Dagsljus och Miljöbyggnad,
en studie av projekteringen bakom Brf Djurgårdsvyn.
Daylight and Miljöbyggnad,
a study about the planning of Djurgårdsvyn.
Figur 1. Djurgårdsvyn (Riksbyggen 2016)
Författare: Nourdjan Chaban William Westerlund
Akademisk Handledare: Erik Björnhage, ETTELVA Arkitekter
Näringslivskontakt: Andreas Eggesten, ÅF sandellsandberg arkitekter AB Examinator: Zeev Bohbot, KTH ABE
Examensarbete: HS101X, 15hp KTH Byggteknik och Design, inriktning Arkitektur.
Godkännandedatum:
Serie nr: BD2017;07
Sammanfattning
Dagsljus är viktigt för människors välmående. Eftersom välmående hos människor kopplas till den sociala hållbarheten i ett samhälle påverkar dagsljusinsläpp i byggnader även den sociala
hållbarheten. Idag är dagsljusinsläpp lågt prioriterat i både detaljplanearbetet och projekteringen av flerbostadshus.
Projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ställer höga krav på hållbarhet i området. Syftet med detta arbete är att undersöka hur dagsljushanteringen under projekteringen av ett flerbostadshus påverkats av Norra Djurgårdsstadens hållbarhetskrav. Denna fallstudie jämförs med två andra byggnader i Stockholm som inte har direkta krav på hållbarhet. Jämförelsen grundas på intervjuer, simuleringar utförda i Daylight Visualizer och manuella beräkningar av dagsljusinsläpp. Resultaten kopplas i analysen samman med de dagsljuskrav som ställts på respektive projektering. Kraven som undersökts är de som ställs av BBR och Miljöbyggnad.
Resultaten visar att dagsljusinsläppet är större i byggnaden med miljöcertifieringskrav samt att
solvärmelasterna är lägre i byggnaderna utan. Arkitekter uppfattar dagsljuskraven som svåra att uppnå och att det största hindret för det är förtätning. Hanteringen av dagsljus skiljer sig åt från projekt till projekt men generellt kan det fastslås att den är tidskrävande och därför prioriteras lågt. Arkitekter efterfrågar mer lätthanterliga verktyg. Förutsättningarna för dagsljusinsläpp beror till stor del på detaljplaners utformning och större hänsyn till dagsljus bör tas vid framtagning av detaljplaner.
Nyckelord: Hållbarhet, Dagsljusinsläpp, Exploatering, Norra Djurgårdsstaden, Miljöbyggnad, BBR, Dagsljusfaktor, Solvärmelast, Förtätning.
Abstract
Natural daylight is important for our wellbeing and therefore the social sustainability of our community. Daylight today carries a low priority in the development of local plans and in the planning of residential housing. There are high demands on the sustainability in the urban planning project Norra Djurgårdsstaden in Stockholm. The purpose of this thesis is to analyze how architects manage daylight distribution in the planning of a residential house regarding the high demands on sustainability in Norra Djurgårdsstaden. The case study is compared to two other buildings that have no demands on sustainability regarding daylight. The analysis builds on a series of interviews, daylight simulations in Daylight Visualizer and manual calculations of daylight. The results are connected with the different demands set on each project. Those demands are BBR and
Miljöbyggnad.
The results show that the daylight distribution is larger in the building that has a demand for an environmental certification and that solar thermal loads are lower in those building that do not have these demands. Architects acknowledge that daylight requirements are hard to achieve. They find the biggest complication to be the urbanization of cities. Management of daylight varies from project to project but is generally seen as time consuming. There is a demand for easier tools to meet up with today’s requirements.
Local plans affect the possibilities to achieve the daylight requirements. Daylight needs to be considered more in the development of these plans.
Förord
Detta examensarbete är en del av högskoleprogrammet Byggteknik och Design vid Kungliga
Tekniska Högskolan, KTH, och bygger på ett samarbete med två företag. Arbetet som omfattar 15 hp utfördes under vårterminen 2017 tillsammans med företagen ÅF sandellsandberg arkitekter AB och ETTELVA Arkitekter.
Tack till Erik Björnhage på ETTELVA Arkitekter för insatsen som akademisk handledare och Andreas Eggesten på sandellsandberg för insatsen som näringslivskontakt.
Vi vill även tacka Carl Zulu Gerdén, Markus Alroth, Cecilia Lundbäck, Ivana Bilic, Sigrid Kamp, Malin Klåvus och John Pantzar som tog sig tiden att ställa upp på intervjuer och bidrog till detta examensarbete.
Ordlista
● Illuminans: Belysningsstyrka över en yta. Den mäts i lux. (NE 2017)
● Lux: Lumen per kvadratmeter. 𝐿𝐿um = 𝑙𝑙m/m2 (Wikipedia 2016)
● Ljustransmission (LT) (Gerdén 2017): LT är värdet på det transmitteradesynliga ljuset i intervallet 380 – 780nm angivet i procent av det mot glaset infallande ljuset.
● Exploateringstal: Uttryck för täthet i bebyggelseområde. (NE 2017)
● Komfortkyla (Boverket, s.155 2016): kyla som behövs för människors komfort.
● Atemp: Den invändiga arean för våningsplan, vindsplan och källarplan som värms till mer än 10 °C. (Boverket 2014)
● rok: Rum och kök
● CAD: Computer Aided Design
● CIE (CIE, 2017): International Commission on Illumination.
Innehåll
Sammanfattning ... 3
Abstract ... 5
Förord ... 7
Ordlista ... 8
Innehåll ... 10
1. Inledning ... 1
1.1. Bakgrund ... 1
1.2. Syfte ... 2
1.3. Målformulering ... 2
1.4. Avgränsningar ... 2
1.4.1. Byggnader ... 2
1.4.2. Projekteringar och Roller ... 3
1.4.3. Metodval ... 3
1.5. Lösningsmetoder ... 4
1.5.1. Litteraturstudie ... 4
1.5.2. Intervjuer ... 4
1.5.3. Fallstudier ... 4
1.5.4. Simuleringar ... 5
1.5.5. Solvärmelast ... 5
2. Nulägesbeskrivning ... 7
2.1. ÅF sandellsandberg Arkitekter AB ... 7
2.2. ETTELVA Arkitekter ... 7
2.3. Kungliga Tekniska Högskolan ... 7
3. Faktainsamling ... 9
3.1. Litteraturstudie ... 9
3.2. Intervjuer ... 9
3.1.1. Planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret ... 10
3.1.2. Uppdragsledare för Djurgårdsvyn ... 10
3.1.3. Arkitekt för Djurgårdsvyn ... 10
3.1.4. Miljösamordnare för Djurgårdsvyn ... 10
3.1.5. Arkitekt och Dagsljusansvarig på ETTELVA ... 10
3.1.6. Handläggande Arkitekt för brf Estrid ... 10
3.1.7. Medverkande Arkitekt för Hydrografen ... 10
4.2.1. Reflektion, Refraktion och Direkt Dagsljus ... 12
4.3. Dagsljusfaktorn ... 13
4.3.1. Himmelskomponenten HK ... 14
4.3.2. Utereflekterad Komponent ERK ... 15
4.3.3. Inne reflekterad Komponent IRK ... 15
4.3. Daylight Visualizer ... 16
4.4. Fönsterglasarea-metoden SS924102 ... 17
4.5. Solvärmelast ... 17
4.6. Förutsättningar för dagsljushantering ... 18
4.7.1. BBR... 18
4.7.2. Miljöbyggnad ... 19
5. Byggnaderna ... 21
5.1. Detaljplanearbetet ... 21
5.2. Djurgårdsvyn... 21
5.2.1. Område ... 21
5.2.2. Byggnaden ... 22
5.2.3. Projektering ... 23
5.3. Estrid ... 24
5.3.1. Området... 24
5.3.2. Byggnaden ... 25
5.3.3. Projektering ... 25
5.4. Hydrografen ... 26
5.4.1. Området... 26
5.4.2. Byggnaden ... 26
5.4.3. Projektering ... 27
6. Simuleringar och beräkningar ... 29
6.1. Solstudier ... 29
6.2. Dagsljusfaktorn ... 29
6.3. Fönsterglasarea-metoden ... 29
6.4. Solvärmelast ... 30
6.5. Exploateringstal ... 30
7. Resultat ... 31
7.1. Dagsljusfaktor och AF-metod ... 31
7.1.1. Djurgårdsvyn ... 31
7.1.2. Estrid ... 32
7.1.3. Hydrografen ... 33
7.2.2. Estrid ... 34
7.2.3. Hydrografen ... 34
8. Analys och Diskussion ... 35
8.1. Exploatering ... 35
8.2. Projektering ... 36
8.3. Dagsljus och Hållbarhet ... 37
8.4. Mjukvaror ... 37
8.5. Laborationer och beräkningar ... 38
9. Slutsats ... 39
10. Rekommendationer ... 41
Referenser ... 43
Muntliga ... 43
Skriftliga ... 43
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Dagsljuset påverkar människor på flera sätt. Ett exempel är att det hjälper hjärnan att reglera vår dygnsrytm. Dagsljusets variationer under ett dygn hjälper kroppen att förstå skillnaden mellan natt och dag. Med andra ord är människans välmående beroende av tillgången på dagsljus. (ETTELVA
Arkitekter, s. 3)
Projektering av stadsdelar påverkar förutsättningarna för dagsljusinsläpp i byggnader (SBUF, s. 2 ).
Idag är urbanisering en starkt växande trend inom stadsplanering. Till följd av urbaniseringen förtätas stadsdelar vilket försämrar förutsättningar för dagsljusinsläpp i byggnader. (Rogers, Tillberg,
Bialecka- Colin, Österbring, Mars, 2015 s. 2, 46)
I Boverkets Solklart nämns flera frågor som berör hanteringen av dagsljus, exempelvis:
“Behövs en lampa tändas mitt på dagen för att få tillräckligt med ljus?”
“Kan man se himlen från köksbordet eller soffgruppen?”
- (Boverket 1991)
En ytterligare växande trend är strävan efter hållbar utveckling. Stockholm stad efterfrågar hållbara byggnader med hög energieffektivitet och lång livslängd (Stockholm stad 2017). För beställaren av en byggnad finns det ett ekonomiskt intresse att bevisa dess hållbarhet. Som svar på det intresset finns det ett antal miljöcertifieringar. Dessa certifieringar ställer krav på hållbarheten i bland annat materialval, på byggskeden samt projektering.
I Stockholm stads översiktsplan Promenadstaden framgår det tydligt att staden ska förtätas. Det är även tydligt att stadsbyggandet skall utföras hållbart. Översiktsplanen bygger på den nationella strategin för hållbar utveckling som omfattar såväl miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. (Stadsbyggnadskontoret, s. 9)
I stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden (hädanefter även refererat till som NDS) förkroppsligas alla dessa ambitioner. Stadsdelen har en hög exploatering och stora krav på hållbarheten (Stockholm stad 2017). Med tätare stadsdelar och med strängare krav på hållbarhet försvåras uppgiften att projektera ett flerbostadshus med tillräckligt dagsljusinsläpp.
1.2. Syfte
Rapportens syfte är att undersöka vad dagsljus har för roll i en hållbar utveckling. Delmålet är att presentera hur ett arkitektkontor projekterar kring dagsljus i ett flerbostadshus och hur det har påverkats av projektets detaljplan, hållbarhetskrav och exploateringsgrad. Med hjälp av jämförelser, intervjuer och laboraioner är avsikten med rapporten att granska hur hanteringen av dagsljus skiljer sig mellan flerbostadshuset i NDS och liknande projekt med andra förutsättningar.
1.3. Målformulering
Huvudfrågeställning:
● Vad har dagsljuset för roll i en hållbar utveckling av flerbostadshus?
Delfrågeställningar:
● Hur påverkas ett arkitektkontors projektering av dagsljus i ett flerbostadshus i NDS av projektets detaljplan, hållbarhetskrav och exploateringstal?
● Hur skiljer sig hanteringen av dagsljus mellan Brf Djurgårdsvyn och liknande projekt med andra krav?
1.4. Avgränsningar
För att studien ska vara tillförlitlig inför vi vissa avgränsningar i undersökningen. Avgränsningar implementeras med avsikt att skapa precisa resultat under den begränsade tid arbetet genomförs. Detta examensarbete utförs under 10 veckor, motsvarande 15hp. Dessa avgränsningar presenteras nedanför.
1.4.1. Byggnader
Stockholm stad ställer omfattande hållbarhetskrav på NDS (Exploateringskontoret 2010). Denna studie ämnar undersöka hur de kraven påverkat projekteringen av ett flerbostadshus i NDS med en jämförelse.
De byggnader som undersöks i denna rapport väljs ut baserat på att de har liknande byggtekniska förutsättningar. I realiteten är det omöjligt att hitta objekt där det enda som skiljer dem åt är hållbarhetskrav. Syftet med avgränsningarna är att komma så nära sådana objekt som möjligt.
Förutsättningarna för valen är att geografisk placering, byggnadernas utformning, antal och storlekar på lägenheter är liknande. Samtliga byggnader väljs dessutom för att de projekteras med nutida krav.
De utvalda byggnaderna är brf Estrid i Täby, Hydrografen i Hammarbyhöjden och Djurgårdsvyn i NDS. Samtliga byggnader ligger i Stockholms län.
En ytterligare gemensam faktor är att samtliga byggnader använder markplan till verksamhetslokaler, (bilaga 10). Djurgårdsvyn har i planeringen av detta arbete varit styrande. Projekteringen av
byggnadens verksamhetslokaler befinner sig i ett väldigt tidigt skede. I dagsläget skulle studier på dessa därför riskera att bli missvisande. Det har lett till avgränsningen att undersökningen bortser från lokalerna och endast fokuserar på dagsljus i lägenheterna. Avgränsningen görs i syfte att säkerställa tydliga resultat.
Djurgårdsvyn har som mål att uppnå högsta certifieringsnivå av Miljöbyggnad (Alroth 2017).
Referensobjekten, Estrid och Hydrografen, väljs i första hand ut grundat på att de inte har
hållbarhetskrav utöver svensk byggstandard. Med svensk byggstandard menas Boverkets Byggregler (BBR).
1.4.2. Projekteringar och Roller
De krav som ställs på arkitekterna kommer ofta från beställaren. Respektive byggnads krav och beställarens motiv bakom dem hade varit intressant att undersöka. Den begränsade tid detta arbete utförs på leder dock till valet att fokusera på arkitekternas roll i projekteringen. Studien kommer betrakta hinder arkitektföretag ställs inför och de lösningar som de implementerar. I intervjuer har det framkommit att externa konsulter kopplats in för hantering av dagsljus. Se kap 5.1. Exploatering Norra Djurgårdsstaden och kap 5.2.3. Projektering. Vilka metoder konsulterna har använt sig av har inte undersökts.
Undersökningen eftersträvar resultat som är baserade på nutida krav. Detta för att undersökningen granskar befintliga mål och krav som ställs från miljöcertifieringar samt Stockholm Stad.
Projekteringarna av samtliga byggnader har utförts de senaste två åren.
Förtätning i städer är en av förutsättningarna som påverkar dagsljusinsläpp i byggnader (Gerdén, 2017). Fokus på arkitekternas roll leder till att Stadsbyggnadskontorets och detaljplanens påverkan inte granskats i närmare detalj. Denna rapport studerar endast delvis hur de lagstadgade detaljplanerna påverkar projekteringen av flerbostadshus.
Projekteringen av Djurgårdsvyn styrs av flera miljöcertifieringar. Exempelvis har fönstervalen baserats på stadens mål och kraven från certifieringarna Miljöbyggnad och SundaHus (Alroth, 2017). Denna undersökning granskar inte SundaHus påverkan på projekteringen. Istället fokuserar studien på Stadens och Miljöbyggnads olika krav.
1.4.3. Metodval
Metoder som väljs är baserade på hänvisningar från BBR samt Miljöbyggnad. Dagsljusfaktor, AF- metoden och Solvärmelast används då de ger mätbara resultat, se kapitel 3.3.– 3.6. Resultaten simuleras eller beräknas fram i enlighet med Miljöbyggnads bedömningskriterier. Dessa parametrar ger jämförbara resultat till analysen.
De mjukvaror som används för att simulera dagsljus utses med hänsyn till arbetets tidsbegränsning.
För att identifiera problemområden används programmet Velux Daylight Visualizer som visuellt synliggör olika grader av dagsljusfaktorn. Daylight Visualizer är ett förhållandevis simpelt program som i detta arbete används till identifiering av problemområden i byggnaderna (Gerdén, 2017).
Simuleringarna i Daylight Visualizer kräver att kvarteren omkring de undersökta byggnaderna är modellerade. Detta för att kunna väga in påverkan av avskärmande ytor. Modelleringen av kvarteren utförs med hjälp av Autodesk Revit med motiveringen att mjukvaran ingår i läroplan Byggteknik och Design och två av de undersökta byggnaderna sedan innan är modellerade i Revit.
För undersökningen av projekteringar på arkitektföretag utförs intervjuer. Denna studie intervjuar personer kopplade till dagsljushantering allmänt på företagen och för respektive byggnad,
hållbarhetsarbetet i samt framtagandet av detaljplanen för Djurgårdsvyn.
1.5. Lösningsmetoder
Denna rapport är en jämförelsestudie som ämnar redovisa hur dagsljushantering skiljer sig åt i olika projekteringar av flerbostadshus. Samarbetet med företagen ÅF sandellsandberg Arkiteker AB samt ETTELVA Arkitekter, ger möjligheten att analysera hur de hanterar dagsljuskrav och hur deras arbetsfördelning ser ut.
1.5.1. Litteraturstudie
För att få en bild av de ämnen rapporten berör så utfördes vissa litteraturstudier. Litteraturstudien utförs för att skapa en teoretisk referensram och rikta undersökningen. Referensramen är tänkt att styrka rapportens slutsatser.
1.5.2. Intervjuer
Projekteringen bakom byggnaderna undersöks genom sju intervjuer. De intervjuade är personer som hanterat dagsljus i projekteringen för varje byggnad. Även ETTELVAs dagsljusansvarige intervjuas angående dagsljushanteringen i allmänhet. I Djurgårdsvyns fall intervjuas även den ansvariga miljösamordnaren i syfte att få en utökad förståelse för hur projektets miljö- och hållbarhetskrav påverkar projekteringen.
Hanteringen av dagsljus påverkas även av lagstadgade detaljplaner med tillhörande exploateringstal (Rogers et al. 2015, s.3-7). Därför utförs även en intervju med planhandläggare på
Stadsbyggnadskontoret. Handläggaren som intervjuas var inblandad i framtagningen av detaljplanen för kvarteret där Djurgårdsvyn befinner sig. Frågorna som ställs är övergripande rörande processen för detaljplaner men även specifika frågor för kvarteret Brofästets plan.
För företag kan det finnas ett intresse att framställa sitt arbete på bästa möjliga sätt. Samtliga personer med koppling till projekten är yrkesverksamma och i tolkning av resultaten har hänsyn till detta tagits.
1.5.3. Fallstudier
Fallstudierna går ut på att studera en specifik projektering av en miljöcertifierad byggnad. Även två refererande byggnader utan krav på miljöcertifiering studeras. Det som undersöks är olika
förutsättningar som påverkar dagsljusinsläpp. Bland dessa förutsättningar granskas exploateringstal samt krav från beställare, däribland miljömål som har påverkat projekteringen. Även metoder och verktyg som använts i respektive projektering har studerats.
En avgörande del av analysen är jämförelsen mellan olika projekteringar och arbetets egna resultat för respektive byggnad. Jämförelsen fungerar som en värdemätare på hur väl projekteringarna hanterat dagsljus.
1.5.4. Simuleringar
Mjukvaran Velux Daylight Visualizer används för att simulera dagsljusfaktorer i byggnaderna. Syftet är att identifiera eventuella problemområden för dagsljusinsläpp. Daylight Visualizer analyserar ljusfördelning i rum med hjälp av modeller utförda i andra CAD-baserade program (Velux 2017). Den analyserar ljusfördelningen påverkad av olika komponenter. Dessa är himmelskomponenten, interiöra- samt exteriöra komponenter (Gharpedia, 2016).
Programmet simulerar dagsljus och presenterar dagsljusfaktorer på sätt som exempelvis Archicad och Revit i dagsläget inte kan. En negativ aspekt med Daylight Visualizer är att ändringar på modeller inte kan utföras i programmet. Ändringar måste ske med andra program för att sedan exportera om och utföra helt nya beräkningar.
Detta verktyg är lättanvänt och kostnadsfritt (Gerdén, 2017). Det är därför lämpligt för denna studie och även i tidig projektering av byggnader om syftet är att erhålla en överblick över eventuella problemområden. Dagsljussimuleringar och beräkningar för planerade byggnationer baserat på detaljplaner kan dock inte ge lika exakta värden som faktiska mätningar.
I enlighet med BBR och Miljöbyggnads bedömningskriterier utförs beräkningar även med AF- metoden. Den används där simuleringarna visar att undersökta rum inte uppnår kraven. Metoden är förenklad och bygger i stort sett endast på förhållandet mellan fönster- och golvyta
(Byggstandardiseringen 1988). Dagsljusinsläppet påverkas av fler faktorer än dessa och resultaten kan därför bli missvisande.
Undersökning av skuggning på fastigheterna kan synliggöra områden där stor solvärmelast kan uppstå men även områden där lågt dagsljusinsläpp kan förekomma. Undersökningen utförs med solstudier i Revit för vardera byggnad.
1.5.5. Solvärmelast
Byggtekniskt är dagsljusinsläpp och solvärmelast tätt sammanbundna (Rogers et al. 2015). Ändringar av den ena påverkar direkt den andra. Ur miljösynpunkt finns det en strävan att begränsa
solvärmelaster så mycket som möjligt för att minska behovet av komfortkyla, exempelvis genom att minska fönsterstorlek i byggnader. Det kan dock leda till att dagsljuskrav inte uppfylls då
fönsterpartier blir för små. Därför undersöks även solvärmelast i vardera byggnad.
För solvärmelast används beräkningsmetoder i enlighet Miljöbyggnads bedömningskriterier för nybyggnationer (kapitel 3.7.2. Miljöbyggnad). Solvärmelast är en ytterligare dimension till undersökningen av dagsljushantering.
2. Nulägesbeskrivning
2.1. ÅF sandellsandberg Arkitekter AB
Flerbostadshuset i NDS samt referensobjektet i Hammarbyhöjden tillhandahölls av ÅF
sandellsandberg arkitekter AB. Företaget grundades 1995 och är idag en del av ÅF-koncernen. Det arbetar med arkitektur, både för byggnader och inredning, samt stadsplanering.
Näringslivshandledaren Andreas Eggesten arbetar på kontoret. (sandellsandberg 2017)
2.2. ETTELVA Arkitekter
Referensobjektet Estrid tillhandahölls av ETTELVA Arkitekter. ETTELVA Arkitekter är ett
arkitektföretag i Stockholm verksamt sedan 1983. Deras affärsområden är uppdelade inom Bostäder, Kommersiellt, Automotive, Stadsbyggnad och Kulturarv. Detta examensarbete samarbetar med företagets Bostadsgrupp. Den tillförordnade akademiska handledaren Erik Björnhage arbetar på kontoret. (ETTELVA, 2013)
2.3. Kungliga Tekniska Högskolan
Denna rapport skrevs delvis på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Detta Examensarbete är slutmomentet för högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och Design som omfattar 180 hp.
3. Faktainsamling
3.1. Litteraturstudie
Litteraturstudien utgör grunden för den teoretiska referensramen. Informationen har i första hand hämtats från KTHs bibliotek, från ETTELVAs dagsljusansvarige samt ETTELVAs och
sandellssandbergs kunskapskanaler.
Från KTHs bibliotek lokaliserades rapporter och arbeten utförda på andra lärosäten, exempelvis Zetterlunds rapport om dagsljusets plats i Stockholms planering (Zetterlund 2012). Med DIVA identifierades tidigare examensarbeten skrivna på KTH (Ficherman 2016) som behandlat samma ämnen som denna undersökning (Kallstenius & Muro 2015)(Sahraoui 2014). Sökord som använts för dessa databaser är:
Dagsljus, Norra Djurgårdsstaden, Hållbarhet, Dagsljusfaktor, Solvärmelast, Zeev Bohbot, “hälsa och ekonomi”.
Den information som hämtades från ETTELVA är bland annat Statens Institut för Byggnadsforsknings skrift “Räkna med Dagsljus” (Löfberg 1987). Denna skrift hanterar benämningen och
beräkningsmetoden Dagsljusfaktorn samt hänvisning till Svensk Standard SS914201. ETTELVA hänvisade även till webbsidan Gharpedia där kompletterande information om beräkningar hämtats.
En artikel från Delfts Universitet (Bokel 2007) och Boverkets Solklart (Boverket 1991) belyser påverkan på dagsljus av bland annat positionering av byggnader samt fönster i dem.
Svenska Byggbranschens Utvecklingsfonds SBUF slutrapport (Rogers et al. 2015) på svenska dagsljuskrav och vilka parameter som påverkar dagsljus granskades.
För rapportens analytiska avsnitt har litteratur från bland annat Stockholm Stad,
Standardiseringskommissionen i Sverige granskats. Från Stockholm Stad hämtades framförallt material rörande NDS, exempelvis hållbarhetsredovisningar och projektbeskrivningar.
Studier på dagsljusets koppling till hållbarhet söktes. Bland annat Människan och Ljuset (Franzelli 2013) granskades i syfte att förstå dagsljusets påverkan på människor.
Angående krav och bedömning av dagsljus så granskades Miljöbyggnads bedömningskriterier (Warfvinge 2012) för nyproducerade byggnader samt Boverkets Byggregler. Detta i syfte för att med undersökningen bedöma hur byggnaderna förhåller sig till de specifika kraven.
Detaljplanerna med tillhörande beskrivningar för Kv Brofästet och Hydrografen hämtades med hjälp av Stockholm stads onlinetjänst “Plan- och byggtjänsten”. Detaljplanen med tillhörande beskrivning för kv. Kaninen hämtades från Täbys Kommuns webbsida.
3.2. Intervjuer
är att få flera uttalanden om samma område för att underlätta jämförelser. Intervjuerna utförs semistyrt med relativt öppna frågor. Se bilaga 13 Intervjufrågor.
3.1.1. Planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret
Malin Klåvus arbetade som planhandläggare för detaljplanen rörande kvarteret Brofästet i NDS. Hon intervjuas via telefon angående framtagning av detaljplaner, hantering av dagsljus, vilka verktyg de använder samt hur de arbetade med kv. Brofästet specifikt. Hon besvarar även frågor angående framtagning av exploateringstal.
3.1.2. Uppdragsledare för Djurgårdsvyn
Markus Alroth är arkitekt och ÅF sandellsandberg Arkitekter ABs uppdragsledare för projektet Djurgårdsvyn. Han intervjuas i första hand angående hur NDS hållbarhetskrav påverkat
projekteringen, den specifika hanteringen av dagsljus i Djurgårdsvyn samt hanteringen i allmänhet.
3.1.3. Arkitekt för Djurgårdsvyn
John Pantzar är anställd som arkitekt på ÅF sandellsandberg Arkitekter AB och var inblandad i det tidigaste skedet av Djurgårdsvyns projektering. Han intervjuas via e-mail angående sin inblandning i detaljplanen för kv. Brofästet och problematiken kring dagsljus i allmänhet.
3.1.4. Miljösamordnare för Djurgårdsvyn
Sigrid Kamp arbetar på Incoord Installationscoordinator AB och är anlitad som miljösamordnare för projektet Djurgårdsvyn. Hon intervjuas via e-mail och frågorna rör bland annat: Miljöbyggnad, hennes arbetsmetoder, vanliga hinder samt dagsljusets roll i en hållbar utveckling.
3.1.5. Arkitekt och Dagsljusansvarig på ETTELVA
Carl Zulu Gerdén är arkitekt och ljusdesigner. Han arbetar delvis som dagsljusansvarig på ETTELVA Arkitekter. Det är främst i egenskap som dagsljusansvarig han intervjuas. De frågor Carl besvarar rör bland annat allmän hantering av dagsljus, vanliga hinder och vilka metoder som används vid diverse problem för dagsljus.
3.1.6. Handläggande Arkitekt för brf Estrid
Ivana Bilic arbetade som handläggande arkitekt för ETTELVA i projektet Estrid. Hon intervjuas i första hand angående det uppdraget. Frågorna berör hanteringen av dagsljus under projekteringen men även hantering av dagsljus i allmänhet.
3.1.7. Medverkande Arkitekt för Hydrografen
Cecilia Lundbäck var anlitad som medverkande arkitekt för ÅF sandellsandberg Arkitekter AB i projektet Hydrografen. Hon intervjuas i syfte att få en inblick i hanteringen av dagsljus i det projektet.
Hon besvarar även frågor angående hur dagsljushantering ser ut i allmänhet i projekteringen av flerbostadshus.
4. Teoretisk referensram
4.1. Hållbarhet
Begreppet hållbar utveckling delas in i tre dimensioner; social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet.
Den ekonomiska hållbarheten handlar om att arbeta mot fattigdom och att alla ska ha råd att tillgodose sina grundläggande behov. Den ekologiska hållbarheten handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Den sociala hållbarheten handlar om att sträva mot ett samhälle där mänskliga rättigheter uppfylls (FN-förbundet 1987). Folkhälsomyndigheten tyder på att ett socialt hållbart samhälle även är ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader (Folkhälsomyndigheten 2014).
I studien av folkhälsomyndighetens “Hälsa och ekonomisk tillväxt - en introduktion” finns det ett samband mellan människors hälsa och ekonomisk tillväxt. Investeringar i hälsa leder till snabb effekt på den ekonomiska tillväxten och produktiviteten i form av arbetskraftsutbud. (Hermansson, Lundgren 2009)
Livsmedelsverket varnar för en ökad risk för vitamin D-brist om man är bosatt i Norden. Människor producerar vitaminet när vi kommer i kontakt med solljus. Produktionen är således beroende av tillgången på dagsljus. Under vinterhalvåret är tillgången kraftigt begränsad i Norden och det ligger till grund för den förhöjda risken. (Livsmedelsverket 2016)
I Rikard Küllers artikel kopplas brist på dagsljus under vinterhalvåret till det som brukar kallas för vinterdepression. Rapporten fastslår även att människors humör i länder längre norr från ekvatorn, varierar signifikant mer under året än länder närmare ekvatorn. (Küller 2007)
Folkhälsoinstitutets, Livsmedelverket samt Küller fastslår att dagsljus är nödvändigt för människors välmående i form av fysisk och psykisk hälsa.
Boverkets vision om ett hållbart byggande inkluderar utformning och placering av fastigheter för ett positivt bidragande till livet i samhället, landskapet och stadsbilden. Byggandet av bostäder ska ske på ett resurseffektivt och miljövänligt sätt (Boverket 2012). Hushållning med resurser blir med andra ord allt viktigare. Genom att undersöka projekteringsprocessen kan man se en utveckling och vilja hos arkitektföretag att standardisera denna vision.
I kvalitetsprogrammet Brofästet redogörs att ett av syftena med NDS är att befästa Stockholms position som en ledande huvudstad i klimatarbetet” (Stadsbyggnadskontoret 2014).
4.2. Dagsljus
Dagsljuset påverkar vår hormonproduktion, vår dygnsrytm och därför även välmående hos människor.
Genom att styra hormonproduktionen hjälper det kroppen att veta när det är dag och detta gör oss pigga. Ljus har även en påverkan på vårt humör. Tillräckligt dagsljus gör oss gladare och hjälper oss att prestera bättre. (Franzell 2013, s. 12)
av det. Rätt mängd behövs för att bland annat urskilja avstånd och former. För låg illuminans leder till ett ökat energibehov men för hög illuminans kan ge obehaglig bländning (Löfberg 1987, s.2, 8).
Solens position på himlen ger de mest grundläggande förutsättningarna för dagsljusinsläpp i byggnader. För byggnader i Sverige får fasader mot söder störst sollast och fasader mot norr minst.
4.2.1. Reflektion, Refraktion och Direkt Dagsljus
Dagsljus flödar in i rum genom reflektion, refraktion och direkt dagsljus (ETTELVA 2017). Direkt dagsljus definieras som Himmelskomponenten HK som är rummets exponering mot himmel och solljus.(Löfberg, s.18 1987) Mängden direkt dagsljus som faller in i byggnader påverkas av öppningar i fasad och tak samt omkringliggande yttre avskärmningar. Balkonger leder till skuggkastning på fasadytan under. Om ett fönster är placerat i den ytan kan skuggan försvåra dagsljusinsläppet (Rogers et al. 2015, s. 6).
Refraktion är hur dagsljuset bryts då det passerar mellan två olika material (NE 2017). Ljusets transmissionsbrytning genom ett fönster förklaras med Snells lag (NE, 2015), som även är en beräkningsmetod.
Reflektioner av dagsljus sker genom interna- och externa reflektioner. Externa reflektioner är yttre avskärmade massors förmåga att reflektera in dagsljus i rum. Det beror på att olika avskärmade material har olika reflektionsförmågor. Den förmågan kallas reflektionsfaktorn och är standardiserade tabellvärden. (Löfberg 1987, s.18)
Interna reflektioner fungerar likadant men hanterar de interna reflekterande ytorna i rum. De reflekterar både direkt dagsljus och externa reflektioner. Den interna reflektionsstyrkan är högre närmare fönster och lägre längre in i rum om rummet belyses från ett håll. Belysning med små fönster eller rum med höga interna reflektionsfaktorer ger en jämnare dagsljusfördelning (Löfberg, 1987, s.26- 27).
Enligt Ljus och Rum finns det en tydlig koppling mellan interna reflektioner och välmående. Mängden omfältsljus, d.v.s. interna reflektioner, påverkar vår vakenhet och därför vår förmåga att prestera (Franzell 2013, s. 12). De är dock av liten betydelse när man optimerar dagsljuset i rum då inredning och möblering oftast blockerar dessa. Fokus på rätt mängd dagsljus brukar istället hamna på
hanteringen av direkt dagsljus.
4.3. Dagsljusfaktorn
Dagsljusfaktorn är kvoten mellan illuminansen av dagsljus utomhus och illuminans av dagsljus i ett rum och redovisas i procent (Gharpedia 2016). Det är en matematisk funktion som beror på fönsters storlek, position i rum och transmissionsförmåga. Den beror även av avskärmning samt exteriöra- och interiöra reflektioner. Faktorn beräknas manuellt eller simuleras med hjälp av mjukvaror. Total illuminans av dagsljus i rum beräknas med externa reflektioner ERK, interna reflektioner IRK samt exponering mot himmel och solljus HK (Löfberg 1987, s.7).
Figur 2. Sektion Dagsljusfaktorns olika komponenter.
Faktorn beräknas för en bestämd punkt i rum. Denna punkt är enligt SS 914201, 0.8m horisontellt över golv och på halva rumsdjupet, samt 1m från mörkaste sidovägg (Byggstandardiseringen 1988 s.1)
𝐷𝐷𝐷𝐷(%) = (𝐻𝐻𝐻𝐻 + 𝐸𝐸𝐸𝐸𝐻𝐻 + 𝐼𝐼𝐸𝐸𝐻𝐻) × 100
(3.a.)𝐷𝐷𝐷𝐷 (%) = ∑
𝐸𝐸𝐸𝐸𝐼𝐼0
× 100
(3.b.)(3.b.)
Dagsljusfaktorn är kvoten av totala illuminansen inomhus Ei med en jämförande mulen dag i Sverige Eo (3.b.). Himlen
𝐸𝐸
0 antas vara helmulen för att ge sämsta möjliga förutsättningar och är ettstandardiserat värde från CIE där dagsljusstyrkan är 8550 lux (Gerdén 2014, s.7). CIE är en organisation som bland annat skapar standarder och metoder för metrologiska förhållanden vid hantering av ljus och belysning (CIE 2017). Om fönstren sedan dimensioneras baserat på sämsta tänkbara resultat kommer de enklare uppnå kraven.
4.3.1. Himmelskomponenten HK
För att manuellt beräkna himmelskomponenten HK, alltså mängden av illuminans från himmel och solljus, används dagsljusgradskivor (bilaga 14). Metoden börjar med förutsättningen att ett fönster har oändlig bredd (Löfberg 1987, s.20). Beräkning på sektion med gradskiva ger en dagsljusfaktor för vinkeln mellan PA och PB (3.c.).
Figur 3. Sektion Himmelskomponenten HK.
𝐻𝐻𝐻𝐻∞= 𝑃𝑃𝑃𝑃 (%) − 𝑃𝑃𝑃𝑃(%) (3.c.)
𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑙𝑙𝑀𝑀ä𝑟𝑟𝑀𝑀𝑀𝑀 (𝑓𝑓ö𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑀𝑀𝑟𝑟ℎö𝑗𝑗𝑀𝑀) =𝑃𝑃𝑃𝑃°+𝑃𝑃𝑃𝑃°
2 (3.d.)
Figur 4. Beräkning av HK med hjälp av plan.
Korrigering av HK-värdet med bestämd bredd på fönster i plan sker med vinkeln mellan PD och PC och medelvärdet för fönsterhöjd (3.d). Korrigeringsvärdet som fås av gradskivan används för att med fönstrets verkliga bredd beräkna dagsljusfaktorn i rummet. Dagsljusfaktor HK är summan av alla fönster i studerat rum.
𝐻𝐻𝐾𝐾𝑟𝑟𝑟𝑟𝐾𝐾𝐾𝐾𝑀𝑀𝑟𝑟𝐾𝐾𝑛𝑛𝐾𝐾𝑛𝑛𝑀𝑀ä𝑟𝑟𝑀𝑀𝑀𝑀 (𝑏𝑏 × ℎ) = 𝐶𝐶 + 𝐷𝐷 (𝑃𝑃𝑀𝑀𝑙𝑙ä𝑛𝑛𝑛𝑛𝐾𝐾𝑛𝑛𝐾𝐾 𝑃𝑃𝐶𝐶 𝐾𝐾𝑜𝑜ℎ 𝑃𝑃𝐷𝐷) (3.f.) 𝑆𝑆𝐶𝐶 = 𝑆𝑆𝐶𝐶 × 𝐻𝐻𝐾𝐾𝑟𝑟𝑟𝑟𝐾𝐾𝐾𝐾𝑀𝑀𝑟𝑟𝐾𝐾𝑛𝑛𝐾𝐾𝑛𝑛𝑀𝑀ä𝑟𝑟𝑀𝑀𝑀𝑀
4.3.2. Utereflekterad Komponent ERK
Figur 5. Sektion Utereflekterad Komponent ERK.
Beräkning av utereflekterad komponent utförs på samma sätt med användning av en dagsljusgradskiva i två steg (Löfberg 1987, s.24).
𝐻𝐻𝐻𝐻𝑠𝑠𝑠𝑠ä𝑟𝑟𝑟𝑟,∞ = 𝑃𝑃𝑃𝑃(%) − 𝑃𝑃𝐸𝐸(%) (3.h.)
𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑙𝑙𝑀𝑀ä𝑟𝑟𝑀𝑀𝑀𝑀 (𝑓𝑓ö𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑀𝑀𝑟𝑟ℎö𝑗𝑗𝑀𝑀) = 𝑃𝑃𝑃𝑃°+𝑃𝑃𝐸𝐸°
2 (3.i.)
𝐸𝐸𝐸𝐸𝐻𝐻𝑠𝑠𝑠𝑠ä𝑟𝑟𝑟𝑟= 𝐻𝐻𝐻𝐻𝑠𝑠𝑠𝑠ä𝑟𝑟𝑟𝑟,∞× 𝐻𝐻𝐾𝐾𝑟𝑟𝑟𝑟𝐾𝐾𝐾𝐾𝑀𝑀𝑟𝑟𝐾𝐾𝑛𝑛𝐾𝐾𝑛𝑛ä𝑟𝑟𝑀𝑀𝑀𝑀 (3.j.)
Till skillnad från HK mäts den avskärmade ytan (3.h.). Ytan korrigeras även ytterligare med dess förmåga att reflektera HK (3.k.), reflektionsfaktorn. Man måste även ta hänsyn till hur stor yta det är som är glas och hur stor yta det är som är betong etc för dessa har olika reflektionsfaktorer och påverkar dagsljus i rum.
𝐸𝐸𝐸𝐸𝐻𝐻 = 𝐸𝐸𝐸𝐸𝐻𝐻𝑠𝑠𝑠𝑠ä𝑟𝑟𝑟𝑟× 𝐸𝐸𝑀𝑀𝑓𝑓𝑙𝑙𝑀𝑀𝑅𝑅𝑛𝑛𝐾𝐾𝐾𝐾𝑛𝑛𝑛𝑛𝑀𝑀ä𝑟𝑟𝑀𝑀𝑀𝑀 (3.k.)
4.3.3. Inne reflekterad Komponent IRK
Inne reflekterad komponent, IRK, är det dagsljus som når punkten P via reflektion i rummet.
Den inkluderar även HK och ERK. Komponenten beräknas inte med dagsljusgradskiva utan en annan metod (Löfberg 1987, s.26). Beräkningen ger ett medelvärde på IRK.
Figur 6. Sektion Inne reflekterad Komponent IRK.
𝐼𝐼𝐸𝐸𝐻𝐻𝑟𝑟𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚(%) = (0.95−0.1𝑁𝑁)𝐺𝐺
𝑃𝑃(100−𝑅𝑅) (𝐶𝐶 × 𝐸𝐸𝑔𝑔𝑔𝑔+ 5 × 𝐸𝐸𝑡𝑡𝑔𝑔) (3.l.)
Faktorn N är antal rutor i fönster, G är glasarean, A är arean av rummets samtliga ytor. C är en faktor som beror på himlens belysningsfördelning och 𝐸𝐸𝐸𝐸𝐻𝐻𝑠𝑠𝑠𝑠ä𝑟𝑟𝑟𝑟. Standardvärden för C finns framtagna och presenteras i metoden (Löfberg 1987, s.27).
Fönstrets mittpunkt delar reflektionsfaktorerna i två grupper, 𝐸𝐸𝑔𝑔𝑔𝑔och 𝐸𝐸𝑡𝑡𝑔𝑔. 𝐸𝐸𝑔𝑔𝑔𝑔 är medelvärde av reflektionsfaktorerna för golv och undre del av vägg. 𝐸𝐸𝑡𝑡𝑔𝑔 är medelvärdet av reflektionsfaktorerna för tak och övre del av vägg. R är summan av vardera yta multiplicerad med dess reflektionsfaktor och sedan dividerad med totalarean A. Totala värdet av reflektionsfaktorerna R inkluderar även glasytan.
4.3. Daylight Visualizer
Beräkningar och illustrationer av dagsljus kan utföras med olika program. För simuleringar i tidig projektering rekommenderas Velux Daylight Visualizer (Gerdén 2017). Mjukvaran använder planer och sektioner och illustrerar dagsljusfaktorns styrka och fördelning i rum (Velux 2017). Den använder sig av samma komponentfördelning HK, ERK och IRK. Styrkan kan redovisas i färger där högre dagsljusfaktor illustreras med varmare kulörer och lägre dagsljusfaktor med kallare.
Daylight Visualizer anses vara ett mer lätthanterligt program som använder sig av CAD-baserade modeller, exempelvis Autocad, Revit, SketchUp och Archicad (Gerdén 2017). Programmet är godkänt i enlighet med International Commission of Illumination, mer specifikt enligt deras standard CIE 171:2006 (CIE 2006).
Flera studier utförda med Daylight Visualizer har visat att programmets simuleringar gett för bra resultat i jämförelse med andra metoder. En studie rekommenderar att inte basera slutsatser om fönstersättningars påverkan på dagsljus enbart på programmet. (Hejdenberg, Charlotte. Brattström,
Malin 2015)En annan visar att rum som enligt Daylight Visualizer uppnår kraven inte gör det med andra metoder (Sahraoui 2014, s.80).
4.4. Fönsterglasarea-metoden SS924102
En förenklad metod vid hantering av dagsljusinsläpp är fönsterglasarea-metoden (AF-metoden) (Boverket 2016, s.105). Den beskrivs i SS924102, skapad av Standardiseringskommissionen i Sverige, SIS . Metoden går ut på att kontrollera om fönster i vägg kan ge tillfredsställande dagsljusbelysning i rum (Byggstandardiseringen 1988).
𝑃𝑃
𝑔𝑔𝑚𝑚𝑔𝑔𝑠𝑠≥ 𝑓𝑓 × 𝑃𝑃
𝑔𝑔𝑔𝑔𝑚𝑚𝑔𝑔(3.m.)
Metoden ska säkerställa att fönsterglasarean
𝑃𝑃
𝑔𝑔𝑚𝑚𝑔𝑔𝑠𝑠 i ett rum är större än en viss andel f av dess golvarea𝑃𝑃
𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟 enligt formel (3.m.).𝑃𝑃
𝑔𝑔𝑚𝑚𝑔𝑔𝑠𝑠 är fönstrets area exklusive karmar, post och spröjs.Faktorn f påverkas direkt av det bedömda fönstrets avskärmningsvinkel mot närliggande byggnader.
Vinkeln är den mellan mittpunkten i fönstret och den högsta punkt på exteriöra avskärmande ytan. För att metoden ska kunna tillämpas förutsätts att avskärmningsvinkeln α inte överstiger 30°.
(Byggstandardiseringen 1988, s.1)
Det finns även andra förutsättningar som måste gälla för att metoden ska anses vara brukbar. Bland annat rum- och-fönstermått, klara två- till treglasfönster, takhöjd samt färgsättning i väggar. Om någon av dessa förutsättningar inte stämmer, hänvisar Standardiseringskommissionen i Sverige till att istället använda dagsljusfaktorn-metoden. Även hänsyn måste tas till loftgång eller balkong ifall de är
placerade utanför fönstret genom att inkludera dem i golvarean.(Byggstandardiseringen 1988, s.1)
4.5. Solvärmelast
Undersökningen av solvärmelast sker med bedömning av varje rum individuellt. Enligt Miljöbyggnads bedömningskriterier beräknas Solvärmelast, hädanefter kallat SVL, med en förenklad metod. Den undersöker fönster vända mot öster, söder, och väster. Beräkningen förutsätter schablonartat att maximal solinstrålning mot vertikal yta är 800 𝑊𝑊/𝑚𝑚2(Warfvinge 2012, s.10-12).
Syftet med beräkning av solvärmelaster är att begränsa behovet av komfortkyla och olägenheter med övertemperatur. Om en byggnad minskar sitt behov av komfortkyla minskar samtidigt dess
energibehov. (Rogers et al. 2015, s. 27)
𝑆𝑆𝑆𝑆𝐿𝐿 = 800 × 𝐾𝐾𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑡𝑡×𝑃𝑃𝑃𝑃𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔
𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟 [𝑊𝑊/𝑚𝑚2] (3.n.)
Denna metod använder sig av ett sammanvägt värde 𝐾𝐾𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑡𝑡 . Värdet anger hur mycket av solens värme som tränger igenom rutorna i ett fönster efter eventuella solskydd tagits med i beräkningen. 𝐾𝐾𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑡𝑡 kan fås fram med hjälp av ett program Parasol skapat av Lunds Tekniska Högskola (LTH 2017). Parasol använder fönstrets ljustransmittans och U-värde. 𝑃𝑃 är fönstrets area exklusive fönsterkarmar, bågar oxh
Rum som har fönster vända åt både syd och öst eller syd och väst, har en längre belysningstid och kräver en annan metod (3.o.). Den förutsätter att maximal solinstrålning mot vertikal yta är 560 𝑊𝑊/m2 (Warfvinge 2012, s.10-12).
4.6. Förutsättningar för dagsljushantering
SBUFs rapport “En genomgång av svenska dagsljuskrav” lyfter stadsplaneringen som den faktor med störst påverkan på dagsljusinsläpp i Norra Europa. Samma rapport lyfter ett antal aktuella trender inom byggbranschen. De tar bland annat upp djupare och inglasade balkonger, vertikala fönster, asymmetrisk fönsterplacering och areamaximering som exempel på sådana trender (Rogers et al. 2015, s. 3-7). En annan trend är att bygga stadsmässigt, vilket innebär bland annat slutna kvarter med mörka innerhörn. (Pantzar 2017). Samtliga trender påverkar dagsljusinsläpp i nyproducerade bostäder.
I Stockholms översiktsplan framgår det att nya stadsdelar byggs tätt och att områden med äldre bebyggelse förtätas. Ett syfte med det är bland annat att försöka sammankoppla stadsdelar.
(Stadsbyggnadskontoret 2010, s. 5) Framtagna fastighetsgränser i detaljplaner utnyttjas samtidigt maximalt av byggherrar. (Rogers et al. 2015, s.5) Detta görs i vinstintresse.
Speciellt i centrala lägen är det stort fokus på att blåsa upp exploateringen för att alla ska tjäna så mycket pengar som möjligt… Smala hus, stora gårdar och annat som är bra för dagsljus drar ner effektiviteten, vilket ingen vill.
– John Pantzar Idag prioriteras energieffektivitet högre än dagsljusinsläpp i projekteringen av flerbostadshus (Rogers et al. 2012 s.7). Detta görs då energieffektivitet ökar det ekonomiska värdet på byggnaden mer då energieffektivitet är lätt att kommunicera till köpare. Energieffektivitet och dagsljus är ett
motsatsförhållande, om den ena är bra är den andra dålig (Pantzar 2017)
ETTELVAS dagsljusansvarige anser att dagsljuskraven enklare uppnås desto tidigare frågan tas upp i projekteringen (Gerdén 2017). Uppdragsledaren för Djurgårdsvyn anser att det inte lönar en
projektering med dagsljussimuleringar i det stadie då planlösningar inte är färdiga (Alroth, 2017).
4.7.1. BBR
Minimikraven för dagsljusinsläpp i flerbostadshus beskrivs i Boverkets byggnadsregler BBR 23, 6:322 Dagsljus och 6:323 Solljus. Kapitlen listar allmänna råd och metoder för god tillgång till direkt dagsljus. BBR godkänner AF-metoden för beräkning av dagsljusinsläpp. Faktorn f kan även i
beräkningen schablonmässigt värderas till 0.1. Kravet är att med metoden uppnå ett resultat på minst 10 %. Uppnås inte kraven med AF-metoden ska dagsljusfaktorn beräknas. Kravet på den är minst 1%
på utsedd punkt, se kap 3.4 Dagsljusfaktorn (Boverket 2017 6:322 Allmänna råd). Kraven på
dagsljusinsläpp följs inte upp av Boverket ifall de är godkända eller inte i färdiga byggnader. (Gerdén 2017)
“Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt när ingen störande bländning eller inga störandes reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger.
– 6:31 Allmänt om dagsljus (Boverket, 6:31, 2017) Boverkets råd på utformningar och orienteringar av rum i lägenheter framför att en “god tillgång till direkt dagsljus” bör vara möjlig i rum där människor vistas mer än tillfälligt (Boverket 2017 6:322).
Dessa rum bör även vara utformade för att ge tillfredsställande utblick och synliggöra dygnets och årstidernas variationer för minst ett fönster. Följaktligen nämner BBR även i kapitel Solljus att direkt solljusflöde in i bostäder ska eftersträvas i dessa rum (Boverket 2017 6:323 Solljus).
4.7.2. Miljöbyggnad
Miljöbyggnad är en certifiering för byggnader i Sverige. Den ideella föreningen Sweden Green Building Council ansvarar för den. Byggnaderna kan tilldelas tre olika nivåer av certifieringen, Brons, Silver och Guld. Betygen fungerar som ett mått på hur miljövänliga byggnader är. Certifieringen består av femton indikatorer som sammanvägt ger byggnadens betyg. (Warfvinge 2012, s.36-38) Kravet för dagsljus benämns i Miljöbyggnad som indikator nummer tolv. Indikatorn mäts med hjälp av dagsljusfaktorn och grundas på BBRs krav. För att nå ett högre betyg än brons behöver
dagsljusfaktorn nå 1.2%. (Warfvinge 2012, s.36-38)
Skillnaden mellan betygsnivåerna Guld och Silver ligger i metodval och uppföljning av resultatet. För Guld är inte fönsterarea-metoden tillåten. Det krävs även enkätundersökningar som visar
tillfredsställelse hos de som bor i eller brukar den färdiga byggnaden. Om fönsterarea-metoden ska tillämpas för betyg silver krävs minst 15 %. (Warfvinge 2012, s.36-38)
Tabell 1. Kravnivåer för nyproducerade bostäder, indikator 12.
Certifieringsnivå Brons Silver Guld
Krav DF 1.0% 1.2% 1.2%
Faktorn beräknas för de 20 % av det aktuella planets yta som har sämst förutsättningar för
dagsljusinsläpp. Ett plan kan skrivas upp till ett högre betyg av certifieringen om 50 % eller mer av dess bedömda area uppnår det högre betyget. Varje rum måste dock undersökas separat. Ett rums betyg kan enbart höjas en betygsnivå. (Warfvinge 2012, s.36-38)
Miljöbyggnads indikator nummer tre är solvärmelast. Till skillnad mot dagsljusfaktorn som man vill ha så hög som möjligt vill man begränsa solvärmelasten. (Warfvinge 2012, s.10-12)
Tabell 2. Kravnivåer för nyproducerade bostäder – Solvärmelast.
Certifieringsnivå Brons Silver Guld
förutsättningar som återfinns i stor del av byggnaden. Den bedömda arean ska motsvara 20% av våningsplanets 𝑃𝑃𝑡𝑡𝑚𝑚𝑟𝑟𝑡𝑡. Alla undersökta rum på planet måste uppnå samma kravnivå (Warfvinge 2012, s.10-12). För samtliga indikatorer krävs även att projekterande företag redovisar underlag som styrker att man uppnår de kraven. En verifiering av att de uppnås sker även inom två år efter att projektet slutförts (SGBC 2016).
Krav på solvärmelast och dagsljus kan leda till, mot varandra, kontraproduktiva åtgärder. Exempelvis vill man undvika för stor solvärmelast. Vid åtgärder för att att minska lasten från solvärme kan man till exempel använda sig av solskyddsglas eller projektera djupare rum i planlösningen. Båda dessa åtgärder leder, utöver minskad solvärmelast, till minskat dagsljusinsläpp.
5. Byggnaderna
Detta kapitel sammanställer de refererade byggnadernas områdesbeskrivning, projektering, hantering av dagsljuskrav samt eventuella problemområden.
5.1.Detaljplanearbetet
Vid hantering av en detaljplan är det flera frågor som styr. Områdets ekologiska förutsättningar och mål, buller, trygghet och solljus granskas bland annat. Granskningen besvaras med detaljplanens utformning med hjälp av olika verktyg, exempelvis solljusstudier (Klåvus 2017).
Solstudier undersöker övergripande hur skuggor och sol påverkar gård, fasader och ytor i områden.
Detta för att bestämma höjder och positioner för fastigheter enligt de dagsljus- och energikrav som råder (Klåvus 2017).
I detaljplanearbetet upprättas projektgrupper som vanligtvis består av två stadsplanerare, en landskapsarkitekt, en projekteringsledare, samt en exploateringsingenjör. Exploateringsingenjörer ansvarar för förvaltning och exploatering av stadens mark. (Klåvus 2017)
Arbetet med exploatering av ett område är inte en allmän process som tillämpas för alla projekt.
Metodval utförs för varje område individuellt. Valen för det aktuella området grundas på liknande och/eller direkt angränsande uppdrag (Klåvus 2017).
5.2. Djurgårdsvyn
5.2.1. Område
Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt (Stockholm stad 2017). Områdets miljöprofil är ett verktyg för staden att uppnå de mål som sattes i Stockholm stads vision för hur staden ska utvecklas, där mantrat är “Ett Stockholm i världsklass”. (Schröder 2014, s. 6) (Vision 2030)
Miljöprofilen medför omfattande krav på alla delar av projektet, däribland projekteringen. Stadens program för hållbar stadsutveckling redogör för projektets mål. Bostadshus ska enligt dessa mål uppnå Miljöbyggnads kravnivå Guld på innemiljön (Stockholm stad 2017, s. 55). Dessutom ska
materialvalen i byggnaderna vara hållbara i enlighet med SundaHus kriterier (Alroth, 2017).
I kvalitetsprogrammet för Hjorthagen fastslås att områdets stadsbyggnadskaraktär ska ha “en identitet som präglas av god arkitektur och hållbarhet”. Kungliga Nationalstadsparken, Husarviken och den särskilda tegelarkitekturen i gasverksområdet präglar stadsdelens utformning och materialval (Schröder 2014, s.7). Planhandläggaren tycker att det är väsentligt att koppla ihop områdets karaktäristiska egenskaper. (Klåvus 2017)
Under framtagandet av Brofästets exploateringstal togs liten hänsyn till BBRs dagsljuskrav. Det förs diskussioner på Stadsbyggnadskontoret om att skapa verktyg och metoder för detta med motiveringen
Hållbarhetsstrateger och miljöstrateger från exploateringskontoret tog fram miljöprogrammet för NDS.
Programmet är en hårdare version av Stockholm Stads Miljöprogram. (Klåvus 2017)
Enligt arkitekten för Djurgårdsvyn, som medverkat under detaljplanearbetet för Brofästet, tas det väldigt lite hänsyn till dagsljus i det skedet. (Pantzar 2017) Planhandläggaren på
Stadsbyggnadskontoret hävdar däremot att det utförs frekventa solljusstudier. (Klåvus 2017) För Brofästet utfördes dessa studier av en extern konsult som granskar med uppgift att endast undersöka ur energisynpunkt, d.v.s. ifall energikrav uppnås. Kontoret undersöker inte hur
dagsljusinsläpp i byggnader ser ut. Vilka metoder konsulten använde sig av kunde planhandläggaren inte svara på (Klåvus 2017).
Kvarteret Brofästet är ca 4,2 hektar stort och ligger i Norra Djugårdsstaden. Detaljplanens exploateringstal är 1.56 (bilaga 10). Den innehåller tre mindre U-formade kvarter. Kvarteren
innehåller ca 580 nya lägenheter och två stycken förskolor. I Norr vetter kvarteret mot Husarviken och Norra Djurgården och i söder ligger Hjorthagsparken. (Schröder 2014)
Figur 7. Del av detaljplan Brofästet med inringning av Djurgårdsvyn (bilaga 10 Detaljplaner).
De planerade byggnadernas höjd varierar från två upp till elva våningar. Byggnaden vi undersökt omgärdas av bebyggelse på tre av husets fyra sidor (Bilaga 10).
5.2.2. Byggnaden
Brf Djurgårdsvyn består av nio våningsplan med källarplan inräknat. Den innehåller 49 bostäder, ett garage på källarplan samt lokaler för en av områdets två förskolor. Lägenheterna varierar mellan två
och fem rok, där samtliga är bostadsrätter. Garaget kommer att delas med den anslutande fastigheten Broparken (Alroth 2017).
Den västra fasaden har 20 meter till närmaste huskropp. Kortast avstånd till närmaste byggnad har den södra fasaden med 11 m. Den norra fasaden vetter mot husarviken och har ingen skrymmande
huskropp i samma väderstreck (bilaga 10).
På samtliga våningsplan ovan mark finns balkonger. Bortsett från fasadytorna vända mot innergården och vissa delar i direkt anslutning till kringliggande gator, löper balkongerna runt hela byggnaden.
Mellan de två allmänna takterrasserna leder en loftgång.
Balkongdjupet varierar runt om byggnaden. I Brofästets kvalitetsprogram förklarar de ansvariga arkitekterna att djupet är som störst i västlig riktning för att skärma av de starkaste sollasterna. I nordlig samt östlig riktning är balkongerna som grundast för att maximera ljusinsläppet (Schröder 2014).
Beställare av projektet är Riksbyggen och ansvariga arkitekter är ÅF sandellsandberg Arkitekter AB.
Riksbyggen har satt som mål att byggnaden ska uppnå Miljöbyggnads certifieringsnivå Guld (Alroth 2017).
Det innebär att samtliga indikatorer i Miljöbyggnad måste beaktas, inte bara de för innemiljö som staden kräver (Stockholm stad 2017, s. 55).
Uppdragsledaren hävdar att det största hindret för att uppnå dagsljuskraven inte är huset själv utan husets placering (Alroth, 2017). Placeringen och byggnadens utformning innebär att de sämsta
förutsättningarna för dagsljusinsläpp finns i rum på de lägre våningsplanen med fönster som vetter mot innergården. De rum som riskerar störst solvärmelast är de på högre våningsplan med stora
fönsterareor och grunda rum. I enlighet med miljöbyggnads kriterier anses våning 4 vara representativt för byggnaden.
5.2.3. Projektering
Dagsljusinsläpp i byggnaden har under projekteringen varit en ständigt närvarande fråga. Projektets miljösamordnare har haft det övergripande ansvaret för samtliga indikatorer. Hon säkerställer att de beräkningar och beslut som fattats av övriga parter stämmer överens med Miljöbyggnads krav (Alroth 2017).
Uppdragsledaren för Djurgårdsvyn anser att hållbarhetskraven på NDS i form av certifieringskrav haft en betydande påverkan på projekteringen. Han menar att den påverkan har två sidor. En positiv aspekt är strävan efter hållbar projektering. Kravens negativa påverkan ligger i att gestaltningen blivit
begränsad. Under intervjun togs fönsterval upp som exempel där han konstaterade att valet, efter att ha kontrollerat olika typers prestanda, var väldigt begränsat (Alroth 2017).
Arkitekterna ansvarar att Miljöbyggnads indikatorer tolv och tre, Dagsljus och Solvärmelast, uppfylls.
Projektets miljösamordnare beslutade att dessa indikatorer endast behöver uppnå silver. Beslutet grundades i att indikatorerna tillhör de svåraste att uppnå. Trots det kan byggnaden ändå uppnå
Erfarenheterna hittills i Norra Djurgårdsstaden är att dagsljus är en problematisk indikator. Dagsljus är den indikator som medför att flera byggherrar inte når guld på innemiljö.
- Exploateringskontoret 2015 (s. 27) Samtliga beräkningar och eventuella simuleringar för dagsljusfaktorn i byggnaden utfördes av externa konsulter anlitade av byggherren. Arkitekternas egna arbete med den indikatorn handlade främst om att ta till sig feedback från konsulterna och anpassa byggnaden efter det (Alroth 2017).
Beräkningarna för Solvärmelast utförde sandellsandbergs uppdragsledare för Djurgårdsvyn i enlighet med Miljöbyggnads bedömningskriterier (Alroth 2017).
5.3. Estrid
5.3.1. Området
Projektet Täby Centrum skiljer sig från de andra byggnaderna då detaljplanen framtogs av Täby kommun. Attundafältet är en del av det projektet och området strävar efter en förtätning (Täby Kommun 2016). Fältet bestod tidigare av en stor parkeringsplats som ska ersättas av fyra nya kvartershus. Ett av dessa kvarterhus är Kaninen 1. Kaninen är den enda byggnaden som kvarstår att byggas. I syfte att sammankoppla kvarteren med det nya Täby Centrum kräver kommunen att lokaler på markplan används till verksamheter (Täby kommun 2016).
Avstånd till de närmaste byggnaderna för Kaninen är 24m från den nordöstra fasaden till centrum, 21m från den nordvästra fasaden till Hunden, 43m från den nordvästra kvarteret till Katten samt 20m från den sydvästra fasaden till Haren. Den sydöstra fasaden vetter mot järnvägsspåren. (bilaga 10).
5.3.2. Byggnaden
Bostadsrättsföreningen Estrid är en del av kvartershuset Kaninen. Estrid består av 62 lägenheter fördelade på sex våningar inklusive markplan. Lägenheterna varierar från ett till sex rok.
Den högsta våningens nordöstra fasad är indragen. Hörnlägenheterna har balkonger och samtliga lägenheter på våning fem har terrasser vända mot nordost. Balkongerna och loftgångarna har färgade glasräcken i mörk kulör.
Trapphus, hiss och hall förekommer invändigt i hörnen av fastigheten och garage på källarvåning (bilaga 15). Ingång till lägenheterna på plan mellan ett och fyra finns på insidan av kvartershuset med entréer från loftgångar. Dessa lägenheter får även dagsljusinsläpp från nordöstra fasaden med
balkonger samt stora fönsterpartier mot Täby Torg.
De sämsta förutsättningarna för dagsljusinsläpp finns i rummen vända mot loftgångarna (bilaga 15).
Dessa rum har små fönster med hög brösthöjd som försvårar förutsättningar för att dagsljuskraven uppnås. Fasaderna på innergården vända mot sydost, sydväst och nordväst får relativt högt solljusinsläpp.
I enlighet med Miljöbyggnads kriterier anses våning 4 med fasaderna sydost och sydväst att vara representativa för beräkningarna av solvärmelast.
5.3.3. Projektering
ETTELVA fick uppdraget av Besqab att skapa en ny tolkning av en befintlig skiss, uppritad av ett annat företag, med fler lägenheter. Beställaren ställde kravet på arkitektkontoret att vissa aspekter inte fick ändras, exempelvis trappuppgångarna och verksamhetslokalerna på markplan. Det begränsade ETTELVA under projekteringen, exempelvis ledde kraven på trappuppgångens placering till behovet av loftgångar (Bilic 2017).
Beställaren ville även maximera den anvisade marken. Detta påverkade dagsljusinsläppet då arkitekten ansåg att det var svårt att motivera en förminskning av en byggnad (Bilic 2017).
ETTELVA har projekterat fastigheten enligt Boverkets Byggregler. Inga ytterligare hållbarhetskrav ställdes av beställaren. (Bilic 2017) Däremot nämns att skapa energieffektiva byggnader som mål inom Besqabs vision om hållbarhet. Även målet att möjliggöra ett hållbart levande för de boende nämns (Besqab 2017).
Under projekteringen har fönsterglasarea-metoden kontinuerligt använts övergripande. Arkitekten bakom projekteringen upplevde att dagsljussimuleringar inte var effektiva nog och lönsamma att utföra. Hon efterfrågar en lättare metod med mjukvaror för kontrollering av dagsljusfaktorn. För att Daylight visualizer ska anses vara lönsam nämner hon att mjukvaror behöver automatiskt uppdatera resultat vid förändringar av planlösningar. Beräkningar av solvärmelaster utförs av en extern konsult (Bilic 2017).
5.4. Hydrografen
5.4.1. Området
Hammarbyhöjden befinner sig i södra Stockholm. Majoriteten av området bebyggdes mellan 1936 och 1946 i samband med att Stockholms tunnelbana byggdes. Området har alltså varit exploaterat sedan mitten på 1900-talet. (Stockholms stadsmuseum 1998)
Detaljplanens exploateringstal är 0.4 (bilaga 10). Avstånden till de närmaste byggnaderna för
Hydrografen är 16 meter från den norra fasaden, 28 meter från den västra och nio meter från den östra.
Den södra fasaden vetter mot järnvägen och har tillräckligt stort avstånd till angränsande byggnad för att påverka dagsljusfaktorn nämnvärt.
Figur 9. Del av detaljplan Hammarbyhöjden 1:1 samt Hydrografen 1 med inringning av Hydrografen (bilaga 10 Detaljplaner).
5.4.2. Byggnaden
Hydrografen är ett nyproducerat flerbostadshus i Hammarbyhöjden. Huset stod färdigt till årsskiftet 2016/17. Det innehåller 59 lägenheter och två kommersiella lokaler på markplan (sandellsandberg 2017). Lägenheterna varierar i storlek mellan ett och fem rok och på källarplanet finns det ett garage för de boende i fastigheten. Huset har en U-formad kropp med fönster varierande i storlek från våning till våning. Samtliga lägenheter har balkong eller uteplats (bilaga 15).
De sämsta förutsättningarna för dagsljusinsläpp i Hydrografen finns på de lägre planen i rum med fönster som vetter mot norr och mot innergården. Väderstrecket och våningshöjden gör att dessa fönster får minst direkt dagsljus. Dessutom skuggas dem av den egna huskroppen och balkonger på ovanliggande våningar.
De rum som riskerar störst solvärmelast är de på högre våningsplan med stora fönsterareor och grunda
5.4.3. Projektering
Eftersom projektet inte hade några miljö- eller hållbarhetskrav utöver den svenska byggstandarden räckte det med att ta hänsyn till BBRs krav. Inga beräkningar utfördes dock på varken dagsljusfaktor eller solvärmelast. Arkitekterna bakom projekteringen bedömde att stora fönsterdimensioner i bostäderna var viktigt för gestaltningen och kvalitén. (Lundbäck 2017)
Den medverkande arkitekten för Hydrografen berättar i intervjun att dagsljusinsläpp inte granskades i projekteringen. Arkitekten berättar även att projektet bedömdes ha “generösa fönster” under
projekteringen och att de med god marginal uppnådde BBRs krav (Lundbäck 2017).
6. Simuleringar och beräkningar
Alla simuleringar och beräkningar är baserade på aktuella 3D-modeller givna från arkitektföretag under pågående projektering. Skillnader på verkliga resultat kan uppstå.
6.1. Solstudier
Autodesk Revit användes till att bygga upp kvarteren runt om de redan existerande 3D-modellerna av byggnaderna vi undersökt. Baserat på detaljplanerna för respektive område ritades omkringliggande byggnader upp som volymer. Modellerna användes till skuggstudier direkt i Revit (bilagor 4-6). Dessa studier simulerades för följande datum och klockslag:
2017-01-01: 10:00, 12:00, 15:00.
2017-06-01: 08:00, 10:00, 12:00, 15:00, 17:00.
6.2. Dagsljusfaktorn
Ur ovan nämnda Revit-filer exporterades DWG-filer. De importerades i Daylight Visualizer som underlag för simuleringarna. De kritiska ytskikten i respektive byggnad och kvarter tilldelades egenskaper. Egenskaperna baserades på den information respektive arkitektkontor bidragit med. För att få jämförbara resultat valdes även gemensamma inställningar för ytskikt som inte specificerats av arkitektkontoren. Exempelvis var färg på golv, väggar och tak inte bestämda vid tidpunkten för simuleringarna. De ytskikten ställdes in enligt följande:
Innerväggar: Plastic; Paint; matte Innertak: Plastic; Paint; semi gloss Golv i lägenhet: Wood; type 1
En av de största faktorerna i simuleringarna är fönstrens ljustransmission, LT. I Djurgårdsvyn var inte fönstervalet färdigställt och för referensobjekten var informationen rörande fönstren bristfällig. I Daylight Visualizer finns tre stycken standardinställningar för LT-värdet på fönster, 58, 68 samt 78 %.
Efter samråd med ETTELVAs dagsljusansvarige samt den akademiska handledaren valdes 68 % LT för samtliga projekt.
I simuleringarna användes följande väderleks-förutsättningar för samtliga byggnader:
Render type: Daylight factor Time of year: 2017-06-01 Sky condition: Overcast
6.3. Fönsterglasarea-metoden
Simuleringarna visar att Djurgårdsvyn inte behöver undersökas med AF-metoden. För Estrid och Hydrografen räcker inte simuleringarna för att kraven ska uppnås. För dem användes AF-metoden
För Hydrografens fall undersöktes alla rum med motiveringen att det inte finns många fönstertyper. En lättare tillämpning av denna metod kunde därför relativt enkelt tillämpas på ett helt plan då rummens area i många fall var den enda faktorn som förändrades.
6.4. Solvärmelast
För undersökningen av solvärmelaster identifierades inledningsvis det plan som ansågs vara representativt för byggnaden i enlighet med Miljöbyggnads bedömningskriterier, se kapitel 3.7.2.
Även överblickliga solstudier utfördes för respektive byggnad (se bilagor 4-6).
Vid beräkning av solvärmelasterna på Djurgårdsvyn anses plan 4 vara representativt då samtliga våningar ovan har mindre boarea än underliggande plan. Ett Excel ark skapades för byggnaden med Miljöbyggnads metod för solvärmelast införd i systemet. Därefter utfördes metoden för alla rum vända mot öster, söder och väster. De sämsta 20 % av den totala 𝑃𝑃𝑃𝑃𝑛𝑛𝑛𝑛𝑚𝑚𝑚𝑚𝑟𝑟𝑟𝑟𝑛𝑛𝑛𝑛 på planet låg till grund för
betygsbedömningen (bilaga indikator 3 Djurgårdsvyn).
Samma metod användes för Brf Estrid på våning 4 (bilaga indikator 3 Estrid) och Hydrografen på våning 2 (bilaga indikator 3 Hydrografen). Däremot användes ett schablonvärde av 𝐻𝐻𝐻𝐻𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 på 0.1 för de fönsterpartierna i beräkningarna. Programmet som förespråkas av Miljöbyggnad var inte tillgängligt för undersökningen. 𝐻𝐻𝐻𝐻𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛-värdet uppskattades till 0.1 då Estrids och Hydrografens fönster antogs ha sämre prestanda än de i Djurgårdsvyn. Det gjordes i samråd med den akademiska handledaren. Att värdena är uppskattade innebär att för stora slutsatser inte bör dras baserat på de resultat som bygger på dem.
6.5. Exploateringstal
Exploateringstalen för vardera detaljplan beräknades med hjälp av egenskapsgränser, maxhöjder samt arean inom detaljplanegränserna. Detta ger att Brofästets exploateringstal är 1,6, Täby centrum till 1.5 och Hammarbyhöjden 1:1 till 0,4.
Detaljplanerna omfattar olika stora områden och säkra slutsatser på hur tätt området är bör inte dras baserat på dessa. Dessutom så är detaljplanernas områdesgränser exkluderande till omkringliggande byggnader för Hydrografen så dess exploateringstal är i verkligheten högre än 0.4
