Den första frågeställningens syfte är att besvara hur våldsutsatta kvinnor som lever gömda beskriver/upplever deras livssituation. Den andra frågeställningens syfte är att besvara vilka känslor de våldsutsatta kvinnorna beskriver. Nedan följer en analys av de våldsutsatta gömda kvinnornas berättelser. Slutligen analyseras fenomenet nedan utifrån KASAM och ett radikalfeministiskt perspektiv
Gemensamt i många berättelserna är en besvikelse på samhället och den hjälp som de gömda kvinnorna inte får. Det studien påvisat är att kvinnorna upplever sin tillvaro och förklarar den i termer av ett fängelse, men utan galler. Tidigare forskning (se Hindeberg m.fl., 2009) visar också att leva som gömd kvinna innebär en stor risk då kvinnan gömmer sig för en före detta partner som på något sätt kan skada henne. En risk kan exempelvis vara att kvinnan kan bli dödad om före detta partner hittar henne. Många kvinnor väljer att undvika sociala sammankomster och har på grund av rädslan svårt att skapa ett nätverk som kan bidra till ökad trygghet och välbefinnande. Att leva som gömd kvinna kan även många gånger leda till brister i både miljö, ekonomi och sociala nätverk (Hindeberg m.fl., 2009).
Mardrömmar är något som många av de gömda kvinnorna berättar om, mardrömmar som kan relateras i över hur deras verklighet faktiskt ser ut. Känslan av att vakna ur en mardröm men sedan upptäcka att den verkliga mardrömmen fortfarande pågår. Mardrömmar som går att dra paralleller med till rädslan som beskrevs i första temat. Gömda kvinnor lever under enormt stressade och pressade förhållanden som lämnar sina spår. En ständig rädsla sätter ofta sitt spår på olika sätt och många gånger leder det till depression och ångest (NCK, 2014). De gömda kvinnornas beskrivelse av mardrömmarna kan även tolkas som en form av psykologiskt våld. Gömda kvinnor måste ständigt vara på sin vakt eftersom de faktiskt är gömda.
Det framstår också som att det psykiska våldet stannar kvar trots att kvinnorna inte längre lever med deras våldsutövare. Det fysiska våldet finns i många olika former men beskrivs däremot inte i samma utsträckning. Det psykiska våldet å andra sidan, tas mer frekvent upp i de gömda kvinnornas berättelser och uttrycker sig också på olika sätt. Det går att tolka att många gömda kvinnor genom sina berättelser beskriver att det går att leva med det fysiska våldet men att det psykiska våldet är det som bryter ner kvinnan till största del. Det psykiska våldet finns med från början i relationen och följer med kvinnan efter uppbrytningen och oftast resten av livet.
Många gömda kvinnor beskriver även en ofrivillig ensamhet vilket går att koppla till teorier om KASAM - känsla av sammanhang. Teorin handlar om att förstå sammanhang och se helhetsbilden på både personens inre och yttre verklighet. En känsla av ofrivillig ensamhet är något som kan minska en persons KASAM (Zingmark, 2019). Det går att förklara de gömda kvinnornas KASAM på ett annat sätt också.
Känslor av sammanhang eller snarare brist på sammanhang är något som är centralt i berättelserna och känslorna kan ses som en förklaring till de begränsningar som många gömda kvinnor beskriver. Ett exempel är känslan att kunna gå till en affär. Gömda kvinnor kan besöka en affär men känslan av att de inte vågar besöka affären gör att de begränsas i vardagen. En del av kvinnorna beskriver detta som risker som grundar sig i känslor, en känsla av att bli funnen eller en känsla av rädsla.
Det framstår som att leva som gömd kvinna påverkar flera olika delar i kvinnornas vardag, något som är en självklarhet för någon annan blir enorma hinder för de gömda kvinnorna. Trots den svåra vardagen som de gömda kvinnorna ofta har tar de sig igenom den och fortsätter att leva. Detta går tvärtemot tidigare analys och visar att många av kvinnorna även känner ett starkt KASAM. De förstår situationen som de befinner sig i och har därför lättare att klara av den (Meeuwisse m.fl., 2016). Kvinnor som lever gömda förhåller sig till exempel till de skyldigheter som de flesta människor har i form av att jobba för att kunna betala räkningar, handla mat, ta lån och skjutsa barnen till skola och kompisar. Skillnaden är att alla dessa små sysslor i vardagen blir stora projekt, planering av hur handling ska gå till för att minska risken att bli upptäckta samt hur jobbansökningar ska konstrueras för att inte röja kvinnans identitet. Livet som gömd handlar om en ständig oro och att aldrig känna sig trygg i sitt hem, sin stad eller den vardag man lever i.
Radikalfeministisk teori har stort fokus på förtryck mot kvinnor, fokus i teorin är på det sexuella våldet, kvinnomisshandel samt mäns kontroll över kvinnor i hemmet. Enligt radikalfeminister kan man se familjen som en spegel där kvinnan blir beroende av sin partner på grund av exempelvis ekonomi (Millett, 1971). Kvinnan hamnar i en beroendeställning till sin partner och detta kan ses om en del av patriarkatet där mannen fortsatt dominerar kvinnan (Mattsson, 2015). Kvinnorna som tvingas gömma sig upplever många svårigheter och konsekvenser som påverkar deras fysiska och psykiska mående. Med utgångspunkt i radikalfeministisk teori kan man se gömdheten som en förlängning av ett patriarkalt förtryck genom att mannen fortfarande utövar sin makt över kvinnan och därmed fråntar kvinnan sin frihet.
Radikalfeministisk teori går att koppla till makt som är en stor del av patriarkatet, känslorna som kvinnorna beskriver i sina berättelser går att tolka som en fortsatt närvaro från mannen som kan påminna kvinnorna om hot och våld. Ur ett radikalfeministiskt perspektiv utövar därmed mannen fortfarande en form av våld över kvinnan genom sin osynliga makt, detta kan efterliknas som en form av patriarkat (Tollin & Törnqvist, 2005). En intressant upptäckt i arbetet med de gömda kvinnornas berättelserna var att det framkom att kvinnorna hade en känsla av att ha levt tillsammans med samma man. De gömda kvinnorna förklarar att de kunde känna igen männen som andra kvinnor beskrev i sina berättelser i form av exempelvis liknande nedbrytningsprocess. I en studie om kvinnor med skyddade personuppgifter intervjuas 23 kvinnor som lever gömda. I deras berättelser framkommer det likheter mellan deras beskrivelse av före detta partners kontrollbehov och vad kvinnorna tror att de är kapabla till (Weinehall & Jonsson, 2009).
Det går att tolka som att många av de våldsutsatta kvinnorna som lever gömda beskriver liknande före detta partners och har liknande erfarenheter av hur våldet ter sig.
Många av kvinnorna beskriver i sina berättelser om olika svårigheter att leva som gömd, de beskriver känslan av ständig rädsla samt både fysiska och psykiska svårigheter. Det går här att dra en parallell med tidigare forskning (se Hindeberg m.fl., 2009) som menar att alla kvinnor som lever gömda påverkas olika. Men något som alla kvinnorna har gemensamt är att de alla är utsatta på något sätt. Det kan var både ekonomiskt, socialt, fysiskt eller psykiskt.
I en rapport gjord av Brottsförebyggande rådet (2002) framkommer det att endast en fjärdedel av alla brott som gäller våld mot kvinnor blir anmälda. Det stora mörkertalet går att koppla till kvinnornas rädsla inför att anmäla. En del av de gömda kvinnorna skrev att känslan av rädsla grundar sig i att anmälningar oftast inte leder till något straff. Detta går att se som ett samband mellan kvinnornas känsla av rädsla och det stora mörkertalet för våld mot kvinnor.
Våldsutsatta gömda kvinnor har ofta en bristande tillit till samhället, det i sin tur förklaras i tidigare forskning (se Trägårdh m.fl., 2013) som poängterar att brist på tillit till samhället kan leda till att kvinnorna förlorar det sociala nätverket, då kvinnorna ofta väljer att undvika sociala sammankomster. Det kan i sin tur leda till en ofrivillig isolering som kan skapa psykiska och fysiska besvär. I berättelserna beskriver vissa kvinnor sin situation som ett fängelse utan galler, en besvikelse på samhället och sin omgivning. Många av kvinnorna jämför även den isolering och våld som de upplevt tidigare med att leva som gömd. Att istället för att isoleras av sin före detta partner isoleras kvinnorna nu av samhället. En bristande tillit till samhället kan leda till isolering och det i sin tur kan leda till förlorad kontakt med vänner och familj.
En känsla som många kvinnor beskriver i sina berättelser är känslan av att de lever i en mardröm som aldrig tar slut. Kvinnorna beskriver sin situation som brist på frihet och det i sin tur har lett till ett nytt och oönskat liv. Känslan som kvinnorna beskriver är som att vakna ur en mardröm och inse att mardrömmen fortfarande pågår. Detta går att koppla till tidigare forskning (se Exley & Letherbys, 2001) som menar att identitet är en viktig del i en individs liv och om identiteten rubbas kan det leda till en svaghet eller sårbarhet. För många rubbas identiteten vid svåra händelser som exempelvis vid våld i nära relation. Det i sin tur kan leda till att friheten minskar på grund av att kvinnan måste starta ett nytt liv som gömd. Det kan genom tidigare forskning tolkas som att den gömda kvinnans identitet kan komma att rubbas.
Enligt en studie gjort av nationellt centrum för kvinnofrid är kvinnor som blivit utsatta för olika typer av våld i högre grad haft smärta i axlar, nacke, känt yrsel samt haft återkommande magbesvär än kvinnor som inte blivit utsatta. Riskbruk av alkohol och självskadande handlingar är också vanliga symptom efter att ha blivit utsatt kontinuerligt för våld. Utöver detta får det inte glömmas bort det grova våldet som skapar konsekvenser i framtiden, det grova fysiska våldet som tar sig uttryck genom i blåmärken, brutna
revben, näsblod, våldtäkt och liknande (NCK, 2014). Alla människor reagerar olika på våld och vissa kvinnor kan reagera omedelbart medan andras reaktion kan dröja upp till flera år (NCK, 2014). En kvinna berättar om hennes dåliga mående i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som är ett syndrom som beror på att man varit med om en jobbig händelse (1177 Vårdguiden, 2018).
PTSD är en sjukdom som visar sig genom upprepningar av jobbiga händelser som skett och detta kan i sin tur leda till stress och en oerhört stark ångest. Vid PTSD är det vanligt att få högt blodtryck, diarré, ont i huvudet, ryggen samt magen. PTSD är ett tillstånd som gör att många individet väljer att isolera sig från andra människor, blir nedstämda, lättskrämda, får vredesutbrott, koncentrationssvårigheter, svårigheter med inlärning samt sömnsvårigheter. Många av gångerna leder PTSD till självmordstankar när syndromet inte längre går att hantera (1177 Vårdguiden, 2018).
Under arbetets gång och vid analyseringen av berättelserna har många av våra intryck som vi hade innan förstärkts. Ett intryck vi hade innan var att samhället bär ett stort ansvar för de gömda kvinnornas livssituation och efter studien har det visat sig att kvinnorna i berättelserna känner en stor uppgivenhet och besvikelse på samhällets sätt att hantera problemet. Vidare tänkte vi att det är vanligt för gömda kvinnor att känna en ständig rädsla i vardagen som uttrycker sig på olika sätt. Det framkom i berättelserna att alla kvinnorna hade känt någon form av rädsla.
Slutsats
Våldsutsatta gömda kvinnor kan ur ett radikalfeministiskt perspektiv ses som ett patriarkalt förtryck eftersom mannen har fortsatt kontroll och makt över kvinnan. Utifrån teorin KASAM kan de gömda kvinnorna i studien bedömas ha en minskad KASAM på grund av ofrivillig isolering och bristande kontakt med tidigare familj och vänner. Samtidigt går det att se hur vardagliga saker kan bidra till att kvinnor får en känsla av sammanhang men att det är till ett högt pris och att det gör att de känner stark rädsla i sin vardag. Slutligen vill vi betona hur viktigt det är att de våldsutsatta gömda kvinnornas upplevelser och känslor uppmärksammas i samhället. Detta eftersom de är en utsatt grupp och som tidigare nämnt en grupp som är svår att kontakta. Vi anser att det behövs en förändring i samhällssystemet och vi tror att ytterligare forskning kan bidra till detta. Vi tror att studien kan bidra med ökad kunskap både till socialt arbete och i allmänhet.