I denna del utgår jag ifrån min undersökning och jämför svaren från de olika respondenterna men även undersökningen med den tidigare forskning och litteratur jag gått igenom. Målet är också försöka att tydliggöra vad som gjorts och vad som bör fokuseras på. Jag har i detta kapitel delat upp analysen på samma sätt som resultatdelen var uppdelad där jag går igenom varje undersöknings fråga för sig, I denna del kommer jag dock att blanda in undersökningen från eleverna i andra tre frågorna samt att jag avslutar med en del jag kallar svar på mina undersökningsfrågor där jag gör en kortfattad sammanfattning och analys.
6.1 Varför datorn i skolan?
Jag anser att det är tydligt att de lärare och skolledare jag intervjuat ställer sig positiva till att ha datorn i den dagliga skolverksamheten även om de har olika syn på vad de anser är positivt. Skolledarna pratar främst om hur verkligheten ser ut utanför skolan medan lärarna främst pratar om möjligheten att inhämta information och att använda de verktyg som datorn erbjuder. Bland annat nämner skolchefen jag intervjuat att ”vi kan
inte blunda för hur verkligheten ser ut utanför skolan” och undersökningen IT i människans tjänst skriver att ”elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”33. Samtidigt så är det, som nämns i
undersökningen gjord av Kairos Future, vanligare att politiker, skolchefer och rektorer är positivt inställda till datorn i klassrummet än vad lärare är och det är något vi inte kan bortse ifrån. En fråga man kan ställa sig är ifall datorn kommer att göra någon skillnad om läraren som undervisar inte är positivt inställd till att använda den som ett redskap? Läraren från Malmö nämner bland annat att datorn i sig inte gör undervisningen bättre
utan att det handlar om tid och möjlighet att planera sina lektioner. Att datorn sen tillför vissa möjligheter är svårt att bortse ifrån.
I 1:1-projektet i Falkenberg nämns tydligt att ett av målen med att varje elev ska ha tillgång till en egen dator är att förändra deras lärmiljö samt att öka måluppfyllelsen. Att datorn kan förändra lärmiljön är säkerligen sant men i många fall handlar det nog om lärarna och inte datorn i sig. 2011 skrev Niklas Loman och Daniel Svensson ett examensarbete på Malmö högskola som också handlade om 1:1 där de i sin resultatdiskussion skriver följande:
Avsikten är inte att underkänna varken de undersökta skolorna eller 1:1- implementering som idé. Men det verkar finnas en tro i diskussioner kring skolutveckling att vägen till innovativ pedagogik går genom IT. Det vill säga diskussionen om vad denna innovativa pedagogik skulle innebära uteblir och istället köps 500 datorer till lika många elever i tron att en spontanförändrad pedagogik ska infinna sig.34
Självklart finns det flera olika sätt att se på 1:1-satsningarna som pågår i Sverige och som jag nämnt innan kan jag inte bara säga att det handlar om datorn utan framförallt lärarna. Samtidigt så visar min undersökning med eleverna på skolan att stora delar av elevgruppen anser att både deras sätt att arbeta och att deras resultat har förändrat sedan de fick tillgång till sin egen dator. Att informationssökning, struktur genom kalendrar och schema på datorn, kommunikation samt olika möjligheter att presentera sina kunskaper är tydliga delar av varför datorn bör finnas i skolan så är det inte så troligt att detta inte skulle kunna finnas utan datorn. Att datorn sedan gör det mer lättillgängligt är en helt annan sak. Att både lärare och elever anser att undervisning och resultat har förändrats är positivt. Samtidigt tror jag att skolor noga ska överväga för- och nackdelar innan man inför ett 1:1-projekt. Om lärare inte får den fortbildning de behöver tror jag personligen att datorn lätt kan bli en leksak och på så sätt en distraktion för eleverna. Det handlar, som jag sagt tidigare, om tid att planera precis som det gör när datorn inte finns i klassrummet.
6.2 Hur har datorn förändrat sättet att arbeta?
Utifrån de intervjuer jag gjort kan jag tydligt se att datorn har förändrat sättet dessa lärare arbetar på, både i redovisningsformer och i informationssökning m.m. Att datorn erbjuder andra möjligheter än vad papper och penna gör (i form av möjlighet att spela in ljud & film, skapa powerpoint/keynote-presentationer, söka information och då inte bara via textbaserade källor utan även via film m.m.) blir ganska tydligt enligt undersökningen, dock är det viktigt att betona att det handlar kanske mer om läraren som undervisar än vad det handlar om datorn i sig. Samtidigt så menar eleverna på att det de använder datorn mest till är att skriva så frågan blir kanske hur mycket dessa möjligheter faktiskt utnyttjas. Datorn kan definitivt bli en väldigt dyr skrivmaskin där de resurser som datorn innehar inte utnyttjas. Det handlar som sagt om hur läraren planerar sina lektioner och vilka möjligheter läraren ger eleverna att arbeta med de verktyg som finns. Samtidigt så kan vi titta på Ruben Puenteduras SAMR-modell 35och jämföra den
med vad lärarna säger om vilka möjligheter som faktiskt finns med datorn. Visst finns där fortfarande uppgifter som skulle kunna utföras minst lika väl med papper och penna men samtidigt har datorn bidragit till nya typer av uppgifter som kanske inte är möjliga utan datorn som hjälpmedel som skulle kunna passa in i de två högre delarna av SAMR. Förutom de rent tekniska aspekterna så kan vi se på vad läraren ifrån skolan i Lund säger om bland annat möjligheten att ta del av saker de inte kunde tidigare. Jag tänker främst på följande uttalande:
Man kan titta på film om hur det är på olika industrier och hitta den delen utan att vi faktiskt åker till alla, vi kan inte åka till NASA till exempel men vi kan kolla på film om det och söka information, titta på direktsändningar som man inte har kunnat innan.
Det är klart att elever har kunnat titta på filmer från olika industrier eller från NASA eller vad det nu kan vara tidigare också, men inte med samma tillgänglighet. Utan att varje elev har tillgång till en egen dator är det väldigt mycket upp till läraren att visa och planera filmer och så vidare, men med 1:1 kan varje elev utifrån eget intresse eller arbetsområde ta del av en fördjupad kunskap på detta sätt. Det ska också tilläggas att en
stor del av de elever som deltog i min enkätundersökning anser sig ha förändrat sitt sätt att arbeta sedan datorns ankomst, dock påvisar den undervisningen inte hur den har förändrats samtidigt som eleverna anser att skrivandet är det som fortfarande är det de använder datorn till mest, samtidigt kan vi nog utgå från att det är på det sätt som lärarna beskriver i alla fall i sättet de planerar sin undervisning. Att internet och datorer kan förändra sättet att inhämta och presentera kunskap kan tydligt utläsas av min undersökning. Det ska dock sägas att det inte på något sätt är en självklarhet att det blir så. Då sociala medier blir en större del av våra elevers vardag finns definitivt risken att detta följer med in på lektioner och på så sätt tar uppmärksamhet från lektionerna. Samtidigt är jag övertygad om att det alltid kommer att finnas något som distraherar oavsett om det är en dator, mobiltelefonen eller en kompis.
6.3 Har datorn förändrat elevernas resultat?
Att det skett någon form av förändring, liten som stor, säger både lärare och en stor grupp elever. Sen är det viktigt att inte bara måluppfyllelse ses som resultat utan kanske att räkna med det faktum att en stor andel elever har förändrat sitt sätt att arbeta på med datorns ankomst kan vara ett resultat i sig. Det vi kan se med både de utvärderingar som
Martin Tallvid gjort i Falkenbergs kommun samt den undersökning jag gjort är att det
finns en tro och ett hopp om att datorerna ska förändra elevernas resultat genom att låta dem arbeta med metoder och redovisningsverktyg som passar dem och på så sätt blir mer individanpassade. Lärarna och skolledarna pekar också på, precis som Martin Tallvid, att verktygen som datorn ger skapar nya förutsättningar för vissa elever och att det ger eleverna möjligheten att ta del av information som tidigare var mer svåråtkomlig. Falkenbergs kommun satte även upp mål för hur elevernas kunskapsinhämtning skulle förändras. Detta finns redan i våra styrdokument men kanske kan datorn på något sätt förenkla möjligheten för vissa elever att nå dessa mål eller kunskapskrav. Lärarna i undersökningen pekar på att möjligheten till individanpassning är lättare och kanske leder detta till ökad måluppfyllelse.
6.4 Svar på mina undersökningsfrågor
Jag skulle vilja säga att det finns två olika grupper med två olika typer av svar och dessa grupper är lärare och ledning. Dock inte sagt att de tycker olika utan snarare att deras fokus ligger på olika saker. Om vi börjar med varför datorn i skolan så fokuserar skolchef och rektor väldigt mycket på världen utanför och yrkeslivet som eleverna går emot och att datorn ska förbereda dem på vad som komma skall. Att världen blir mer digitaliserad och att skolan måste återspegla den värld som eleverna faktiskt lever i. Samtidigt så fokuserar lärarna mer på sättet som elever kan söka information, inhämta och presentera kunskaper och att kunna kommunicera. Kanske är båda delar lika viktiga och kanske är båda svar lika goda svar på varför datorn ska finnas i skolans värld? Det kan även göras en återkoppling till Näringsdepartementets IT i människans tjänst där de trycker på att IT-kompetens bör vara en del av undervisningen samt det utrymme digital kompetens, eller IT-kompetens har fått i LGR11.
När det kommer till hur datorn har förändrat sättet att arbeta så är alla de jag intervjuat överens om att datorn har öppnat upp nya möjligheter. Något de trycker på är möjligheten att inhämta information och möjligheten att individanpassa uppgifter på ett sätt som tidigare inte var lika lätt. Läraren från Lund nämner att individanpassa uppgifter har blivit väldigt mycket lättare med datorns ankomst på så sätt att det inte längre enbart är upp till läraren att leta fram fakta och information till eleverna utan att de själva kan söka information. På så sätt kan läraren lättare göra öppna uppgifter och lättare att styra uppgifter utifrån elevernas egna intressen. Läraren i Malmö menar också på att eleverna har fått en hel rad verktyg att arbeta med som underlättat både för lärare och elever, så som att eleverna kan använda google translate och att de ständigt har rättstavningsprogram när de skriver. Framförallt så nämns Internet som möjlighet till att hämta material.
När det kommer till elevernas resultat så skiljer sig svaren en aning men läraren i Malmö anser att elevernas texter har förbättrats och att detta kanske beror på att eleverna har lättare att rätta sina egna texter innan de skickas in och, som nämndes ovan, att de har tillgång till rättstavningsprogram när de skriver. Läraren i Lund tror att
det är lättare att fånga upp fler elever och framförallt de elever som har svårt att lyckas med traditionella arbetsmetoder och som inte klarar av att läsa långa faktatexter utan att man där kan använda sig av youtube, UR eller liknande medier för att ge dem samma information fast på ett annat sätt. Även stora delar av den elevgrupp som ingått i min undersökning anser att datorn både har varit till hjälp i deras lärande och att den har förändrat deras sätt att arbeta, det är dock viktigt att poängtera att inte hela elevgruppen ansåg detta. En relativt stor grupp av eleverna anser också att deras resultat har förändrats sedan datorns intåg. Den stora frågan som får avsluta denna del blir dock ifall det är datorn i sig, lärarnas sätt att arbeta eller de båda i kombination som har förändrat elevernas resultat samt elevernas och lärarnas sätt att använda datorn?