6. Slutsats
6.1. Vidare forskning
Då jämförbarhet var en central punkt som gav upphov till oro skulle det vara intressant att se hur denna påverkas. Eftersom komponentmetoden är såpass ny har inte denna effekt kunnat tydas än. En vidare forskning där resultatet kan analyseras skulle kunna visa om jämförbarheten har blivit påverkad samt om resultatet blivit ett annat efter införandet av komponentavskrivning.
36
Referenslista
Agoglia, C., Doupnik, T. & Tsakumis, G. (2011). Principles-based versus rules-based accounting standards: The influence of standard precision and audit committee strength on financial reporting decisions. Accounting review, 86 (3), 747-767.
Artsberg, K. (2002). Redovisningsteori - policy - praxis. Malmö: Liber AB.
Benston, G. Bromwich, M. & Wagenhofer, A. (2006). Principles- versus rules-based accounting standards: the FASB's standard setting strategy. Abacus, 42 (2), 165-188.
Bishop, JD. (2000). A framework for discussing normative theories of business ethics. Business ethics quarterly, 10 (3), 563-591.
Bokföringsnämnden (BFN). (2001). Utformning av finansiella rapporter, redovisningsrådet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bfn.se/redovisning/radet/RR/RR22.pdf [2015-05-10].
Bokföringsnämnden (BFN). (2012a). Årsredovisning och koncernredovisning (K3). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bfn.se/REDOVISNING/VAG/VL12-1-K3.pdf [2015-03-18]. Bokföringsnämnden (BFN). (2012b). Inkomna svar på "Upprättande av årsredovisning (K3)". [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bfn.se/remisser/arkiv/K3/remissvar-k3.aspx [2015-03-18].
Bokföringsnämnden (BFN). (2012c). Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.bfn.se/redovisning/NYUTT/utt00-2.pdf [2015-05-03]. Bokföringsnämnden (BFN). (2015a). Om BFN. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.bfn.se/bfn/infobfn.aspx. [2015-05-03].
Bokföringsnämnden (BFN). (2015b). BFN:s normgivning allmänna råd, vägledningar och uttalanden. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bfn.se/bfn/normgivning.aspx [2015-05-03].
Bokföringsnämnden (BFN). (2015c). Vägledningar K-regelverk. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bfn.se/redovisning/VAG/VAGK/vagledning-k-regelverk.aspx [2015-05-03].
37 Bokföringsnämnden (BFN). (2015d). Bokföringsnämndens vägledning, upprättande av årsredovisning (K3). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bfn.se/remisser/Arkiv/remiss-vl-K3.pdf [2015-05-03].
Bokföringsnämnden (BFN). (2015e). Redovisningsrådets rekommendationer RR 1 - RR 29 och tillhörande URA 1 - URA 41. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.bfn.se/redovisning/RADET/radet.aspx [2015-05-22].
Cluskey Jr., G, Ehlen, C. & Rivers, R. (2007). Accounting theory: Missing in action?. Management accounting quarterly, 8 (2), 24-31.
Collins, D., Pasewark, W. & Riley, M. (2012). Financial reporting outcomes under rules- based and principles-based accounting standards. Accounting horizons, 26 (4), 681-705.
Deegan, C. & Underman, J. (2011). Financial accounting theory. Berkshire: McGraw-Hill Education.
De Franco, G., Kothari, S. & Verdi, R. (2011). The benefits of financial statement comparability. Journal of accounting research, 49 (4), 895-931.
Engström, S. (2009). Bokföringsnämnden och rättvisande bild. Balans, 8-9, 40-44. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.auditor.se/artiklar/Bokf%F6ringsn%E4mnden%20och%20r%E4ttvisande%20 bild.pdf [2015-06-29].
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Liber.
Francis, J., Pinnuck, M., & Watanabe, O. (2014). Auditor style and financial statement comparability. Accounting review, 89 (2), 605-633.
Hellman, N., Nordlund, B. & Pramhäll, C. (2011). Fördjupning: Förbättrad redovisning med komponentansats: Nyttan överstiger kostnaderna. Balans 12, 49-53. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.far.se/PageFiles/1645/NR%2012%202011%20WEBB.pdf [2015-03-19].
International Financial Reporting Standards (IFRS). (2015). Conceptual framework: Objective and qualitative characteristics. [Elektronisk].
Tillgänglig:http://www.ifrs.org/Current-Projects/IASB-Projects/Conceptual- Framework/Objectives-and-qualitative-characteristics/Pages/Objectives-and-qualitative-characteristics.aspx [2015-05-10].
38 Jermakowicz, E. & Alexander, D. (2006). A true and fair view of the principles/ rules debate. Abacus, 42 (2), 132-164.
Ketokivi, M, & Mantere, S. (2010). Two strategies for inductive reasoning in organizational research. Academy of management review, 35 (2), 315-333.
Kirk, N. (2006). Perceptions of the true and fair view concept: an empirical investigation. Abacus, 42 (2), 205-235.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur AB.
Marton, F. (1981). Phenomenography - Describing conceptions of the world around us. Instructional science, 2, 177-200.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Molnar, G., Greiff, S. & Csapo, B. (2013). Inductive reasoning, domain specific and complex problem solving: Relations and development. Thinking skills and creativity, 9, 35-45.
Nationalencyklopedin (NE). (2015). Dikotomi. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dikotomi. [2015-04-16]. Nilsson, S. (2010). Redovisningens normer och normbildare. Lund: Studentlitteratur AB.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Lund: Studentlitteratur AB. Rådet för kommunal redovisning (RKR). (2013).
Rekommendation 11.4, Materiella anläggningstillgångar.[Elektronisk].
Tillgänglig:http://www.rkr.se/wp-content/uploads/2014/03/132910_Rekommendation_11.4.pdf [2015-03-19].
Rådet för kommunal redovisning (RKR). (2015a). Organisation. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.rkr.se/om-rkr/organisation/ [2015-05-03].
39 Rådet för kommunal redovisning (RKR). (2015b). Övergång till komponentavskrivning.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
//www.rkr.se/wp-content/uploads/2014/03/Information_O776.pdf [2015-05-03].
Rådet för kommunal redovisning (RKR). (2015c). Konceptuellt ramverk för finansiell rapportering i kommuner och landsting. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.rkr.se/wp-content/uploads/2014/03/110180_Koncep_R-_finansiell.pdf. [2015-05-11].
SABO (2012). Riktlinjer för komponentredovisning av förvaltningsfastigheter. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.sabo.se/kunskapsomraden/ekonomi_och_finans/komponentredovisning/Publ ishingImages/Riktlinjer%20för%20komponentredovisning.pdf [2015-03-18].
SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen Stockholm: Justitiedepartementet.
Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Stárová, M. & Cermáková, H. (2010). Method of component depreciation of fixed assets and its comparison with traditional methods. Agris on-line papers in economics and informatics, 2, 37-46.
van Hulle, K. (1993). Truth and untruth about true and fair: a commentary on a European true and fair view comment. European accounting review, 2 (1), 99-104.
Watts, R. & Zimmerman, J. (1979). The demand for and supply of accounting theories: The market for excuses. Accounting review, 54 (2), 273- 305.
Wüstemann, J. & Wüstemann, S. (2010). Why consistency of accounting standards matters: a contribution to the rules-versus-principles debate in financial reporting. Abacus, 46 (1), 1-27.
40 Bilaga 1
En sammanfattning av respondenterna som vi har intervjuat. Intervjuerna har skett enligt följande ordning
Mirre Al-absawi, projektledaretrafik och gatuenheten, Plats: Stadshuset, Karlstad
Datum:150401
Närvarande: Mirre Al-absawi, Sarah Tingelholm och Carin Carlsson. Marcus Levin, controller staben för de tekniska förvaltningarna, Plats: Stadshuset, Karlstad
Datum: 150402
Närvarande: Marcus Levin, Sarah Tingelholm och Carin Carlsson.
Henrik Wiker, verksamhetssamordnare teknik- och fastighetsförvaltningen, Plats: Annexet till stadshuset, Karlstad
Datum: 150409
Närvarande: Henrik Wiker, Sarah Tingelholm och Carin Carlsson. Stefan Wahlberg, ekonomichef Karlstad Energi
Plats: Hedenverket, Karlstad Datum: 150416
Närvarande: Stefan Wahlberg, Sarah Tingelholm och Carin Carlsson. Lars-Erik Frödin, processingenjör Karlstad Energi
Plats. Hedenverket, Karlstad Datum: 150416
Närvarande: Lars-Erik Frödin, Sarah Tingelholm och Carin Carlsson. Maria Emanuelson, redovisningsansvarig Karlstads El- och Stadsnät Plats: Orrholmsgatan, Karlstad
Datum: 150421
41 Anna-Karin Nilsson, controller KBAB
Rolf Aleskog, projektledare KBAB Plats: Norra Strandgatan, Karlstad Datum: 150423
Närvarande: Anna-Karin Nilsson, Rolf Aleskog och Carin Carlsson. Lars Elfstrand, elnätschef Karlstads El- och Stadsnät
Plats: Orrholmsgatan, Karlstad Datum: 150428
Närvarande: Lars Elfstand, Sarah Tingelholm och Carin Carlsson. Caroline Björck, redovisningsekonom kommunledningskontoret Plats: Bibliotekshuset, Karlstad
Datum: 150429
Närvarande: Caroline Björck, Sarah Tingelholm och Carin Carlsson. Malin Lundberg, redovisningschef kommunledningskontoret
Plats: Bibliotekshuset, Karlstad Datum: 150429
42 Bilaga 2
Syftet med denna undersökning är att samla in material till vårt examensarbete inom företagsekonomi vid Karlstads universitet.
Vår intervju utgår ifrån ett fenomenografiskt perspektiv vilket betyder att vi undersöker människors uppfattningar av fenomen i omvärlden.
Fenomenet vi undersöker är övergången till komponentavskrivning.
En ljudinspelning kommer att ske med ditt medgivande och du kan när som helst under intervjuns gång välja att avsluta. Du har valet att vara anonym.
Din roll är viktig för oss. Tack för att du ställer upp på denna intervju.
Intervjuare: Sarah Tingelholm och Carin Carlsson
Intervjufrågor
1a. Berätta kort om dig själv b.- yrkesbakgrund c.- samt utbildning
d.- din nuvarande roll inom kommunen.
2. Vad är din roll vid tillämpning av komponentavskrivning i er organisation?
3a. Hur långt har ni kommit i processen med övergång till komponentavskrivning? b. Är ni där ni förväntade er att vara vid denna tidpunkt? C. Om ni är klara hur har det gått?
4 Vad var din första tanke när kravet på komponentavskrivning kom?
5. Hur uppfattar du kravet på komponentavskrivning idag?
6. Vilka svårigheter/möjligheter såg du med övergången?
7. Vad är din personliga åsikt om komponentavskrivning som värderingsmetod? Ex. har kommunikationen i organisationen ökat.
8. Går ni efter RKR/K3 nu? * Är det något ni gjort hela tiden?
43
9. RKR/K3 är ett principbaserat system, ser du några för- eller nackdelar med det?
10. Uppfattar du att den information RKR/K3 har gett ut är tillräcklig inom komponentavskrivning?
11. Om nej, vilka kompletterande uppgifter hade du önskat?
12. Hur tror du att komponentavskrivning påverkar resultatet? Ex. nyttan överstiger kostnaderna.
13 Hur ser du på framtiden med komponentavskrivning?
Ex. Hur många år innan ni är i hamn? Hur lång tog det för er innan ni kom i ”hamn”
14. Har du någon ytterligare åsikt att framföra?