8.1. Exploatering
Baserat på intervjuerna med de som arbetar med att uppfylla krav på dagsljus visar det sig att det råder konsensus. Samtliga tillfrågade, förutom den medverkande arkitekter för Hydrografen, anser att det största hindret för att uppnå kraven är att det i Stockholm idag byggs för tätt och för högt samt för djupa lägenheter (Alroth 2017, Gerdén 2017, Bilic 2017, Pantzar 2017, Kamp 2017). Detta styrks ytterligare av SBUFs påstående om att stadsplaneringen i norra Europa är det som starkast styr dagsljusinsläppet i byggnader (Rogers et al. 2015, s.3-7). Samtidigt är det känt att Stockholm lider av en bostadsbrist och att det finns ett behov av att bygga nytt (Stadsbyggnadsnämnden 2010, s.22) I samtliga studerade byggnader syns trenden att bygga flerbostadshus kvartersmässigt. Simuleringarna visar att dagsljusinsläppet i hörnen av de undersökta byggnaderna blir lidande (bilagor 1-3). Detta styrker påståendet om att slutna kvarter har negativ påverkan på dagsljusinsläpp. (Pantzar 2017) Detaljplaner styrs av översiktsplaner. För samtliga undersökta byggnader eftersträvar den rådande översiktsplanen en förtätning (Stadsbyggnadsnämnden 2010) (Täby kommun 2016). Arkitekten för Estrid tar upp att det ligger i beställarens intresse att maximera utnyttjandet av den mark de anvisats.
Det är svårt att motivera en förminskning av en byggnad som kan byggas större till följd att den förväntade vinsten minskar (Bilic 2017). Även arkitekten för Djurgårdsvyn tar upp det. (Pantzar 2017) Fönsterglas-areametoden kan i samtliga fallstudier inte användas på samtliga plan då
avskärmningsvinklarna blir större än tillåtna 30 grader. I teorin skulle beställare kunna upplåta smalare byggnader för att ha rätt avskärmningsvinkel för fönster längst ner. Det görs i regel inte idag då de vill areamaximera (Bilic 2017).
Kombinationen av förtätning och beställarens vilja att areamaximera leder till att projekteringar blir väldigt styrda. Det är fullt möjligt för dem att utnyttja exploateringstalet i mindre utsträckning. Det skulle dock innebära mindre vinst. Areamaximeringen ger arkitekter försämrade förutsättningar att skapa bostäder som uppnår dagsljuskraven.
Dagsljusinsläpp prioriteras bort till fördel för andra faktorer (Pantzar 2017). I studier på dagsljus under detaljplanearbetet undersöks det tillsammans med solljus fast med fokus på energieffektivitet (Klåvus 2017). Detta beror på att energieffektivitens värde är en enklare parameter att mäta och jämföra ifall byggnader anses vara hållbara. Dagsljusinsläpp ökar inte byggnadens ekonomiska värde på samma sätt som energieffektivitet. Dagsljus prioriteras därför lägre då det inte genererar samma vinst för
beställare. (Pantzar 2017)
Enligt planhandläggaren på Stadsbyggnadskontoret är framtagningen av en detaljplan inte en allmän process som tillämpas för alla projekt. Idag tas det även väldigt lite hänsyn till dagsljus i framtagning av detaljplaner (Klåvus 2017) (Pantzar 2017). Maximala höjder och bredder på byggnader undersöks men inte potentiellt dagsljusinsläpp i dem (Klåvus 2017). Avsaknaden av en allmän process kan leda till att förutsättningar för dagsljus försämras. Faktumet att vissa projekteringar inte kan använda sig av
En allmän process som även tar hänsyn till beställarens vilja att areamaximera skulle kunna vara en undersökning på avskärmningar. Avskärmningar skulle kunna beräknas såsom i AF-metoden med krav på 30° fast baserat på standardiserade fönsterhöjder. Detta för att synliggöra förhållandet mellan fastighetsgränser och höjder mer detaljerat än vad som idag görs med solstudier.
8.2. Projektering
Stockholm stad kräver att byggnader i NDS uppnår motsvarande betygsnivå Guld i Miljöbyggnad endast på inomhusmiljön. (Stockholm stad 2017) Riksbyggen krävde därtill att byggnaden skulle projekteras i enlighet med betygsnivå guld för samtliga Miljöbyggnads indikatorer. För arkitekterna innebar det att hänsyn även behövdes tas till solvärmelast vid dagsljushantering. (Alroth 2017) Till följd av certifieringskraven togs hänsyn till dagsljusinsläpp i Djurgårdsvyn i ett relativt tidigt skede. Trots det upplevde arkitekterna dagsljuskraven som problematiska. I uppföljningen av hållbarhetskraven på NDS fastslås även att Miljöbyggnads indikatorer rörande dagsljus, nummer tre och tolv, har varit de svåraste att uppfylla. (Exploateringskontoret 2015, s. 27)
Projekteringen av de studerade byggnaderna har sett ut på olika sätt. För Estrid har ingen fördjupad hantering av dagsljus funnits. Arkitekten har ansett att överblickande AF-metod varit en tillräcklig samt att fönster har varit “tillräckligt stora”. Solvärmelasterna hade beräknats av utomstående konsult och det hade funnits en strävan att hålla dem nere (Bilic 2017). Detta pekar mot en prioritering av energieffektivitet.
Hydrografen och Djurgårdsvyn ritades av samma arkitektkontor, ändå såg hanteringen av dagsljus olika ut. Projektet Hydrografen ansågs ha “generösa fönster” och därför granskades inte dagsljus heller. Simuleringarna visar att dagsljusinläppet är otillräcklig, BBRs krav nås på samtliga plan, förutom plan 10, trots det med AF-metoden. I Djurgårdsvyn togs hänsyn till dagsljusinsläpp och en extern konsult utförde beräkningar på det då arkitektkontoret inte hade den kompetensen (Alroth 2017).
För Estrid och Hydrografen lades inget fokus på dagsljuskraven (Bilic 2017) (Lundbäck 2017) och resultaten av simuleringarna visar att dagsljusinsläppet blev lidande. Våra simuleringar visar att de inte klarar av BBRs krav. Stora delar av Estrid hade uppnått kraven med hjälp av AF-metoden om inte omkringliggande hus legat så nära. Det vill säga att kraven enklare möts om exploateringstalet varit lägre. Miljösamordnaren för Djurgårdsvyn nådde slutsatsen att dagsljusinsläppet når kraven för Miljöbyggnad Silver (Kamp 2017). Våra simuleringar visar samma resultat.
De båda referensobjekten når å andra sidan Miljöbyggnads krav för Guld på solvärmelaster. Detta till skillnad mot Djurgårdsvyn där endast Silver uppnås samtidigt som dagsljuskraven uppnås. Här syns sambandet mellan dagsljusfaktorns och solvärmelastens storlek.
För Estrid var beställarens krav på maximerade ytor en stor faktor till deras gestaltningsprocess.
Projektets strävan att ha flera lägenheter, som ledde till en lösning med loftgångar, påverkade dagsljuset stort i sovrum (Bilic 2017).
Kraven på dagsljusfaktorn i Estrid och Hydrografen skiljer i grunden endast med 0,2% mot
Djurgårdsvyn (Boverket 2017 6:322 Allmänna råd)(Warfvinge 2012, s.36-38). Våra simuleringar visar
att dagsljusfaktorerna skiljer åt mer än så. Det som även skiljer kraven åt är att i Miljöbyggnad ingår uppföljning av resultaten (SGBC 2016).
Vissa intervjuade arkitekter anser att en tidig undersökning av dagsljusinsläpp gynnar projekteringen och att det blir enklare att uppnå kraven. Detta genom att få en överblick på problemområden och projektera därefter (Gerdén 2017) (Alroth 2017). De är eniga i att undersökningen är tidskrävande och vissa anser att det inte är lönsamt (Bilic 2017). Andra anser att det inte är lönsamt att undersöka förrän en planlösning finns(Alroth 2017). Samtliga intervjuade arkitekter efterfrågar en lättare metod som vid tidig projektering kan tillämpas.
AF-metoden är enkel men kan inte tillämpas i för täta stadsdelar. För Estrid och Hydrografen visar vår undersökning att AF-metoden inte är tillämpbar på grund av avskärmningsvinklar (bilagor 8-9). Om BBR följt upp kravet hade denna tillämpning inte godkänts. Beräkningar med metoden utfördes dock trots det i syfte att synliggöra hur nära kraven är att uppnås.
8.3. Dagsljus och Hållbarhet
I Boverkets vision om ett hållbart byggande står det att “byggandet av bostäder ska ske på ett resurseffektivt sätt” (Boverket 2012) och i dagsläget läggs större vikt vid energieffektivitet än
dagsljusinsläpp. Planhandläggaren på Stadsbyggnadskontoret tar upp stränga energikrav som verktyg i kvarteret Brofästet (Klåvus 2017) och arkitekten för Djurgårdsvyn pratar om motsatsförhållandet mellan bra förutsättningar för dagsljusinsläpp och energieffektivitet. Den senare prioriteras då den åtminstone kortsiktigt är mer ekonomiskt gynnsam (Pantzar 2017).
Dock påverkas den sociala hållbarheten av att inte prioritera dagsljusinsläpp. Brist på dagsljus påverkar människors välmående negativt. Ett antal studier fastslår att dagsljus är nödvändigt för människors välmående i form av fysisk och psykisk hälsa, se kapitel 3.1. Folkhälsoinstitutet kopplar ihop människors hälsa med ekonomisk hållbarhet. Om befolkningen är friskare tas färre sjukdagar ut (Hermansson, Lundgren 2009).
Företag som är vinstdrivande prioriterar normalt profit över sociala hållbarhetsfrågor (Pantzar 2017) (Rogers et al. 2012, s.7). Med Stockholm stads krav på den sociala hållbarheten tvingas beställare att beakta fler faktorer än de som är direkt vinstdrivande. Både intervjuresultat och simuleringar synliggör detta i jämförelsen mellan Djurgårdsvyn, Estrid och Hydrografen.
Att effektivare hushålla med energi är en viktig aspekt i strävan mot en hållbar utveckling, inte minst ur ekologisk synpunkt. Det problematiska med att energieffektivitet prioriteras i byggbranschen idag är att det görs i vinstintresse och att aspekter såsom dagsljusinsläpp inte ges den uppmärksamhet de behöver.
8.4. Mjukvaror
Simuleringarna utförda i Daylight Visualizer för undersökningen var tidskrävande. För Archicad-filen visade det sig även problematiskt och tidskrävande att komplettera byggnaden med kvarter i Revit.
Modellering av kvarteren borde ha gjorts med samma program som projekteringar använder sig av.
kontrollering av dagsljusfaktorn finns på arkitektkontoren. Mjukvaror som automatiskt uppdaterar informationen om dagsljusfördelning i rum, vid ändring av planlösning skulle förenkla hanteringen av dagsljus (Bilic 2017, Gerdén 2017, Alroth 2017).
I studien ”Dagsljusfaktorer vid miljöcertifiering av byggnader” (Sahraoui 2014, s.80) nås slutsatsen att Daylight Visualizers simuleringar ger för bra spridning av dagsljuset i jämförelse med andra
mjukvaror. Denna slutsats styrks även av våra intervjuer. Bland annat kritiserar den dagsljusansvarige på ETTELVA användningen av mjukvaran av denna anledning (Gerdén 2017). Daylight visualizers felmarginal kan innebära att icke godkända rum redovisas som godkända. Simuleringar med Daylight Visualizer godkänns trots detta av Miljöbyggnad för bedömning av nybyggnationer. (Sahraoui 2014, s.80)
Materialens reflektionsfaktorer tillskrivs standardiserade värden i Daylight Visualizer. Resultaten blir således inte lika precisa som om materialens faktiska egenskaper hade använts. Valmöjligheterna är även begränsade när det gäller fönstertransmittans.
Det positiva med Daylight Visualizer är att man snabbt får en överblick över eventuella
problemområden. I tidigt skede krävs inte lika precisa resultat och programmet anses därför vara tillräckligt vid behov av tidig identifiering av problemområden (Gerdén 2017). Den är dessutom kostnadsfri.
8.5. Laborationer och beräkningar
Modellering av områden med Revit baserades på detaljplanerna. Detta ger sämsta förutsättningar för dagsljus då maximala höjder och bredd på byggnader användes. Verkliga resultat kan skilja sig då färdiga byggnader kan utformas mindre.
Simuleringarna i Daylight Visualizer baserades på 3D-modeller från respektive projekts projektering.
Även beräkningar med AF-metoden är baserade på dem. Resultaten som nås med dem är inte lika korrekta som faktiska mätningar i de färdigställda byggnaderna.
Det faktum att 𝐾𝐾𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑡𝑡-värdet uppskattades för fönstren i Hydrografen och Estrid innebär att resultaten för solvärmelaster är missvisande. För stora slutsatser kan inte dras baserade på dem.
Detaljplanerna framtogs av olika handläggare anställda på olika kommuner och ser därför olika ut.
Dess exploateringstal togs ut med användningen av detaljplanegränser. En missvisning kan därför finnas i exploateringstalet för varje område då planerna berör olika stora områden.