. Vi berättade även vart den slutgiltiga studien kommer att publiceras i enlighet med informationskravet. Vetenskapsrådet (2002, 14) skriver om nyttjandekravet och menar att detta innebär att forskaren inte får använda insamlad information till andra forskningsändamål eller i annat i ett vetenskapligt syfte.

Samtyckeskravet innebär kort att informanten själv har rätt till att bestämma på vilka villkor de väljer att delta samt hur länge. Enligt samtyckeskravet har informanten även rätt till att avbryta sin medverkan när denne själv önskar under intervjuns gång (Vetenskapsrådet 2002, 10). Under kontakten med de valda informanterna var vi tydliga med att det är frivilligt för dessa att medverka och att de själva bestämde precis vad de ville säga samt hur mycket de

ville dela med sig av. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter som kommer fram kring informanten och som kan identifiera denne ska lagras och även avrapporteras på ett sätt att det inte kan identifieras av andra utomstående som skulle kunna läsa studien (Vetenskapsrådet 2002, 12). I kontakten med informanterna har det varit av stor vikt för oss att nämna att de kommer vara anonyma i studien och att varken arbetsplatsen, informanterna eller delområdet dessa arbetar i inte kommer att nämnas vid namn. Det vi har som mål är att informanterna inte på något sätt ska kunna identifieras av utomstående som kommer i kontakt med studien. Vi förstår att det finns en risk med detta då vi har valt att presentera våra informanter i föregående tabell, dock anser vi att de fiktiva namnen och att statistik inte presenteras är till vår fördel. Vi meddelade också informanterna att de inspelade intervjuerna och det transkriberade materialet kommer att raderas efter att studien blivit publicerad.

6. Resultat

I denna studie definieras arbetsmarknadskunskap som information om arbetslivet och arbetsmarknad samt en bred kunskap om yrken och en förståelse för arbetsuppgifter och utbildningsvägar. I kommande kapitel kommer det empiriska materialet att presenteras i tre underrubriker där vi kommer att redogöra för den data vi erhållit i våra utförda intervjuer med sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare.

6.1 Elevernas arbetsmarknadskunskap

Vid intervjuerna bad vi informanterna att definiera vad de menade att arbetsmarknads-kunskap var och det gjorde vi eftersom det är ett brett begrepp som kan tolkas på olika sätt. De sex intervjuade studie- och yrkesvägledarna nämnde i sina respektive intervjuer att arbets- marknadskunskap innebar att ha en inblick i hur arbetsmarknaden ser ut. Informanterna berättade också att eleverna borde ha en kunskap om olika yrken och vilka arbetsuppgifter som är specifika för ett visst yrke. De berättade att det var viktigt att ha en bred kunskap om yrken samt att ha kännedom om vilka utbildningsvägar som finns. Alla de intervjuade informanterna uttryckte i sina respektive intervjuer att de upplevde elevernas arbetsmarknads-kunskap som låg. De beskrev att eleverna inte kände till vilka olika yrken, utbildningar och även gymnasieprogram som finns och vad de innebär. Informanterna uttryckte att som en följd av elevers låga arbetsmarknadskunskap såg de enbart yrken med höga löner som möjliga. Kim berättade att många av hens elever hade tankar om höga löner och kunde därför inte se andra yrken som alternativ. Hen menade även att en del elever hade en bild av att de skulle arbeta som läkare så fort som möjlig efter studenten. Deras låga arbetsmarknads-kunskap gjorde att de kunde inte se att det fanns alternativa utbildningsvägar. Kim menade att det fanns ett kunskapsglapp då eleverna bara kunde se en väg till ett specifikt yrke, i detta fall till läkaryrket. Det finns fler vägar dit, dock tar de längre tid. Sam upplevde samma sak och pratade om att eleverna behövde hjälp med att se fler alternativ.

Vi säger ju hela tiden att ‘välj efter ditt hjärta’, men vad finns det för någonting? Om jag bara vet psykolog, jurist, läkare, tandläkare och någonting till – ja, men allt det andra då? Vad finns det mer? Vidga deras vyer och handlingshorisonter. (Sam)

En anledning till varför eleverna hade en dålig kunskap om arbetsmarknaden var att eleverna inte får kunskap hemifrån. Robin menade att om föräldrarna är arbetslösa så finns det ingen naturlig diskussion i hemmet om arbete och arbetsuppgifter. Hen upplevde att det fanns de elever som var väl pålästa och hade kunskaper om gymnasieprogrammen, arbetsmarknad och studier medan det samtidigt fanns de eleverna som hade lite kunskap om dessa ämnen, och att detta kunde grunda sig i deras föräldrars utbildningsnivå eller deras etablering på arbetsmarknaden. En annan anledning som Chris lyfte kring varför elever hade dålig arbetsmarknadskunskap var att delområdet som de bodde i kunde ha en påverkan. Hen menade att de elever som bodde i områden med hög invandrarbakgrund kunde ha lägre arbetsmarknadskunskap eftersom kunskapen om det svenska skolsystemet och om arbets- marknaden inte fanns bland invånarna.

6.2 Värdefull arbetsmarknadskunskap

Vi frågade våra informanter vad de såg som värdefull arbetsmarknadskunskap för eleverna att ha inför valet till gymnasiet. Ett vanligt svar från dem var att det är viktigt för eleverna att förstå att arbetsmarknaden är föränderlig och att det är vanligt att byta yrke ett antal gånger i livet. Informanten Chris betonade också att det är viktigt för eleverna att veta att även människor är föränderliga.

[…] det är naturligt att inte vilja jobba med samma sak som man drömde om när man var liten och det är naturligt att byta yrke efter ett antal år. (Chris)

Även Robin menade att det var viktigt att eleverna förstod att saker och ting förändras och att det alltid går att ändra sig. Hen lyfte att elever bör förstå att gymnasievalet är ett viktigt val men att det inte är ett livsavgörande val. Kim förklarade att det hen menar är viktigt arbetsmarknadskunskap för eleverna inför sitt gymnasieval är att de ser helheten i arbetsmarknaden och helheten i vad som finns att välja. Kim berättade att det är viktigt för

menade också att eleverna borde ha koll på hur arbetsmarknaden ser ut för olika yrken för att kunna göra ett väl underbyggt val. Sam berättade att hen menade att det viktigaste för eleverna var att de förstod utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Vi ställer frågan om Sam tror att eleverna själva tänker på utbud och efterfrågan när de ska söka till gymnasiet:

Det tror jag nog att ganska många gör. […] behövs det till exempel VVS:are på arbetsmarknaden, de som är lite inne på det kanske väljer utbildningen för att de faktiskt vet att det blir ju lätt att få jobb. Och att det är stor brist på VVS:are då tjänar man ju mycket också, så då tror jag att det påverkar, om man är lite i valet och kvalet. (Sam)

Informanten Connie lyfte att många ungdomar såg lönen som det viktigaste med ett jobb och valde gymnasieprogram utifrån vad de tror kunde leda till ett yrke med hög lön. Connie beskrev att det för hen var viktigare att elever valde ett yrke de själva trivdes med och inte att de valde ut efter lönen. Hen menade också att en god kunskap om arbetsmarknaden var värdefull för elever att ha eftersom det kan hjälpa dem att göra ett välgrundat val för att inte ångra sitt val i framtiden.

6.3 Arbetet med arbetsmarknadskunskap

Informanterna arbetade ganska lika med att försöka öka elevernas arbetsmarknadskunskap. De anordnade temadagar, hyrde in externa aktörer från organisationer och åkte på studiebesök med eleverna. Dessa insatser gjordes med elever i klass åtta och nio.

Vi har På Väg, en temadag, där de kommer från Ung Företagsamhet. Banken pratar pengar, vården kommer och pratar om arbetsmarknaden där, Drömmarnas Hus pratar om hur får jag ett jobb, vad betyder kroppsspråket och hur jag beter mig i telefon och så. (Sam)

Andra organisationer som också besökte skolorna var Framtidståget, Smartmatte och Mentor Sverige. Love berättade att besöket från Mentor Sverige brukade innebära att det kom ett antal personer med olika yrkestitlar som berättade för eleverna om sig själva och avslutade med att ha en frågestund. Kim hade ett samarbete med organisationen Smartmatte, vilket gick ut på att eleverna fick räkna på matematikuppgifter som var tagna från arbetslivet. Kim

berättade att det var en person som kom till skolan och denna person hade massor av kontakter med olika företag, till exempel Sparbanken och Tetra Pak. Denna person hade med sig folk som arbetade på dessa arbetsplatser och de hade med sig verkliga uppgifter som eleverna fick prova att lösa och räkna ut. ”Där förstår de verkligen kopplingen mellan matte och yrke. För matten har man med sig i de flesta yrkena” berättade Kim. En annan insats som hen arbetade mycket med var en gymnasieworkshop där hen bjöd in gymnasieskolorna i kommunen. Gymnasieskolorna fick ett klassrum vardera, eleverna delades upp i grupper och fick sedan cirka 30 till 40 minuter per klassrum. Hen berättade att gymnasieskolorna brukade fokusera på att presentera sina program på roliga och kreativa sätt; “De har ju väldigt mycket praktiska grejer, till exempel göra hjärt- och lungräddning eller att de får balansera glas på en bricka”.

Förutom besök på skolorna så ordnade informanterna med att åka iväg med eleverna, bland annat på To Do-mässan (gymnasiemässan) och Industrinatten, vilket är en mässa där industriföretag informerar om sina yrken. Förutom studiebesök i olika former låg det även ett stort fokus på enskilda samtal. Chris lyfte att hen tyckte det var viktigt att alla elever fick en bokad tid hos hen, och det var mest för att se att eleverna började tänka på sitt gymnasieval. Hen sa även att det enskilda samtalet gav en annan kontakt till eleven än om de hade pratat i klassrummet eller i korridoren. ”Ofta tycker jag att det blir bättre med enskilda samtal för då märks det om de inte förstår” förklarade Chris. Även Love pratade mycket om det enskilda samtalet och hur viktigt hen tyckte att det var. Love menade att hen lade mycket av sin tid på studie- och yrkesvägledning och träffade varje elev oftast flera gånger för enskilda samtal, och hen tyckte att detta ledde till att många av eleverna hade lättare att göra sina gymnasieval och kände sig trygga i valet.

Hälften är nog väldigt medvetna om vad de vill alltså så, och sen är det inte säkert att de når målen ändå men de har ändå någorlunda koll på vad dem söker. Jag har väldigt mycket vägledning med dem också så det är därför. Jag har aldrig en elev en gång utan det är flera gånger. (Love)

Utöver dessa insatser arbetade informanterna mycket med internet och sociala kanaler. Connie brukade påminna sina elever om att de skulle gå in på exempelvis gymnasieskolors hemsidor, titta på yrkesfilmer för att samla på sig information samt att besöka gymnasieskolornas öppna hus. Även Love arbetade med att informera och motivera eleverna

arbete utan internet, vilket Kim tyckte var viktigt. Hen hade en stor anslagstavla som var fylld med massor av olika yrkesgrupper och satt upp frågor bredvid, till exempel frågor om vilka yrken som kändes intressanta. Detta hade inte bara högstadiet nytta utav, utan anslagstavlan hade också setts av de yngre barnen och Kim berättade att de hade visat ett stort intresse för yrken.

6.3.1 Framtidsvalets påverkansfaktorer

Informanterna tog upp att elevernas hemmiljöer och deras föräldrars utbildningsnivå hade en påverkan på deras egna framtidsbeslut. Både Love och Chris lyfte att om föräldrarna var arbetslösa fanns det en risk för att det inte blev naturligt för föräldrarna att prata med sina barn om arbete och arbetsuppgifter. Robin berättade att föräldrarnas förankring på arbets- marknaden spelade en stor roll då hen menade att de elever vars föräldrar som hade en stark förankring på arbetsmarknaden hade lättare att se kopplingen mellan utbildning och arbete. Att eleverna bara såg det ena eller det andra när det gällde yrke och arbetsliv kunde ha en påverkan på deras gymnasieval, vilket Sam påpekade.

Och kanske vad man har med sig i bagaget och vad man blir påverkad av, varför man väljer som man gör. Att det påverkar, och att man kan välja andra val än vad kanske ens bakgrund säger att man borde. Jag menar om man kommer från en icke akademisk familj så kan man mycket väl ändå göra det, eller tvärtom, att inget är rätt eller inget är fel egentligen. (Sam)

Kim lyfte också att det fanns nackdelar med att bara se det ena eller det andra alternativet. Hen berättade att om eleverna bara såg det ena eller det andra så blev det deras naturliga miljö och de klassificerar då det som ’normalt’, medan de egentligen borde se att båda delarna finns för att få en så bred kunskap som möjligt om arbetsmarknaden.

Informanterna berättade att det var viktigt att alla insatser som gjorde, exempelvis Industrinatten och studiebesök, skulle vara obligatoriskt så att alla elever fick ta del av kunskapen. Kim menade att hen upplevde att de elever som hade föräldrar som endast gått en gymnasial utbildning behövde hjälp med sitt självförtroende angående att de kunde klara av ett högskoleförberedande gymnasieprogram och fortsatta studier på högskola eller universitet. Hen fortsatte och menade att de eleverna vars föräldrar hade en eftergymnasial utbildning måste hen vidga deras vyer och visa på att det finns fler gymnasieprogram än de

högskoleförberedande. Sam pratade också om detta och lyfte att det var viktigt att belysa att alla yrken är lika viktiga i samhället eftersom hen hade erfarenhet av att många elever kategoriserade yrken efter status. Detta kunde göra att vissa elever kanske inte skulle besökt exempelvis Industrinatten. ”Eleverna skulle nog själva gå på fritiden och besöka Industrinatten men bara om det ansågs ’fint nog’”, sa Sam men eftersom hen gör det till en obligatorisk uppgift så fick alla ta del av den och fick kunskap om olika yrken. Sam berättade att eleverna visste olika mycket om arbetsmarknaden och för att kunna arbeta i grupp med det ämnet så var det bra om alla fick samma förutsättningar i skolan, som att alla måste åka på Industrinatten.

6.3.2 Om studie- och yrkesvägledarna fick bestämma

Vi valde även att fråga våra informanter hur de skulle vilja arbeta med studie- och yrkesvägledning om tiden till fritt arbete fanns eller var större. Robin svarade att hen skulle vilja gå på många studiebesök med sina elever, både på olika arbetsplatser men också på skolor som gymnasier och universitet. Hen berättade också att hen gärna skulle vilja diskutera mer med eleverna kring självkännedom och hur eleverna skulle kunna koppla dessa till sitt gymnasieval. Någonting Robin också valde att betona var samarbetet med lärarna.

Jag hade väl önskat att man kunnat involvera lärarna i det på olika vis […] jag tycker egentligen ibland ‘hur svårt kan det vara’ när jag tänker på lärarna för jag tror att man fångar ofta eleverna när man sitter med något ämne. Kan man koppla det på något vis till deras framtid till exempel om man har det här yrket så behövs detta, att man fångar eleverna och att de ser nyttan i det. (Robin)

Även Love beskrev att hen gärna skulle vilja ha fler studiebesök, både att bjuda in verksamma personer från olika yrken men också att eleverna skulle få går ut på besök på olika arbetsplatser. Love berättade att hen var säker på att eleverna lättast lärde sig på det sättet. Love förklarade att hen hade fått utsatt tid för att börja arbeta med elever i yngre ålder och att det var någonting som hen förhoppningsvis skulle börja med under hösten 2019. Då skulle Love vilja ha lektioner med både sjunde-, åttonde- och niondeklassare och att dessa lektioner skulle vara kopplade till arbetsmarknad. Liksom Robin så berättade Love om samarbetet med lärarna och förklarade att hen tänkte att hen kunde ha samarbeten med exempelvis hemkunskap-, träslöjd- eller samhällslärarna, sådana ämnen som Love beskrev att

eleverna kunde ta med sig in i sitt val. Andra informanter betonade vikten av att arbeta mer med yrken. Chris pratade om yrken och såg det som värdefullt för eleverna att ha gruppvägledningar. Där såg hen att eleverna skulle kunna få olika övningar om yrken för att få igång en diskussion och stärka deras arbetsmarknadskunskap. Kim berättade att hen trodde att kunskapen om yrken var väldigt viktiga:

Kunskap om yrken tror jag är jätte, jätte, jätteviktigt. För den har de alldeles för lite av, den är så liten att man har bara oftast koll på yrken utifrån ens föräldrar, kusiner, mostrar, fastrar, mormor och morfar […] det är inte alla som ens vet när de kommer upp i nian vad ens föräldrar jobbar med, det ska man vara medveten om. (Kim)

Utifrån detta så berättade Kim att det därför hade varit bra att börja tidigt med eleverna precis som Love berättade. Kim såg gärna att studie- och yrkesvägledningen började redan i fjärde- eller femte klass där frågan om vad elevernas föräldrar, mormor eller morfar arbetade med ställs. Hen berättade att exempelvis läxor hade kunnat ges till elever för att vidga deras vyer, en läxa skulle exempelvis kunna vara att intervjua en klasskamrats mamma kring dennes arbete och vad hon gör om dagarna. Kim berättade att ju mer hen arbetade som studie- och yrkesvägledare desto mer insåg hen att kunskap om yrken var det viktigaste.

6.4 Sammanfattning

De sex intervjuade informanterna definierade begreppet arbetsmarknadskunskap och menade att det innebar att ha en inblick i hur arbetsmarknaden såg ut. De menade också att begreppet innefattade kunskaper om yrken, dess kännetecknande arbetsuppgifter samt att det finns olika utbildningar och utbildningsvägar. Att ha kunskap om att arbetsmarknaden är föränderlig och att det finns många olika yrken var det som de ansåg vara den mest värdefulla arbetsmarknadskunskap för elever att ha inför sina gymnasieval. Informanterna berättade att elevernas arbetsmarknadskunskap var låg och att de försökte arbeta med detta genom att de bjöd in verksamheter som kom och informerade om sina yrken och arbetsuppgifter. Förutom besök från externa aktörer fick eleverna även besöka mässor och ha individuella samtal med sin studie- och yrkesvägledare, där fokus låg på elevernas tankar om yrken och framtid.

Elevers hemmiljöer tog upp som en påverkansfaktor för deras framtidsval och Love och Chris menade att föräldrars utbildningsnivå och etablering på arbetsmkaranden kunde

påverka eleverna i deras framtisbeslut. Eftersom elever kommer från olika miljöer med olika påverkansfaktorer valde alla informanterna att göra studiebesök obligatoriska då de ville att alla skulle få samma information. Kim pratade om att hens enskilda samtal med elever varierade mycket beroende på vilken utbildningsnivå som deras föräldrar hade, då den påverkade elevernas tankar om framtiden.

Gemensamt för alla informanter var att de ville göra med i sina arbeten, att de ville få mer tid till att både börja med studie- och yrkesvägledning i de yngre åldrarna och att få mer tid till studiebesök. Love och Robin lyfte att de hade tankar kring att introducera samarbeten med lärare där lektionerna kunde kopplas till kunskaper om arbetsmarknaden.

7. Analys

I följande kapitel har vi valt att dela upp texten efter våra frågeställningar. Vi ansåg att de två första frågeställningarna kunde skrivas ihop i ett kapitel, vilket gör att det finns två kapitel i denna analys som analyserar vårt resultat. Vår insamlade empiri kommer att analyseras med hjälp av de teorier och begrepp som nämns tidigare i studien. Vi kommer att användas oss av karriärteorin Careership där vi fokuserar på begreppen habitus och handlingshorisont. Empirin kommer även att analyseras utifrån Career Management Skills samt en översatt tabell av denna modell.

7.1 En översatt modell

Som tidigare nämnt valde vi att utgå ifrån Portugals modell om Career Management Skills (ELGPN 2012, 94), (Se bilaga 1). Denna modell innehöll fyra åtgärder; explore, analyse, act och assess. Vi har som tidigare nämnt valt att skapa en översatt tabell av de kompetenser och åtgärder som vi, utifrån det presenterade resultatet, kan se att våra informanters arbetssätt präglas av. Nedan följer vår översätta tabell där den första kolumnen presenterar de kompetenser som vi ser möjliga att applicera på våra informanters arbetssätt. Nästa kolumn presenterar den nivån av åtgärd som vi ser att våra informanter arbetar med och en definition på vad de olika kompetenserna innebär. Den tredje kolumnen visar informanternas namn och detta för att få en lättare överblick vilka kompetenser som går att koppla till de olika informanternas arbetssätt. I de svar vi erhållit från informanterna kan vi inte se spår av arbetssätt som kan falla inom ramarna för de andra tre åtgärderna. Vi kan inte heller utläsa att informanterna arbetar med insatser som berör de andra två kompetenserna som nämns i Portugals Career Management Skills modell (ELGPN 2012, 94).

Tabell 2. Översatt Career Management Skills modell

Kompetens

Nivå av åtgärd: Utforska Informanter

Självkännedom

Identifiera personliga egenskaper och bli medveten om jaget

Love och Chris

Samla information

Identifiera källorna till den information som behövs för att hantera

karriärplanen

Sam, Chris, Love, Connie, Robin och Kim Beslutstagande Identifiera de bakomliggande principerna för beslutsfattande

Kim och Sam

Tillgång till arbetsmarknaden

Identifiera nödvändiga strategier och färdigheter för att komma åt

arbetsmarknaden

Sam

7.2 Arbetet med arbetsmarknadskunskap kopplat till teori

Utifrån Career Management Skills modellen, utvecklad i Portugal (ELGPN 2012, 94) (Se bilaga 1), kan vi utifrån de resultat vi fått fram i empirin utläsa att informanterna endast arbetade med följande kompetenser: självkännedom, samla information, beslutstagande och tillgång till arbetsmarknaden. Utifrån resultatet kan vi utläsa att informanterna endast arbetade med det som nämns i åtgärden utforska, vilket går att tolka från modellen ovan. Vi kan dock inte utläsa att informanterna nämnde något som kunde passade in på de andra tre åtgärderna, vilka är analyse, act och assess.

Resultatet visade att alla sex informanter arbetade med kompetensen att samla information, vilket de gjorde genom att bjuda in personer från externa verksamheter som informerade eleverna om yrken och arbetsmarknad, samt gick på utbildningsmässor. Med dessa arbetssätt är en möjlig tolkning att eleverna utvecklade sin kunskap kring yrken och därmed vidgade sina handlingshorisonter samt att eleverna förbättrade kompetenserna i Career Management Skills (ELGPN 2012, 21) genom att bland annat samla in och organisera information om utbildning utifrån sig själv. Empirin visade att informanternas arbetssätt skiljde sig åt när det gällde tre av dessa fyra kompetenser (ELGPN 2012, 94). Två av informanterna arbetade med kompetensen självkännedom. De arbetade bland annat med enskilda samtal för att få eleverna att känna sig tryggare inför sina val. En tänkbar tolkning är att enskilda samtal även skulle kunna leda till att elever utvecklar kompetenser från Career Management Skills genom att de analyserar information om sig själva i förhållande till utbildningar och yrken, vilket skulle kunna hjälpa eleverna att identifiera sin självkännedom. Från vår insamlade data går det också att tyda att elevernas bakgrund kan påverka deras val. En av informanterna beskrev att elevens erfarenheter och föräldrars utbildningsnivå kan vara en påverkansfaktor men att det är möjligt att göra ett annorlunda val om handlingshorisonten vidgas. En eventuell förklaring skulle vara att elevens habitus har påverkats av den sociala miljön, vilket i sin tur har påverkat elevens handlingshorisont. Genom att prata om påverkansfaktorer så arbetade två av informanterna med kompetensen beslutstagande. Den sista kompetensen som vi tolkar utifrån de beskrivna arbetssätten är kompetensen tillgång till arbetsmarknaden och vi kan endast urskilja att en informant arbetar med den. I och med informerande om arbetssökande samt vikten av rätt sorts kommunikation och beteende på arbetsplatser så skulle en tänkbar tolkning vara att eleverna utvecklar strategier och färdigheter inför det kommande inträdet på arbetsmarknaden.

Fler kunskaper som eleverna skulle kunna utveckla från ovannämnda arbetssätt är förståelsen för gymnasieskolans olika program, för arbetsmarknadens utbud och efterfrågan samt att arbetsmarknaden är föränderlig. De skulle även kunna utveckla kunskaper kring att se helheter i arbetsmarknaden och att det finns många olika yrken att välja. Dessa kunskaper beskrev informanterna som värdefull arbetsmarknadskunskap inför gymnasiet.