Analys av debattartikeln ” Vi vill förändra synen på svenska jämställdhet”

Ebba Hermansson är riksdagsledamot och jämställdhetspolitisk talesperson för

Sverigedemokraterna och har skrivit artikeln “Vi vill förändra synen på svenska jämställdhet” som publicerades 16 augusti 2018. Hermansson benämner att jämställdhet är en viktig princip för henne, men också för Sverigedemokraterna som parti. Förutsättningarna i partiets

jämställdhetspolitisk grundar sig i att könen bör ha samma grundläggande möjligheter för att kunna ta sig någonstans och skapa sig ett liv varje individ vill. Sverigedemokraterna menar på att jämställdhet inte går ut på att kvinnor ska representeras på samma sätt som männen gör i samhälleliga positioner och inte heller ska behöva fatta samma beslut som mannen gör i livet. Partiet vill att staten ska ge frihet till familjer för att de själva ska ta de beslut de vill. De pekar på att frihet ska kunna innebära att den ena personen ska kunna välja att gå ut och arbeta och göra karriär medan den andra väljer att stanna hemma med barnet vilket också kräver hårt arbete.

“Det stämmer att Sverigedemokraterna är motståndare till både kvotering och

pappamånader. Det bottnar inte i kvinnoförakt, utan i tron på att kvinnor är kapabla att ta sig fram på egna meriter och kan fatta egna beslut. Om man hävdar att kvinnor behöver

särlagstiftning för att ta sig fram, då tror man inte på kvinnors förmåga och kompetens. Om man påstår att kvoterad föräldraförsäkring är nödvändigt, då tror man inte på kvinnors förmåga att göra personliga val.”

Det Sverigedemokraterna tar upp från det utdragna citatet ovanför är att de pekar på att hålla kvinnan hemma, detta görs genom att de motsätter sig både pappaledigheten men också kvotering. Detta kopplas till det särartsfeministiska synsättet där man menar att man bör behålla de traditionella könsrollerna. Man menar att de bör ske på ett “naturligt” sätt istället för att behöva kvotera in kvinnor. Detta resulterar dock i att de som partiet menar är naturligt genom det särartsfeministiska synsättet, är att det anses naturligt att kvinna är hemma om hon vill det då man vill uppvärdera de traditionella könsrollerna som finns.

Partiet vill ändra den syn som idag finns på jämställdhet genom att prioritera frågor som handlar om kvinnors otrygghet i samhället och de sexuella trakasserier som existerar och begränsar kvinnan till att känna sig trygg bland annat. Partiet vill skärpa straffen när det

34

kommer till sexualbrottslingar och de pekar också på att de vill se till att kvinnor skyddas från våldtäkter och familjer som begränsar kvinnors rättigheter där de hänvisas till religiösa

skäl. Det är dock inte tydligt på vilket sätt Sverigedemokraterna vill göra detta då det inte framgår i artikeln.

Det som Hermansson hävdar i debattartikeln om pappamånaderna i föräldraförsäkringen anses vara ett synsätt som grundar sig inom nationalism där man menar att kvinnor är de ansvariga för reproduktionen.

Samtidigt vill Sverigedemokraterna avskaffa pappamånaderna som är en möjlighet för männen att stanna hemma med barnet under några månader. Dock vill partiet dubbla och återinföra vårdnadsbidraget som i största grad kvinnor använder sig av och som i slutändan påverkar kvinnan negativt genom att pensionen påverkas och riskerar kvinnans potential till att senare i livet få jobb. I och med detta så är partiets förslag ett hot mot kvinnans ställning i samhället då det är ett hot mot den ekonomiska jämställdheten.

6 Resultat

I detta kapitel kommer jag att redogöra de resultat jag har kommit fram till i min analysdel. Syftet med mitt arbete var att studera Sverigedemokraternas jämställdhetspolitisk utifrån ett feministiskt perspektiv. Det material som låg till grund för mitt arbete var främst

principprogrammen mellan åren 1989 - 2018, men också kompletterat med debattartikel respektive motion. Detta för att senare i arbetet kunna betrakta partiets jämställdhetspolitisk utifrån en tidsram och besvara min forskningsfråga.

De resultat som visades i analysen från 1989 – 2005 var att partiet gick i samma spår under de sex första presenterade principprogram. Under dessa år var det under rubriken “familj” som informationen angående jämställdhet fanns. Denna information var väldigt begränsad där det stod en hel del om familjens vikt i samhället. Mellan 1989 - 2005 fanns det tydliga kopplingar till det särartsfeministiska draget då partiet la stor vikt vid frågor som abort, avlönat

hemarbete och motsatte sig pappaledigheten. Detta är saker som visade sig kunna kopplas till det särartsfeministiska synsättet på grund av teorins största fokus - bevara traditionella könsroller samt uppvärdera dessa traditioner. Från de principprogram som analyserades mellan 2011–2018 blev innehållet mer informativt och även här expanderades rubrikerna från

35

“familj till “familj och jämställdhet”. Jämställdhet fick ett helt annat fokus 2011 där man i principprogrammet kom med ändringar som att de skillnader som existerade mellan könen inte skulle vara generaliserbara och att det också kunde förekomma vissa avvikelser eftersom alla människor är olika. Partiet skrev också under 2011 att mannen och kvinnan inte skulle särbehandlas och menade på att de stod för en formell jämställdhet. De menade på att kvinnan och mannens privatliv inte ska inskränktas och de ska få göra de val de själva anser som nödvändiga. Även här syns en koppling till det särartsfeministiska tankesättet där man menar på att det naturliga är de biologiska olikheterna som också bör uppvärderas. De ser alltså inget fel på att kvinnan kan vara hemma med barnen då det ingår i de traditionella könsrollerna. Senare under min analys presenterades en motion av Bieler, Herrstedt, Sundin och Bjälkö. I motionen presenterades ett förslag om att sänka abortgränsen från vecka 18 till vecka 12. I motionen framgick det att en abort ska vara en sista nödlösning. Motionärerna skriver vidare att vid undantagsfall så kan en abort ske om det exempelvis skulle handla om fosterskador, missbruk eller arbetslöshet. Detta visar på det nationalistiska tänkandet då man menar att kvinnan är till för reproduktion och det anses vara något naturligt. I särartsfeminismen grundar sig tanken på att de könsskillnader som finns är något naturligt och man menar på att om mannen och kvinnan gör samma sak men får olika utfall så är den enbart något naturligt. I debattartikeln som Sverigedemokraternas jämställdhetspolitiska talesperson Hermansson skrev skriver hon om hur kvinnor inte ska behöva särbehandlas genom att kvoteras in. Hon menar på att man istället bör lita på kvinnans kompetens – och de som sedan blir resultatet är någonting som resulterats på ett sätt som är fullt normalt. Detta stödjer sig också på de principprogram som har presenterats och sammanfattats där man anser att kvinnan och mannen har olika egenskaper och det enbart bidrar med något positivt.

7 Slutsats

Den slutsats som går att dras utifrån arbetet är att partiets jämställdhetspolitik ser på de skillnader som påverkar kvinnan negativt som någonting ytters naturligt. Den politik som Sverigedemokraterna för är till männens fördel, partiet har som förutsättning att de biologiska skillnaderna är grunden för deras syn på jämställdhet och detta återspeglar sig i att kvinnor är den som sköter hushållsarbetet och tar hand om barnen. Partiet för en formell jämställdhet och

36

påpekar att mannen och kvinnan är lika mycket värda. Dock finns vissa motsägelser då partiet med sin politik begränsar kvinnan genom att motsätta sig förslag som missgynnar kvinnan. Det min analys visat är att partiets politik har utvecklats sedan 1989. Partiet har emellertid påpekat att de står för jämställdhet mellan könen och att de anser könen lika mycket värda. Det som senare visats är de övervägande drag av det särartsfeministiska synsättet som partiet lutat sig åt. Det som också syns är den utveckling som skett inom partiet när det kommer till jämställdhet. Från att inte ha rubriker om ämnet jämställdhet till rubriker som med tiden expanderat och blivit mer informativ. Detta kan ha sin förklaring Partier grundar sig i det nationalistiska tänkandet där man anser familjen som den viktigaste beståndsdelen i samhället. Att partiet inte har övervägande drag från det likhetsfeministiska eller

liberalfeministiska synsättet har sin förklaring i att dessa två feministiska perspektiv delvis går hand i hand men också motsäger sig det särartsfeministiska synsättet. Eftersom det

särartsfeministiska synsättet grundar sig mer på de biologiska skillnaderna och anser att det finns olikheter, så motsätter sig liberalfeminismen och likhetsfeminismen. Det skulle därmed också vara av intresse att se mer tidigare forskning kring detta ämne för att se djupare på utvecklingen i en större tidsaspekt men också utifrån andra feministiska teorier.

När det handlar om kvinnan och hennes kropp begränsas hon dock avsevärt när man ser på partiets politik. Både i motionen och samtliga principprogram som berörde abortfrågan handlade om att sänka abortgränsen. Sverigedemokraterna inskränker inte enbart aborträtten med de förslag som läggs fram, utan även kvinnan och hennes rätt till sin egen kropp

8 Käll- och litteraturförteckning

Litteratur:

Allan Bryman (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Förlag: Liber. Arrhenius, Sara. (1999) En riktig kvinna. Stockholm: Atlas

37

Beauvoir, Simone De. (2002) Det andra könet. Stockholm: Nordstedts Förlag Björk, Nina. (1997) Under det rosa täcket. Wahlström & Widstrand

Freedman, Jane. (2003) Feminismen. Malmö: Liber AB Gemzöe, Lena. (2004) Feminism. Stockholm: Bilda Förlag

Robert, Rigmor, Uvnäs Moberg, Kerstin. (1994) Hon & Han födda olika. Brombergs Bokförlag

Jylhä, K., Rydgren, J. & Strimling, P. Forskningsrapport 2018. ”Sverigedemokraternas väl- jare. Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg?”. Institutet för Framtidsstudier: Stockholm.

Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Kristina Boreus och Göran Bergström. (2018). Förlag: Studentlitteratur AB.

Sverigedemokraternas väljare: Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg? (2018) Kirsti M. Jylhä, Jens Rydgren och Pontus Strimling

Lars Leijonborg (m fl.) 2001. Liberal Feminism – befriande positiv. Förlag; Ekerlids Lenita Freidenvall & Maria Jansson. 2017 Politik och kön: feministiska perspektiv på statsvetenskap. Förlag; Studentlitteratur

Internetkällor:

Bieler, P., Herrstedt, C., Sundin, C. & Bjälkö, S-L (2016). Motion 2016/17:751, Gränsen för fri abort. Sveriges Riksdag: Stockholm. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku- ment/motion/-gransen-for-fri-abort_H402751

Göteborgsposten, SD:s politik är kvinnofientligt (2020) https://www.gp.se/debatt/sd-s-politik-%C3%A4r-kvinnofientlig-1.7725375

Hermansson, Ebba (2018), Vi vill förändra synen på jämställdhet, Aftonbladet.

38

Valmyndigheten (2010). https://data.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html Valmyndigheten (2018). https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html SVT-nyheter (2020). https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-novus-sd-storsta-parti

Novus, väljarbarometerarkiv (2020) https://novus.se/valjarbarometer-arkiv/novus-svt-mars-2020-s-okar-signifikant/

Expressen, här är SD:s mörka bakgrund i nazism (2014)

https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/har-ar-sds-morka-bakgrund-i-nazism/ Nationalencyklopedin, Sverigedemokraterna (2020)

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverigedemokraterna

Svenska dagbladet, SD: ”Det finns inga patriarkala strukturer” https://www.svd.se/sd-det-finns-inga-patriarkala-strukturer

Sverigedemokraterna, principprogram (1989).

http://www.sdarkivet.com/files/program/program_1989.pdf

Sverigedemokraterna, principprogram (1996) https://snd.gu.se/sv/vivill/party/sd/p/1996 Sverigedemokraterna, principprogram (1999) https://snd.gu.se/sv/vivill/party/sd/p/1999 Sverigedemokraterna, principprogram (1994) https://snd.gu.se/sv/vivill/party/sd/p/1994 Sverigedemokraterna, principprogram (2003) https://snd.gu.se/sv/vivill/party/sd/p/2003 Sverigedemokraterna, principprogram (2005) https://snd.gu.se/sv/vivill/party/sd/p/2005 Sverigedemokraterna, principprogram (2011) https://snd.gu.se/sv/vivill/party/sd/c/2011 Sverigedemokraterna, principprogram (2018)

https://sd.se/wp-content/uploads/2018/08/Valmanifest-2018-1.pdf

Socialdemokraterna (2019), Ny granskning – SD ett kvinnofientligt parti.

https://www.socialdemokraterna.se/download/18.593ea2c316ae546ed7c77095/156888161281 0/sd_ett_kvinnofientligt_parti.pdf

Lodenius, A-L. (2018). “Antifeministerna: Sverigedemokraterna och jämställdhet”, arenaidé.

39

Hamrud, A. & Wassholm, C. 2014.” Folk, familj och fosterland: nationalismens konsekvenser för jämställdhet”.