Utifrån analyserna av de två översiktsplanerna går det att konstatera att det finns både likheter och olikheter i hur Malmö stad och Nacka kommun använder mångfaldsbegreppet och vilka betydelser av mångfald som ges utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal. Vi har kunnat se att något som är gemensamt på en generell nivå är hur mångfald framställs som något entydigt positivt och eftersträvansvärt och att det ämnar fungera som ett allomfattande verktyg inom planeringen. Det visar sig bland annat i hur mångfald ingår i visionen i båda planerna och att samtliga fyra betydelser av mångfald tas upp (Malmö stad 2018:6-8; Nacka kommun 2018:12).
Vidare har vi kunnat se att mångfald av biologisk betydelse beskrivs som en avvikande form av mångfald i båda planerna. Bland annat genom att genomgående benämnas som biologisk mångfald och avgränsas till att enbart beröra biologiska aspekter som natur och grönska (Malmö stad 2018:50; Nacka kommun 2018:24-27).
Analysen har även visat att översiktsplanerna skiljer sig åt i vad som framställs som den mest normativa mångfalden. I Malmös översiktsplan har vi funnit att mångfalden oftast ges en social betydelse medan den i Nackas fall oftast ges en arkitektonisk betydelse. Detta utläser vi mer konkret som en blandad befolkning respektive en heterogen bebyggelse.
Planerna har dock mycket gemensamt i att mångfald kan uppnås genom fysisk utformning, där en blandad bebyggelse både leder till något av social och ekonomisk betydelse, som exempelvis social mångfald och tillväxt. Det finns tydligare koppling till ekonomiska effekter i Nackas översiktsplan (Nacka kommun 2018:14, 31-35), men även indirekt i Malmös fall, där de kortsiktiga sociala konsekvenserna i förlängningen sägs främja tillväxt (Malmö stad 2018:36). Kommunernas beskrivning av hur utformning av bebyggelse och stadsrum främjar sociala och ekonomiska värden påminner om Marion Youngs respektive Jane Jacobs idéer; å en sida kan mångfald uppnås genom utformning av stadens rum, å andra sidan genom att planera för det oplanerade (jfr Fainstein 2005:5).
Både i Malmös och Nackas översiktsplan ämnar mångfald främja sociala och ekonomiska värden. Vad dessa värden huvudsakligen består i verkar dock skilja sig åt planerna emellan; tolerans, kreativitet och tillväxt i Malmös plan och individens valfrihet på en fri marknad i Nackas plan. Här går det att dra tydliga paralleller mellan Malmö stads översiktsplan och Richard Floridas idéer om den kreativa klassen, så som Fainstein (2005:5, 12) beskriver det i sin
60 artikel; att mångfaldens kreativitet och tolerans ger förutsättningar för ekonomisk tillväxt och innovation. Även i Nackas översiktsplan kan vi se att det finns tankar som påminner om den kreativa klassen; bland annat i hur en attraktiv stadsmiljö sägs ge förutsättningar för ett starkt näringsliv då företag lockas till kommunen (jfr Fainstein 2005:12).
Mångfald framställs som ett allomfattande planeringsverktyg som kan lösa många problem i både Malmö och Nacka. Detta passar väl in i den nyliberaliserade planeringsdiskurs som Andersén (2020:168-169, 188) beskriver har blivit alltmer mångfacetterad och som berör alltfler sakområden utöver mark- och vattenanvändning. Båda kommunerna kan tolkas vilja åt en mångfald där det blir så bra som möjligt för alla. Vad det innebär och hur det ska uppnås skiljer sig dock åt i planerna ideologiskt, menar vi.
I Nacka kommuns översiktsplan framgår en starkare tilltro till att en marknadsstyrd planering med många aktörer skapar en social och ekonomisk mångfald. Vi kan utläsa att mångfald i hög grad kopplas till ideal om individens valfrihet och att en självreglerande marknad är bäst lämpad att styra att det blir så bra som möjligt för alla. Precis som i Nackas fall går det även i Malmö stad att koppla mångfald till en pluralistisk marknad med flera olika aktörer. Vi menar däremot att Malmö i högre grad genomsyras av idéer om att planeringen ska vara mer reglerande för att det ska bli så bra som möjligt för hela befolkningen. Till exempel sägs det att Malmö ska vara en stad för alla där mångfaldsaspekter ska beaktas i utformningen av stadsrummet (Malmö stad 2018:7, 16, 47). Idéen om att det finns ett behov av att planera för en inkluderande stadsmiljö är även något som Sandercock talar om (Fainstein 2005:5).
Hur mångfald som planeringsideal verkar skilja sig åt i kommunerna (reglering kontra marknadsstyrning) går att ses som en avspegling av det politiska styret i respektive kommun. Relativt sett förhåller sig den politiska styrningen i Malmö stad längre vänsterut medan den i Nacka kommun förhåller sig längre högerut. Denna tendens framgår tydligt, både i nutid och historiskt (Bergman 2018; Bubenko & Hellström 2018). Eftersom en översiktsplan är ett dokument som visar på en kommuns politiska intentioner i den fysiska planeringen är det också rimligt att dess ideologiska innehåll speglar det demokratiskt framröstade styret. Det vi dock menar är problematiskt är hur det mångtydiga mångfaldsbegreppet verkar användas godtyckligt i planerna; dess betydelse tenderar att formas av de politiska intentionerna på ett icke-transparent, svårtolkat och potentiellt missvisande sätt. Denna otydliga användning av begreppet går att ifrågasätta rent juridiskt eftersom översiktsplanen enligt 3 kap. 6 § i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ”ska utformas så att innebörden av den tydligt framgår”. Bristen på tydlighet visar sig särskilt i Nacka kommuns översiktsplan. Vi menar att stora delar av planens strategiska innehåll är svårtolkat och vagt, vilket kan bero på att mångfald är planens centrala
61 vision. Att ha ett mångtydigt begrepp som ledord kan följaktligen innebära en brist på en tydlig gemensam riktning att utgå från i planarbetet.
Avslutningsvis kan vi konstatera mångfalden ges olika betydelser och tas upp i flera olika sammanhang i de två översiktsplanerna. Vidare är planeringsdiskursen mångdisciplinär, vilket särskilt framgår i översiktsplaner som ska sammanfatta en hel kommuns framtida utveckling. Om mångfald ges flera olika betydelser och används i flera olika sammanhang bör det därför tydligt framgå i översiktsplanen vad som avses med mångfald i varje enskilt fall. Detta menar vi är en förutsättning för att mångfald som planeringsideal ska bli något mer än bara tomma ord.
62