Som jag nämnde tidigare är värden något som vi upplever som rätt eller eftersträvansvärt.
Genomgående i attityddelen finns det en motsägelsefullhet som kan kopplas till de värden ungdomarna lever efter. I attitydfrågorna har alla en öppen (om än heteronormativ) inställning till frågorna. Det finns ingen rätt eller fel ålder att ha sex och de accepterar att folk har sexu-ella relationer utan kärlek. Samtidigt begränsar de sig genom att påpeka att de själva aldrig skulle göra så själva. En anledning till det kan vara att de enligt Rosenberg definierar sig själva genom att ta avstånd från andra. Den exkludering de gör bekräftar den norm de vill leva efter och de skapar ett omedvetet vi/dom-perspektiv. Maria gör skillnad på sina finare kompi-sar som inte skulle ha ett KK och Marcus tror inte att det finns i samhället de bor i, i så fall i
”den undre världen”. Det visar på att eleverna uppfattar skillnader mellan olika grupper och de olika normer som individerna anpassar sig efter i de olika grupperna. Många av killarna anser att de redan kan allting om ämnet men om de pressas på kunskap kan de däremot inte så mycket. Det som tydliggör ungdomarnas normer är det vi/dom-perspektiv de pendlar mellan.
Under samtalen framkommer det att det är heteronormen som är den eftersträvansvärda då de tydliggör att andra kanske gör på andra sätt men att de själva har en annan åsikt som stämmer väl in på den heteronorm som har krav på tvåsamhet, inte för stora åldersskillnader och att de flesta egentligen har sex för att det finns en vilja till en kärleksrelation. När frågorna handlar om KK-relationer märks det vilka som har egna och andras erfarenheter att grunda sina argu-ment på. Jag anser att Maria och Emelie har haft en chans att testa sina arguargu-ment på och att det finns en större trovärdighet i deras acceptans då de kommit i kontakt med vänner som gör det jämfört med de flesta andra som inte tror att det förekommer i deras omgivning utan att det är något som enbart andra gör.
Trots mina ansträngningar under intervjuerna att inte uttrycka mig heteronormativt tolkade eleverna det som att jag pratade om heterosexuella relationer. Här syns ännu en motsägelse då de på andra sätt tar avstånd från heteronormen då de t.ex. inte anser att killar skryter om sina
sexuella bedrifter eller att killar skulle vara motståndare till att använda kondom, något som tjejerna uppfattar att de gör. Det tyder på att det finns informella normer som ungdomarna grundar sin uppfattning på sex och samlevnad på. Christian menar att han aldrig skulle ha sex utan att skydda sig. Maria säger att det inte är pinsamt så fort man har frågat eftersom killen tycker att det är bra att hon frågar. Emelie berättar däremot att hennes kompisar inte vågar fråga om skydd då de är rädda att bli nobbade av killen. Samtidigt refererar de aldrig till nå-gon alternativ läggning eller teori.
Enligt Thornberg påverkas attityder av tre saker, de kunskaper som finns om frågan, de käns-lor som finns förknippade med den och den tredje saken är hur vi handlar och agerar. I bak-grunden kritiserar Skolverket undervisningen då de anser att skolan endast förändrar elever-nas kunskaper men inte beteenden i olika frågor. I intervjuerna framkommer det att eleverna har kunskaper om t.ex. könssjukdomar och kondomanvändning men anledningarna de tar upp för att inte använda kondom är kopplade till känsloresonemang. Det kan t.ex. bero på att det finns ett maktförhållande som gör att tjejen inte vågar fråga sin kille, att ståndet ska slakna eller att det helt enkelt är pinsamt att fråga.
Resultatet från UngKAB09 stämmer bra överens med vad eleverna svarat på de påståenden de fått upplästa för sig. Under intervjuerna säger de sig ha bra kunskaper om kondomanvändning och hur de ska skydda sig mot oönskade graviditeter. När det kommer till kunskaper om könssjukdomar och hiv säger under 50% att de inte har fått tillräckligt med kunskap. Under intervjuerna sa de flesta killar att de hade kunskaper om könssjukdomar (trots att de senare bevisade motsatsen) medan tjejerna tvekade trots att några av dem antydde att de hade egna erfarenheter av sexuella relationer och samma tendenser syns i UngKAB09.
Bäckman menar att hon såg en skillnad mellan elevernas beteende i klassrummet och hur de uppförde sig under intervjuerna när de pratade om homosexualitet. Det framkommer även under mina intervjuer då det i skolsituationen pratades om bögsjuka och tramsig stämning i klassrummen, något som jag inte såg under intervjuerna. Hon sa att det fanns motsägelsefulla uppgifter av det slag som jag diskuterat ovan och hon menade att det var accepterat av de andra eleverna. I den skolsituation ungdomarna jag pratat med beskriver verkar det inte finnas något utrymme för att diskutera eller tydliggöra de motsägelserna då eleverna inte reagerar på det och inte, enligt dem själva, pratat om det i skolan.
7. Diskussion
Så vad ger ungdomarna uttryck för när de beskriver sin sex- och samlevnadsundervisning?
Trots att de har gått på fyra olika grundskolor beskriver de en homogen bild över hur under-visningen såg ut för dem. Om jag börjar med hur de beskriver en undervisande lärare är denne generad och otrygg under lektionerna. Samma dubbelhet som jag tidigare skrivit om hos ele-verna visar sig även här. Lärarens uppgift är att representera skolans värdegrund men genom att ha en heterosexuell inriktning på undervisningen för att sedan nämna HBT i en bisats visar på motsatsen då läraren märker ut det som något annorlunda från det andra i undervisningen.
Under intervjuerna uttryckte sig ungdomarna heteronormativt utan att reflektera över att det kunde finnas något annat sätt att se på ämnet. En annan sak som framkommer är att det inte är någon som pratar med eleverna om sex och samlevnad. Ingen av dem säger att de fått något utrymme att själva diskutera eller uttrycka sig i ämnet utan i första hand berättar de om kate-derundervisning med vanliga lektioner och ett prov på slutet av kursen. När skolan bjuder in externa föreläsare för att prata om sex och samlevnad kan det uppfattas som att skolan inte är en plats för den sortens samtal. Det är inget man pratar om under den ordinarie undervisning-en utan något eleverna får lyssna på ungefär undervisning-en gång per år under undervisning-en temavecka/dag. Till lä-rarnas försvar är det möjligt att eleverna inte uppfattar all undervisning de får i sex och sam-levnad som just sex och samsam-levnad då t.ex. Pelle var den enda som förknippade en samhälls-lektion som behandlade genus och könsroller som en del av det trots att jag intervjuade fyra elever från samma klass. Jag vill än en gång förtydliga att det år elevernas egna upplevelser som ligger till grund till diskussionen och att jag därför inte kan påvisa på någon absolut san-ning i resultatet.
De värden och normer som framkommer under intervjuerna visar på att det finns ett eftersträ-vansvärt beteende som ligger inom de ramar som jag tidigare beskrivit heteronormen med.
Ungdomarna markerar det omedvetet då de definierar sig mot vad andra gör men inte de själva. De exkluderar det beteende de anser fel och det visar på den normalisering som är be-roende av exkludering av andra för att bekräfta sig själva. De bekräftar heteronormen genom att beskriva vilka begränsningar som finns i det sexuella uttrycket för att det ska vara accepte-rat genom en mängd begränsningar. Att attityderna är baserade på känslor om ett ämne sna-rare än kunskap om det är ett tecken på att de inte har behövt ifrågasätta de attityder de har eller kritisera dem. Inte heller att de fått någon undervisning om t.ex. problematiserande av
kondomanvändning eller HBT-frågor. De berättar istället om en ”bögsjuka” som funnits på en av skolorna. I den ligger också uppenbara värderingar som för det första markerar vara att bög är något negativt, en sjukdom, som ingen vill drabbas av. För det andra visar den på en skill-nad mellan den drabbade och de andra (underförstått heterosexuella) då den med ”bögsjuka”
inte passar in med de andra. Det är en avståndsmarkering och ger samtidigt en bekräftelse av det ”rätta” beteendet. Ska skolan lyckas förändra elevers beteende behöver de bredda sin undervisning och jobba med att påverka elevernas attityder från fler håll än bara rent kun-skapsmässigt. I analysen till del två uppenbarar sig motsägelsefulla normer som ungdomarna anpassar sina kunskaper om sex och samlevnad efter. Om det hade funnits utrymme för öppna samtal i skolan hade det även funnits en möjlighet att tydliggöra dessa motsägelser och ge eleverna utrymme att bilda sig nya uppfattningar om varandra.
Mitt mål med hela uppsatsen är att se om det går att hitta någon relation mellan skolans sex- och samlevnadsundervisning och ungdomarnas attityder i ämnet. Så vad har jag fått fram? De skolor ungdomarna berättar om förmedlar heteronormativa normer, både uttalat och outtalat i undervisningen. Under intervjuerna framkommer det att varken elever eller lärare bryter mot de förväntade normer som finns i samhället och i skolan. Skolan bryter också mot de normer skolan har som uppgift att förmedla genom att undervisningen är exkluderande mot de som inte passar in i den norm som framkommer under intervjuerna. Den värdegrund skolan ska förmedla är att ingen ska bli diskriminerad p.g.a. sin sexuella läggning men genom att nämna andra sexualiteter i en bisats anser jag att det är vad de aktuella skolorna gör Därför anser jag att det går att säga att skolan är delaktig i hur elevers attityder påverkas. Det beror mycket på det skolan inte säger eller gör. Skolan osynliggör grupper som inte passar in i den heteronorm som förmedlas i undervisningen. Det är inte omöjligt att tänka sig att det finns elever som inte är intresserade av ett heterosexuellt förhållande. Det är inte heller omöjligt att det finns elever som lever med föräldrar av samma kön. Skolan har, genom det bristfälliga värdegrundsskap-andet i klassrummet då det kommer till sex och samlevnad, inte gett ungdomar det utrymme som krävs för att synliggöra eller ifrågasätta de normer som styr.
Som titeln på uppsatsen säger finns det en syn på sex och samlevnad som att det skulle vara allmänbildning. Några av eleverna menar att de inte såg något syfte i att lära sig om ämnet i skolan då det är något ”man bara kan”. Den attityden verkar tyvärr finnas hos fler än några få elever då lärare förväntas kunna undervisa om sex och samlevnad utan utbildning i ämnet.
Det kan vara en anledning till Emelies upplevelse av sex- och samlevnadsundervisningen där
läraren började berätta om privata upplevelser. Inte ens lärarna verkar alltså kunna ha en neu-tral och professionell relation till ämnet, hur ska de då förmedla en trygg och öppen syn till eleverna? Det måste också vara svårt för eleverna att veta hur de ska förhålla sig till undervis-ningen när läraren lämnar sin professionella roll och bryter de förväntningar som finns på densamme. Det finns en anledning att tro att det inte kommer att ske några större förändringar i sex- och samlevnadsämnet då den nya läroplanen för gymnasiet inte skiljer sig nämnvärt från den tidigare i ämnet.
Allt sammanlagt ovan är en del av den bild som ungdomar får av sex och samlevnad. Det finns så klart en mängd andra saker som påverkar ungdomars syn på ämnet men skolan är de enda som tar anspråk på att lära ungdomar något om ämnet. Därför anser jag att det är viktigt att skolorna i undersökningen blir mer medveten om vad de förmedlar och lär ut om bilden ungdomarna beskriver överensstämmer med verkligheten.
Resultatet av denna uppsats skiljer sig inte från den tidigare forskningen som presenteras utan stödjer det som tidigare lyfts fram i texten. Den kritik som Skolverket tog upp 1999 anser jag fortfarande vara aktuell då ungdomarna i intervjun säger sig ha kunskap som krävs men sko-lorna eleverna berättar om har inte lyckats förändra elevernas attityder. Undervisningen följer till stor del den tradition som finns i ämnet och min kritik påminner mycket om den som framfördes redan på 1940-talet.
Mot bakgrund av detta kommer jag under min framtida lärarkarriär sträva efter ett mer öppet klassrumsklimat där ämnen som relationer och HBT har en synlig plats i undervisningen. Jag kommer förhoppningsvis även bli mer medveten om hur jag själv uttrycker mig och vad jag förmedlar i min undervisning. Jag hoppas att elevernas delaktighet kan leda till att vi berör ämnen som är aktuella för dem och som gör att de känner att undervisningen ger dem något mer än att kunna rabbla de könssjukdomar som finns. Jag önskar även att det finns utrymme för personalen för skolan att få samtala och utveckla gemensamma värderingar och kunskaper som kan ligga till grund för den fortsatta undervisningen.
8. Referenslista
Litteratur
Angelöw, Bosse och Jonsson, Thom (2000). Introduktion till socialpsykologi. Student-litteratur, Lund
Ambjörnsson, Fanny (2003). I en klass för sig. Genus klass och sexualitet bland gymnasie-tjejer. Ordfront förlag, Stockholm
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Malmö
Bäckman, Maria (2003). Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Makadam förlag, Stockholm
Centerwall, Erik (2005). Med moralen som styrmedel – historiska perspektiv på sexualupp-lysning. I Hela livet – 50 år med sex och samlevnadsundervisning. Myndigheten för skolutveckling. Liber, Stockholm
Centerwall, Erik (2005). Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv på tre handledningar.
I Hela livet – 50 år med sex och samlevnadsundervisning. Myndigheten för skolutveckl-ing. Liber, Stockholm
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängnerud, Lena. Metodpraktikan.
Nordstedts Juridik AB, Stockholm
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar- metod, enkät, observation. Bonnier Utbildning AB, Stockholm
Olsson, Hans (2005). Det ska fan vara sex- och samlevnadslärare! i Hela livet – 50 år med sex och samlevnadsundervisning. Liber, Stockholm
Olsson, Hans (red) (2004). ”De ska kunna sin grej”. Bara sex procent av lärarstudenterna får utbildning i sex och samlevnad. RFSU, Stockholm
Rosenberg, Tiina (2002). Queerfeministisk agenda. Atlas, Stockholm Nationella kvalitetsgranskningar 1999. Skolverkets rapport nr 180. Liber
Tikkanen, Abelsson och Forsberg. UngKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Göteborgs universitet, skriftserien 2011:1
Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan- socialpsykologi för lärare. Liber AB, Stockholm
Elektroniska källor
Isaksson, Linnea. Testet som avslöjar: är du en drömflickvän? Veckorevyn.se 2011-10-21.
http://www.veckorevyn.com/Quiz/Testet-som-avslojar-Ar-du-en-dromflickvan
Jensen, Stefan. Satsa på begagnat i sommar! Slitz.se 2011-07-22.
http://www.slitz.se/Sex/jensen-begagnat_278.html
Olsson, Hans. Sex och samlevnad obligatoriskt för blivande mellanstadielärare. Rfsu.se 2010-12-14 http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Politik-och-debatt/Hans-Olssons-kommentarer/Kommentar-Sex-och-samlevnad-obligatoriskt-for-blivande-mellanstadielarare/
RFSU. Kartläggning av sex- och samlevnadsundervisningen på Sveriges lärarutbildningar.
2004 http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/RFSU-material/Sidbank/Rapporter-och-studier/Kartlaggning-av-sex--och-samlevnadsundervisningen-pa-Sveriges-lararutbildningar/
Skolverket.se. Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94.
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverk et.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3 D1071
Bilaga 1
Intervjuguide
-‐ Berätta om er sex och samlevnadsundervisning på högstadiet och gymnasiet.
o Var den bra/dålig? På vilket sätt?
o Vem var det som pratade om det?
o Under vissa perioder eller återkommande i undervisningen?
o Om du tänker tillbaka, är ditt intryck av skolans undervisning att den framställde sex och samlevnad som positivt, negativt eller neutralt?
o Hur pratade ni om:
§ HBT
§ Könssjukdomar
§ Sex
§ Relationer och känslor
§ Genus, manligt/kvinnligt
§ Pubertet, graviditet, mens m.m.
§ Ord och uttryck (hora/kuk/bög som skällsord)
§ Kärlek/njutning/svartsjuka etc?
-‐ Var, utöver skolan, har du lärt dig om sex och samlevnad?
-‐ Vad skulle du vilja att skolan skulle ha tagit upp mer?
-‐ Om ni pratade t.ex. om vikten av att använda kondom (vilket man brukar göra), pra-tade ni om hur man skulle fråga/säga till i sexsituationen? Vilka problem med av-brott/vad man gör om ens partner inte vill/etc?
-‐ Hur var stämningen i klassen när ni hade lektioner i sex och samlevnad? Upplevde ni att ni kunde fråga om det ni undrade över?
-‐ Vem är det som ska prata med ungdomar om sex och samlevnad? Är det lärare, kura-tor, skolsköterska, organisation utifrån, föräldrar etc?
-‐ Påståenden, hur väl stämmer de in på dig?
o Du vet hur man skyddar sig mot oönskade graviditeter?
o Du har kunskaper om kondomanvändning o Du har kunskaper om hiv/STI
o Undervisningen gav mig kunskaper som jag sedan kunde använda för att ta hand om min egen sexuellt hälsa
-‐ Undersökningar visar att ungdomar är vet hur de ska skydda sig och var de ska få tag på preventivmedel, varför tror du att ungdomar sedan inte skyddar sig när de har nya sexuella relationer?