Denna studie har haft sin utgångspunkt i normativ och induktiv teori vid undersökningen av de personers uppfattningar som varit involverade i processen av övergång till komponentavskrivning. På samma sätt tillämpas redovisningsteorin i denna studie då vi har vår utgångspunkt i den positiva teorin för vår empiri och den normativa teorin för att beskriva bakgrunden till det fenomen som undersöks. Som det beskrivs i Martons artikel om det finns en verklighet som inte har upptäckts tidigare så kommer det resultera i två utfall. för det första en kvalitativ, vad var det för olika förställning och för det andra, en kvantitativ, hur många delade dessa olika föreställningar. Detta besvaras i följande avsnitt.
5.1. Principbaserad standard och jämförbarhet
Som framkommit i vår empiri har den största arbetsbördan varit i uppstarten där personerna inte fått grepp om vad det egentligen är som ska göras utifrån den vägledning som getts. Karlstad kommun uppger att de först efter en föreläsning med Bo Nordlund insåg att det inte är endast ekonomer som kan hantera denna övergång utan det krävs hjälp ifrån verksamheten. Detta är något som SABO (2012) uppger i sin vägledning som getts ut. Jermakowicz och Alexander (2006) uttrycker att olika personer uppfattar saker olika i och med att det finns utrymme för olika uppskattningar och bedömningar samt att den professionella bedömningen ändras från gång till gång. Som Levin39 säger krävs det mycket kunskap i verksamheten i samband med denna övergång. Emanuelson40 tog upp att de försökte hitta något som de inte trodde att de hade när de gjorde indelning av komponenter, men som sedan visade sig redan funnits. Detta bekräftar vad Hellman et al. (2011) tar upp i sin artikel i Balans, att denna indelning redan finns i underhållningsplanen. Frödin41 såg inga konstigheter med själva indelningen då han direkt refererade till denna underhållsplan. Majoriteten av de som arbetar i verksamheten tyckte inte att det var ett stort arbete att göra själva indelningen av komponenter när de fick klart för sig vad det handlade om. Uppfattningen att arbetet var stort och ogreppbart låg mer i att “fel” ord användes. När de fick förklarat för sig vad som menades med komponentavskrivning så var det ju sådant som de arbetat med hela tiden och redan hade register på. Det uppkommer åsikter om att det är onödigt för varje företag att göra en egen uppdelning av komponenter då detta är någonting som alla måste göra. Nu visade det sig att själva uppdelningen i de flesta fall redan var gjord i andra sammanhang men gränsdragningen var det som alla respondenter tog upp som en svårighet. Samtidigt som de vill ha striktare riktlinjer kring detta så säger de emot sig själva då de insett efter att arbetet är gjort att denna bedömning är från fall till fall. Ska det finnas en vägledning som täcker alla dessa fall så kommer den att bli alldeles för omfattande. Detta är
39 Marcus Levin controller staben för de tekniska förvaltningarna, intervju den 1 april 2015.
40 Maria Emanuelson redovisningsansvarig Karlstad El- och Stadsnät, intervju den 21 april 2015.
31 något som Jermakowicz & Alexander (2006) tar upp där de argumenterar för principbaserade standarder då regelbaserade standarder lätt kan bli för komplexa och detaljerade. De tar även upp att nya regler som är en blandning av principbaserat och regelbaserade borde formas för att inte fastna i valet mellan dessa två. Benston (2006) håller med om att en blandning skulle vara optimal.
En omtalad redovisningsprincip och kvalitativ egenskap är jämförbarhet. I både RKR och K3 lyfts jämförbarhet men K3 ser det som en grundläggande princip och RKR som en kvalitativ egenskap. I diskussionen kring principbaserade standarder uppkommer vikten av jämförbarhet. De tillfrågade som tog upp jämförbarhet kände oro för att denna kommer att minska när principen med komponentavskrivning ger upphov till individuella bedömningar och tolkningar för respektive företag bland annat att en del väljer att sätta en högra gräns vid indelning av komponenter än andra. Denna oro känns inte helt obefogad då Francis et el. (2014) anser att jämförbarhet är den viktigaste delen av den finansiella rapporten. Wiker42 resonerar kring att då alla är nya på ämnet så kan det lika gärna bli så att de funderar över jämförelsetalen och därmed påverkas inte dessa. I Francis et al. (2014) studie förklaras resultatet av att redovisningsstandarderna är principbaserade och därmed kan revisorerna utifrån de riktlinjer som finns bilda interna regler med företagen och forma ett sätt som passar dem. På samma sätt kan det tänkas bli med denna nya värderingsmetod då det redan nu har förekommit utbildningstillfällen med samma utbildare samt samråd för hur de olika kommunerna samt kommunala bolagen ska gå tillväga vid tillämpningen. Det kan leda till att de tar efter varandras sätt och därmed blir informationen över tid mer jämförbar.
En annan vinkel tar Wahlberg43 upp då han anser att det inte är själva fenomenet komponentavskrivning som påverkar jämförbarheten utan att avskrivningarna har i alla tider skiljt sig mellan bolag. Enligt Wüstemann och Wüstemann (2010) är jämförbarhet inget som de principbaserade standarderna lägger någon vikt på. I den studie som gjorts av De Franco et al. (2011) visar det sig att intressenter tenderar att använda de finansiella rapporter som är jämförbara med andra företag. Detta framkommer även i en studie gjord av Agoglia et al. (2011) som menar att företag är måna om vad intressenterna tycker och därmed rapporterat det som efterfrågas som leder till att jämförbarheten ökar. Det är intressenterna som bidrar till företagets fortlevnad och Collins et al. (2012) menar att när det blir för mycket regler försvinner fokus på innehållet i de finansiella rapporterna och koncentrationen läggs istället på att följa reglerna. I och med detta anser Collins et al.(2012) att anledningen till att använda regelbaserade standarder minskar. Ännu en viktig aspekt att ta med i diskussionen kring principbaserade standarder är som Wüstemann och Wüstemann (2010), Jermakowicz och
42 Henrik Wiker verksamhetssamordnare teknik- och fastighetsförvaltningen, intervju den 9 april 2015.
32 Alexander (2006) samt Benston et al. (2006) tar upp kring fördelar med principbaserade är att dessa lättare följer den förändring och utveckling som sker på marknaden än regelbaserade. Detta är viktigt då den värld vi nu lever i är i ständig förändring och utveckling.
5.2. Rättvisande bild
Begreppet rättvisande bild är återkommande vid frågan om vilka möjligheter respondenterna såg med övergången. Både internt och externt då det underlättar vid planering av underhåll och investering samt att det avspeglar verkligheten på ett bättre sätt gentemot intressenterna. Frödin44 anser att komponentavskrivning speglar verkligheten på ett bättre sätt vilket gör det lättare för honom som inte är ekonom att förstå innebörden. Wahlberg45 tycker också att de får en bättre överblick genom denna metod. Det var också detta som var huvudsyftet med införandet av den nya redovisningsprincipen enligt Hellman et al. (2011). Detta argument stärks ytterligare genom den studie som gjorts av Stárová och Cermáková (2010) där den traditionella metoden jämförts med komponentindelning som visar att den senare metoden ger en mer rättvis bild. Exempel som ges av Björck46, Nilsson47 samt Wiker48 på hur denna metod speglar verkligheten på ett bättre sätt är att nu skrivs tillgången av efter dennes faktiska livslängd och inte efter en livslängd som anges i en mall. Den nya metoden gör att medvetenheten ökar och att vid bedömningen av redovisandet av tillgången måste göras utifrån ett mer aktivt beslut och inte längre genom schabloner. Detta ger också en mer rättvisande bild av vad tillgången faktiskt tillför företaget. Effekten genom att metoden ger en mer rättvisande bild har lett till att respondenterna nu ser nyttan med denna övergång. Även i samband med begreppet rättvisande bild kommer en diskussion angående tolkning upp. Van Hulle (1993) menar att en del av innebörden i begreppet försvann vid översättning ifrån ursprungsbegreppet “true and fair view” och Kirk (2006) är med på samma bana i sin studie där han bevisar att det faktum att ordet “sann” inte finns med har betydelse. I de sammanhang som rättvisande bild har nämnts i denna studie har inte själva ordet “sann” kommit upp. Däremot har “tillförlitlighet” och att metoden “avspeglar verkligheten” förekommit och dessa ord anser vi har koppling till “sann”. Men som Kirk (2006) också nämner i sin studie så anses det faktum att ordet “sann” inte finns med i vissa översättningar inte vara av bestående betydelse då tolkningen kommer att närma sig varandra i och med globaliseringen.
44 Lars-Erik Frödin processingenjör Karlstad Energi, intervju den 16 april 2015.
45 Stefan Wahlberg ekonomichef Karlstad Energi, intervju den 16 april 2015.
46 Caroline Björck redovisningsekonom kommunledningskontoret, intervju den 29 april 2015.
47 Anna-Karin Nilsson controller KBAB, intervju den 23 april 2015.
33
5.3. Mervärde
Då remissvaren oroade sig för merarbete har våra respondenter istället funnit mervärde. Såklart har detta medfört merarbete för våra respondenter, men på frågan om nyttan överstiger kostnaderna med övergången i form av ökad arbetsbörda var majoriteten överens om att så var fallet. Något som var gemensamt för de ekonomer vi intervjuat var att de fick anledning att städa upp i anläggningsregistret och samtidigt få koll på vilka tillgångar de faktiskt har. Gemensamt för de vi intervjuat som arbetar i verksamheten var kunskapsutbytet. Ett mervärde som var gemensamt för samtliga var den ökade kommunikationen genom avdelningarna. Lundberg49 ansåg att denna metod i allmänhet var kvalitetshöjande. KBAB lyfte ett mervärde i att denna metod inte endast genererar fördelar internt utan också i förhållande till andra exempelvis försäkringsbolag när fastighetsvärderingen blir mer trovärdig. Karlstads El- och Stadsnät tar upp att det numer är lättare att fördela kostnaderna på komponenterna om sådana skulle dyka upp i efterhand. Denna kategori kom upp delvis genom att vi frågade om de hade någon ytterligare åsikt att framföra men också genom att de fick ange sin personliga åsikt om metoden. Fenomenografin lägger fokus på variation i hur olika personer uppfattar samma fenomen olika. Vi såg vissa skillnader, dels mellan bolagen, men även mellan befattningarna genom att verksamheten såg mervärde i kunskapsutbyte det gjorde inte ekonomerna, de såg mervärde i att “städa upp anläggningsregistret”. Marton & Booth (2000) anger att en del av fenomenografin är att ta reda på varför samma problem kan tolkas olika av två grupper. Han anger också att även om de förstår problemet på samma sätt kommer de inte komma fram till samma lösning utifrån hur deras personliga uppfattningar till fenomenet ser ut. Denna kategori anser vi belyser och bekräftar detta uttalande då alla de bolag samt avdelningar vi intervjuat står inför samma problem, men lösningarna och vägen dit har ändå sett annorlunda ut. Ett exempel på detta är det som nämns ovan där ekonomerna ser mervärde i att de nu fått bättre koll på sina tillgångar men detta tar inte verksamheten upp då de har koll på sina tillgångar då dessa ingår i deras dagliga arbete.
34