Analysen är en diskursanalys enligt Fejes och Thornbergs fyrstegsanalys och utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv (se kapitel 2). I kapitlet redovisas först analysen av Malmö stads översiktsplan, därefter analysen av Nacka kommuns översiktsplan.
5.1 Malmö stads översiktsplan
5.1.1 Steg 1 - Översikt av vad sägs om mångfald och i vilken kontext
Fetstilade rubriker är kapitel och avsnitt i översiktsplanen (Malmö stad 2018) som innehåller mångfald:
Förord 3
Sammanfattning 4
Stadsbyggnadsvision 6
En större stad med ett rikt stadsliv 6
En stad som vågar 6
En stad med goda livsbetingelser 7 En stad med bostäder för alla 7 En grönskande stad 8
En sammanlänkad stad 8 En stad vid vatten 8
En företagsam stad med närhet till omvärlden 8
Övergripande mål (hållbar stad) och prioriterade inriktningar 11
Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning 12 En nära, tät, grön och funktionsblandad stad 14
Staden som kulturell och demokratisk arena 15
Genomförande av översiktsplanen 19
Malmö i Sverige och världen 22 Malmö i Öresundsregionen 23
MalmöLundregionen 24
Bostadsförsörjning 26
Samhällsservice 28 Näringsliv 30
Högre utbildning, forskning och utveckling 31 Kommersiell service och besöksnäring 32 Tät stad 34
Grön stad 35
Stadens arkitektur och gestaltning 36 Kulturmiljö och historiskt perspektiv 37
Mobilitet och trafikmiljö 38 Promenadstaden 40
Cykelstaden 41
Kollektivtrafik 42 Bilism och godstransporter 43 Jämlikhet och jämställdhet 44
Barnperspektiv 45 Kultur och delaktighet 46 Platser för möten 47
Folkhälsa och trygghet 48
Gröna och blå miljöer för hälsa och rekreation 49
Biologisk mångfald 50 Landsbygd och jordbruk 51
30
Havet och kusten 52
Vattenresurser och infrastruktur för vatten 54 Klimatanpassning – höga havsvattenstånd 55 Klimatanpassning – skyfall 56
Dagvatten 58
Markföroreningar och farliga verksamheter 59 Förnybar och återvunnen energi 60 Resurseffektivt och miljövänligt byggande 61 Hållbar avfallshantering och slutna kretslopp 62
Utbyggnadsstrategi 64 Fortsatt arbete 70
Organisation och medverkande 71
Länsstyrelsens granskningsyttrande 72 (Mångfald nämns under “Tätare stad och kulturmiljöaspekter”)
Ekonomisk kontext
I utgångspunkterna för de avsnitt som främst bedöms röra sig om ekonomiska aspekter talas det i termer som företagsamhet, näringsliv, turism och tillväxt (Malmö stad 2018:6, 24, 30). Det går även att koppla utgångspunkterna till nytänk, forskning, livsmiljö, hållbarhet och samarbete (ibid), vilket likväl kan kopplas till andra sammanhang än ekonomiska, men en röd tråd i avsnitten bedöms annars vara ett fokus på frågor kopplade till ekonomi.
I ett ekonomiskt sammanhang beskrivs mångfald som något eftersträvansvärt som innebär en variationsrik arbets- och bostadsmarknad som ger balans i marknaden och resiliens under lågkonjunkturer (Malmö stad 2018:6-7, 24, 30), vilket kan tolkas som att marknaden är långsiktigt hållbar, stabil och klarar av kriser bättre när det finns en mängd olika aktörer.
Avsnitt Vad sägs om mångfald?
En stad som vågar ”Tillsammans med ett dynamiskt och nytänkande näringsliv skapas därmed kontinuerligt en mångfald
nya arbetstillfällen.” (Malmö stad 2018:6-7)
MalmöLundregionen ”Planera för variation och mångfald på bostads- och arbetsmarknaden.” (Malmö stad 2018:24)
Näringsliv ”Stadens näringsliv är diversifierat och består av en mångfald av branscher, vilket innebär att sårbarheten
vid lågkonjunkturer är begränsad.” (Malmö stad 2018:30)
Social kontext
Det finns ett antal avsnitt vars utgångspunkter går att koppla till ett socialt sammanhang. I dessa avsnitt talas det främst om frågor som berör social hållbarhet, social balans och jämlikhet, demokrati och delaktighet, människors behov, mångfacetterad prägel av staden och dess invånare, samt vikten av offentliga rum för en socialt sammanhållen stad (Malmö stad 2018:7, 15-16, 28, 41, 45-47). En del innehåll kan kopplas till andra aspekter som ekonomi (ibid:7) och arkitektoniska termer som utformning (ibid:45-47), men i det stora hela bedöms dessa avsnitt huvudsakligen handla om sociala aspekter med människan i centrum. Utgångspunkten i avsnittet “Cykelstaden” handlar om transportfrågor med ett fokus på människors möjlighet till fri rörlighet i kommunen, vilket vi ser som en social fråga (ibid:41).
31 I en social kontext talas det om mångfald som en variation av människor, samhällsgrupper och idéer som präglar staden och genererar stimulans och kreativitet (Malmö stad 2018:7, 15-16, 28, 41, 45-47). Mångfald är något som eftersträvas och som ska värnas om. Det talas bland annat om att hänsyn ska tas till genus- och mångfaldsaspekter (ibid:15-16, 47). Vidare tas frågan om ålder upp, där äldres och barns behov ska prioriteras (ibid:47). Ett uttryck för mångfald som enbart nämns en gång i översiktsplanen är kulturell mångfald i avsnittet “Kultur och delaktighet” (ibid:46). I strategin för hur offentliga platser i staden ska vara en arena för kultur så beskrivs kulturell mångfald som ett uttryck för mänskliga relationer, tillsammans med begrepp som “gemenskap” och “kulturarv” (ibid). I “Cykelstaden” verkar begreppet mångfald ha en kvantitativ innebörd som skulle kunna likställas med “flera” eller “olika” typer av någonting, i detta fall cykelfordon (ibid:41).
Avsnitt Vad sägs om mångfald?
En stad med goda livsbetingelser ”Stadens mångfald har tagits tillvara och skapat en av norra Europas mest stimulerande och kreativa miljöer.” (Malmö stad 2018:7)
Staden som kulturell och ”Genus- och mångfaldsaspekter ska beaktas vid planering och utformning av nya mötesplatser.”
demokratisk arena (Malmö stad 2018:15-16)
Samhällsservice ”Utformning av anläggningar för fysisk aktivitet ska bidra till att uppnå ökad jämställdhet, integration och mångfald.” (Malmö stad 2018:28)
Cykelstaden ”Hänsyn ska tas till att ökad användning av en mångfald typer av cykelfordon.” (Malmö stad 2018:41)
Barnperspektiv ”En blandad stad med olika bostadstyper i samma område bidrar till att barn kan växa upp med en
mångfald av kamrater och vuxna förebilder.” (Malmö stad 2018:45)
Kultur och delaktighet ”Det kan ske genom en kombination av privata, halvprivata och offentliga ytor som ger förutsättningar för mötesplatser som är välkomnande och tillgängliga för en mångfald grupper.” (Malmö stad 2018:46) ”Det kan också handla om mänskliga relationer som tar sig uttryck som gemenskap, kulturell mångfald, kulturarv med mera.” (Malmö stad 2018:46)
Platser för möten ”Genus- och mångfaldsaspekter ska beaktas vid planering och utformning av nya mötesplatser. Äldres
och barns behov ska prioriteras.” (Malmö stad 2018:47)
Arkitektonisk kontext
Gemensamma drag för de avsnitt som går att koppla till en arkitektonisk kontext är att den huvudsakliga utgångspunkten i avsnitten berör frågor som arkitektur, stadsbyggnad, bebyggelsetyper, bostadsformer, bostadsmiljöer, utformning av stadsrum, kulturmiljöer och kulturhistoriska värden (Malmö stad 2018:7-8, 36-37, 73).
I en arkitektonisk kontext talas det om mångfald som ett heterogent stadslandskap med en visuell och funktionell variation av stadsrum, bebyggelse, arkitektoniska uttryck och skalor (Malmö stad 2018:7-8, 36-37, 73). Det beskrivs som att denna typ av stadsmiljö karakteriserar Malmö som stad (ibid:36-37), vilket går att tolka som att Malmö präglas av mångfald och att en arkitektonisk mångfald speglar stadens karaktär. Vidare sägs en öppenhet för variation och
32 mångfald av arkitektoniska uttryck och skalor innebära ett värnande av stadens mångkultur och tidsepoker (Malmö stad 2018:36-37). Mångfald beskriver också hur bostadsmiljöer är multifunktionella och kan användas på flera sätt till följd av grönska i staden (ibid:7-8).
Avsnitt Vad sägs om mångfald?
En stad med bostäder för alla ”Stadens grönska ger hälsosamma och trivsamma bostadsmiljöer som kan användas på en mångfald av sätt.” (Malmö stad 2018:7-8)
Stadens arkitektur och gestaltning ”Upplevelserikedom, variation och mångfald ska känneteckna gestaltningen [...]. Mångfald ger flexibilitet och möjligheter till nya lösningar i framtiden.” (Malmö stad 2018:36)
Kulturmiljö och historiskt perspektiv ”Att värna denna prägel och den starka historiska identiteten kan bland annat innebära en öppenhet för variation och mångfald av arkitektoniska uttryck och skala.” (Malmö stad 2018:37)
Tätare stad och kulturmiljöaspekter ”Den övergripande strategi som präglar översiktsplanen, och som bygger på täthet, variation och
mångfald, ställer höga krav på att planeringsprocesserna fungerar för att fånga upp frågor om hur
kulturhistoriska värden kan såväl värnas som bidra till utvecklingen av staden.” (Malmö stad 2018:73)
Biologisk kontext
Det finns ett antal berörda avsnitt som har kopplingar till biologiska aspekter av planeringen. Utgångspunkterna berör frågor med tydlig koppling till biologi; natur, miljö, klimat, ekosystem, grönska, vatten och odling (Malmö stad 2018:8, 35, 50-51, 58).
I ett biologiskt sammanhang är det nästan uteslutande en biologisk mångfald det talas om (Malmö stad 2018:8, 35, 50-51, 58) och denna typ av mångfald, med prefixet ”biologisk”, har ett eget avsnitt (ibid:50). I detta avsnitt definieras biologisk mångfald som en variationsrikedom bland levande organismer och naturmiljöer. Vidare blir det bättre skördar med en mångfald pollinerade arter och naturliga fiender till skadeinsekter (ibid). Här går det att tolka att skadeinsekter inte är en del av denna mångfald av arter som avses. Biologisk mångfald beskrivs som eftersträvansvärt i samtliga avsnitt; dels att det ämnar uppnås i sig (ibid:50, 51, 58), dels att det sägs bidra till andra positiva aspekter (ibid:50). Mångfaldsbegreppet uttrycks utan prefix i ett avsnitt och då handlar det om en mångfald av olika platser med gröna inslag (ibid:35).
Avsnitt Vad sägs om mångfald?
En grönskande stad ”I Malmö ryms en rik biologisk mångfald både bland arter och i naturmiljöer.” (Malmö stad 2018:8)
Grön stad ”Blågröna strukturer [...] ökar den biologiska mångfalden [...]. Malmö ska ha en mångfald av olika
parker, naturområden och torg strategiskt placerade och jämnt fördelade.” (Malmö stad 2018:35)
Biologisk mångfald ”Hög biologisk mångfald – det vill säga en stor variationsrikedom bland levande organismer och
naturmiljöer – gör det möjligt för ekosystemen att förse människor med livsnödvändiga tjänster.” (Malmö stad 2018:50)
Landsbygd och jordbruk ”Kulverterade vattendrag ska öppnas och skyddszoner anläggas för att förbättra tillgänglighet, förutsättningarna för biologisk mångfald och förhindra näringsläckage.” (Malmö stad 2018:51)
33
5.1.2 Steg 2 - Närstudie av ett urval exempel där det talas om mångfald
Mångfald i avsnittet Näringsliv
Malmö har ett blomstrande näringsliv med stark tillväxt. Stadens näringsliv är diversifierat och består av en mångfald av branscher, vilket innebär att sårbarheten vid lågkonjunkturer är begränsad. Störst andel förvärvsarbetande i Malmö finns inom olika kunskapsintensiva service- och tjänstebranscher som ryms inom blandad stads-bebyggelse. Dessa branscher kompletteras bland annat av lager-, logistik och tillverk-ningsindustri som bedrivs i verksamhetsområden. (Malmö stad 2018:30)
I ett ekonomiskt sammanhang, där näringsliv och tillväxt behandlas, används mångfalds-begreppet för att beskriva att kommunen består av en variation av olika branscher (Malmö stad 2018:30). Här går det att utläsa att denna mångfald av branscher lägger grunden för ett blomstrande och hållbart näringsliv med stark tillväxt som på grund av ett brett utbud av olika sysselsättningar står sig bra mot lågkonjunkturers effekter på marknaden. Denna mångfald av yrken går framförallt att koppla till blandstadens service- och tjänstebranscher men även verksamhetsområdens industrier (jfr ibid). Av att döma uttrycket “blandad stadsbebyggelse” går det att tolka att de avser en blandning av en viss typ av yrken (service- och tjänsteyrken) i det som kallas för blandstaden medan industrier hör hemma i specifika verksamhetsområden. Tillsammans utgör denna blandade och uppdelade variation av yrken ett resilient underlag för tillväxt. Mångfald kan i det här fallet ses som ett medel för tillväxt. Sammantaget går det att säga att betoningen på mångfald är stark i avsnittet och att mångfalden anses ha en stor betydelse för näringslivet.
Avsnittets bildinnehåll ger samtidigt en rätt entydig bild av vad som avses med näringsliv, med foton som föreställer storskaliga byggnadskomplex med kontors- och industrilokaler, vilket kan tolkas som en relativt homogen framställning av näringsliv; dels med ett fokus på bebyggelse, dels med en viss typ av bebyggelse. Ur ett illustrativt perspektiv går det att koppla näringslivet främst till de verksamheter som associeras med denna typ av bebyggelse, däremot behöver enformig bebyggelse inte nödvändigtvis rymma en viss typ av verksamheter, utan kan likväl innehålla olika typer av verksamheter.
34
Mångfald i avsnittet En stad med olika livsbetingelser
Stadens mångfald har tagits tillvara och skapat en av norra Europas mest stimulerande och kreativa miljöer. I Malmö är det lätt att vara olika. Här finns det plats för alla och en flexibilitet att klara nya utmaningar. (Malmö stad 2018:7)
I ett socialt sammanhang är En stad med olika livsbetingelser (Malmö 2018:7) ett intressant exempel där det talas om mångfald. Här talas det om att Malmö har en skiftande och mångfacetterad prägel. Detta benämns som stadens mångfald, vilket ger goda förutsättningar för en jämlik stad som har plats för alla olika typer av människor som tillsammans genererar kreativitet och stimulans (ibid). Vidare går det att tolka denna mångfald som ett flexibelt verktyg för social hållbarhet som kan ta sig an både nya idéer och utmaningar. Mångfald kan i detta fall ses som ett omnipotent och ensidigt positivt fenomen som bör bejakas och fungerar även som katalysator för livskvalitet, framåtanda och tolerans. I efterföljande meningar konkretiseras detta i hur olika sysselsättningar i form av konst, utbildning och idrott tillsammans utgör en nyskapande och bevarande kultur i Malmö (ibid). Mångfaldsbegreppet kopplas genomgående till en variation av olika sysselsättningar som tillsammans skapar ett folkmyllrande samhälle i positiv bemärkelse. Mångfalden både förändrar och bevarar Malmös prägel, då prägeln i sig beskrivs som skiftande till sin karaktär där ett gemensamt drag är att mångfaldens Malmö är en samutnyttjande, konstruktiv och produktiv verkstad. Att avsnittet är en del av kapitlet “Stadsbyggnadsvision” stödjer bilden av mångfald som något efter-strävansvärt.
Likt i det ekonomiska sammanhanget beskrivs mångfald återigen som något där människor med olika sysselsättningar utgör en samverkande grund som avger en flexibilitet och produktivitet och att kommunen därför bör planera för en blandning av och möten mellan olika typer av människor och verksamheter.
Avsnittet delar uppslag med En större stad med ett rikt stadsliv, En stad som vågar (innehåller mångfald i en ekonomisk kontext) och En stad med bostäder för alla (innehåller mångfald i en arkitektonisk kontext), vilka kompletteras med bilder på badande ungdomar i Västra hamnen, en uteservering i stenstadsmiljö, nybyggda flerbostadshus med torgbildning framför, samt människor som rör sig i en offentlig park. Delvisionerna ovan, inklusive En stad med goda
livsbetingelser, kompletteras genomgående med bilder på offentliga mötesplatser, vilket för
tanken till stadsrummet som en plattform för möten mellan människor, som även mångfalden går att koppla till i sammanhanget.
35
Mångfald i avsnittet Stadens arkitektur och gestaltning
Malmö ska byggas vidare på de karaktärer som präglar staden. Upplevelserikedom, variation och mångfald ska känneteckna gestaltningen. Tydliga gaturum som är sammanbindande snarare än avskiljande, finmaskiga sammanhängande gatunät, olika sorters gröna rum och platser, kvarter som är uppdelade i flera olika fastigheter ska vara kvaliteter när Malmö byggs ut eller omvandlas. (Malmö stad 2018:36)
Stadsmiljön ska präglas av pluralism, såväl vad gäller offentliga stadsrum, arkitektur och formspråk, funktioner, bebyggelsetyper och bostadsformer. Mångfald ger flexi-bilitet och möjligheter till nya lösningar i framtiden. (Malmö stad 2018:36)
Citaten ovan är hämtade från två av de strategier som är framtagna i ett arkitektoniskt sammanhang, där avsnittets kärnfråga handlar om hur arkitektur och stadsbyggnad har varit betydande för Malmös positiva utveckling och att omsorgsfull planering av bebyggelse och stadsrum bidrar till människors välmående och ekonomisk tillväxt (Malmö stad 2018:36). Återigen beskrivs mångfald som ett karaktärsdrag för Malmö stad och precis som i de andra exemplen, framförallt det ur ett socialt sammanhang, talas det om hur stadsrummets möjliggörande för möten av människor mellan olika verksamheter och områden resulterar i någon form av mångfald. I ett arkitektoniskt sammanhang tar sig mångfalden i uttryck i form av en blandning av stadsrum, bebyggelsetyper, bostadsformer, fastighetsägare och användningsområden. Det rör sig också om en välintegrerad gatustruktur och mötesplatser med gröna inslag som tillsammans ska möjliggöra för möten. Utöver att denna pluralistiska arkitektur ska spegla stadens mångfald ämnar dess bebyggelsemässiga mångfald i sig leda till flexibilitet som rustar för nya lösningar i framtiden. Avsnittets bildmaterial visar på en brokighet av bostadshus utformning, en variation av fasadnyanser, växtklädda fasader och en ny färgstark plåtfasad tätt intill ett äldre stenvalv (ibid). Denna blandning av färger, former, gammalt och nytt kan lätt associeras med det som sägs om mångfald i textform och stärka bilden av mångfald som en central roll i hur bebyggelse ska utformas och vad den ska återspegla och leda till. Vidare stämmer bilderna väl överens med hur mångfald beskrivs i ett socialt sammanhang som pluralistisk och skiftande till sin karaktär.
Det som sägs om mångfald i ett arkitektoniskt sammanhang har mycket gemensamt med vad som sägs i de andra sammanhangen om att mångfald innebär flexibilitet, resiliens och genererar en tolerans och öppenhet för nya intryck. Att god arkitektur, som enligt översiktsplanen ska präglas av mångfald, indirekt bidrar till ekonomiskt värdeskapande påminner om hur mångfald beskrivs i ett ekonomiskt sammanhang, där mångfald kan utläsas som ett medel för tillväxt.
36
Mångfald i avsnittet Biologisk mångfald
Hög biologisk mångfald – det vill säga en stor variationsrikedom bland levande organismer och naturmiljöer – gör det möjligt för ekosystemen att förse människor med livsnödvändiga tjänster. Exempelvis blir det bättre skördar med en mångfald pollinerande arter och naturliga fiender till skadeinsekter. Historiskt sett har expansion av bebyggelse med mer hårdgjorda ytor, i kombination med ett intensifierat jordbruk, gjort att den biologiska mångfalden minskat och att arter och naturtyper försvunnit eller riskerar att försvinna. En förutsättning för hög biologisk mångfald är att det finns funktionella livsmiljöer som förser många vilda arter med resurser som boplatser och mat. (Malmö stad 2018:50)
Det aktuella avsnittet har mångfald som huvudfråga, men med ett specifikt fokus på biologisk mångfald, vilket beskrivs som en variation av organismer och naturmiljöer som bidrar till god tillgång till livsnödvändiga tjänster för människan (Malmö stad 2018:50). Vidare blir det bättre skördar med en mångfald pollinerade arter och naturliga fiender till skadeinsekter (ibid). Här går det att tolka att (det som i planen beskrivs som) skadeinsekter inte är en del av denna mångfald av arter som avses. Med tanke på hur planen beskriver biologisk mångfald som något som indirekt gynnar människan kan en utläsa att den naturmiljö som tillfredsställer människans intressen kan ses som eftersträvansvärd och att de arter som skapar denna typ av naturmiljö inryms i den biologiska mångfalden, medan icke-önskvärda arter ses som något annat, exempelvis skadeinsekter. I annat fall hade inte mångfalden varit lika entydigt efter-strävansvärd som den beskrivs i ett biologiskt sammanhang såväl som i övriga sammanhang vi analyserat. En rimlig förklaring till exkluderandet av skadedjur är att de kan kopplas till invasiva arter som kan minska antalet övriga arter, vilket i sin tur minskar mångfalden så som den är definierad i avsnittet. Avsnittets bilder innehåller naturmiljöer med fokus på olika typer av djur- och växtarter.
I en biologisk kontext beskrivs alltså mångfald som en viss typ av mångfald; biologisk mångfald. Beskrivningen av mångfald i en biologisk kontext har mycket gemensamt med hur det beskrivs i andra sammanhang; en eftersträvad stor variation av något som enbart leder till positiva konsekvenser. Det som skiljer det biologiska sammanhanget från de andra sammanhangen är att mångfaldsbegreppet är tydligt definierat och behöver särskiljas som något av biologisk innebörd för att förstås. Trots en tydlig definition av begreppet är det enbart i detta sammanhang som det lyfts att det finns en begränsad kunskap om biologisk mångfald, vilket kan bero på att det kan vara lättare att värdera kunskapen om något som är tydligt definierat, eller att övrig mångfald tas för givet som en naturlig sanning. Det sistnämnda är något vi anser är av hög relevans i analysens fjärde steg.
37
5.1.3 Steg 3 - Identifiera olika betydelser av mångfald
Vi har i steg 1 och steg 2 kunnat konstatera att mångfald genomgående beskrivs i Malmö stads översiktsplan som något eftersträvansvärt som leder till positiva konsekvenser på många plan. I de olika sammanhangen där det talas om mångfald är det återkommande att mångfald inger flexibilitet, resiliens, tolerans och nytänk i den livsmiljö som kommunen planerar för. Detta stärker vår tes om mångfald som ett planeringsideal. I vår analys av vilka betydelser av mångfald som går att finna i planen utgår vi från de fyra framtagna kategorierna ur det diskursiva fältet. Vidare uppfattar vi att samtliga fyra kategorier av mångfald går att finna i kapitlet
Stadsbyggnadsvision (Malmö stad 2018:6-8), vilket stärker tesen ytterligare om mångfald som
ett allomfattande och entydigt positivt planeringsideal. Visionen ska i sin tur leda till det övergripande målet om en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar stad (ibid:11), vilket går att tolka som att mångfald och hållbarhet ekvivalerar; mångfald är hållbart och en hållbar stad består av mångfald. Det som vi finner intressant att resonera kring är hur betydelsen av mångfald som planeringsideal skiljer sig åt i planen och i frågan om hur denna eftersträvans-värda mångfald ska uppnås och vad den ska generera i.
Ekonomisk betydelse av mångfald
Till att börja med går det att se att det finns en ekonomisk betydelse i att planera för mångfald; dels att mångfald uppnås genom att det finns flera olika aktörer och branscher på marknaden