Den mångtydiga mångfalden

BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för fysisk planering

Den mångtydiga mångfalden

En diskursanalys av mångfald i översiktsplaner

Felix Holmbom & Leo Westlin Kandidatarbete 15 hp

Författare: Felix Holmbom & Leo Westlin

Titel: Den mångtydiga mångfalden – En diskursanalys av mångfald i översiktsplaner Handledare: Ida Nilsson

Examinator: Jimmie Andersén

Blekinge Tekniska Högskola: Institutionen för fysisk planering Program: Kandidatprogram i fysisk planering, 180 hp

Kurs: FM1473 Kandidatarbete Nivå: Grundnivå

Omfattning: 15 hp Utgivningsort: Karlskrona Datum: 2021-06-10

Nyckelord: Mångfald, diversitet, diskurs, diskursanalys, diskursteori,

Tack!

Till familj och vänner som stöttat oss under detta kandidatarbete. Vi vill rikta ett särskilt tack till vår handledare Ida Nilsson som gett oss många kloka råd under studiens gång. Tack även till Johannes, Jonatan, Ola och Sofia som alla bidragit med omsorgsfull korrekturläsning. Vi vill också tacka våra partners som visat förståelse för alla de stunder som hemmet utgjort en arbetsplats under pågående pandemi. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete under en givande och lärorik process.

Sammanfattning

Mångfald används som ett positivt ledord i den samtida planeringen och kan således ses som ett planeringsideal. Vidare är planeringen mångdisciplinär, inte minst i översiktsplaner. I detta sammanhang öppnar mångfaldsbegreppets mångtydighet upp för olika betydelser och tolkningar.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka betydelser av mångfald som får utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal i översiktsplaner. Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Studien utgår därmed från att diskurser är föränderliga. Denna förändring sker genom en diskursiv kamp där olika betydelser konkurrerar om att definiera ett visst begrepp.

I forskningsöversikten presenteras tidigare forskning om mångfald, vilket i studien används som ett diskursivt fält som utgör ramen för hur mångfald kan förstås som ett planeringsideal. Det diskursiva fältet kategoriseras sedan i fyra betydelser av mångfald (arkitektonisk, biologisk, ekonomisk, social), vilka fungerar som utgångspunkt i analysen av översiktsplanerna. I den här studien analyseras Malmö stads och Nacka kommuns gällande översiktsplaner.

Genom att fokusera på planeringstexter kan man […] nå visioner för den framtida staden före dess eventuella förverkligande som bebyggelse. Diskurser är kraftfulla oavsett om de resulterar i bebyggelse eller inte. De är konstituerande för en agenda, för vad som är möjligt att tänka och säga, och därmed också göra. De konstruerar problem och lösningar som får konsekvenser på olika sätt – i förhållningssätt, normer och värderingar i planeringen och hos de verksamma.

Innehållsförteckning

2. Teoretisk utgångspunkt och metod ... 11

2.1 Diskursanalys ... 11

2.2 Diskursteoretiskt perspektiv ... 12

2.2.1 Mångfald som nodalpunkt och flytande signifikant ... 14

2.2.2 Diskursiv kamp ... 14

2.2.3 Det diskursiva fältet och diskursordning ... 15

2.2.4 Ekvivalens ... 15

2.3 Metod ... 15

2.3.1 Steg 1 - Översikt av vad sägs om mångfald och i vilken kontext ... 17

2.3.2 Steg 2 - Närstudie av ett urval exempel där det talas om mångfald ... 18

2.3.3 Steg 3 - Identifiera olika betydelser av mångfald ... 18

2.3.4 Steg 4 - Normativa respektive avvikande betydelser av mångfald ... 19

2.4 Metodologisk diskussion ... 19

2.4.1 Diskursanalys och diskursteori ... 19

2.4.2 Tidigare forskning och litteratur ... 19

2.4.3 Studiens empiri ... 20

2.4.4 Reflexivitet till forskarrollen ... 21

2.4.5 Studiens trovärdighet ... 22

3. Forskningsöversikt – det diskursiva fältet ... 23

3.1 Mångfald som planeringsideal ... 23

3.2 Fyra kategorier av mångfald ... 27

4. Empiri ... 28

4.1 Malmö stads översiktsplan ... 28

4.2 Nacka kommuns översiktsplan ... 28

5. Analys ... 29

5.1 Malmö stads översiktsplan ... 29

5.1.1 Steg 1 - Översikt av vad sägs om mångfald och i vilken kontext ... 29

5.1.2 Steg 2 - Närstudie av ett urval exempel där det talas om mångfald ... 33

5.1.3 Steg 3 - Identifiera olika betydelser av mångfald ... 37

5.1.4 Steg 4 - Normativa respektive avvikande betydelser av mångfald ... 39

5.2 Nacka kommuns översiktsplan ... 44

5.2.1 Steg 1 - Översikt av vad sägs om mångfald och i vilken kontext ... 44

5.2.2 Steg 2 - Närstudie av ett urval exempel där det talas om mångfald ... 48

5.2.3 Steg 3 - Identifiera olika betydelser av mångfald ... 52

5.2.4 Steg 4 - Normativa respektive avvikande betydelser av mångfald ... 55

6. Sammanfattande diskussion ... 59

7. Slutsatser ... 62

8

1. Inledning

Mångfald har kommit att bli ett välanvänt politiskt ledord i vår samtid och lyfts i allt högre grad fram som en universallösning för flera av de utmaningar som samhället står inför idag. Mångfald förväntas bland annat bidra till minskad segregation, ekonomisk tillväxt och höga ekologiska värden (ex Boverket 2020; Fainstein 2005; Tunström 2009). Som ett resultat ser vi politiska beslut på internationell, nationell, regional och kommunal nivå som bejakar och främjar mångfald (FN 2021; Karlskrona kommun 2016; Tillväxtverket 2017).

Mångfald som begrepp har ingen entydig definition men kan förenklat beskrivas som en varierande sammansättning av likheter och olikheter. Att mångfald används i vitt skilda kontexter utan att ha en egen betydelse i sig kan anses problematiskt då mångfaldsbegreppets flexibilitet öppnar upp för olika betydelser och tolkningar. Trots begreppets mångtydighet är mångfald ett vanligt förekommande begrepp inom en rad olika sektorer i samhället, inte minst inom fysisk planering.

På kommunal nivå utgör översiktsplanen ett relevant dokument. Översiktsplanens syfte är att ange riktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i en kommun och är det mest övergripande dokumentet inom kommunal planering. Planen anger den önskade framtida utvecklingen i en kommun och har därför ett starkt symbolvärde. Översiktsplanens innehåll styrs i plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Hur plan- och bygglagen tolkas påverkar den enskilda kommunens utformning av översiktsplanen, som i sin tur är vägledande för all annan planering inom kommunen. Dokumentet tas fram av tjänstepersoner och antas genom beslut i kommunfullmäktige i respektive kommun. Översiktsplanen är således ett resultat av en process med lagstadgade krav på insyn och möjlighet till påverkan.

9 Mot bakgrund av översiktsplanens juridiska, demokratiska och symboliska värde ställer vi oss frågande till vilken riktning det mångtydiga mångfaldsbegreppet ger och vad det säger om en kommuns framtidsplaner. Detta leder oss in på det problem som vi uppfattar finns gällande mångfald som planeringsideal och användandet av mångfaldsbegreppet inom översiktlig planering.

1.1 Problemformulering

Det finns många teorier om hur planering bör gå till och vad den ska resultera i (Allmendinger 2017). I inledningen har vi tagit upp att mångfaldsbegreppet används i många olika sammanhang inom planeringen och att mångfald ses som positivt i allmänhet och eftersträvansvärt i synnerhet, inte minst i översiktsplaner. Mot bakgrund av detta menar vi att mångfald kan ses som ett planeringsideal. Det vi har kunnat se är att begreppets mångtydighet öppnar upp för en mängd olika tolkningar och att mångfaldsbegreppet inom planeringen i flera fall är vagt, mångtydigt eller till och med vilseledande. Vi uppfattar det därför som problematiskt att mångfald tycks vara ett ideal som enhälligt eftersträvas i planeringen. Enligt 3 kap. 6 § i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ska översiktsplanen utformas så att innebörden av den tydligt framgår. Detta är något som alla kommuner måste förhålla sig till i framtagandet av sina översiktsplaner. Att mångfaldsbegreppet är mångtydigt och därmed möjliggör för kommuner att skapa egna betydelser av mångfald i sina översiktsplaner är nödvändigtvis inte ett problem i sig. Det som däremot kan ses som problematiskt är att mångfaldsbegreppets mångtydighet kan skapa förvirring – både internt och externt – vad gäller kommunens ställningstagande i frågor som berör mångfald. Denna förvirring sker, menar vi, framförallt på en omedveten nivå och riskerar att påverka tillämpandet av mångfaldsbegreppet i planeringen och i förlängningen planeringen i sig. Mångfaldens mångtydighet utgör även en demokratisk aspekt i fråga om öppenhet och insyn gentemot kommuninvånarna och i sin tur deras möjlighet att förstå och påverka planeringen. Otydligheter i tolkningen och användningen av mångfaldsbegreppet gör det således svårt för både planerare och kommuninvånare att förhålla sig till begreppet som ett ledord och verktyg inom planeringen. Det får oss att undra hur planeringen ska gå till och vad den sedermera ska resultera i. Det finns med andra ord flera skäl att närmare undersöka kommuners användning av mångfald som planeringsideal och vilka betydelser som ges utrymme i det.

10 vad gäller användningen av mångfaldsbegreppet. Utifrån de resonemang som har förts i vår problemformulering finner vi studien relevant ur en planeringsaspekt såväl som ur en demokratisk aspekt.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vilka betydelser av mångfald som får utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal i översiktsplaner.

1.3 Frågeställning

För att uppnå syftet utgår studien från följande fråga:

● Vilka betydelser av mångfald ges utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal i översiktsplaner?

För att underlätta besvarandet av forskningsfrågan har följande stödfrågor formulerats:

1. Vilka betydelser av mångfald går att identifiera i det diskursiva fältet utifrån tidigare

forskning?

2. Vilka betydelser av mångfald går att identifiera i översiktsplanerna utifrån det

diskursiva fältet?

3. Hur ser diskursordningen ut mellan olika betydelser av mångfald i översiktsplanerna?

1.4 Avgränsning

Studien avser att analysera hur mångfald konstrueras och framställs i översiktsplaner. Analysmaterialet består av Malmö stads gällande översiktsplan och Nacka kommuns gällande översiktsplan. Mångfald utgör en central del av dessa översiktsplaner och nämns explicit vid flera tillfällen, bland annat i respektive plans vision. För vidare läsning om empiri och urvalskriterier, se kapitel 2.

1.5 Delat författarskap

11

2. Teoretisk utgångspunkt och metod

2.1 Diskursanalys

För att besvara vår frågeställning om hur mångfald konstrueras i översiktsplaner finner vi diskursanalysens socialkonstruktionistiska teoretiska perspektiv som en lämplig utgångspunkt. Enligt Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips (2000:10-11) kan diskursanalys ses som ett sammansatt paket av både teori och metod, där metoden i sig bygger på ett diskursanalytiskt och socialkonstruktionistiskt synsätt om att det inte finns någon objektiv sanning, utan att all kunskap är konstruerad subjektivt av människan och språket (ibid). På så sätt kan vi anta att det inte finns någon objektiv sanning i vad mångfald är eller hur det ska beskrivas. Istället utgår vi från att mångfald är något som definieras beroende av hur det uttrycks –i denna studies fall – i översiktsplaner.

Begreppet diskurs är idag välanvänt inom den vetenskapliga världen (Winther Jørgensen & Phillips 2000:7). Definitionen av diskurs redogörs däremot sällan vilket gör det svårt att förklara vad begreppet innebär, särskilt då det används på olika sätt i olika sammanhang (ibid). Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är det heller inte nödvändigt eller möjligt att ge begreppet någon exakt permanent innebörd. Om en ändå ska försöka ge en förenklad beskrivning av begreppet är diskurs ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen” vid en viss tidpunkt (ibid). Det som karakteriserar ett socialkonstruktionistiskt perspektiv enligt Vivien Burr (ur Winther Jørgensen & Phillips 2000:11) är följande fyra premisser:

- En objektiv sanning existerar inte, utan den konstrueras subjektivt av människan - Våra världsbilder är präglade av sin historiska och kulturella kontext och hade därmed

kunnat se annorlunda ut och kan förändras över tid

- Kunskap produceras och upprätthålls i sociala processer och skapar gemensamma sanningar

- I en bestämd världsbild blir vissa handlingar naturliga och andra otänkbara, vilket betyder att olika sociala världsbilder leder till olika sociala handlingar

12 (Winther Jørgensen & Phillips 2000:19-21). Målet med vår studie bör således inte vara att nå fram till vad mångfald faktiskt är eller vilka intentioner kommunerna faktiskt har när de talar om mångfald, utan det bör lämpligtvis snarare handla om att skapa en förståelse för hur mångfald konstrueras och vilka betydelser av mångfald som ges utrymme. Detta förhållningssätt till diskursanalys är även något som Winther Jørgensen och Phillips belyser (ibid:28).

Eftersom diskurser styr vår kunskapssyn om vad som är tänkbart och otänkbart kan en tänka sig att det finns mycket makt i hur diskurser påverkar vår kunskapssyn. Dessa idéer introducerade Foucault i sin utveckling av den diskursanalytiska läran, där makten utövas i de sociala praktiker som diskurser utgörs av och därmed skapar och upprätthåller kunskapssynen inom diskurser (Fejes & Thornberg 2019:97; Winther Jørgensen & Phillips 2000:20-21). Kunskap används sedan för att manifestera och upprätthålla makt. På så sätt kan en se det som att kunskap är makt och att det uttrycks i olika diskurser. Distinktionen mellan vem som kan tala – och när, hur, om vad och med vilken legitimitet – präglas därmed av maktrelationer (Fejes & Thornberg 2019:97). Genom att titta på vilken kunskap som ryms inom diskurser är det möjligt att utläsa mönster av maktrelationer, vilket enligt Foucault betyder att diskurser synliggör maktstrukturer, och diskursanalys är ett verktyg att synliggöra dessa (Winther Jørgensen & Phillips 2000:19-21). Makt ska inte ses som något som vissa i samhället besitter utan snarare något som ligger till grund för sociala relationer, menar Foucault. Med det sagt menar Foucault att makt är något nödvändigt som är både produktivt och begränsande (ibid).

2.2 Diskursteoretiskt perspektiv

13 skapas och upprätthålls i olika diskurser (Winther Jørgensen & Phillips 2000:44-45). Detta går att förklara som så att det är inom själva diskurserna som kunskap och sanning produceras, vilket i förlängningen ger förutsättningar för ett visst sätt att tänka på och agera därefter. Våra handlingar upprätthåller i sin tur – men förändrar också – diskurserna. En kan se det som att vår verklighetsuppfattning formas av dessa kontinuerligt påbyggda erfarenheter av handlingar inom olika diskurser. Det finns således ett behov av att sätta begrepp i relation till varandra och begränsa begreppens innebörd för att bygga en uppfattning av vår sociala värld; vi behöver alla definiera saker för att förstå saker, precis som vi själva gör när vi abstraherar, konkretiserar, associerar, generaliserar och drar slutsatser i vårt eget arbete. Det som betraktas som normalt och naturligt är det som konstitueras av diskursen medan det som utesluts ur diskursen betraktas som onormalt eftersom det inte anses vedertaget i diskursen. Diskurser avgör på så sätt vad som är normativt respektive avvikande. Enligt diskursteorin delas handlingar inte upp i diskursiva handlingar och icke-diskursiva handlingar, utan alla sociala fenomen, som exempelvis ekonomi, institutioner och infrastruktur, kan i någon form härledas till diskurser. Detta betyder att alla sociala fenomen, vare sig det är uttryckt i skrift och tal eller ej, kan förstås med diskursanalytiska verktyg (ibid:25-26).

14 betydelse försöker fastställas och undersöka vilka tecken som blir så pass fixerade i sin betydelse att de uppfattas som naturliga (Winther Jørgensen & Phillips 2000:45). Denna syn på diskurs och diskursanalys anser vi är av värde i vår studie av begreppet mångfald i översiktsplaner, vilket vi tydligare kommer att redogöra nedan med några begrepp som Laclau och Mouffe använder som analysverktyg för att förstå diskurser som de är beskrivna ovan.

2.2.1 Mångfald som nodalpunkt och flytande signifikant

Alla tecken i en diskurs är moment enligt Laclau och Mouffe (Winther Jørgensen & Phillips 2000:33), vilka kan förstås som knutar i det flerdimensionella nätverk som en diskurs utgörs av. I en diskurs uppbyggnad har vissa tecken en central roll som flera andra tecken underordnas och kopplas till. Detta kallas inom diskursteorin för en nodalpunkt, som omvänt får sin betydelse genom de underordnade tecken i diskursen som den associeras med (ibid). Enligt våra iakttagelser har begreppet mångfald varit en nodalpunkt inom planeringens sfär de senaste åren och som vi berörde i inledningen förstår vi det som att mångfald fungerar som ett paraplybegrepp inom planeringen. Vidare är planeringen mångdisciplinär och att döma av forskningsöversikten (se kapitel 3) förekommer begreppet mångfald i flera olika sammanhang och verkar skifta någorlunda i sin innebörd i vardera sammanhang. Inom diskursteorin talas det om detta fenomen med termen flytande signifikanter. En flytande signifikant är ett tecken vars innebörd skiftar beroende på vilken diskurs tecknet används i (Winther Jørgensen & Phillips 2000:35). Att begreppet mångfald kan ses som en nodalpunkt i planeringsdiskursen innebär att det har en central roll i diskursen. Det går även att beskriva mångfald som en flytande signifikant i detta sammanhang då olika domän av planeringsdiskursen ger begreppet olika betydelser, vilket i grunden är det som får oss att tala om mångfald som något mångtydigt.

2.2.2 Diskursiv kamp

15

2.2.3 Det diskursiva fältet och diskursordning

Eftersom Laclau och Mouffe menar att diskurser är flytande och ständigt föränderliga kan total hegemoni aldrig uppnås, utan det finns alltid en diskursiv kamp, aktiv eller potentiell, om vilken betydelse tecken ska ha inom en diskurs. Vidare talar Laclau och Mouffe (2000:34) om

det diskursiva fältet som alla de möjligheter av ett teckens betydelse som en diskurs exkluderar

i sin betydelsebildning. Vi tolkar det som att spelplanen för den diskursiva kampen är det diskursiva fältet, vilket utgör alla de potentiella fixeringar av ett teckens betydelse som är möjliga.

För att tydligare kunna identifiera olika eventuella konkurrerande idéer om mångfald och vilka betydelser av mångfald som ges utrymme i de översiktsplaner som ska studeras finner vi det lämpligt att inkludera Norman Faircloughs begrepp diskursordning i vårt teoretiska ramverk. Diskursordning kan beskrivas som ett avgränsat antal idéer som verkar och konkurrerar inom ett avgränsat diskursivt fält om vad för betydelse olika tecken ska ha inom diskursen (Winther Jørgensen & Phillips 2000:34). I denna studie ämnar vi analysera vilka betydelser av mångfald som ges utrymme i översiktsplanen genom att fokusera på diskursordningen mellan de olika betydelser som konkurrerar om utrymmet att definiera mångfald som planeringsideal.

2.2.4 Ekvivalens

Hur tecken, som exempelvis begreppet mångfald, får sin betydelse i den diskursiva kampen menar vi har att göra med hur en viss betydelse försöker ges till ett tecken genom att koppla det till andra tecken. På så sätt associeras exempelvis mångfald med andra tecken, medan de andra tecknen associeras med mångfald. När två tecken får sin betydelse genom att relateras till varandra talas det inom diskursteorin om ekvivalens (Winther Jørgensen & Phillips 2000:50-52, 57-58). Definitionen av ett tecken beror alltså på hur det kopplas till andra tecken och vice versa; tecknen ekvivalerar. Genom ekvivalenskedjor, där tecken sätts ihop i kedjor, går det att tyda hur ett tecken får sin betydelse genom likhets- eller motsatsrelationer till andra tecken (ibid:50-51).

2.3 Metod

16 Robert Thornbergs (2019:98) fyrstegsmetod, där de antar ett mer lingvistiskt angreppssätt i sin diskursanalys. Detta öppnar upp för ett mer konkret tillvägagångssätt i att analysera empirins text- och bildinnehåll. Det betyder inte att vi utgår från att diskursen konstitueras i själva text- och bildmaterialet, utan vi utgår fortfarande från det diskursteoretiska perspektivet om diskurs som något konstituerande och oberoende av om det uttrycks i skrift eller ej. I vår analys kan vi med fördel använda oss av diskursteoretiska begrepp (vilka redogjordes för i föregående kapitel) som analytiska redskap för att konkretisera analysen ytterligare och bygga en tydligare förståelse för de diskursiva förhållandena i empirin (jfr Winther Jørgensen & Phillips 200:57).

Fejes och Thornberg (2019:98) utgår från ett antal analysfrågor i framtagandet av sin fyrstegsmetod vilka är följande:

- Vad talas det om och hur? - Vad framställs som sanning?

- Vilka subjektspositioner framträder? - Vad utesluts genom detta tal?

Det kan vara bra att förtydliga att Fejes och Thornberg utgår från ett mer textnära och grundläggande foucauldianskt diskursperspektiv i sin framtagna fyrstegsmetod och att den är anpassad för att undersöka synen på sexualitet i ett urval av läroböcker. Med andra ord utgår de inte från samma diskursanalytiska angreppssätt som denna studie ämnar göra och analyserna skiljer sig även åt i vad som ska undersökas och i vilken kontext. Vi finner dock metoden användbar och tillämpningsbar i vår studie, förutsatt att vi modifierar de fyra stegen till att kunna tillgodose studiens syfte, besvara frågeställningen och passa in i studiens teoretiska och empiriska kontext. Vidare ska en diskursanalys enligt de olika stegen inte ses som en linjär process, utan mer som en flytande process där de olika stegen går in i varandra (Fejes & Thornberg 2019:113), vilket betyder att vi troligtvis – och rimligtvis – kommer att behöva hoppa mellan de olika stegen under analysen.

För att kunna besvara vår frågeställning har vi tagit fram en analysmetod baserad på följande fyra analysfrågor:

1. Vad sägs om mångfald i översiktsplanen och i vilken kontext? 2. Vad sägs mer specifikt om mångfald i ett antal exempel? 3. Vilka betydelser av mångfald går att identifiera?

17 Analysfrågorna ska ses som ett verktyg som hjälper oss att ta oss an empirin utifrån det diskursiva fältet. Svaren på analysfrågorna ger oss ett underlag för att på ett trovärdigt sätt kunna diskutera empirin i slutdiskussionen och dra slutsatser som kan ge svar på studiens stödfrågor och i förlängningen vår frågeställning. Steg 1 och steg 2 utgör tillsammans en översiktlig analys av i vilka sammanhang det talas om mångfald i översiktsplanen och vad som sägs om mångfald, vilket vi menar skapar en trovärdig grund att sedan, i steg 3 och steg 4, kunna föra mer analytiska resonemang kring mångfaldens betydelse och hur diskursordningen av olika betydelser ser ut.

2.3.1 Steg 1 - Översikt av vad sägs om mångfald och i vilken kontext

Det första steget i analysen ämnar ge en grundläggande bild av hur begreppet mångfald används i den aktuella översiktsplanen genom att studera under vilka kapitelrubriker som begreppet omnämns och vad som sägs om mångfald under dessa rubriker. På så sätt skapar vi en preliminär förståelse för i vilka sammanhang som mångfald tas upp i översiktsplanen och vad som sägs om begreppet i respektive sammanhang. Utifrån översiktsplanens innehåll är det säkert möjligt att bedöma att det talas om mångfald i andra termer på en mer implicit nivå även under andra rubriker än de som tar upp mångfald explicit. Det skulle dock kräva en högre grad intolkande av vad mångfald är och vilka termer som går att koppla till mångfaldsbegreppet. Med syfte att hålla oss så öppna som möjligt inför studiematerialet och betydelsen av mångfald väljer vi att i det här skedet av analysen enbart utgå från de avsnitt där mångfald uttrycks explicit och göra en grundläggande kartläggning av vad som uttryckligen sägs om mångfald. Vidare kan vi få en ökad förståelse för de avsnitt där mångfaldsbegreppet tas upp genom att utläsa utgångspunkten i de avsnitt som behandlar mångfald, där det slås fast vad textstycket kommer att handla om. Således kan vi utläsa i vilken kontext det talas om mångfald. När samtliga berörda avsnitt har analyserats går det att jämföra vilka olika kapitelrubriker som tar upp mångfald och vad som sägs om mångfald explicit under respektive kapitelrubrik.

18

2.3.2 Steg 2 - Närstudie av ett urval exempel där det talas om mångfald

I det andra steget väljer vi ut och närstuderar ett antal exempel där det talas om mångfald. Detta för att få en djupare förståelse för vad som sägs om mångfald och undersöka om det finns aspekter av mångfald som är återkommande eller avvikande, exempelvis om det finns likheter mellan hur mångfalds beskrivs i olika sammanhang eller om något avsnitt skiljer sig åt i hur en resonerar kring mångfald.

I detta steg av analysen gör vi även en mer djupgående analys av de uppslag som exemplen återfinns i och resonerar kring hur aktuellt avsnitt kan ses i ljuset av föregående och efterkommande avsnitt, samt de eventuella bilder och illustrationer som kompletterar textinnehållet i avsnittet. Utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv görs ingen skillnad på text och bild, utan alla tecken kan ses som diskurs vilka kan analyseras med diskursteoretiska begrepp (Winther Jørgensen & Phillips 2000:25-26). Avsikten med denna del av analysen är att synliggöra eventuella ekvivalenskedjor mellan mångfaldsbegreppet och andra identifierade tecken i text- och bildspråket. Till exempel skulle ett sådant diskursanalytiskt tillvägagångssätt förenklat kunna handla om hur en översiktsplans avsnitt om trafikplanering enbart innehåller bilder föreställande biltrafik, där en skulle kunna resonera att det finns en koppling mellan trafikplanering och biltrafik i kommunen och att dessa två begrepp således är beroende av varandra och delvis får sin betydelse genom denna relation – begreppen trafikplanering och bil

ekvivalerar.

2.3.3 Steg 3 - Identifiera olika betydelser av mångfald

I detta steg tittar vi närmare på vad som framställs som mångfald genom att undersöka vilka betydelser av mångfald som presenteras i översiktsplanen. Med betydelse av mångfald menar vi vad översiktsplanen avser med mångfald, hur det uppnås och vad det leder till. Betydelsen av mångfald utläser vi genom att analysera vilka andra begrepp som mångfaldsbegreppet ekvivalerar med, alltså hur mångfaldens betydelse beror på relationen till andra begrepp och vice versa.

19

2.3.4 Steg 4 - Normativa respektive avvikande betydelser av mångfald

I det fjärde steget analyserar vi den diskursiva kampen och ämnar på så sätt besvara vår tredje stödfråga om hur diskursordningen ser ut mellan de olika betydelserna av mångfald. Utifrån hur diskursordningen ser ut kan vi börja tyda hur mångfald kan förstås som planeringsideal. Detta för oss närmare vår huvudfråga om vilka betydelser av mångfald som ges utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal i översiktsplaner.

Vi analyserar i vilken grad de olika betydelserna av mångfald ges utrymme i översiktsplanen, samt vad som kan förstås som normal mångfald och onormal mångfald, det vill säga; vad för betydelse av mångfald är normerande och outtalat och vad för betydelse av mångfald är det som behöver förklaras mer specifikt eller exempelvis med prefix. Det senare går att utläsa som en onormal betydelse av mångfald eftersom det inte tas för givet utan kräver en vidare förklaring utöver mångfaldsbegreppet i sig (jfr Fejes & Thornberg 2019:105). Det måste följaktligen förklaras för att förstås som mångfald. I detta steg kommer vi alltså ned på en mer implicit nivå av analysen, där vi behöver läsa mellan raderna för att förstå vilka betydelser i framställningen av mångfald som idealiseras och vilka betydelser som problematiseras i texten.

2.4 Metodologisk diskussion

2.4.1 Diskursanalys och diskursteori

Vi har tidigare i kapitlet nämnt att diskursanalys och diskursteori är abstrakt som både teori och metod. Vi har även belyst att det inte finns någon entydig beskrivning av hur en diskursanalys ska gå till. Göran Bergström och Kristina Boréus (2012:403-406) menar att brister i kopplingen mellan teori och metod medför att slutsatser i diskursanalyser kan framstå som svårtolkade eller godtyckliga, vilket kan påverka trovärdigheten negativt. Valet av diskursanalys och diskursteori som teori- och metodansats innebär att vi som uppsatsförfattare behöver konkretisera tillämpandet av teori och metod och tydligt beskriva hur vi genom dessa avser närma oss vårt studiematerial. Det är vår ambition att ha ett öppet och transparent förhållningssätt genom hela studien. Vår förståelse av diskursanalys och diskursteori har huvudsakligen utgått från Winther Jørgensen & Phillips (2000). Det innebär att vi i mångt och mycket är begränsade till vår tolkning av någon annans tolkning. Samtidigt ger det oss ett tydligt utgångsläge i vår förståelse av såväl teori som metod.

2.4.2 Tidigare forskning och litteratur

20 Forskningsöversikten kan ge oss en preliminär förståelse för hur det talas om mångfald i olika planeringssammanhang. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv ska de olika beskrivna betydelserna av mångfald dock bara ses som möjliga och inte nödvändiga. De ska inte tas för en objektiv sanning bara för att de är skrivna enligt forskarvärldens praxis. Vidare kan idéer om mångfald i det diskursiva fältet ha förändrats sedan materialet publicerades. De betydelser av mångfald vi kan finna i det diskursiva fältet hjälper oss dock att förstå hur vi kan anta ett praktiskt förhållningssätt till vår egen studies empiri, där vi analyserar vilka betydelser som ges utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal.

2.4.3 Studiens empiri

21 Att vi studerar översiktsplanerna i Malmö stad och Nacka kommun innebär en geografisk spridning i vår empiri med två kommuner från olika delar av landet. Det finns samtidigt gemensamma drag i att de båda kommunerna är en del av större storstadsregioner; Malmö som centralort i Skåneregionen och del av Öresundsregionen och Nacka som del av Stockholms-regionen med vissa delar av kommunen inom Stockholms tätort. Det begränsar vår empiri till dessa relativt urbana miljöer och resultatet av vår studie ska främst ses utifrån dessa kommuner och möjligen kommuner med liknande förutsättningar. Det går inte att utesluta att användningen av mångfald skiljer sig åt i andra översiktsplaner, vare sig andra kommuner har snarlika eller annorlunda geografiska, demografiska eller politiska förutsättningar.

2.4.4 Reflexivitet till forskarrollen

I ett socialkonstruktionistiskt och diskursanalytiskt perspektiv, där en utgår från att det inte finns några objektiva sanningar, är det även av hög relevans att belysa vår egen roll som författare av studien. Det går inte att frångå att hur studien tolkar och presenterar teori, tidigare forskning och empiri i hög grad är beroende av vilka frågor vi väljer att lyfta i studien och hur vi förhåller oss till dessa frågor. Som forskare är det av värde att försöka ställa sig så främmande som möjligt till studerad diskurs för att inte bli för påverkad av ens egna förutfattade meningar, särskilt när en har erfarenhet och eget intresse i frågan (Winther Jørgensen & Phillips 2000:28). Detta förefaller vara en omöjlig uppgift, men med ett genomgående reflexivt och transparent arbetssätt kan vi ändå visa på en förståelse för vår egen roll i studien och hur en kan förstå studiens resonemang och slutsatser utifrån det.

22

2.4.5 Studiens trovärdighet

Kvaliteten av en diskursanalys avgörs till stor del av hur väl ens argument och analys är motiverade och underbyggda med logiska resonemang (Fejes & Thornberg 2019:112-113). Det ska kunna gå att följa studien från början till slut på ett tydligt och övertygande sätt, där det finns skäl att tro på det som sägs baserat på hur det hänger ihop med studiens resterande delar (ibid). Det betyder att trovärdigheten i vår studie bygger mycket på hur väl vi motiverar varför vi väljer att utgå från det underlag av teori, metod, forskning och empiri som vi gör, samt hur detta material kan kombineras för att hjälpa oss att besvara vår frågeställning och uppnå studiens syfte.

23

3. Forskningsöversikt – det diskursiva fältet

I detta kapitel presenteras forskning som vi anser relevant med avseende på studiens problemområde. Detta för att skapa en ökad förståelse om det diskursiva fält som utgör ramen för hur mångfald kan förstås som ett planeringsideal. Utifrån det diskursiva fältet kategoriserar vi de olika identifierade mångfaldsaspekterna i kategorier som sedan ligger till grund för vår analys. Avslutningsvis förs en diskussion om vad vår studie ämnar bidra med i förhållande till tidigare forskningsresultat.

3.1 Mångfald som planeringsideal

Inledningsvis ser vi Susan S. Fainstein som en lämplig utgångspunkt för hur vi ska ta oss an det diskursiva fältet om mångfald som planeringsideal. Fainsteins forskningsartikel Cities and

Diversity – Should We Want It? Can We Plan For It (2005) tar upp hur mångfald fungerar

som ett positivt ledord i flera sammanhang och rymmer ett flertal olika betydelser inom planeringen, som exempelvis en varierad bebyggelse eller en etnisk blandning av människor (Fainstein 2005:3-4).

24 2005:5). I detta fall sägs den geografiska platsen vara avgörande för företags position på marknaden och att en bebyggelsemässig mångfald gynnar ekonomisk och social mångfald, som i sin tur utgör en kreativ plattform som genererar ekonomisk tillväxt och innovation (Fainstein 2005:5, 12). Utifrån Jacobs och Floridas idéer kan vi förstå mångfald som ett planeringsideal på följande vis; det finns en arkitektonisk och ekonomisk betydelse i hur mångfald ska uppnås genom marknadsstyrd utformning av den fysiska miljön och det finns en ekonomisk betydelse i att mångfald ska leda till ekonomisk tillväxt. Här förstår vi det som att mångfald ekvivalerar med valfrihet på en fri marknad, vilket går att koppla till nyliberala idéer (jfr Andersén 2018:82, 188-189).

Det som är motsägelsefullt med hur Jacobs och Florida resonerar kring värdet av mångfald är, enligt Fainstein, att den globala utvecklingen snarare tenderar att drivas av imitation, där kontor och gallerior världen över ser likadana ut (Fainstein 2005:6). Här verkar det alltså inte finnas något samband mellan mångfald av bebyggelsemässig betydelse och ekonomisk tillväxt. Det går även att diskutera huruvida dessa miljöer nödvändigtvis kan tyckas innehålla någon form av social mångfald, hur nu det lämpligast ska bedömas.

Några teoretiker som enligt Fainstein (2005:5) betonar sociala aspekter i sina resonemang om mångfald är Marion Young och Leonie Sandercock. I Youngs fall handlar det om att en mångfald av stadsrum skapar möten mellan olika typer av människor och att en blandad stad med välintegrerade stadsdelar således skapar en demokratisk plattform där olikheter berikar och berikas. Följaktligen ämnar denna urbana mångfald och tolerans ge förutsättningar för social rättvisa (ibid). Sandercock är också inne på frågan om rättvisa i sitt användande av mångfaldsbegreppet. I Sandercocks fall rör det sig om att en stad som möjliggör för etnisk mångfald också möjliggör för en rättvis stad, där stadens anonyma stadsmässighet, med fokus i planeringen på lust och glädje, öppnar upp för en stad som främjar jämlikhet (ibid). Utifrån Youngs och Sandercocks idéer kan vi förstå mångfald som ett planeringsideal enligt följande; dels finns det en arkitektonisk betydelse i hur mångfald ska uppnås genom att planera för en multifunktionell och inkluderande fysisk miljö, dels finns det en social betydelse i att mångfald ska leda till en tolerant och rättvis stad.

25 beståendes av strikta strukturer av bebyggelse, gator och kanaler, bedöms ha en hög grad av social mångfald, vilket enligt Fainstein beror på politiska beslut och sociala program snarare än någon form av bebyggelsemässig mångfald (Fainstein 2005:9-10). Fainstein (2005:16) menar att en planering som strävar efter en mångfald av stadsmiljöer, som inkluderar människor med olika sorters bakgrund och förutsättningar, enbart kan lyckas under premisserna om en rättvis stad. Den rättvisa staden uppnås inte genom någon bebyggelsemässig mångfald, utan snarare genom en medveten social politik som strävar efter tolerans och rättvisa (ibid).

Mångfald står å ena sidan i fokus i Fainsteins artikel, å andra sidan berör artikeln mest de olika idealen kring mångfald och huruvida det går att planera för mångfald eller ej. Det förs dock inga tydliga resonemang kring hur denna mångfald kan förstås som konstruktion och vilka olika betydelser som ligger bakom hur mångfald kan förstås som planeringsideal. Denna studie har som avsikt att tala mer om mångfaldsbegreppet snarare än att tala kring mångfalds-begreppet, som vi upplever att Fainstein har som avsikt att göra.

Det som vi kan ha nytta av från Fainsteins forskning om mångfald i planeringen är att det kan ge oss en preliminär förståelse för hur det talas om mångfald i olika planeringssammanhang och hur mångfald ses som ett mångsidigt och mångtydigt planeringsideal. Något annat som kan hjälpa oss att förstå vad som inryms i mångfald som planeringsideal och hur det visar sig i svensk planering är Moa Tunströms avhandling På spaning efter den goda staden (2009). Tunström identifierar flera konstruktioner av stadsideal inom den svenska planerings-diskussionen som tillsammans bidrar till att forma idéen om “den goda staden”i motsats till modernismens idé om rationell funktionsseparering. Ett av dessa ideal är idéen om mångfald. Tunström (2009:116-18) talar om “den mångtydiga mångfalden” och drar paralleller till de tankar som Fainstein för fram i sin kritik mot användandet av mångfaldsbegreppet. Likt Fainstein anser Tunström att mångfald är ett komplext och i flera avseenden motsägelsefullt ideal. Ett exempel på detta illustreras genom att hon knyter an idéen om mångfald med idéen om det myllrande stadslivet:

26

det är inte ett självklart eller otvetydigt positivt begrepp. Problemet med att hävda vikten av mångfald – social, ekonomisk, arkitektonisk – är att det lika gärna kan resultera i en orättvis och homogen stad som i en rättvis, dynamisk eller kreativ stad. Det måste preciseras och problematiseras, menar hon. (Tunström 2009:117-118)

Behovet av att problematisera användandet av mångfaldsbegreppet i planeringsdiskursen ser vi, precis som Tunström, som en röd tråd i det diskursiva fältet.

När vi sonderar terrängen i det diskursiva fältet adresserar vi ytterligare en betydelse av mångfald i den samtida planeringsdiskursen utöver de som Fainstein tar upp. När mångfalds-begreppet används av Boverket, som är myndigheten för fysisk planering i Sverige, är det främst en biologisk mångfald det talas om. Vidare trycker Boverket på ett ökat behov av planering för biologisk mångfald i dagens planering och att biologisk mångfald behövs i staden (Boverket 2010, 2020).

27

3.2 Fyra kategorier av mångfald

Utifrån forskningsöversikten och det diskursiva fältet har vi kunnat kategorisera fyra betydelser av mångfald. Detta genom att se vilken typ av frågor och begrepp som mångfaldsbegreppet ekvivalerar med i det diskursiva fältet och hur det talas om mångfald i olika sammanhang, hur det ska uppnås och vad det ska leda till.

Betydelse av mångfald Begrepp som mångfald ekvivalerar med

Arkitektonisk Arkitektonisk. Fysisk. Bebyggelse. Funktioner. Stadsrum. Ekonomisk Ekonomisk. Tillväxt. Företag. Produktion. Konsumtion. Social Social. Jämlikhet. Rättvisa. Människor. Etnicitet. Tolerans.

Biologisk Biologisk. Klimatförändringar. Ekosystem. Natur. Miljö. Grönstruktur.

Följaktligen kan vi besvara frågeställningens första stödfråga om vilka betydelser av mångfald vi kan identifiera i det diskursiva fältet. Dessa fyra kategorier av mångfald i det diskursiva fältet ligger till grund för hur vi i analysen kan identifiera vilka olika betydelser av mångfald som ryms i Malmö stads och Nacka kommuns översiktsplaner.

3.3 Studiens relevans i förhållande till tidigare forskning

28

4. Empiri

I detta kapitel redogörs kortfattat planprocessen för de översiktsplaner som utgör studiens empiri. Utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv ska planerna ses som diskursivt konstruerade. Följaktligen är redogörandet av planernas innehåll en fråga för studiens analysdel. Översikts-planer är offentliga dokument och finns tillgängliga på respektive kommuns hemsida.

4.1 Malmö stads översiktsplan

Malmö stads gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 31 maj 2018 (Malmö stad 2018). Det studerade dokumentet utgör översiktsplanens planstrategi. Därutöver består planen av en digital karttjänst, vilken inte inkluderas i analysen.

Kommunens arbete med översiktsplanen initierades i maj 2016 när kommunstyrelsen beslutade att aktualitetspröva den översiktsplan som antogs 22 maj 2014 (Malmö stad 2018:3-4). Underlaget för en omarbetad version av översiktsplanen togs fram under hösten 2016 för att sedan gå ut på samråd våren 2017. Under hösten 2017 var planen ute på granskning för att sedan bearbetas med hänsyn till inkomna synpunkter och slutligen antas av kommunen och vinna laga kraft 2018 (ibid). Slutprodukten av denna fleråriga demokratiska planprocess är det dokument som utgör studiematerialet.

4.2 Nacka kommuns översiktsplan

29

5. Analys

Analysen är en diskursanalys enligt Fejes och Thornbergs fyrstegsanalys och utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv (se kapitel 2). I kapitlet redovisas först analysen av Malmö stads översiktsplan, därefter analysen av Nacka kommuns översiktsplan.

5.1 Malmö stads översiktsplan

5.1.1 Steg 1 - Översikt av vad sägs om mångfald och i vilken kontext

Fetstilade rubriker är kapitel och avsnitt i översiktsplanen (Malmö stad 2018) som innehåller mångfald:

Förord 3

Sammanfattning 4

Stadsbyggnadsvision 6

En större stad med ett rikt stadsliv 6

En stad som vågar 6

En stad med goda livsbetingelser 7 En stad med bostäder för alla 7 En grönskande stad 8

En sammanlänkad stad 8 En stad vid vatten 8

En företagsam stad med närhet till omvärlden 8

Övergripande mål (hållbar stad) och prioriterade inriktningar 11

Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning 12 En nära, tät, grön och funktionsblandad stad 14

Staden som kulturell och demokratisk arena 15

Genomförande av översiktsplanen 19

Malmö i Sverige och världen 22 Malmö i Öresundsregionen 23

MalmöLundregionen 24

Bostadsförsörjning 26

Samhällsservice 28 Näringsliv 30

Högre utbildning, forskning och utveckling 31 Kommersiell service och besöksnäring 32 Tät stad 34

Grön stad 35

Stadens arkitektur och gestaltning 36 Kulturmiljö och historiskt perspektiv 37

Mobilitet och trafikmiljö 38 Promenadstaden 40

Cykelstaden 41

Kollektivtrafik 42 Bilism och godstransporter 43 Jämlikhet och jämställdhet 44

Barnperspektiv 45 Kultur och delaktighet 46 Platser för möten 47

Folkhälsa och trygghet 48

Gröna och blå miljöer för hälsa och rekreation 49

30

Havet och kusten 52

Vattenresurser och infrastruktur för vatten 54 Klimatanpassning – höga havsvattenstånd 55 Klimatanpassning – skyfall 56

Dagvatten 58

Markföroreningar och farliga verksamheter 59 Förnybar och återvunnen energi 60 Resurseffektivt och miljövänligt byggande 61 Hållbar avfallshantering och slutna kretslopp 62

Utbyggnadsstrategi 64 Fortsatt arbete 70

Organisation och medverkande 71

Länsstyrelsens granskningsyttrande 72 (Mångfald nämns under “Tätare stad och kulturmiljöaspekter”)

Ekonomisk kontext

I utgångspunkterna för de avsnitt som främst bedöms röra sig om ekonomiska aspekter talas det i termer som företagsamhet, näringsliv, turism och tillväxt (Malmö stad 2018:6, 24, 30). Det går även att koppla utgångspunkterna till nytänk, forskning, livsmiljö, hållbarhet och samarbete (ibid), vilket likväl kan kopplas till andra sammanhang än ekonomiska, men en röd tråd i avsnitten bedöms annars vara ett fokus på frågor kopplade till ekonomi.

I ett ekonomiskt sammanhang beskrivs mångfald som något eftersträvansvärt som innebär en variationsrik arbets- och bostadsmarknad som ger balans i marknaden och resiliens under lågkonjunkturer (Malmö stad 2018:6-7, 24, 30), vilket kan tolkas som att marknaden är långsiktigt hållbar, stabil och klarar av kriser bättre när det finns en mängd olika aktörer.

Avsnitt Vad sägs om mångfald?

En stad som vågar ”Tillsammans med ett dynamiskt och nytänkande näringsliv skapas därmed kontinuerligt en mångfald

nya arbetstillfällen.” (Malmö stad 2018:6-7)

MalmöLundregionen ”Planera för variation och mångfald på bostads- och arbetsmarknaden.” (Malmö stad 2018:24)

Näringsliv ”Stadens näringsliv är diversifierat och består av en mångfald av branscher, vilket innebär att sårbarheten

vid lågkonjunkturer är begränsad.” (Malmö stad 2018:30)

Social kontext

31 I en social kontext talas det om mångfald som en variation av människor, samhällsgrupper och idéer som präglar staden och genererar stimulans och kreativitet (Malmö stad 2018:7, 15-16, 28, 41, 45-47). Mångfald är något som eftersträvas och som ska värnas om. Det talas bland annat om att hänsyn ska tas till genus- och mångfaldsaspekter (ibid:15-16, 47). Vidare tas frågan om ålder upp, där äldres och barns behov ska prioriteras (ibid:47). Ett uttryck för mångfald som enbart nämns en gång i översiktsplanen är kulturell mångfald i avsnittet “Kultur och delaktighet” (ibid:46). I strategin för hur offentliga platser i staden ska vara en arena för kultur så beskrivs kulturell mångfald som ett uttryck för mänskliga relationer, tillsammans med begrepp som “gemenskap” och “kulturarv” (ibid). I “Cykelstaden” verkar begreppet mångfald ha en kvantitativ innebörd som skulle kunna likställas med “flera” eller “olika” typer av någonting, i detta fall cykelfordon (ibid:41).

Avsnitt Vad sägs om mångfald?

En stad med goda livsbetingelser ”Stadens mångfald har tagits tillvara och skapat en av norra Europas mest stimulerande och kreativa miljöer.” (Malmö stad 2018:7)

Staden som kulturell och ”Genus- och mångfaldsaspekter ska beaktas vid planering och utformning av nya mötesplatser.”

demokratisk arena (Malmö stad 2018:15-16)

Samhällsservice ”Utformning av anläggningar för fysisk aktivitet ska bidra till att uppnå ökad jämställdhet, integration och mångfald.” (Malmö stad 2018:28)

Cykelstaden ”Hänsyn ska tas till att ökad användning av en mångfald typer av cykelfordon.” (Malmö stad 2018:41)

Barnperspektiv ”En blandad stad med olika bostadstyper i samma område bidrar till att barn kan växa upp med en

mångfald av kamrater och vuxna förebilder.” (Malmö stad 2018:45)

Kultur och delaktighet ”Det kan ske genom en kombination av privata, halvprivata och offentliga ytor som ger förutsättningar för mötesplatser som är välkomnande och tillgängliga för en mångfald grupper.” (Malmö stad 2018:46) ”Det kan också handla om mänskliga relationer som tar sig uttryck som gemenskap, kulturell mångfald, kulturarv med mera.” (Malmö stad 2018:46)

Platser för möten ”Genus- och mångfaldsaspekter ska beaktas vid planering och utformning av nya mötesplatser. Äldres

och barns behov ska prioriteras.” (Malmö stad 2018:47)

Arkitektonisk kontext

Gemensamma drag för de avsnitt som går att koppla till en arkitektonisk kontext är att den huvudsakliga utgångspunkten i avsnitten berör frågor som arkitektur, stadsbyggnad, bebyggelsetyper, bostadsformer, bostadsmiljöer, utformning av stadsrum, kulturmiljöer och kulturhistoriska värden (Malmö stad 2018:7-8, 36-37, 73).

32 mångfald av arkitektoniska uttryck och skalor innebära ett värnande av stadens mångkultur och tidsepoker (Malmö stad 2018:36-37). Mångfald beskriver också hur bostadsmiljöer är multifunktionella och kan användas på flera sätt till följd av grönska i staden (ibid:7-8).

Avsnitt Vad sägs om mångfald?

En stad med bostäder för alla ”Stadens grönska ger hälsosamma och trivsamma bostadsmiljöer som kan användas på en mångfald av sätt.” (Malmö stad 2018:7-8)

Stadens arkitektur och gestaltning ”Upplevelserikedom, variation och mångfald ska känneteckna gestaltningen [...]. Mångfald ger flexibilitet och möjligheter till nya lösningar i framtiden.” (Malmö stad 2018:36)

Kulturmiljö och historiskt perspektiv ”Att värna denna prägel och den starka historiska identiteten kan bland annat innebära en öppenhet för variation och mångfald av arkitektoniska uttryck och skala.” (Malmö stad 2018:37)

Tätare stad och kulturmiljöaspekter ”Den övergripande strategi som präglar översiktsplanen, och som bygger på täthet, variation och

mångfald, ställer höga krav på att planeringsprocesserna fungerar för att fånga upp frågor om hur

kulturhistoriska värden kan såväl värnas som bidra till utvecklingen av staden.” (Malmö stad 2018:73)

Biologisk kontext

Det finns ett antal berörda avsnitt som har kopplingar till biologiska aspekter av planeringen. Utgångspunkterna berör frågor med tydlig koppling till biologi; natur, miljö, klimat, ekosystem, grönska, vatten och odling (Malmö stad 2018:8, 35, 50-51, 58).

I ett biologiskt sammanhang är det nästan uteslutande en biologisk mångfald det talas om (Malmö stad 2018:8, 35, 50-51, 58) och denna typ av mångfald, med prefixet ”biologisk”, har ett eget avsnitt (ibid:50). I detta avsnitt definieras biologisk mångfald som en variationsrikedom bland levande organismer och naturmiljöer. Vidare blir det bättre skördar med en mångfald pollinerade arter och naturliga fiender till skadeinsekter (ibid). Här går det att tolka att skadeinsekter inte är en del av denna mångfald av arter som avses. Biologisk mångfald beskrivs som eftersträvansvärt i samtliga avsnitt; dels att det ämnar uppnås i sig (ibid:50, 51, 58), dels att det sägs bidra till andra positiva aspekter (ibid:50). Mångfaldsbegreppet uttrycks utan prefix i ett avsnitt och då handlar det om en mångfald av olika platser med gröna inslag (ibid:35).

Avsnitt Vad sägs om mångfald?

En grönskande stad ”I Malmö ryms en rik biologisk mångfald både bland arter och i naturmiljöer.” (Malmö stad 2018:8)

Grön stad ”Blågröna strukturer [...] ökar den biologiska mångfalden [...]. Malmö ska ha en mångfald av olika

parker, naturområden och torg strategiskt placerade och jämnt fördelade.” (Malmö stad 2018:35)

Biologisk mångfald ”Hög biologisk mångfald – det vill säga en stor variationsrikedom bland levande organismer och

naturmiljöer – gör det möjligt för ekosystemen att förse människor med livsnödvändiga tjänster.” (Malmö stad 2018:50)

Landsbygd och jordbruk ”Kulverterade vattendrag ska öppnas och skyddszoner anläggas för att förbättra tillgänglighet, förutsättningarna för biologisk mångfald och förhindra näringsläckage.” (Malmö stad 2018:51)

33

5.1.2 Steg 2 - Närstudie av ett urval exempel där det talas om mångfald

Mångfald i avsnittet Näringsliv

Malmö har ett blomstrande näringsliv med stark tillväxt. Stadens näringsliv är diversifierat och består av en mångfald av branscher, vilket innebär att sårbarheten vid lågkonjunkturer är begränsad. Störst andel förvärvsarbetande i Malmö finns inom olika kunskapsintensiva service- och tjänstebranscher som ryms inom blandad stads-bebyggelse. Dessa branscher kompletteras bland annat av lager-, logistik och tillverk-ningsindustri som bedrivs i verksamhetsområden. (Malmö stad 2018:30)

I ett ekonomiskt sammanhang, där näringsliv och tillväxt behandlas, används mångfalds-begreppet för att beskriva att kommunen består av en variation av olika branscher (Malmö stad 2018:30). Här går det att utläsa att denna mångfald av branscher lägger grunden för ett blomstrande och hållbart näringsliv med stark tillväxt som på grund av ett brett utbud av olika sysselsättningar står sig bra mot lågkonjunkturers effekter på marknaden. Denna mångfald av yrken går framförallt att koppla till blandstadens service- och tjänstebranscher men även verksamhetsområdens industrier (jfr ibid). Av att döma uttrycket “blandad stadsbebyggelse” går det att tolka att de avser en blandning av en viss typ av yrken (service- och tjänsteyrken) i det som kallas för blandstaden medan industrier hör hemma i specifika verksamhetsområden. Tillsammans utgör denna blandade och uppdelade variation av yrken ett resilient underlag för tillväxt. Mångfald kan i det här fallet ses som ett medel för tillväxt. Sammantaget går det att säga att betoningen på mångfald är stark i avsnittet och att mångfalden anses ha en stor betydelse för näringslivet.

34

Mångfald i avsnittet En stad med olika livsbetingelser

Stadens mångfald har tagits tillvara och skapat en av norra Europas mest stimulerande och kreativa miljöer. I Malmö är det lätt att vara olika. Här finns det plats för alla och en flexibilitet att klara nya utmaningar. (Malmö stad 2018:7)

I ett socialt sammanhang är En stad med olika livsbetingelser (Malmö 2018:7) ett intressant exempel där det talas om mångfald. Här talas det om att Malmö har en skiftande och mångfacetterad prägel. Detta benämns som stadens mångfald, vilket ger goda förutsättningar för en jämlik stad som har plats för alla olika typer av människor som tillsammans genererar kreativitet och stimulans (ibid). Vidare går det att tolka denna mångfald som ett flexibelt verktyg för social hållbarhet som kan ta sig an både nya idéer och utmaningar. Mångfald kan i detta fall ses som ett omnipotent och ensidigt positivt fenomen som bör bejakas och fungerar även som katalysator för livskvalitet, framåtanda och tolerans. I efterföljande meningar konkretiseras detta i hur olika sysselsättningar i form av konst, utbildning och idrott tillsammans utgör en nyskapande och bevarande kultur i Malmö (ibid). Mångfaldsbegreppet kopplas genomgående till en variation av olika sysselsättningar som tillsammans skapar ett folkmyllrande samhälle i positiv bemärkelse. Mångfalden både förändrar och bevarar Malmös prägel, då prägeln i sig beskrivs som skiftande till sin karaktär där ett gemensamt drag är att mångfaldens Malmö är en samutnyttjande, konstruktiv och produktiv verkstad. Att avsnittet är en del av kapitlet “Stadsbyggnadsvision” stödjer bilden av mångfald som något efter-strävansvärt.

Likt i det ekonomiska sammanhanget beskrivs mångfald återigen som något där människor med olika sysselsättningar utgör en samverkande grund som avger en flexibilitet och produktivitet och att kommunen därför bör planera för en blandning av och möten mellan olika typer av människor och verksamheter.

Avsnittet delar uppslag med En större stad med ett rikt stadsliv, En stad som vågar (innehåller mångfald i en ekonomisk kontext) och En stad med bostäder för alla (innehåller mångfald i en arkitektonisk kontext), vilka kompletteras med bilder på badande ungdomar i Västra hamnen, en uteservering i stenstadsmiljö, nybyggda flerbostadshus med torgbildning framför, samt människor som rör sig i en offentlig park. Delvisionerna ovan, inklusive En stad med goda

livsbetingelser, kompletteras genomgående med bilder på offentliga mötesplatser, vilket för

35

Mångfald i avsnittet Stadens arkitektur och gestaltning

Malmö ska byggas vidare på de karaktärer som präglar staden. Upplevelserikedom, variation och mångfald ska känneteckna gestaltningen. Tydliga gaturum som är sammanbindande snarare än avskiljande, finmaskiga sammanhängande gatunät, olika sorters gröna rum och platser, kvarter som är uppdelade i flera olika fastigheter ska vara kvaliteter när Malmö byggs ut eller omvandlas. (Malmö stad 2018:36)

Stadsmiljön ska präglas av pluralism, såväl vad gäller offentliga stadsrum, arkitektur och formspråk, funktioner, bebyggelsetyper och bostadsformer. Mångfald ger flexi-bilitet och möjligheter till nya lösningar i framtiden. (Malmö stad 2018:36)

Citaten ovan är hämtade från två av de strategier som är framtagna i ett arkitektoniskt sammanhang, där avsnittets kärnfråga handlar om hur arkitektur och stadsbyggnad har varit betydande för Malmös positiva utveckling och att omsorgsfull planering av bebyggelse och stadsrum bidrar till människors välmående och ekonomisk tillväxt (Malmö stad 2018:36). Återigen beskrivs mångfald som ett karaktärsdrag för Malmö stad och precis som i de andra exemplen, framförallt det ur ett socialt sammanhang, talas det om hur stadsrummets möjliggörande för möten av människor mellan olika verksamheter och områden resulterar i någon form av mångfald. I ett arkitektoniskt sammanhang tar sig mångfalden i uttryck i form av en blandning av stadsrum, bebyggelsetyper, bostadsformer, fastighetsägare och användningsområden. Det rör sig också om en välintegrerad gatustruktur och mötesplatser med gröna inslag som tillsammans ska möjliggöra för möten. Utöver att denna pluralistiska arkitektur ska spegla stadens mångfald ämnar dess bebyggelsemässiga mångfald i sig leda till flexibilitet som rustar för nya lösningar i framtiden. Avsnittets bildmaterial visar på en brokighet av bostadshus utformning, en variation av fasadnyanser, växtklädda fasader och en ny färgstark plåtfasad tätt intill ett äldre stenvalv (ibid). Denna blandning av färger, former, gammalt och nytt kan lätt associeras med det som sägs om mångfald i textform och stärka bilden av mångfald som en central roll i hur bebyggelse ska utformas och vad den ska återspegla och leda till. Vidare stämmer bilderna väl överens med hur mångfald beskrivs i ett socialt sammanhang som pluralistisk och skiftande till sin karaktär.

36

Mångfald i avsnittet Biologisk mångfald

Hög biologisk mångfald – det vill säga en stor variationsrikedom bland levande organismer och naturmiljöer – gör det möjligt för ekosystemen att förse människor med livsnödvändiga tjänster. Exempelvis blir det bättre skördar med en mångfald pollinerande arter och naturliga fiender till skadeinsekter. Historiskt sett har expansion av bebyggelse med mer hårdgjorda ytor, i kombination med ett intensifierat jordbruk, gjort att den biologiska mångfalden minskat och att arter och naturtyper försvunnit eller riskerar att försvinna. En förutsättning för hög biologisk mångfald är att det finns funktionella livsmiljöer som förser många vilda arter med resurser som boplatser och mat. (Malmö stad 2018:50)

Det aktuella avsnittet har mångfald som huvudfråga, men med ett specifikt fokus på biologisk mångfald, vilket beskrivs som en variation av organismer och naturmiljöer som bidrar till god tillgång till livsnödvändiga tjänster för människan (Malmö stad 2018:50). Vidare blir det bättre skördar med en mångfald pollinerade arter och naturliga fiender till skadeinsekter (ibid). Här går det att tolka att (det som i planen beskrivs som) skadeinsekter inte är en del av denna mångfald av arter som avses. Med tanke på hur planen beskriver biologisk mångfald som något som indirekt gynnar människan kan en utläsa att den naturmiljö som tillfredsställer människans intressen kan ses som eftersträvansvärd och att de arter som skapar denna typ av naturmiljö inryms i den biologiska mångfalden, medan icke-önskvärda arter ses som något annat, exempelvis skadeinsekter. I annat fall hade inte mångfalden varit lika entydigt efter-strävansvärd som den beskrivs i ett biologiskt sammanhang såväl som i övriga sammanhang vi analyserat. En rimlig förklaring till exkluderandet av skadedjur är att de kan kopplas till invasiva arter som kan minska antalet övriga arter, vilket i sin tur minskar mångfalden så som den är definierad i avsnittet. Avsnittets bilder innehåller naturmiljöer med fokus på olika typer av djur- och växtarter.

37

5.1.3 Steg 3 - Identifiera olika betydelser av mångfald

Vi har i steg 1 och steg 2 kunnat konstatera att mångfald genomgående beskrivs i Malmö stads översiktsplan som något eftersträvansvärt som leder till positiva konsekvenser på många plan. I de olika sammanhangen där det talas om mångfald är det återkommande att mångfald inger flexibilitet, resiliens, tolerans och nytänk i den livsmiljö som kommunen planerar för. Detta stärker vår tes om mångfald som ett planeringsideal. I vår analys av vilka betydelser av mångfald som går att finna i planen utgår vi från de fyra framtagna kategorierna ur det diskursiva fältet. Vidare uppfattar vi att samtliga fyra kategorier av mångfald går att finna i kapitlet

Stadsbyggnadsvision (Malmö stad 2018:6-8), vilket stärker tesen ytterligare om mångfald som

ett allomfattande och entydigt positivt planeringsideal. Visionen ska i sin tur leda till det övergripande målet om en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar stad (ibid:11), vilket går att tolka som att mångfald och hållbarhet ekvivalerar; mångfald är hållbart och en hållbar stad består av mångfald. Det som vi finner intressant att resonera kring är hur betydelsen av mångfald som planeringsideal skiljer sig åt i planen och i frågan om hur denna eftersträvans-värda mångfald ska uppnås och vad den ska generera i.

Ekonomisk betydelse av mångfald

Till att börja med går det att se att det finns en ekonomisk betydelse i att planera för mångfald; dels att mångfald uppnås genom att det finns flera olika aktörer och branscher på marknaden (Malmö stad 2018: 6-7, 24 30), dels ett fokus på produktivitet och variation av arbetsplatser när det talas om mångfald i en social kontext (ibid:7). Vidare är värdet av mångfald som medel för ekonomisk tillväxt något som tas upp både i ett ekonomiskt, socialt och arkitektoniskt sammanhang. I dessa sammanhang går det att tolka att mångfald leder till ett blomstrande näringsliv som klarar av lågkonjunkturer, respektive att en mångfald av människor leder till produktivitet, samt att arkitektonisk mångfald i längden kan vara ekonomiskt värdeskapande (ibid:7, 30, 36). Sammantaget går det att utläsa i planen att det finns en ekonomisk betydelse i vad mångfald innebär, hur det ska uppnås och vad det ska leda till.

Social betydelse av mångfald

38 termerna även i hög grad kopplas till en ekonomisk betydelse i planen och hur människor i samverkan skapar innovation och tillväxt.

Det går också att tyda en social innebörd i hur en uppnår och värnar om mångfald, där en blandad variation av människor och verksamheter genererar möten mellan olika typer människor och att detta skapar mångfald. Här finns många exempel där utformning och arkitektur genererar mångfald av social betydelse. Å ena sidan talas det om hur en funktions-blandad och heterogen bebyggelse med sammanhängande stråk leder till mångfald och möten mellan olika människor från olika områden och med olika perspektiv (Malmö stad 2018:7-8, 36). Detta påminner om hur Fainstein (2005:5) beskriver hur Marion Young menar att det går att uppnå social mångfald genom en välintegrerad stad. Å andra sidan talas det om hur varierad arkitektur kan både spegla och värna Malmös mångfaldsprägel, vilken betonas med mångkultur och invånares olika bakgrund (Malmö stad 2018:37). Vid utformningen av stadens rum ska även mångfaldsaspekter tas i beaktande, med koppling till sociala olikheter (ibid:16). Här går det att dra paralleller till hur Fainstein (2005:5) beskriver Leonie Sandercocks idéer om hur tillgänglighet för alla sorters människor till stadens rum bidrar till mångfald och ökad rättvisa. Det finns delvis även en social betydelse i vad biologisk mångfald ska leda till. Detta då mångfald av biologisk betydelse ger förutsättningar för livsnödvändiga ekosystem-tjänster för människan (ibid:50).

Arkitektonisk betydelse av mångfald

Mångfaldsbegreppet ges även en arkitektonisk betydelse. Malmös prägel av mångfald kopplas delvis till den blandning av arkitektur och fysiska kulturmiljöer som växt fram under olika tidsepoker i stadens historia (Malmö stad 2018:36, 37, 73). Här finns det en arkitektonisk betydelse i hur mångfald ska uppnås genom att planera för en blandning av bebyggelsetyper, stilar och funktioner, vilket av förklarliga skäl hänger ihop med översiktsplanens syfte att ge vägledning i utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. Här har alltså mångfalden en roll i detta. Vidare är denna arkitektoniska mångfald ett mål i sig då den sägs innebära en flexibilitet vid framtida nya förutsättningar i planeringen (Malmö stad 2018:36). Sammantaget ekvivalerar mångfald med olika termer av arkitektonisk innebörd både i vad mångfald är och hur det ska uppnås.

Biologisk betydelse av mångfald

39 biologiska termer utöver prefixet. Vi kan inte se att mångfaldsbegreppet i andra sammanhang ges en biologisk betydelse. Vad gäller biologisk mångfald är begreppet tydligt avgränsat till avsnitt i planen med fokus på biologiska frågor, både i hur det uppnås och vad det innebär (Malmö stad 2018:8, 35, 50, 51, 58). Vidare verkar biologisk mångfald fungera som ett självuppfyllande medel för att generera en ännu högre grad av biologisk mångfald. Vi förstår det som att det är en viss typ av variation av biologiska arter som avses med biologisk mångfald i översiktsplanen och att det finns organismer och naturmiljöer som inte är önskvärda i denna eftersträvansvärda mångfald. Detta menar vi har att göra med att det finns en social innebörd i vad mångfald ska leda till, eftersom biologisk mångfald ska gynna människan genom ekosystemtjänster och att de arter som motverkar dessa ekosystem därför inte inkluderas i den biologiska mångfalden (jfr ibid:50). De ses istället som skadedjur (ibid).

De olika betydelserna av mångfald förhåller sig olika till varandra

Sammanfattningsvis menar vi att det går att identifiera olika betydelser av mångfald i översiktsplanen och att samtliga framtagna kategorier från det diskursiva fältet mer eller mindre går att applicera på hur mångfald ges betydelse i planen. Det vi finner intressant är hur de olika betydelserna av mångfald skiljer sig åt i hur mångfald ska uppnås, vad den innebär och vad den ska leda till. Om en ska generalisera tycks de olika betydelserna av mångfald placera sig i förhållande till varandra, där den arkitektoniska betydelsen inbegriper ett stort fokus på hur en ska uppnå mångfald, medan det läggs ett stort fokus i social betydelse på vad mångfald innebär, samtidigt som mångfald av ekonomisk betydelse lägger stor vikt i vad mångfalden ska leda till, det vill säga tillväxt. Mångfald av biologisk betydelse tolkar vi som något separerad från de andra betydelserna, med ett fokus på hur en uppnår biologisk mångfald och vad det innebär. Vad det ska leda till verkar delvis ha en social betydelse. Det leder oss in på det slutgiltiga steget av analysen; om huruvida betydelserna ges olika utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal.

5.1.4 Steg 4 - Normativa respektive avvikande betydelser av mångfald

Vi har berört att mångfald ses som något positivt och eftersträvansvärt, men det som vi finner intressant är huruvida de olika betydelserna av mångfald är mer eller mindre eftersträvansvärda, alltså; vad som egentligen idealiseras och har störst betydelse i att mångfald fungerar som ett planeringsideal.

Biologisk mångfald en avvikande typ av mångfald