Djurgårdsvyn

5.2.1. Område

Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt (Stockholm stad 2017). Områdets miljöprofil är ett verktyg för staden att uppnå de mål som sattes i Stockholm stads vision för hur staden ska utvecklas, där mantrat är “Ett Stockholm i världsklass”. (Schröder 2014, s. 6) (Vision 2030)

Miljöprofilen medför omfattande krav på alla delar av projektet, däribland projekteringen. Stadens program för hållbar stadsutveckling redogör för projektets mål. Bostadshus ska enligt dessa mål uppnå Miljöbyggnads kravnivå Guld på innemiljön (Stockholm stad 2017, s. 55). Dessutom ska

materialvalen i byggnaderna vara hållbara i enlighet med SundaHus kriterier (Alroth, 2017).

I kvalitetsprogrammet för Hjorthagen fastslås att områdets stadsbyggnadskaraktär ska ha “en identitet som präglas av god arkitektur och hållbarhet”. Kungliga Nationalstadsparken, Husarviken och den särskilda tegelarkitekturen i gasverksområdet präglar stadsdelens utformning och materialval (Schröder 2014, s.7). Planhandläggaren tycker att det är väsentligt att koppla ihop områdets karaktäristiska egenskaper. (Klåvus 2017)

Under framtagandet av Brofästets exploateringstal togs liten hänsyn till BBRs dagsljuskrav. Det förs diskussioner på Stadsbyggnadskontoret om att skapa verktyg och metoder för detta med motiveringen

Hållbarhetsstrateger och miljöstrateger från exploateringskontoret tog fram miljöprogrammet för NDS.

Programmet är en hårdare version av Stockholm Stads Miljöprogram. (Klåvus 2017)

Enligt arkitekten för Djurgårdsvyn, som medverkat under detaljplanearbetet för Brofästet, tas det väldigt lite hänsyn till dagsljus i det skedet. (Pantzar 2017) Planhandläggaren på

Stadsbyggnadskontoret hävdar däremot att det utförs frekventa solljusstudier. (Klåvus 2017) För Brofästet utfördes dessa studier av en extern konsult som granskar med uppgift att endast undersöka ur energisynpunkt, d.v.s. ifall energikrav uppnås. Kontoret undersöker inte hur

dagsljusinsläpp i byggnader ser ut. Vilka metoder konsulten använde sig av kunde planhandläggaren inte svara på (Klåvus 2017).

Kvarteret Brofästet är ca 4,2 hektar stort och ligger i Norra Djugårdsstaden. Detaljplanens exploateringstal är 1.56 (bilaga 10). Den innehåller tre mindre U-formade kvarter. Kvarteren

innehåller ca 580 nya lägenheter och två stycken förskolor. I Norr vetter kvarteret mot Husarviken och Norra Djurgården och i söder ligger Hjorthagsparken. (Schröder 2014)

Figur 7. Del av detaljplan Brofästet med inringning av Djurgårdsvyn (bilaga 10 Detaljplaner).

De planerade byggnadernas höjd varierar från två upp till elva våningar. Byggnaden vi undersökt omgärdas av bebyggelse på tre av husets fyra sidor (Bilaga 10).

5.2.2. Byggnaden

Brf Djurgårdsvyn består av nio våningsplan med källarplan inräknat. Den innehåller 49 bostäder, ett garage på källarplan samt lokaler för en av områdets två förskolor. Lägenheterna varierar mellan två

och fem rok, där samtliga är bostadsrätter. Garaget kommer att delas med den anslutande fastigheten Broparken (Alroth 2017).

Den västra fasaden har 20 meter till närmaste huskropp. Kortast avstånd till närmaste byggnad har den södra fasaden med 11 m. Den norra fasaden vetter mot husarviken och har ingen skrymmande

huskropp i samma väderstreck (bilaga 10).

På samtliga våningsplan ovan mark finns balkonger. Bortsett från fasadytorna vända mot innergården och vissa delar i direkt anslutning till kringliggande gator, löper balkongerna runt hela byggnaden.

Mellan de två allmänna takterrasserna leder en loftgång.

Balkongdjupet varierar runt om byggnaden. I Brofästets kvalitetsprogram förklarar de ansvariga arkitekterna att djupet är som störst i västlig riktning för att skärma av de starkaste sollasterna. I nordlig samt östlig riktning är balkongerna som grundast för att maximera ljusinsläppet (Schröder 2014).

Beställare av projektet är Riksbyggen och ansvariga arkitekter är ÅF sandellsandberg Arkitekter AB.

Riksbyggen har satt som mål att byggnaden ska uppnå Miljöbyggnads certifieringsnivå Guld (Alroth 2017).

Det innebär att samtliga indikatorer i Miljöbyggnad måste beaktas, inte bara de för innemiljö som staden kräver (Stockholm stad 2017, s. 55).

Uppdragsledaren hävdar att det största hindret för att uppnå dagsljuskraven inte är huset själv utan husets placering (Alroth, 2017). Placeringen och byggnadens utformning innebär att de sämsta

förutsättningarna för dagsljusinsläpp finns i rum på de lägre våningsplanen med fönster som vetter mot innergården. De rum som riskerar störst solvärmelast är de på högre våningsplan med stora

fönsterareor och grunda rum. I enlighet med miljöbyggnads kriterier anses våning 4 vara representativt för byggnaden.

5.2.3. Projektering

Dagsljusinsläpp i byggnaden har under projekteringen varit en ständigt närvarande fråga. Projektets miljösamordnare har haft det övergripande ansvaret för samtliga indikatorer. Hon säkerställer att de beräkningar och beslut som fattats av övriga parter stämmer överens med Miljöbyggnads krav (Alroth 2017).

Uppdragsledaren för Djurgårdsvyn anser att hållbarhetskraven på NDS i form av certifieringskrav haft en betydande påverkan på projekteringen. Han menar att den påverkan har två sidor. En positiv aspekt är strävan efter hållbar projektering. Kravens negativa påverkan ligger i att gestaltningen blivit

begränsad. Under intervjun togs fönsterval upp som exempel där han konstaterade att valet, efter att ha kontrollerat olika typers prestanda, var väldigt begränsat (Alroth 2017).

Arkitekterna ansvarar att Miljöbyggnads indikatorer tolv och tre, Dagsljus och Solvärmelast, uppfylls.

Projektets miljösamordnare beslutade att dessa indikatorer endast behöver uppnå silver. Beslutet grundades i att indikatorerna tillhör de svåraste att uppnå. Trots det kan byggnaden ändå uppnå

Erfarenheterna hittills i Norra Djurgårdsstaden är att dagsljus är en problematisk indikator. Dagsljus är den indikator som medför att flera byggherrar inte når guld på innemiljö.

- Exploateringskontoret 2015 (s. 27) Samtliga beräkningar och eventuella simuleringar för dagsljusfaktorn i byggnaden utfördes av externa konsulter anlitade av byggherren. Arkitekternas egna arbete med den indikatorn handlade främst om att ta till sig feedback från konsulterna och anpassa byggnaden efter det (Alroth 2017).

Beräkningarna för Solvärmelast utförde sandellsandbergs uppdragsledare för Djurgårdsvyn i enlighet med Miljöbyggnads bedömningskriterier (Alroth 2017).