Carin Carlsson
Sarah Tingelholm
Övergången till
komponentmetoden inom den
kommunala sektorn
En fenomenografisk studie av Karlstad
kommun
Företagsekonomi
C-uppsats
Termin: VT-15
Förord
Ett stort tack till alla de respondenter som tagit sig tid att delta i våra intervjuer. Dessa har varit till stor nytta för oss då hela studien byggs utifrån intervjuerna. Utan er hade detta arbetet inte varit möjligt att utföra.
Vi vill även tacka vår handledare Hans Lindkvist vid Karlstads universitet för god handledning. Du har gett oss bra feedback genom hela arbetets gång samt alltid varit tillgänglig vilket vi uppskattar otroligt mycket.
Tack till:
Mirre Al-absawi Karlstad kommun
Marcus Levin Karlstad kommun
Henrik Wiker Karlstad kommun
Malin Lundberg Karlstad kommun Caroline Björck Karlstad kommun Stefan Wahlberg Karlstad Energi Lars-Erik Frödin Karlstad Energi
Maria Emanuelson Karlstads El- och Stadsnät Lars Elfstrand Karlstads El- och Stadsnät Anna-Karin Nilsson KBAB
Rolf Aleskog KBAB
Karlstad, maj 2015
Sammanfattning
Titel: Övergången till komponentmetoden inom den kommunala sektorn-
En fenomenografisk studie av Karlstad kommun
Ämne: Företagsekonomi, C-uppsats 15 Hp
Författare: Carin Carlsson, Sarah Tingelholm
Handledare: Hans Lindkvist
Nyckelord: Komponentmetoden, komponentansatsen, komponentindelning,
komponentavskrivning, komponentredovisning och principbaserat regelverk.
Sammanfattning:
Abstract
Title: The transition to the component method within the municipal sector -
A phenomenographic study of Karlstad kommun
Course: Business Administration, Bachelor Thesis 15 ECTS
Author: Carin Carlsson, Sarah Tingelholm
Advisor: Hans Lindkvist
Keywords: Component method, component approach, component depreciation,
component accounting and principle-based standard.
Summary:
Förkortningslista
BFL Bokföringslagen
BFN Bokföringsnämnden
BREC Bo Nordlund Real Estate Consulting AB
FAR Branschorganisation för redovisnings - konsulter, revisorer & rådgivare FASB Financial Accounting Standards Board
IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standards Committee IFRS International Financial Reporting Standards KBAB Karlstads Bostad AB
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
1.1. Bakgrund och Problemdiskussion ... 3
1.2. Syfte ... 6 1.3. Problemformulering ... 6 1.4. Avgränsningar ... 6 2. Metod ... 7 2.1. Vetenskaplig Metod ... 7 2.2. Urval ... 8 2.3. Intervjuer ... 8 2.4. Analys... 9 2.5. Trovärdighet ... 10 2.6. Arbetsfördelning... 11
3. Teori och Referensram ... 12
3.1. Redovisningsteori ... 12 3.1.1. Normativ teori ... 12 3.1.2. Induktiv ... 14 3.2. Föreställningsramen ... 14 3.2.1. Jämförbarhet ... 15 3.2.2. Rättvisande bild ... 16 3.3. Principbaserat regelverk ... 17 3.4. Komponentavskrivning ... 18 4. Empiri ... 22 4.1. Bakgrund ... 22
4.2. Principbaserad standard och jämförbarhet ... 22
4.3. Rättvisande bild ... 26
4.4. Mervärde ... 28
5. Analys och diskussion... 30
5.1. Principbaserad standard och jämförbarhet ... 30
5.2. Rättvisande bild ... 32
5.3. Mervärde ... 33
6. Slutsats ... 34
3
1. Inledning
Kapitlet inleds med en bakgrund till studien för att ge läsaren en förståelse för de kommande kapitlen. Här beskrivs syftet med studien samt den problemformulering som valts för att uppnå det. Avsnittet avslutas med den avgränsning vi valt att göra.
1.1. Bakgrund och Problemdiskussion
Vår studie kommer att behandla övergången till komponentavskrivning som nyligen blev ett explicit krav för bland annat kommuner såväl som kommunala bolag. Det har varit ett omfattande arbete för de som genomgått denna process. Då övergången var tvingande och de åsikter som framförts innan tillämpningen varit kritiska vill vi med denna studie undersöka vad de som genomgått processen faktiskt anser. En av författarna har under studietiden arbetat extra på Karlstad kommun. Därigenom tog vi kontakt med Karlstad kommuns redovisningsenhet och efterfrågade ett samarbete till vårt examensarbete. Där fick vi information om att de precis genomgått denna process. Då det är ett relativt nytt sätt att redovisa på är den tidigare forskningen bristfällig. Därmed valde vi att ta vår utgångspunkt i fenomenografin som beskriver olika personers uppfattningar av ett fenomen. I fenomenografin finns inget rätt eller lämpligt svar utan slutsatser dras enbart ifrån den insamlade empirin. Denna studie kommer endast att behandla Karlstad kommuns anställdas uppfattningar av fenomenet och är därmed ingen generell studie.
Under vårt första möte med redovisningsenheten fick vi information om att några av de kommunala bolag som ingår i koncernen Karlstad kommun även de genomgått denna övergång. Därmed valde vi att inkludera deras uppfattningar för att få fler infallsvinklar. Karlstad kommun följer de allmänna råd som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Arbetet för RKR är att utarbeta rekommendationer i redovisningsfrågor och sprida information om rekommendationer samt att följa utvecklingen av praxis. De tar sin utgångspunkt i Lagen om Kommunal Redovisning (RKR 2015a). RKR valde att göra komponentavskrivning till ett explicit krav från och med räkenskapsåret 2014. Deras rekommendation 11.4 som behandlar materiella anläggningstillgångar lyder:
Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat (RKR 2015b).
4 Bestämmelsen återfinns i punkten 17.4 samt 17.13 och ser ut på följande sätt:
17.4 Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa.
17.13 Har en tillgång delats upp på olika komponenter enligt punkt 17.4 ska respektive komponent skrivas av separat över dess nyttjandeperiod. I annat fall ska tillgången skrivas av som en helhet över nyttjandeperioden (BFN 2012a).
Innan BFN valde att införa komponentavskrivning som ett explicit krav i K3 skickade de ut ett remissförslag vilket inte RKR valde att göra. Responsen på BFN:s remissförslag var till största del starkt kritisk. En stor frågeställning som var gemensam för fastighetsbolaget Castellum och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) samt Sveriges byggindustrier var om nyttan översteg kostnaderna. Det starkaste argument de använde emot denna ändring var att fastigheter är komplexa vilket kommer leda till en högre administrativ börda samt merkostnader som kommer att bestå. De administrativa kostnaderna kommer att öka under hela fastighetens livstid och blir oskäligt höga i förhållande till det mervärde som uppkommer i redovisningen (BFN 2012b).
Det var inte endast fastigheter som påverkades utan även andra typer av tillgångar då regeländringen gäller för alla materiella anläggningstillgångar. FAR var inne på samma frågeställning som bostadsbolagen då även de ifrågasatte om nyttan översteg kostnaderna som denna ändring medförde. De var dock något mer positiva och kom med ett motförslag som innebar att denna ändring ej skulle omfatta mindre företag då kostnaden av införandet skulle bli mer påtaglig för dem. De framhävde även en stark åsikt att om inte BFN tillgodosåg sig detta förslag borde inte ändringen genomföras alls. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) var än mer positiva till ändringen än FAR då de ansåg att det förelåg väsentliga skillnader i nyttjandeperiodens längd för olika komponenter av en tillgång. För att den ökade kostnaden inte ska bli bestående över tillgångens livstid gav de ett förslag på viktad avskrivningstid för mindre företag (BFN 2012b).
Catharina Pramhäll som är projektledare för K3-projektet gav svar på denna kritik tillsammans med Niclas Hellman, ordförande i BFN, och Bo Nordlund, teknologie doktor och verksam i BREC AB. De motiverade ändringen med att dåvarande praxis gav en alltför missvisande bild av den ekonomiska utvecklingen i företag som inte tillämpade komponentansatsen och den kostnad som ändringen medför måste beaktas vid utformning av övergångsregler (Hellman et al. 2011).
5 Något som det också läggs stor vikt på är jämförbarheten i redovisningsinformationen. I de remissvar som inkommit är hur de ska bedöma vad en betydande komponent utifrån det förslag som BFN la fram återkommande (BFN 2012b). Den enda vägledning som fanns med i förslaget var att en komponent ska anses betydande samt väsentlig i anseende till skillnader i nyttjandeperiod i förhållande till tillgången som helhet (BFN 2015d). Många frågetecken återkom i fråga om hur bedömningen ska ske avseende vad en betydande komponent är, vad som ska anses som väsentlig skillnad samt hur lång nyttjande period de olika komponenterna ska anses ha (BFN 2012b).
Förslaget angående den tvingande regeln om att komponentavskrivning ska tillämpas var enbart en del av många förslag som ingick i utkastet av det nya K3-regelverket. I samband med kritiken av övergången till denna metod var det också många, det vill säga majoriteten av de remissvar BFN fick in som var starkt kritiska till utformningen av själva vägledningen. De ansåg att den var alltför ostrukturerad och att det var omöjligt att förstå vissa regleringar om inte lagboken fanns tillgänglig som komplement. Förslag på lösningar i nästan alla dessa fall var att kommentarerna skulle flyttas till direkt anslutning av punkten. Som tidigare nämnts var det stora frågetecken kring bedömandet av en betydande komponent och vilken nyttjandeperiod som skulle gälla för dessa. När förslaget övergick till att vara en tvingande regel hade ingen hänsyn tagits till denna fråga och rekommendationen gav fortfarande stort utrymme till tolkning vilket kan utläsas i den utgåva av vägledning som nu råder för K3 (BFN 2012b).
RKR:s vägledning var så otydlig att det inte ens uppfattades som tvingande. De gick då ut med ett förtydligande om att detta krav gällde samtliga kommuner och landsting. I denna information bifogades exempel på hur en uppdelning kan se ut. Detta exempel täcker långt ifrån alla typer av tillgångar som verksamheterna tillhandahåller (RKR 2015b).
6
1.2. Syfte
När förslaget för en övergång till komponentavskrivning blev känt så var de flesta reaktionerna mycket kritiska. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur de tillfrågade i Karlstads kommun uppfattar denna övergång och har det spelat någon roll om vägledningen var principbaserad.
1.3. Problemformulering
Hur är inställningen till komponentavskrivning hos de som nu genomfört övergången? Har det faktum att vägledningen ger utrymme för tolkning varit en fördel/nackdel?
1.4. Avgränsningar
De rekommendationer som RKR ger ut ska följas av både Kommuner och Landsting och de rekommendationer som finns i K3 ska följas av alla större företag som upprättar
7
2. Metod
Denna del innehåller vilken typ av metod vi utgått ifrån samt en trovärdighetsdiskussion. Avsnittet avslutas med hur arbetsfördelningen sett ut.
2.1. Vetenskaplig Metod
Denna studie har utgått ifrån den kvalitativa metoden vid insamling av empirisk data. Insamlingen har skett genom personliga intervjuer med samtliga respondenter. Då det ämne som behandlas i denna studie är nytt så finns det inte mycket vetenskaplig forskning att tillgå. Patel & Davidson (2011) beskriver den kvalitativa metoden som komplex och säger att det finns många beskrivningar av de sätt som denna typ av metod kan utföras och tillämpas på i forskningsarbete. Vi har valt en fenomenografisk ansats där fokus ligger på att ta reda på hur olika människor uppfattar ett och samma fenomen. Fenomenet vi undersöker är övergången till komponentavskrivning. När fenomenografin används finns ingen förutbestämd teori utan analys av innehållet i intervjuerna är det som ska ge förståelse för innebörden. Drivkraften bakom fenomenografi är att ta reda på varför samma problem kan tolkas olika (Marton & Booth 2000). Detta gör att vår primärdata består av intervjuer.
Vi valde att använda oss av intervjuer vid insamling av data då ingen annan metod skulle leda till att vårt syfte uppfylldes. Vid exempelvis enkätinsamling hade vi inte kunnat observera andra betydande faktorer, förutom svaren, såsom kroppsspråk och ansiktsuttryck samt tonläge. Då olika människor uppfattar saker olika blir varje intervju i vårt fall unik, därför anser vi att det varit av stor vikt att vi haft möjlighet att ställa följdfrågor till de svar som vi fått av respondenten.
I fenomenografin söks det efter information i den insamlade datan som kan bilda olika kategorier. Syftet med fenomenografi är inte att hitta något specifikt utan variationen i hur människor erfar fenomen för att sedan beskriva den variationen (Larsson 1986). När vi arbetade på detta sätt innebar det att vi inte jobbade efter en förbestämd teori utan ifrån de kategorier vi fann som vi analyserade för att sedan låta teorin växa fram ur dessa kategorier. Därför är vår teori sekundärdata. Bearbetning av den insamlade empirin skedde löpande vilket gjorde att vi tidigt kunde upptäcka vad som var återkommande och skapa kategorier samt starta insamling av teori utefter det. Vi har använt oss av litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor samt lagar och praxis vid insamling av vår sekundärdata.
8 hjälpt till med utbildning och föreläsningar till de företag som genomgått processen valde vi att ta med en artikel ur Balans där de försvarar den kritik remissvaren gett och försöker få fram den positiva sidan de haft i åtanke vid detta framtagande. Vi anser att deras ord har en tyngd i ämnet. De vetenskapliga artiklar vi använt oss av har vi kontrollerat så att de är peer-reviewed. I litteraturen vi valt har vi varit noga med att deras egna referenser har varit goda med möjlighet att söka vidare från deras referenslista. Deegan & Underman är studentlitteratur men eftersom deras referenslista innehöll majoriteten vetenskapliga artiklar anser vi att även denna bok har en vetenskaplig tyngd. Vi har i första hand sökt upp de artiklar som de refererat till men inte haft tillgång till alla och därmed finns boken som referens i detta arbete.
2.2. Urval
Vi tog kontakt med redovisningsenheten på Karlstad kommun för ett inledande möte. Efter mötet fick vi förståelse för hur denna process startat och vilka som medverkat i projektet. Då det varit ett nära samarbete mellan ekonomer samt personer som jobbat i verksamheten valde vi att intervjua en ekonom och en person inom verksamheten på respektive företag. På Karlstad kommun intervjuade vi en ekonom, en verksamhetssamordnare och en person som jobbar inom verksamheten eftersom deras organisation är uppbyggd på detta sätt. Vi intervjuade även två personer ifrån redovisningsenheten då vi ansåg att dessa två personer var bidragande till vår studie eftersom det är samma personer som vi hade det inledande mötet med. På mötet fick vi rekommendationer om vilka vi skulle intervjua. Därmed blev det ett strategiskt urval och vi anser i och med rekommendationerna att respondenterna gav en bredd samt den bästa möjliga information för denna typiska fråga. Något som vi såg var en viktig del var att de med kort varsel kunde ställa upp eftersom vår studie grundar sig på dessa intervjuer och vår tid för utförandet av studien varit begränsad. “Man måste ha en uppfattning av vad en företeelse är innan man kan resonera om hur den är beskaffad” (Starrin & Svensson 1994). Det vill säga det är av största vikt att respondenterna själva har varit med om övergången och det anser vi att vi uppfyllt genom de medverkande.
2.3. Intervjuer
De fenomenografiska intervjuerna liknar andra tolkande intervjuer fast med den skillnaden att de utgår ifrån att hitta variationen i respondenternas förståelse av fenomenet. Det inledande mötet med redovisningsenheten var av stor vikt för oss vid utformandet av intervjufrågor. Den information som vi fick där låg till grund för hur vi sedan utformade våra frågor.
9 som var det fenomen som behandlades. Denna information har även de medverkande fått via e-post innan intervjutillfället. Därefter talade vi om att det skulle ske en inspelning och att denna var för vår skull så att vi bättre och lättare skulle kunna återge deras intervjuer. Vi informerade om deras rätt att få vara anonyma samt att de när som helst under inspelningen hade möjligheten att avbryta. Alla de tio tillfrågade samtyckte till att bli nämnd med namn i vår studie.
Intervjun hade en hög grad av standardisering, det vill säga att frågorna ställdes i en bestämd ordning. Frågorna var semistrukturerade vilket menas att det ställdes öppna frågor och den intervjuade personen fick stort utrymme till att själv utforma sitt svar (Patel & Davidson 2011). Denna typ av intervjumall ansåg vi passade vår studie bäst då vi ville få fram hur det hela uppfattades och inte komma fram till förutbestämda meningar. Stort fokus låg på individen och vi valde att dela upp våra roller vid utförandet av intervjuerna. Då den enas fokus var att anteckna så var den andras fokus att aktivt lyssna för att kunna ställa relevanta uppföljningsfrågor.
Vi hade en intervjuguide som vi utgick från med ett antal frågor som täckte det område vi behövde få information om. Under intervjuns gång fördjupade och utvidgade vi intervjun med uppföljande frågor, såsom “Kan du ge ett exempel” och “Hur var din tanke då”, som är av typen probing (Fejes & Thornberg 2015). Intervjuerna avslutades med frågan “Har du någon ytterligare åsikt att framföra? för att försäkra oss om att den intervjuade inte satt med information som vi inte hade behandlat.
2.4. Analys
Vår studie är fenomenografisk och Patel & Davidson (2011) anger att en fenomenografisk analys sker i fyra steg vilka är följande;
Bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck
Uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna i intervjuerna Kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier
Studera den underliggande strukturen i kategorisystemet.
10 på ett annorlunda sätt av de intervjuade (Patel & Davidson 2011). Detta var något som upptäcktes redan efter de första intervjuerna vilket gjorde att vi tidigt kunde omformulera samt ta bort frågor som vi fick lika svar på tidigt i processen. Transkriberingen gjordes även för att lättare kunna analysera och bearbeta den insamlade datan för att som steg två anger uppmärksamma likheter och skillnader i intervjuerna. Anteckningar fördes under såväl själva utskriften som vid senare analys texten. Vi gjorde sedan en varsin analys av den utskrivna texten där vi markerade relevant information och jämförde sedan detta för att försäkra oss om att vi inte missat något. Utifrån denna analys skapades sedan kategorier där vi har sammanställt samt lagt fram relevanta citat ifrån vad som blivit sagt av respondenterna i empirikapitlet. För att få en röd tråd i arbetet samt struktur valde vi att använda samma kategorier i vår analys. Här analyserar vi vad respondenterna svarat i förhållande till vad som tidigare blivit känt genom vetenskapliga studier samt vad teoretiker skriver om de valda kategorierna. För att skapa en underliggande struktur i kategorierna sökte vi efter tidigare vetenskapliga studier inom ämnena för att komplettera och ge tyngd åt de begrepp som framkommit genom intervjuerna.
2.5. Trovärdighet
Reliabiliteten anger om datan har samlats in på ett tillförlitligt sätt (Patel & Davidson 2011). Intervjuerna skedde en och en med respondenterna det vill säga en individuell intervju för att skapa en större reliabilitet. Vi ville inte att de skulle bli påverkade av varandras åsikter eller inte våga stå upp för sin åsikt som risken med en gruppintervju skulle innebära. Med detta tillvägagångssätt blir studien mer tillförlitlig. Vid en av intervjuerna var båda respondenterna med samtidigt på grund av tidsbrist. Men tillförlitligheten kan ändå anses vara god då de båda gav varandra utrymme för att svara efter eget tyckandet. När frågor som var svårare för den ena parten att svara gavs tillfälle för den att svara först så att det skulle bli så rättvisande svar som möjligt. Även valet med att hålla intervjuplatsen på deras hemarena gjorde att reliabiliteten ökade eftersom de fick känslan av trygghet. Då vi gjorde löpande analyser av den insamlade datan märkte vi att de intervjuer som gjordes efter det innehöll mer ledande frågor för att få bekräftelse på om de uppfattat fenomenet på samma sätt som de tidigare respondenterna. Vi blev oroliga för att detta skulle minska reliabiliteten i vår studie. Men enligt Kvale & Brinkmann (2009) så behöver inte ledande frågor leda till minskad reliabilitet utan tvärtom. De ledande frågor som ställdes i vår studie upplevdes som att reliabiliteten ökade då en omformulerad fråga ledde till ett svar som bekräftade de kategorier vi funnit vid tidigare intervjuer.
11 För att forma en intervjumall som mätte det vår studie avsåg att mäta läste vi in oss på den ansats vi valt att tillämpa. Vi la stor vikt på utformandet av intervjufrågorna genom formuleringar och att vi använde rätt ord. "Uppleva" och "uppfatta" kan tyckas vara synonymer till varandra i sitt sammanhang men i fenomenografin är det uppfattningar som mäts och i fenomenologin är det upplevelser som mäts. Därför var vi noga med att använda ordet uppfatta vid de frågor som ställdes. Vi lät vår handledare samt en föreläsare att läsa igenom våra intervjufrågor på förhand för att se om intervjufrågorna täckte det område vi angivit. Alla fenomenografiska intervjuer ska bandas för det är inte bara ord utan även mumlande och pauseringar som skapar uppfattningar (Starrin & Svensson 1994). Därmed valde vi även att spela in de intervjuer som gjordes. Men som tidigare nämnts koncentrerade sig en av oss på att notera sådana företeelser under intervjuns gång samtidigt som den andra aktivt lyssnade för att eventuellt ställa en följdfråga vid oklarheter. För att öka trovärdigheten i analysen gjordes en varsin analys individuellt för att sedan jämföras och se om den ene hittat något relevant som den andra missat. För att öka trovärdigheten ytterligare hade vi gärna sett att en medbedömare analyserat empirin, men på grund av tidsbrist så fanns ej möjligheten för det i denna studie.
2.6. Arbetsfördelning
12
3. Teori och Referensram
Teoridelen är uppbyggd efter de kategorier vi funnit i den insamlade empirin. I den fenomenografiska ansatsen utförs undersökningen samt insamling av empiri med en öppenhet. Därefter analyseras det insamlade materialet och de delar som är återkommande ligger till grund för den teori som är aktuell. Det kommer även att ges en beskrivning av de referensramar som denna studie bygger på.
3.1. Redovisningsteori
Redovisningsforskaren Hendriksen anser att en teori är en sammansättning av hypotetiska begrepp och sakliga principer som formar en referensram som kan användas för undersökning. (Deegan & Underman 2011).
Det finns många teorier inom redovisning men gemensamt för alla är att de involverar det mänskliga beteendet och behovet av finansiell information som utgångspunkt vid framtagandet. Observationer av just dessa egenskaper var det som skapade utgångspunkten till vad som skulle leda till en begreppsram vars syfte var att beskriva redovisningen som fenomen. Det är människor som utför redovisning och det är i människan som utgångspunkten bör tas vid ställningstagande för en teori oavsett om syftet är att förutse, förklara eller utveckla teorin (Deegan & Underman 2011). Än idag är redovisning ett levande fenomen i ständig utveckling vars ursprungliga syfte ej har speglats under de senaste åren. I dagsläget speglas aktuella Financial Accounting Standards Board (FASB) ämnen och ekonomiska transaktioner i utvecklingen och teoretiker har ej nått fram till en vägledande begreppsram för redovisningsforskning. De teoretiker som verkar inom redovisning koncentrerar sig på att förklara och rationalisera praxis snarare än att fastslå en ståndpunkt för vad teorin innebär (Cluskey et al. 2007). En annan vinkel på redovisningsteorin är att den kan ses som en ekonomisk tjänst vilken styrs av utbud och efterfråga, det vill säga utformas efter hur redovisningen används (Watts & Zimmerman 1979). Det finns ingen given ut-gångspunkt till utvecklingen av redovisningsteorin då forskarna själva utgår ifrån olika perspektiv vid deras granskning av redovisning som fenomen. Detta leder till att det finns ett stort antal olika perspektiv som kan användas vid granskning av redovisning (Deegan & Underman 2011).
3.1.1.Normativ teori
13 uppfattningar som innehas av forskare. Induktiv ansats är en del av den positiva teorin och normativ teori är baserad på bedömning av vilken typ av information som individer behöver vilket kan skilja sig ifrån vad individen vill ha (Deegan & Underman 2011).
Artsberg (2003) tar upp kombinationen normativ/induktiv och anger att denna kombination är den äldsta typ av studie som använts för att ta fram redovisningsregler. Hon anger också att det är denna kombination som är grunden till begreppet “god redovisningssed”. Den här typen av studier är viktig för att kunna ge ett bra innehåll i de normer som ges ut. Bästa sätt att ta reda på vad som är önskvärda normer är att veta vad som fungerar i verkligheten genom att studera den (Artsberg 2003). Denna kombination visas i figuren nedan vilket ger en bra beskrivning av tillvägagångssättet:
(Artsberg 2003.)
Betydelsen av begreppen "norm" och "normbildare" skiljer sig mellan olika länder. Redovisningen i Sverige är uppdelad i många olika delar där det finns lagar som ska följas samt allmänna råd som ska betraktas och följas som om dessa vore lag. De allmänna råden bildades till följd av att redovisningen är i ständig utveckling och den lagstiftning som finns har svårt att hinna med att uppdateras i samma takt som utvecklingen sker. I ÅRL anges att redovisningen ska följa god redovisningssed samt ge en rättvisande bild. BFN:s allmänna råd utvecklar vad som är god redovisningssed samt ger vägledning i hur redovisningen ger en rättvisande bild (Nilsson 2010).
Bishop (2000) ser den normativa teorin som etik inom affärsvärlden. Ett normativt ramverk ska ha en tydlig moralisk värdegrund att stå på för de normer som ramverket innehåller. De normer och värderingar som uppges ska vara vägledande i huruvida beslut i olika situationer inom verksamheten ska tas. De ska också vara vägledande i sådana situationer där de individuella företagen ej är berättigade att själva bestämma hur saker bör skötas. Sådana vägledande normer tar sin grund i de rättsliga systemen. Något som de normativa teorierna
Normativ/Induktiv Begrepp och Modeller
tolkning
Beskrivningar
fånga
14 lägger mindre vikt på är vem den faktiska användaren är av de vägledande principerna samt ur vilket perspektiv de bör beaktas (Bishop 2000).
3.1.2.Induktiv
Redovisningsteorin fick sin uppkomst genom att forskare gjorde observationer av en mängd olika redovisare och hur de i praktiken utförde redovisningen. De utgick ifrån ett induktivt resonemang för att komma fram till de första teorierna som dagens redovisning bygger på. (Deegan & Underman 2011).
När en generalisering görs utifrån data är slutsatsen alltid induktiv. Induktion ter sig genom att utvärdering sker av den insamlade datan. En teori bildas utifrån de mönster som upprepas och på så sätt är mer en regel än ett undantag. Det är inte teorin som lett till en förutfattad mening innan resultatet visar sig. Öppenhet är utgångspunkten vid utförandet av metoden och låter utfallet spegla vilka teorier som är aktuella i specifika fall. Ofullständigt resonemang leder till en mer konstruktiv dialog mellan författaren och dess publik. Induktiva slutsatser innehåller kunskapsbaserade antaganden och inte analytiska antaganden implementerade för undersökningens syfte. Det material som samlats in bestämmer åt vilket håll undersökningen drar och vilka teorier som passar till just denna slutsats (Ketokivi & Mantere 2010).
Induktiva resonemang ses som ett verktyg i form av allmänt tänkande. Tänkande är ett verktyg till framgång i dagens samhälle som kännetecknas av snabba förändringar. Induktivt resonemang har visat sig spela en stor roll i problemlösning, framförallt vid hypotesprövning och generering av insamlad data. Kognitiv forskning tyder på att kompetens som vanligtvis används för att lösa domänspecifika problem skiljer sig från de kunskapsförvärvsprocesser som används i att utforska ett problem i en komplex problemlösning situation. Vid tillämpning av induktiv teori är det den kunskap som personen som utför studien har som avgör hur tolkningen och genereringen av teorin sker (Molnar et al. 2013).
3.2. Föreställningsramen
15 föreställningsramen. Föreställningsramen är inte enbart riktad till den som upprättar de finansiella rapporterna, utan även till användarna av dem (Artsberg 2003).
Föreställningsramen kom till genom att redovisningens praktiker och teoretiker såg ett behov av att samla redovisningsteorins delar. Detta ansågs nödvändigt för att öka legitimiteten för normerna samt skapa en enhetlig redovisningspraxis. FASB var först med att upprätta en begreppsram som följande ramverk sedan utgått ifrån (Nilsson 2010).
De kvalitativa egenskaper som är en del av föreställningsramens syfte är att skilja mellan användbar information och information som inte är användbar för de intressenter såsom eventuella investerare, långivare och andra fordringsägare som kommer att läsa den finansiella rapporten (IFRS 2015). Sverige har idag ingen egen version av ramverket utan har direktöversatt International Accounting Standards Committee (IASC), numera International Accounting Standards Board (IASB), ramverk “Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter” är Redovisningsrådets direkta översättning av engelskans “Conceptual Frameworks for Financial Reporting”.
Översättningen av ramverkets innehåll är inte helt korrekt då vissa engelska termer saknar en svensk motsvarighet. Exempel på detta syns redan i rubriken då “Finansiella Rapporter” inte helt motsvarar engelskans “Financial Reporting” som syftar till de kompletta externa boksluten (Nilsson 2010).
3.2.1. Jämförbarhet
Jämförbarhet syftar till två infallsvinklar, den ena är att användarna måste kunna göra en jämförelse av samma företag över tid och den andra är att användarna ska kunna göra jämförelser mellan företag. För att göra en jämförelse mellan olika företag möjlig krävs standardisering så att företagen redovisar liknande händelser på liknande sätt. Vid jämförelse inom företaget över tid krävs konsekvens, vilket betyder att företagen använder sig av samma redovisningsprinciper för de poster som ska jämföras år från år (Artsberg 2003). K3 har valt att framföra vikten av jämförbarhet genom “Konsekvent tillämpning och jämförbarhet” som en grundläggande princip (BFN 2012a). RKR har lagt jämförbarhet under rubriken Kvalitativa egenskaper där de framhäver vikten av jämförbarhet för Kommuner och Landsting då deras varor normalt sett inte prissätts på någon marknad (RKR 2015c)
16 utvecklandet av redovisningsstandarderna. De har jämfört om jämförbarheten skiljer sig mellan olika företag som granskas av samma revisionsbyrå och företag som granskas av olika revisionsbyråer i en studie. Resultatet blev att jämförbarheten var större mellan de företag som blev granskade av samma revisionsbyrå. Detta resultat förklarar de genom att redovisningsstandarderna var principbaserade vilket gav utrymme för revisionsbyråerna att forma interna regler med respektive företag och därmed blev de finansiella rapporterna mer jämförbara (Francis et al. 2014).
I en studie som gjorts gällande effekter av jämförbarhet visar det sig att antalet intressenter som använder företagets finansiella rapport för analys ökar om denna är jämförbar med andra företag. Den visar även att kvaliteten av den information som rapporterna innehåller ökar (De Franco et al. 2011).
3.2.2. Rättvisande bild
År 1992 i och med att Sverige skrev under EES-avtalet blev de därmed skyldiga att följa EU:s bolagsrättsliga direktiv. I EU:s bolagsrättsliga direktiv finns bestämmelsen om att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild eller som det ursprungliga uttrycket lyder "a true and fair view" (Engström 2009). Detta infördes då i ÅRL och bestämmelsen lyder:
3 § Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en
rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar. Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not (SFS 1995:1554).
Här anges enbart att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild men inte hur den ger en rättvisande bild. I 2 kap 4§ 3p. 1st ÅRL står det "Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet" (SFS 1995:1554). Detta uttalande i sig gör att betydelsen av rättvisande bild blir aningen svagare än det ursprungliga begreppet "true and fair view" då företag uppmanas att använda sig av försiktighetsprincipen samtidigt som årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets ställning (Engström 2009).
17 & fair view”. Han menade att det kan ställa till problem i anseende hur människor väljer att tolka och tillämpa detta i sin redovisning. De översättningar som gjorts i flera länder kan göra att begreppet förlorar en del av sin innebörd (van Hulle 1993).
Tillämpningen av rättvisande bild i den svenska redovisningen beror inte enbart på tolkningsproblematiken. Rättvisande bild motsäger sig den kontinentala redovisnings-tradition som Sverige länge följt där de grundläggande principerna består av försiktighets-principen och realisationsförsiktighets-principen. De företag som värderar sina tillgångar efter dessa principer gör inga fel men däremot visar de inte en rättvisande bild av företagets resultat. I realisationsprincipen får endast de händelser där det skett en prestation och transaktion under den givna perioden redovisas och i försiktighetsprincipen värderas företagets skulder högt och tillgångar lågt (Engström 2009).
I Sverige har Redovisningsrådet valt att översätta detta begrepp till “rättvisande bild” vilket utelämnar ordet “sann” som finns med i det engelska begreppet. Redovisningsrådet lades ner 2007 men rekommendationerna som utfärdades innan 2005 är fortfarande tillämpliga så länge inte en lagändring skett vilket medfört att de blivit ogiltiga eller att en ändring gjorts av BFN (BFN 2015e). Denna översättning anser Artsberg (2003) vara lämplig och det motiverar hon med att det går att vara sann utan att vara rättvis och det är rättvis som bör betonas i detta sammanhang. I en studie utförd av Kirk (2006) visar det sig att det faktum att ordet “sann” inte finns med i begreppet har betydelse på hur människan uppfattar och väljer att tillämpa det. I studien användes uttrycken “true & fair view”, “fairly reflects” och “fair presentation”. Men samtidigt så drar de slutsatsen av den likhet i de svar de fick ifrån revisorer, finansiella styrelseledamöter och aktieägare samt tidigare empirisk forskning, så tyder detta på att globaliseringen av de finansiella rapporterna kommer att leda till att uppfattningarna av begreppet liknar varandra (Kirk 2006).
3.3. Principbaserat regelverk
I principbaserade standarder är det personalens professionella bedömning som ändras från gång till gång vilket leder till att det finns fler redovisningsmetoder att tillämpa som gör att jämförbarheten blir svårare (Jermakowicz & Alexander 2006). Desto mer omdöme som krävs för en redovisningsprincip, desto svårare är det att få till en standard som inte är full av
riktlinjer och undantag (Benston et al. 2006). Nya regler borde istället formas för att inte
18 Något som konvergensprojektet talar för där den då sittande ordförande för FASB menade på är att en utveckling mot principbaserade standarder är att föredra då de regelbaserade tenderar att bli för komplexa och för detaljerade (Jermakowicz & Alexander 2006). Benston et al. (2006) tar upp kritik mot regelbaserade standarder och menar att de kan bli oanvändbara då de inte kan följa med i den utveckling som sker på marknaden (Benston et al. 2006). Principbaserade standarder är mer formbara när det sker snabba förändringar i samhället till skillnad ifrån regelbaserade där de först ska genomgå lagstiftarens omdöme för att sedan stämma överens med det avsedda syftet, för att slutligen tillämpas konsekvent på varje specifikt mål vilket leder till att det endast finns en redovisningsmetod som fungerar (Wüstemann & Wüstemann 2010).
De som är mer för regelbaserade än principbaserade standarder diskuterar att rapporterna blir mer jämförbara och konsekventa. Medan de som är emot anser att om reglerna följs så blir det fokus på att följa dessa och kan leda till att själva innehållet med regeln försvinner (Collins et al. 2012). Ett experiment som det talas om i artikeln skriven av Agoglia, Doupnik och Tsakumis (2011) visar resultatet att de finansiella rapporterna blir bättre och mindre komplexa om det används mer principbaserade standarder än om det används regelbaserade. De kom även fram till att variationen i rapporterna är mindre när det är principbaserat samt att behovet av en stark revision minskar. Detta trots att teorin säger att ju mindre riktlinjer som finns desto större behov av revision. När det används standarder med lösare linjer, är de som upprättar rapporterna oroliga för vad intressenterna tycker och ser därför till att rapporterna innehåller allt det som de efterfrågar. På grund av det så menar Agoglia et al. (2011) i sin studie att tvärt emot vad som sagts tidigare, att principbaserade standarder minskar jämförbarheten, menar de att ett sådant påstående inte kan fastslås.
En annan artikel som kompletterar Agoglia et al. är en som är skriven av Collins et al. (2012) där även de kommer fram till att då det saknas tydliga bevis på att jämförbarheten blir spridd när principbaserade standarder används som gör att anledningen till att använda regelbaserade standarder minskar. Jämförbarhet är något som är speciellt viktigt när det blir en internationell marknad då det finns risk att det tolkas olika gällande redovisningsfrågor (Benston et al. 2006).
3.4. Komponentavskrivning
19 Vår studie behandlar materiella anläggningstillgångar. Denna typ av tillgång definieras av BFN som en fysisk tillgång vilken företaget innehar för produktion eller distribution av varor eller tjänster, uthyrning till andra, administrativa ändamål eller som långsiktigt investeringsändamål (BFN 2012a).
För att kunna beräkna ett tillförlitligt resultat för företaget ska de kostnader samt intäkter som erhålls genom tillgången redovisas på ett bra sätt. Detta görs genom avskrivning vilket menas att en fördelning som gjorts av det ursprungliga anskaffningsvärdet successivt minskar tillgångens värde under dennes förväntade ekonomiska livslängd. Då en materiell tillgång utsätts för fysiskt slitage och därmed förlorar i värde över tid, görs en avskrivning för att återspegla hur tillgångens ekonomiska värde förbrukas i företaget. Den ekonomiska livslängden utgår inte ifrån marknaden utan ifrån den tid som den förväntas generera intäkter till företaget (Artsberg 2003). I anskaffningsvärdet ska de utgifter som företaget haft vid förvärvet av tillgången räknas med. Med detta menas inköpspris samt kostnader som är direkt kopplade till förvärvet. Dessa kostnader kan exempelvis bestå av utgifter för nedmontering samt transport av tillgången, arvode till mäklare och tullavgifter. Vid egentillverkad tillgång ska de kostnader som lagts ned vid tillverkningen utgöra anskaffningsvärdet (BFN 2012a ; RKR 2013).
Tidigare har avskrivningen beräknats utifrån anskaffningsvärdet av tillgången som helhet. Men 2012 införde BFN ett krav på komponentavskrivning i K3-regelverket och från räkenskapsåret 2014 ska även komponentavskrivning tillämpas av kommuner och landsting som följer RKR. De allmänna råd som framfördes lyder enligt följande:
Utdrag ur K3 punkt 17.4:
Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa.“ (BFN 2012a).
Utdrag ur RKR:s rekommendation 11.4:
20 Genom de remissvar som inkom i denna fråga framgick att den vägledning som BFN gav i K3 lämnade för stort utrymme till individuell tolkning. Av denna anledning gav SABO ut ytterligare riktlinjer för att förtydliga hur tillvägagångssättet ska gå till. De förtydligar vad som menas med en “betydande” samt “väsentlig” komponent och ger samtidigt exempel på indelning som ska vara till hjälp vid framtagande av en lägsta nivå.
Deras exempel på vad en komponent kan vara är följande; ● Mark
● Markanläggning
● Byggnads- och markinventarier ● Stomme
● Tak ● Fasad
● Inre ytskikt såsom golv, väggar, innertak ● Installationer såsom el, rör, ventilation, hiss ● Hyresgästanpassningar (SABO 2012)
De är också tydliga med att framföra att denna indelning är deras tolkning och att företagen själva kan göra en egen indelning. SABO:s riktlinjer riktar sig mot fastigheter och har inga specifika riktlinjer för andra typer av tillgångar. För att göra indelningen så rätt som möjligt krävs enligt SABO ett nära samarbete mellan avdelningarna såsom ekonomer och byggnadstekniker men även med programvaruleverantörer i vissa fall (SABO 2012).
Pramhäll som är projektledare i K3-gruppen argumenterar för denna redovisningsprincip tillsammans med Nordlund och Hellman i Balans nr 12 2011. De menar att nuvarande praxis ger en missvisande bild av det ekonomiska flödet i ett företag och att effekten när ett komponentbyte aktiveras och därefter skrivs av avspeglar det ekonomiska flödet på ett bättre sätt. På kritiken om nyttan kommer att överstiga kostnaderna som många av de som skickade in remissvar var skeptiska till argumenterar de för att arbetsbördan kommer att öka men inte i den grad som det påstås. De hävdar att de flesta företag, i alla fall fastighetsföretag, redan har en underhållsplan för planering av sin verksamhet och att de komponenter som är betydande och har en väsentlig nyttjandeperiod som skiljer sig ifrån tillgången som enhet redan finns med i den (Hellman et al. 2011).
22
4. Empiri
Då vår studie har använt en fenomenografisk ansats där det söks efter kategorier i den data som samlats in kommer vi att återge den insamlade empirin indelade i de kategorier som vi funnit.
4.1. Bakgrund
Karlstad kommun började övergången till komponentavskrivning januari 2014. De är nu i den del av processen där de ska börja tillämpa metoden. Karlstad kommun går efter RKR:s riktlinjer och har därmed en övergångsregel som är retroaktiv. Det betyder att de kan tillämpa denna metod på sina historiska tillgångar successivt. För deras del startade processen i samband med att kravet kom. De hade inte haft kontakt med denna metod tidigare.
Karlstad Energi är ett kommunalt bolag och går efter K3. De startade processen med övergången till komponentavskrivning mycket tidigare än kravet kom. Komponent-avskrivning är nu en del av deras löpande verksamhet.
Karlstads El- och Stadsnät och Karlstads Bostad AB (KBAB) går också efter K3. De startade övergången i samband med att kravet kom. De är i samma fas som Karlstad Energi och tillämpar nu komponentavskrivning löpande.
Samtliga intervjuade företag har satt ihop en projektgrupp innehållande både ekonomer och personer som arbetar i verksamheten. De intervjuer som gjorts och ligger till grund för detta avsnitt består av minst en ekonom och en person inom verksamheten från respektive företag.
4.2. Principbaserad standard och jämförbarhet
23 EY har använts men heller ej varit så specifika att det har kunnat göras en tillämpning enbart utifrån denna information. Levin1, säger:
I och med övergången är det tvunget att ha en mycket större kunskap i verksamheten om man ska redovisa det här. Vi har själva påverkat hur mycket administration vi ska få. I början visste man inte vad det handlade om men skaffade sig mer kunskap ju längre processen gick. För att på bästa sätt kunna applicera detta praktiskt i vår verksamhet har vi fått tagit hjälp av konsult Bo Nordlund där vi var på kurs, som komplement till RKR:s skrift.
Något samtliga av de respondenter som ansåg att informationen ej var tillräcklig anser är att den bristande informationen gjort att de spenderat mer tid på uppstarten än vad som varit nödvändigt om det hade varit tydligare riktlinjer. För att exemplifiera detta citeras Emanuelson2.
Vi förstod inte riktigt vad vi skulle göra, vi försökte hitta något som vi trodde vi inte hade. Sen visade det sig att vi redan hade mycket komponentindelat sedan tidigare, problemet var att förstå vad de egentligen ville att vi skulle göra. Det visade sig att vi skulle göra det vi redan kört sedan länge. Det slutade med att det var ett jätteprojekt när vi inte visste vad vi skulle göra men efter att vi diskuterat igenom alltihop och ägnat jättemycket tid åt det, så kom det fram till att det endast var en kontorsfastighet som kommer att bli komponentuppdelad, resten var det redan.
Ytterligare nackdelar som de tillfrågade på Karlstads El- och Stadsnät tog upp är det ökade administrativa arbetet som uppkom. De menar att det inte enbart var diskussionerna som tog tid utan även dokumentationen av dessa. För att kunna komma ihåg vad som sagts och gjorts krävdes en detaljerad dokumentation av allt som skedde stegvis. De intervjuade på Karlstad kommun anser förutom att det var tidskrävande med dokumentation att det faktum att vägledningarna gav upphov till tolkning gjorde att mycket tid gick åt till att fundera på om det de kommit fram till var rätt eller fel. De ansåg att då alla kommuner gick igenom samma process kändes det som att varje kommun genom detta tolkningsutrymme uppfann hjulet igen. Wiker3, uttryckte:
Eftersom vi är en kommun kanske man hade önskat att SKL var snabbt på det här och gjorde något som alla kommuner kunde samsas kring. Det kändes från början som om det var väldigt upp till var och en att bestämma sin egen struktur. Och det kändes onödigt på något sätt. Eftersom det här är något som måste göras.
24 Något som samtliga respondenter tog upp var svårigheten med att begränsa sig. Var gränsdragningen ska gå i indelning av komponenter samt värdering av en komponent i förhållande till tillgångens totala värde och livslängd. Men de allra flesta, efter att de tänkt efter, kom fram till att om detta skulle vara med skulle vägledningen bli så omfattande att ingen ändå hade orkat läsa den, så denna nackdel var något som de var tvungna att leva med. De tillfrågade på Karlstad Energi var positiva till principbaserat redan från start och just avgränsning var det enda negativa som togs upp. Frödin4 som jobbar inom verksamheten sa:
Det svåra i uppdelningen var att uppskatta vad som är värt vad och svårt att sätta en viss livslängd. Jag anser att vi är bäst lämpade att få göra den här bedömningen för det är svårt att få en tabell över hur en maskin håller. Det beror ju helt och hållet på vilken miljö den står i och hur man sköter den.
Nilsson5, KBAB sa:
Nu ser jag fördelarna med principbaserat, men under tiden vi satt och gjorde jobbet så hade vi kanske önskat att det hade varit lite mer regelstyrt egentligen. Men när vi har suttit och jobbat med det så är det här det bästa. För verksamheten känner våra hus mycket bättre än någon annan. Jag kan inte säga att bara för att lagstiftningen säger 100 år så är det så. Praktiskt kan du aldrig lära dig förrän du sitter där.
Trots att majoriteten var negativa i starten av processen till den bristande vägledningen så såg de nyttan i slutskedet av denna övergång. Komponentindelning är inte något som kan generaliseras utan måste tillämpas och anpassas till respektive fall. Extra tydligt blev detta för Karlstad kommun som har många olika typer av anläggningar och deras egna riktlinjer som de jobbat fram ger även de utlopp för tolkning då som det tidigare nämnts inte går att använda samma indelning för varje fall. Al-absawi6 resonerade såhär:
Det kan ju tolkas från individ till individ, väldigt läskigt tycker jag, att få göra vad du vill bara du når målet, å andra sidan är det en möjlighet för oss att då får vi
jobba, vi får skapa en process ett arbetsflöde som passar just oss.
En fundering som uppkom bland respondenterna i samband med att tolkningsutrymmet diskuterades var jämförbarheten. De som tog upp jämförbarhet på av de tillfrågade på Karlstad kommun tror att denna kommer att försämras till följd av tolkningsutrymmet. I alla
4 Lars-Erik Frödin processingenjör Karlstad Energi, intervju den 16 april 2015. 5 Anna-Karin Nilsson controller KBAB, intervju den 23 april 2015.
25 fall till en början. Wiker7 nämner att det ligger ett större krav på att redovisa nyckeltal i den nya internhyresmodellen. Han menar att jämförbarheten av dessa kan komma att bli lidande då en del kommuner väljer att sätta en högre gräns vid indelning av komponenter än andra. Men han säger sedan att det lika gärna kan bli så att i och med att alla är så nya på ämnet kan det lika gärna bli så att de funderar över jämförelsetalen och därmed kommer det inte att påverkas så mycket. Björck8 resonerar såhär:
Jag tror vi är inne i en period, där vi kommer visa väldigt olika kommuner emellan. Dels beroende på hur långt man kommit. Och hur långt man gått tillbaka historiskt. Det kommer nog försvåra jämförbarheten. Men samtidigt vet jag att kommuner gör olika redan idag. Så det är redan svårt att jämföra. Det kommer komma en typ av praxis, allt eftersom fler kommuner har gjort det här och då hakar de små på. Det kommer att göra att kommuner som är jämförbara i storlek kommer att ha lättare att jämföra.
De tillfrågade på KBAB tror de att det kommer att bli skillnad gällande jämförbarheten på grund av att några väljer att byta budget till investering och att några kommer att fortsätta på samma sätt som de gör nu.
Karlstads El- och Stadsnäts uppgifter om intäkter, kostnader och resultat skickas till Energimarknadsinspektionen som ska bedöma om de har skäliga tariffer baserat på kostnaderna. Därför anser Emanuelson9 att det hade varit bra med striktare riktlinjer inom branschen eftersom vid egna tolkningar blir det inte enhetligt och därmed inte heller helt jämförbart.
Wahlberg10 på Karlstads Energi tror inte att själva fenomenet komponentavskrivning påverkar jämförbarheten. Det han nämner i samband med jämförbarhet är att företag kan kontrollera sin redovisning genom att om de vill ha ett bättre resultat på kort sikt kan de lägga längre avskrivningstider vilket gör att två bolag visar två olika resultat. Wahlberg11 säger såhär:
Problemet om det är ett problem fanns redan innan då avskrivningstiderna skiljer sig mellan företag och det är nog svårt att komma ifrån det helt.
7 Henrik Wiker verksamhetssamordnare teknik- och fastighetsförvaltningen, intervju den 9 april 2015. 8 Caroline Björck redovisningsekonom kommunledningskontoret, intervju den 29 april 2015.
9 Maria Emanuelson redovisningsansvarig Karlstads El- och Stadsnät, intervju den 21 april 2015. 10 Stefan Wahlberg ekonomichef Karlstad Energi, intervju den 16 april 2015.
26
4.3. Rättvisande bild
När vi frågade vilka möjligheter som respondenterna såg med övergången till komponentavskrivning samt vilka effekter de tror att denna värderingsmetod kommer att få på resultatet var begreppet “rättvisande bild” återkommande bland majoriteten.
På Karlstad kommun var möjligheten att det kommer att generera i ett jämnare värde på grund av att de nu får rätt avskrivningstid med hänsyn till vad tillgången faktiskt innehåller och att det i sin tur ger en mer rättvisande bild återkommande. Levin12 anser att denna metod är bra då den slätar ut resultatet och faktiskt aktiverar kostnaderna i takt med att de förbrukas. Wiker13 säger såhär:
Över tid så bör det ge en mer rättvisande bild av hur vi skriver av saker och den tiden de förväntas hålla. Det kan säkert bli lite snett som man har gjort tidigare. När vi har byggt en ny skola så har vi skrivit av den på 33 år. Punkt Slut. Det är klart det är ju inte rättvisande.
Al-absawi14 var lite mer tvekande och tror att resultatet kommer att bli missvisande de följande åren då en del pengar fortfarande kommer att ligga på fel ställen. Detta tog även Björck15 upp och förklarar det på följande sätt:
Vi plockar pengar från driften, kostnader som försvinner och blir investeringar istället. Så steg ett kommer vi att ha ett positiv resultat men i längden kommer det att ätas upp av ökade avskrivningar så någonstans så kommer detta att mötas och jämnas ut. Det kan ju vara lite svårt att kommunicera. Man vet att de här pengarna försvinner nu i vår budget men vi kan liksom inte göra av med dem för det kommer kostnader sen.
Men Björck16 trycker även hårt på att metoden ger en mer rättvisande bild. Hon tar upp att det är ett rimligt krav att skriva av tillgångar efter deras faktiska livslängd istället för att gå efter en mall som säger att någonting förväntas hålla i ett visst antal år när det är känt att vissa delar håller längre/kortare. Med hänsyn till att det blir ett jämnare resultat ser hon möjligheten med denna metod att det går att planera sina underhåll på ett bättre sätt. Kostnaderna minskar genom att planera underhåll istället för att få chockkostnader vid panikåtgärder.
12 Marcus Levin controller staben för de tekniska förvaltningarna, intervju den 2 april 2015.
13 Henrik Wiker verksamhetssamordnare teknik- och fastighetsförvaltning, intervju den 9 april 2015. 14 Mirre Al-absawi projektledare trafik och gatuenheten, intervju den 1 april 2015.
27 Detta är även något som Lundberg17 tar upp, att resultatet nu inte kommer bli lika hoppigt som det varit innan när det gjorts enskilda underhåll. Hon säger:
Nu blir det mer utfördelat. På längre sikt blir det mer rättvisande, den speglar verkligheten, det är ett steg i rätt riktning.
Emanuelson18 på Karlstads El- och Stadsnät är inne på samma bana och anser att nu måste de tänka till lite mer för varje anläggning och ta ett mer aktivt beslut. Det går inte att hålla på med schabloner längre utan nu måste de tänka till på varje komponent med hänsyn till hur länge de kommer att hålla och vilken avskrivningstid de kommer att ha. Elfstrand19, hennes kollega menar att när de har gjort detta så blir det tydligare. De får möjlighet att byta ut en komponent när den går sönder utan att vara oroliga för om de tar med för lite eller för mycket pengar. På frågan om hur denna värderingsmetod kommer att påverka resultatet så är Emanuelson20 lite osäker på om det kommer att påverka resultatet överhuvudtaget, kanske att de får mer underhåll. Elfstrand21 har samma åsikt och tror inte att komponentavskrivning har någon betydelse för resultatet i deras fall, han säger:
Vi lever på att sälja stadsnät den ena biten och el den andra och den är baserade på att kunderna nyttjar nätet. Så för elens del är det mest avgörande vad mycket intäkter vi får på ett år beroende av hur kallt det kommer att bli. För stadsnätets räkning är det att kunder ska aktivera sina tjänster och nyttja nätet, det tjänar vi pengar på, så just den här biten tror jag inte kommer påverka resultatet.
På KBAB tycker de som vi intervjuade att det är för tidigt att se effekterna på resultatet av denna övergång men att de förmodligen kommer att få ett bättre rörelseresultat. De anser också att medvetandet rörande tillgångarnas värde har ökat. Aleskog22 menar att det gått från att de förut fick en påse pengar i verksamheten som de gick efter men att de nu fått förståelse för att allting har ett värde och när de nu gör en investering så är de mer medvetna om vad den innebär. Nilsson23, ekonom säger såhär:
Även om vi byter ett tak är det så att vi ligger fel i avskrivningstid får vi en utrangering, ligger vi rätt i avskrivningstid, blir det inte en kostnad utan då blir det en investering. Nu förstår jag nyttan. Det blir en mer rättvisande bild.
17
Malin Lundberg redovisningschef kommunledningskontoret, intervju den 29 april 2015.
18 Maria Emanuelson redovisningsansvarig Karlstads El- och Stadsnät, intervju den 21 april 2015. 19Lars Elfstrand elnätschef Karlstads El- och Stadsnät, intervju den 28 april 2015.
20 Maria Emanuelson redovisningsansvarig Karlstads El- och Stadsnät, intervju den 21 april 2015. 21 Lars Elfstrand elnätschef Karlstads El- och Stadsnät, intervju den 28 april 2015.
28 Det som Aleskog24 nämner ovan är även något som Frödin25, Karlstad Energi belyser genom följande uttalande:
Efter uppdelningen gör det att man kan få ner kostnaden per år, det blir en jämnare kostnad
än att det går upp och ner. Det speglar verkligheten på ett bättre sätt. Ju mer det speglar verkligheten desto enklare är det att förstå för mig som inte är ekonom.
För Karlstad Energi ledde denna uppdelning till lägre avskrivningar vilket resulterade i ett bättre resultat. Wahlberg26 tycker att de genom denna värderingsmetod fått en bättre överblick och att resultatet nu ger en mer rättvisande bild än tidigare. Han anser också att medvetenheten har ökat gällande de åtgärder som utförs på tillgångarna. Tidigare har de inte funderat så mycket över om åtgärden är ett underhåll eller inte, men nu ser de åtgärder på komponenterna som underhåll och byts en komponent ut så investeringsför de den nya.
4.4. Mervärde
I frågan om vad de anser om komponentavskrivning som värderingsmetod idag var alla respondenter positiva och de tog upp saker som tillfört mervärde till organisationen genom övergången.
Samtliga av de tillfrågade på Karlstad kommun ansåg att kommunikationen genom de verksamheter som varit med i denna process har ökat genom projektet. Lundberg27 anser att metoden har tillfört mervärde genom att den har varit kvalitetshöjande i allmänhet samt att de fått fler inom organisationen och inte bara ekonomiavdelningen intresserade av frågan. Både Lundberg28 och Björck29 tar upp att de fått tillfälle att städa upp lite i anläggningsregistret och därmed fått mycket bättre koll på sina tillgångar. Björck30 är väldigt positiv till att kommunikationen har ökat och detta har lett till att en större förståelse för varandra genom att språket blir mer lika samt att det gett ett kunskapsutbyte. Al-absawi31 håller med om att de nu fått bättre koll på sina ägodelar och ser kommunikationen som en osynlig investering och resonerar på följande sätt:
24 Rolf Aleskog projektledare KBAB, intervju den 23 april 2015. 25
Lars-Erik Frödin processingenjör Karlstad Energi, intervju den 16 april 2015.
26 Stefan Wahlberg ekonomichef Karlstad Energi, intervju den 16 april 2015.
27 Malin Lundberg redovisningschef kommunledningskontoret, intervju den 29 april 2015. 28 Ibid.
29 Caroline Björck redovisningsekonom kommunledningskontoret, intervju den 29 april 2015.. 30 Ibid.
29 En möjlighet är att vi pratar samma språk. Det är skönt när jag går upp och pratar med
ekonomerna så förstår de vad jag menar, det kanske de inte gjorde innan. Ekonom resonerar annorlunda mot en tjänsteman och chef resonerar helt annat. Svårigheten är att vi på verksamhet men även ekonomer pratar samma språk och det är inte alltid lätt, vi pratar verksamhet, vi pratar verklighet, de pratar siffror.
Även på Karlstad Energi kom fördelen med att kommunikationen ökat samt att denna övergång lett till ett kunskapsbyte. Frödin32 var väldigt positiv och säger att komponentindelning även blivit ett verktyg vid utformandet av budget. Wahlberg33 ser fördelen i att de nu upptäcker saker som de inte upptäckt innan i anläggningsregister samt att de får en större förståelse för de som arbetar med anläggningarna även om kommunikationen alltid varit bra mellan dem.
Emanuelson34 på Karlstads El- och Stadsnät såg processen med övergång till komponentavskrivning som en anledning att gå igenom anläggningsregistret och samtidigt ta tillfället i akt att rensa upp där. Hennes kollega Elfstrand35 ser fördelarna med kommunikation och kunskapsutbyte såhär:
Det blir lättare att byta ut en pryl för att höja effekten. Jag tror att det kommer bli en bättre kommunikation. Jag tror att vi kommer tvingas dit. Det är viktigt att man kan ekonomi när man bygger infrastruktur på det sättet som man gör. Dyker det upp kostnader i efterhand är det lättare att placera dessa på rätt komponent.
På KBAB så ansåg Aleskog36 och Nilsson37 förutom att kommunikationen blivit bättre och att kunskapen ökat att fastighetsvärderingen blir lättare. Detta är något som bidrar till en trygghet för KBAB men även i förhållandet till försäkringsbolagen. Al-Absawi38 på Karlstad kommun sa även “ Vi kommer få mycket bättre koll på våra ägodelar, mycket bättre koll på våran ekonomi och mycket bättre helhetsgrepp överallt.” Detta sammanfattar ganska bra vad de respondenter vi tillfrågat anser om fenomenet idag.
32
Lars-Erik Frödin processingenjör Karlstad Energi, intervju den 16 april 2015.
33 Stefan Wahlberg ekonomichef Karlstad Energi, intervju den 16 april 2015.
34 Maria Emanuelson redovisningsansvarig Karlstads El- och Stadsnät, intervju den 21 april 2015. 35 Lars Elfstrand elnätschef Karlstads El- och Stadsnät, intervju den 28 april 2015.
36 Rolf Aleskog projektledare KBAB, intervju den 23 april 2015. 37 Anna-Karin Nilsson controller KBAB, intervju den 23 april 2015.
30
5. Analys och diskussion
Denna studie har haft sin utgångspunkt i normativ och induktiv teori vid undersökningen av de personers uppfattningar som varit involverade i processen av övergång till komponentavskrivning. På samma sätt tillämpas redovisningsteorin i denna studie då vi har vår utgångspunkt i den positiva teorin för vår empiri och den normativa teorin för att beskriva bakgrunden till det fenomen som undersöks. Som det beskrivs i Martons artikel om det finns en verklighet som inte har upptäckts tidigare så kommer det resultera i två utfall. för det första en kvalitativ, vad var det för olika förställning och för det andra, en kvantitativ, hur många delade dessa olika föreställningar. Detta besvaras i följande avsnitt.
5.1. Principbaserad standard och jämförbarhet
Som framkommit i vår empiri har den största arbetsbördan varit i uppstarten där personerna inte fått grepp om vad det egentligen är som ska göras utifrån den vägledning som getts. Karlstad kommun uppger att de först efter en föreläsning med Bo Nordlund insåg att det inte är endast ekonomer som kan hantera denna övergång utan det krävs hjälp ifrån verksamheten. Detta är något som SABO (2012) uppger i sin vägledning som getts ut. Jermakowicz och Alexander (2006) uttrycker att olika personer uppfattar saker olika i och med att det finns utrymme för olika uppskattningar och bedömningar samt att den professionella bedömningen ändras från gång till gång. Som Levin39 säger krävs det mycket kunskap i verksamheten i samband med denna övergång. Emanuelson40 tog upp att de försökte hitta något som de inte trodde att de hade när de gjorde indelning av komponenter, men som sedan visade sig redan funnits. Detta bekräftar vad Hellman et al. (2011) tar upp i sin artikel i Balans, att denna indelning redan finns i underhållningsplanen. Frödin41 såg inga konstigheter med själva indelningen då han direkt refererade till denna underhållsplan. Majoriteten av de som arbetar i verksamheten tyckte inte att det var ett stort arbete att göra själva indelningen av komponenter när de fick klart för sig vad det handlade om. Uppfattningen att arbetet var stort och ogreppbart låg mer i att “fel” ord användes. När de fick förklarat för sig vad som menades med komponentavskrivning så var det ju sådant som de arbetat med hela tiden och redan hade register på. Det uppkommer åsikter om att det är onödigt för varje företag att göra en egen uppdelning av komponenter då detta är någonting som alla måste göra. Nu visade det sig att själva uppdelningen i de flesta fall redan var gjord i andra sammanhang men gränsdragningen var det som alla respondenter tog upp som en svårighet. Samtidigt som de vill ha striktare riktlinjer kring detta så säger de emot sig själva då de insett efter att arbetet är gjort att denna bedömning är från fall till fall. Ska det finnas en vägledning som täcker alla dessa fall så kommer den att bli alldeles för omfattande. Detta är
