I analysdelen kommer det ske en noggrann undersökning av resultatet. Undersökningen kommer ske i samband med vårt analysverktyg som är genuskontraktet. Vi kommer binda samman analysen med inledningen, bakgrunden, den tidigare forskningen och det teoretiska perspektivet som återfinns i detta arbete.
8.1 Elevers åsikter om rörelse till musik samt dans
I vårt undersökningsresultat kan vi avläsa att majoriteten av individerna ansåg att dans inne-fattar traditionella danser så som bugg, foxtrot och polka. De moderna danserna som innefat-tar streetdance, hip hop och breakdance ansåg eleverna vara i likhet med träningsformerna, då det var ungefär lika många individer som menade att det också tillhörde kategorin dans.
I likhet med Ulvros (2004) forskning visar vår undersökning att det är beroende på individer-nas bakgrund, för vilken syn individerna har på dans samt vad dans i skolan är för dem. Sva-ren från ”Vad är dans i skolan för dig?” speglar svaSva-ren från frågan ”Vad är rörelse till musik för dig?” där den rytmiska gymnastiken går ihop med den konstnärliga formen. Vid utläsan-det av diagrammet kan vi uppfatta att en minoritet av pojkarna ser dans som en konstnärlig form medan ingen av flickorna ser dans som konstnärlig form, till exempel balett.
Vid resultatet av frågan ”Vad är rörelse till musik för dig?” uppfattar en majoritet av indivi-derna att rörelse till musik är dans eller musik som bakgrund till en aktivitet. Det var ett fåtal flickor som uppfattade att rörelse till musik är rytmisk gymnastik och ett litet antal ansåg att
Traditionella
danser Moderna danser Träningsformer Konstnärlig form
Killar 42% 25% 23% 10% Tjejer 62% 22% 16% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
rörelse till musik också kan innehålla danslekar. Rodney (1977) menar att det är kunskapen som en individ uppfattar som tas med från undervisningen in i individens tyckande. Ängquist (2006) menar att elevernas inställning är beroende av lärarens kunskaper inom ämnesområdet. Green och Hardman (2005) menar på att lärarna har en stor roll betydelse för eleverna då de verkar som förebilder inom undervisningen, detta kan påverka eleverna inom ett visst ämnes-område till exempel dans. Det är viktigt att lärarna arbetar med genus i undervisningen, när ämnesområdet uppfattas som kvinnligt eller manligt (Green och Hardman 2005). Enligt Hed-lin (2010) är det samhället som skapat vad som är manligt respektive kvinnligt.
8.2 Dansen i skolundervisningen
Majoriteten av de elever som har besvarat våra enkäter har liknande åsikter om varför dans finns med som ett ämnesområde i skolundervisningen. Flertalet av eleverna svarade att dans fanns med i kursplanen. De andra alternativen var ”läraren har bestämt det”, ”det är bra för hälsan” samt ”eleverna har bestämt det” var det ett fåtal elever som svarade. I ämnesplanen för gymnasieskolan finns rörelse till musik samt dans med i det centrala innehållet (Skolver-ket 2011a), vil(Skolver-ket medför att eleverna har fått en tydlig syn på vad som skall finnas med i un-dervisningen i idrott och hälsa. Rörelse till musik samt dans kan återfinnas i det centrala inne-hållet, som blir ett hjälpmedel för eleverna att kunna uppfylla ämnets mål som finns med i ämnesplanen för gymnasieskolan (Skolverket 2011b). När eleverna fick svara på frågan om det borde finnas mer dansundervisning i ämnet idrott och hälsa, blev svaren att en majoritet av pojkarna svarade nej medan majoriteten av flickorna svarade ja. Lindqvist (2010) menar att det finns individer som tycker att dansen inte är ett bra medel för att uppnå kunskapskraven som finns inom ämnet idrott och hälsa, detta kan bli extra tydligt inom dans. I likhet med vår empiri menar Lindqvist (2010) att flickor har en mer positiv syn när det kommer till dans i undervisningen i jämförelse med pojkar. I vår undersökning påpekar majoriteten av flickorna att de borde finnas mer dans i ämnet idrott och hälsa men även ett fåtal individer av det kvinn-liga könet anser att det är tillräckligt med dans. En påverkande faktor för flickors inställning till dans är enligt Lindqvist (2010) att flickor är mer oroliga för att göra bort sig i undervis-ningen i idrott och hälsa i jämförelse med pojkarna. Majoriteten av pojkarna som medverkat i vår undersökning anser att det räcker med dans i undervisningen samtidigt som ett fåtal vill ha mer. Lindqvists (2010) undersökning visar att pojkarna inte är villiga att ha kroppskontakt i lika stor utsträckning som flickorna inom ämnesområdet och därmed minskar pojkarnas del-tagande i undervisningen. Gard (2001) menar i likhet med Lindqvists (2010) tankar att pojkar
tenderar att inte delta i undervisningen lika ofta som flickorna. Enligt Hirdman (2001) kan det i framtiden medföra att individer stöter på otänkbara saker men som i en annans individs ögon kan ses som normalt.
8.3 Fördelningen av undervisningen i ämnet idrott och hälsa
Vår undersökning visar att huvudparten av eleverna har utfört traditionella danser så som bugg, foxtrot och polka i dansundervisningen. Svaren från pojkarna som deltog i undersök-ningen visar att de har traditionella och moderna danser samt träningsformer, som aerobics inom ämnesområdet. Flickornas svar dominerades av de traditionella danserna. 17 % av flick-orna har även gjort ”annat” inom ämnesområdet, till exempel utformat egna danser, vilket Lundvall och Meckbach (2007) menar att skapandet av egna danser bidrar till en självständig utveckling inom dansen. Pojkarna som svarat ”annat” menar att de inte deltagit i undervis-ningen.
Vid frågan hur eleverna upplever dansundervisningen, har merparten av flickorna menat att undervisningen är underhållande, medan 28 % av flickorna ansåg att dansundervisningen är jobbig, det vill säga pinsamt och osäkert. Undersökningen visar att fler pojkar än flickor tyck-er att dansundtyck-ervisningen är jobbig, stressande elltyck-er intressant. Resultatet på frågan ”vad skul-le du vilja göra på idrott och hälsa undervisningen”, svarade merparten av pojkarna med god marginal att de vill utföra bollspel i undervisningen. De individer som inte ville ha bollspel på lektionerna valde istället dans, gymnastik eller lekar. Flickornas svar är mer jämnt fördelat mellan bollspel, dans, gymnastik och lekar. Thorps (2013) forskning visar att om pojkarna hade fått välja aktivitet i undervisningen skulle 14,5 % valt dans, medan 62,9 % av flickorna hade valt det. I jämförelse med vår empiriska studie kan man se att Thorps (2013) bild av könsfördelningen inom dansen är likvärdig när det gäller pojkarna dock inte flickorna. Av resultatet kan vi utläsa att om pojkarna hade fått välja, hade de valt bollspel som aktivitet och enligt Thorp (2013) motiveras pojkar mer om aktiviteten är typisk manlig.
Det visar att Hirdmans (2001) tankar kring genuskontraktet finns kvar inom ämnet idrott och hälsa men även i samhället. För att förändringar ska kunna ske måste individerna få bort idealen som samhället skapat (Hirdman 2001). Enligt Hedlin (2010) skapar individen köns-normer utifrån samhällets regler, som bland annat innefattar könsköns-normer. Dessa köns-normer för individerna med sig och sedan för över på andra, detta kan leda en konflinkt mellan olika sy-ner inom genusperspektivet (Berg och Lahelma 2010).
8.4 Elevers inställning rörelse till musik samt dans
Majoriteten som svarade på frågan vilket kön tror du har en mer positiv syn på rörelse till musik samt dans menade att flickor har en mer positiv syn. 15 % av pojkarna svarade att de ansåg att pojkar har en mer positiv syn på rörelse till musik samt dans. Gard (2001) och Fa-grell (2000) menar att pojkar inte är lika positivt inställda till ämnesområdet dans, eftersom ämnet ofta uppfattas som feminint. Detta visade sig väldigt tydligt i vår undersökning, där merparten av individerna ansåg att flickorna hade en mer positiv syn till dans. Enligt Gard (2001) och Fagrell (2000) är det samhället som bidragit till att synen på ämnet skulle vara feminint. Ericson (2000) anser även att pojkar har en mer negativ syn på ämnet beroende på könsmönstren som finns i samhället. Resultatet i vår undersökning överrensstämmer med Ericsons (2000) tankar. Vår undersökning visade att individerna ansåg att dans är till för båda könen. En minoritet av pojkarna menade att dans bara var till för flickor. Elever som lämnade kommentarer på frågan tycker att ”dans är för alla” samt att ”det inte har något med kön att göra”. Hirdman (2001) menar att genus skapades för att se skillnaderna mellan könen, något som blir tydligt inom dansen. Ferdun (1994) anser att könsroller blir påtagligt framträdande inom ämnesområdet dans, eftersom rollerna redan finns givna, som dam och kavaljer.
Bollspel Dans Gymnastik Lekar
Killar 60% 14% 11% 16% Tjejer 26% 26% 21% 28% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Vad skulle du vilja göra på idrott och
hälsa undervisningen?
På frågan, ”vilka fördomar har du gentemot dans i skolan” hade eleverna en överrensstäm-mande syn med varandra, då svaren på ”töntigt”, ”coolt” samt ”annat” var relativt lika. De elever som lämnande kommentarer under ”annat” ansåg att de inte hade några fördomar eller att dans var roligt. Pojkarna har en mer ”kvinnlig” syn på ämnesområdet än vad flickorna själva har, där stapeln för ”kvinnligt” visade 14 procentenheter mer för pojkarna. Enligt Fer-dun (1994) är dans ett feminint kodat ämne eftersom dans uppfattas som mer kvinnligt och estetisk. Detta kan enligt Thorp (2013) skapa motsättningar mellan könen, då aktiviteter inom undervisningen i idrott och hälsa till mestadels är av manlig karaktär. I likhet med Thorp (2013) menar Gard (2001) att när aktiviteten är manlig minskar flickornas motivation inom ämnet. Om en kvinnlig aktivitet utförs pekar forskningen på att pojkarna inte deltar i lika stor utsträckning som flickorna. Inom ämnesområdet rörelse till musik samt dans deltar pojkar i mindre utsträckning eftersom att det uppfattas som homosexuellt att dansa av samhället (Gard 2001).