UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp, Termin 6 Vårterminen 2021
Gömda kvinnor är glömda
kvinnor
En kvalitativ studie om våldsutsatta kvinnor som lever gömda
Hidden women are forgotten women
Handledare: Jens Lindberg Författare: Emma Strömbäck & Ronja Andersson UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för socialt Examensarbete, 15 hp Termin 6, VT -18 Författare: Emma Strömbäck och Ronja Andersson
Handledare: Jens Lindberg
Gömda kvinnor är glömda kvinnor Hidden women are forgotten women
Sammanfattning
I dagens samhälle lever cirka 800 kvinnor gömda med anledning av en våldsam före detta partner. Studiens syfte är att undersöka våldsutsatta gömda kvinnors erfarenheter. För att besvara studiens syfte har vi med stöd använt oss av två teoretiska utgångspunkter som heter KASAM och radikalfeminism. Det empiriska materialet består av 40 berättelser där 15 av dessa har valts ut för djupare analys, berättelserna är skrivna av gömda kvinnor som är publicerade på en sida på internet. Vid analys och bearbetning av berättelserna har vi använt oss av en narrativ och tematisk analysmetod för att hitta specifika teman och försöka se helheten i berättelserna. Resultatet visar att många kvinnor som lever gömda har liknande erfarenheter och upplevelser exempelvis rädsla och besvikelse men även drömmar om en vardag. Studien visar på att leva som våldsutsatt gömd kvinna leder till en känsla av ofrivillig ensamhet och därmed bristande KASAM, som innebär känsla av sammanhang. Detta kan beskrivas som en form av patriarkalt förtryck där före detta partner fortsätter utöva makt över kvinnan trots att våldet upphört.
Sökord/Nyckelord: Gömda kvinnor, våldsutsatta gömda kvinnor, abused hidden women, hidden women
Förord
Vi vill börja denna studie med att ge ett stort tack till några personer som varit viktiga och hjälpt oss under arbetets gång. Först vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Jens Lindberg, forskare vid institutionen för socialt arbete på Umeå Universitet som hjälpt oss till att uppnå studiens fulla potential. Vi vill också tacka de gömda kvinnorna som har inspirerat oss att bidra till förändring och gjort denna studie möjlig. Sist men inte minst vill vi även tacka oss själva för att vi har stöttat och peppat varandra under hela studietiden, tillsammans klarar vi allt.
Varje eviga dag.
Så som jag tvivlar på den jag är.
På det jag levt i.
Och på allt jag gör.
Så som jag tvivlar på min egna existens.
Men jag behöver inte tvivla längre.
Bara glömma.
Allt vi varit, och allt vi kommer ifrån.
För inget av det där finns längre, jag finns inte.
På riktigt.
Vi är ju gömda nu.
Jag och barnen.
Men vi glömmer inte.
Glöm aldrig bort det.
Vi glömmer aldrig våra namn och vart vi kommer ifrån.
Vi glömmer aldrig vägen som tog oss hit.
/Gömd kvinna
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 2
SKYDDADE PERSONUPPGIFTER ... 3
VÅR DEFINITION AV BEGREPPET GÖMD ... 3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 4
KASAM-KÄNSLA AV SAMMANHANG ... 4
RADIKALFEMINISM ... 4
TIDIGARE FORSKNING ... 5
VÅLD MOT KVINNOR ... 5
BRISTANDE STATISTIK ... 5
SKYDDAD IDENTITET ... 5
IDENTITET ... 6
TILLIT TILL SAMHÄLLET ... 6
SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 7
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH MATERIAL ... 8
DATAINSAMLING ... 8
URVAL ... 8
ANALYSMETOD ... 9
RELIABILITET OCH VALIDITET ... 10
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 12
METODDISKUSSION ... 14
ARBETSFÖRDELNING ... 15
RESULTAT ... 16
BESVIKELSE PÅ SAMHÄLLET ... 16
OLIKA FORMER AV RÄDSLOR ... 18
ATT VARA PÅ SIN VAKT ... 18
DRÖMMAR OM EN VARDAG ... 19
SAMMA MAN MEN I OLIKA SKEPNADER ... 20
ANALYS OCH DISKUSSION ... 22
SLUTSATS ... 26
FRAMTIDA FORSKNING/AVSLUTANDE REFLEKTIONER ... 27
REFERENSLISTA ... 28
Inledning
I dagens samhälle lever cirka 800 kvinnor gömda med anledning av en våldsam före detta partner. (Weigl, 2020). Weigl & Edblom (2020) har även gjort en granskning under 2000- talet om kvinnor som blivit dödad av en partner eller före detta partner. I granskningen framgår det att minst sju av de kvinnorna levde gömda men hittades och blev dödade.
Ämnet gömda kvinnor är något som inte talas om ofta i samhället vilket gör att de gömda kvinnorna tillslut blir glömda kvinnor. Studien kommer utgå från just det, gömda kvinnors egna erfarenheter och berättelser av att leva ett liv som gömd kvinna.
Människor i allmänhet som inte lever under skyddade förhållanden är vana att göra allting i frihet, att både kunna röra sig fritt i världen och att leva fritt. Frihet är något som är självklart för de allra flesta människorna. Sedan pandemin covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020) började spridas i världen har resterande människor fått testa på att tas ifrån en del av denna frihet. Men vi människor är ändå inte i närheten av de livsförhållanden som gömda kvinnor lever under varje dag.
Våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Under år 2019 gjorde brottsförebyggande rådet en statistisk undersökning som visade på att närmare en femtedel av alla anmälda misshandelsbrott var misshandel utfört av någon individen har eller haft en relation med (BRÅ, 2019). Dock finns det ett stort mörkertal då många av kvinnorna som blir utsatta för våld i nära relation inte anmäler sin partner. Våld i nära relation leder många gånger även till döden för kvinnan, i nio av tio fall av dödligt våld i nära relation är offret en kvinna (BRÅ 2009). Vidare visar statistik i en rapport från BRÅ mellan perioden år 2008–2013 att cirka 13 kvinnor dödas varje år av sin partner eller före detta partner (BRÅ, 2015).
Det finns kompetens om mäns våld mot kvinnor men det brister när det gäller
kvinnorna som lever gömda till följd av detta (Motion 2020/21:2110). Helhetsbilden av mäns våld mot kvinnor saknas då delen som handlar om gömda kvinnors livssituation nästan aldrig nämns. I motion (2020/21:2110) framför de att problemet måste
uppmärksammas genom en kartläggning av dagens samhällssystem. Fokus i studien är att belysa och skapa kunskap om ämnet för att myndigheterna och samhället i stort ska ha få kompetens för att skydda dessa kvinnor. Samhället måste agera och fortsätta agera efter att våldet upphört och kvinnan måste leva gömd. Det är viktigt för att motverka att gömda kvinnor blir glömda kvinnor. För de gömda kvinnorna finns också, de är viktiga och har samma skyldigheter i samhället som alla andra. Dock har de gömda kvinnorna inte samma rättigheter
Inom socialt arbete är fenomenet våldsutsatta gömda kvinnor något som inte talas om ofta. Socialt arbete fokuserar främst på att hjälpa individer och grupper som ses som utsatta på olika sätt. Det kan exempelvis handla om våld i nära relation och våldsutsatta
gömda kvinnor (Meeuwisse, Swärd, Sunesson, Knutagård, 2016). Grupper som är utsatta i samhället är ofta svåra att få kontakt med (Ekman, 2018). Våldsutsatta gömda kvinnor kan ses som en sådan grupp, de tvingas leva osynliga i samhället och kan därför vara svåra att kontakta. I dagsläget finns det knappt någon forskning om våldsutsatta gömda kvinnor. Svårigheten med att komma i kontakt med gömda kvinnorna är något som kan anses förklara den bristande forskningen. Enligt Alexandra Völker och Azadeh Rojhan Gustafsson (2020/21:2110) krävs det mer forskning för att samhällssystemet ska förändras. Samhällssystem innefattar samhällets stödsystem och rättssystem, många människor har en misstro mot samhällssystemet då de känner en rädsla att inte få den hjälp som de är i behov av eller att inte bli tagen på allvar (Machado, Matos & Hines, 2016). Studien kommer att fokusera på att undersöka hur våldsutsatta gömda kvinnor faktiskt upplever sin livssituation och vilka känslor det väcker hos kvinnorna att leva som gömd i dagens samhälle. Vidare kan studiens resultat bidra med kunskap till samhället om hur våldsutsatta kvinnor upplever att leva som gömd.
Bakgrund
Studien fokuserar endast på våldsutsatta gömda kvinnor som blivit utsatta för våld av män. Anledningen till varför vi valde att göra en studie om våldsutsatta gömda kvinnor är av olika anledningar. Dels ser vi att det finns en stor kunskapslucka inom just det området och är något som vi nämnde tidigare inte forskat mycket om. Det är viktigt att belysa de problem som finns och som försvårar gömda kvinnors redan svåra livssituationer. Det handlar om att kvinnor som blir våldsutsatt blir fråntagna sina rättigheter men besitter fortfarande samma skyldigheter till samhället.
Inom socialt arbete är det viktigt att ha kunskap om mänskliga rättigheter för att kunna hjälpa människor. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna går att hänvisa till Europadomstolen. Sammanfattningsvis betyder det att en person har rätt till en del livsvillkor och resurser och det i sin tur gör att det finns krav på stater, personer och organisationer i samhället för att alla ska ha tillgång till dessa rättigheter (Meeuwisse m.fl., 2016).
Det går att se till FN:s mänskliga rättigheter som framför rättigheterna enligt 30 artiklar, de artiklar som går att koppla till de våldsutsatta gömda kvinnorna är följande. FN:S mänskliga rättigheter enligt artikel 1 är “Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet”, enligt artikel 7 “Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering” och enligt artikel 23 “Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet” (Förenta nationerna, 2008).
Skyddade personuppgifter
Studiens syfte fokuserar både på kvinnor som lever med skyddade personuppgifter och kvinnor som lever gömd men utan skydd. Därefter presenteras nedan om vilka skydd en person kan få. Om en person lever under hot är det polisen som har ansvaret för att se till att personen ska få ett skydd. När det handlar om skyddade personuppgifter har Skatteverket ansvaret. I Sverige finns det tre olika typer av skyddade personuppgifter. 1:
sekretessmarkering, det betyder att personen får en markering i folkbokföringen.
Markeringen visar att uppgifter om den personen inte ska ges ut utan en särskild prövning.
2: Kvarskrivning som handlar om att personen har kvar sin gamla adress, trots att hen flyttar till en ny ort. Posten kommer då till Skatteverket. 3: Fingerade personuppgifter som betyder att personen får nytt namn och personnummer, alltså en helt ny identitet.
Detta är också det starkaste skydd som en person kan få. För att kunna få skyddade personuppgifter måste personen styrka att hen lever under hot med exempelvis intyg från polisen eller kvinnojour (Barnombudsmannen, 2012).
Vår definition av begreppet gömd
Begreppet gömd definieras ofta som människor som lever gömda på grund av att man saknar identitetshandlingar (Eriksson & Henriksson, 1997). I denna kvalitativa studie har begreppet gömd använts för att beskriva våldsutsatta kvinnor som lever med skyddade personuppgifter och kvinnor som lever gömd men utan skydd.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter av att vara gömd.
● Hur beskriver våldsutsatta gömda kvinnor sin livssituation?
● Vilka känslor upplever de våldsutsatta kvinnorna av att leva som gömd?
Teoretiska utgångspunkter
För att svara på studiens syfte och frågeställningar har vi valt två teoretiska utgångspunkter som benämns som KASAM och radikalfeminism. Nedan presenteras följande teoriers huvudsakliga fokus.
KASAM - Känsla av sammanhang
KASAM står för ”känsla av sammanhang” och är en teori av Aaron Antonovsky (Antonovsky 2005, se Meeuwisse m.fl., 2016, s.194). Känsla av sammanhang handlar om ett förhållningssätt som människor kan ha mer eller mindre i olika situationer. Teorin kan förklaras med tre delar. Den första handlar om en människas inre och yttre värld och på vilket sätt människan förstår den. Den andra handlar om de tillgångar en människa har för att kunna hantera olika krav som ställs från den inre och yttre världen. Den sista delen handlar om känslan av meningsfullhet som människan har i olika livssituationer (Antonovsky 2005, se Meeuwisse m.fl., 2016, s.194). Människor kan exempelvis vara med om svåra perioder i livet men ändå lyckas ta sig igenom det.
Antonovsky menar då att de människorna har stark KASAM. En människa som förstår sin situation kommer enligt teorin ha lättare att klara av den (Antonovsky 2005, se Meeuwisse m.fl., 2016, s.194). Teorin passar till ämnet och kan visa på hur betydelsefullt en känsla av sammanhang kan vara för en människa. KASAM är en viktig teori för att kunna förstå sociala problem som exempelvis gömda kvinnor. Teorin kan hjälpa studiens syfte genom att se hur våldsutsatta gömda kvinnors känsla av sammanhang kan se ut.
Radikalfeminism
Radikalfeminism fokuserar på att betona patriarkatet och handlar om att kvinnor är underordnade männen. Detta visar sig oftast i sammanhang gällande sex och våld, exempelvis vid våld i nära relation och dess konsekvenser (Mattsson, 2015). Enligt radikalfeministisk teori är kvinnor förtryckta i samhället på grund av sitt kön och fokuserar på männens kontroll över kvinnan utifrån olika faktorer. Radikalfeminister menar dock inte att biologiska skillnader ska förnekas. Inom teorin radikalfeminism används ofta begreppet patriarkat som används för att förklara mäns makt och dominans inom alla delar i samhället. Radikalfeminismen menar på att kvinnor blir underordnade männen i olika sociala kontexter på grund av deras kroppsliga olikheter och det i sin tur ligger till grund för alla sociala orättvisor gällande kvinnor (Mattsson, 2015).
Radikalfeminism är en teori som kan användas för att försöka skapa en förståelse för kvinnors utsatthet och hur stark påverkan patriarkatet har i samhället. Teorin kan skapa ett perspektiv på hur gömdheten kan ses som en typ av våld.
Tidigare forskning
Vid eftersökning av tidigare forskning gällande just fenomenet kvinnor som blivit utsatta för våld och därför måste leva gömda är bristande. Ämnet våldsutsatta kvinnor som lever gömda är ett område som har forskats lite på. Vid insamling av tidigare forskning fanns det svårigheter att hitta lämplig forskning gällande kvinnors erfarenheter av att leva gömda. Detta styrker studiens relevans då det tycks finnas en kunskapslucka. Vid sökning av forskning användes olika plattformar som EBSCO, pubmed och Google scholar.
Sökorden som användes var “hidden women”, “abused hidden women” och “gömda kvinnor”.
Våld mot kvinnor
Det finns ett stort mörkertal vid polisanmälningar när man pratar om våld mot kvinnor. I en rapport gjord av Brottsförebyggande rådet (2002) förklaras det dels att cirka 70% av kvinnorna som anmält våld har det begåtts av en man som de haft en nära relation med.
Vidare i rapporten framförs en skattning om att det endast är cirka en fjärdedel av alla brott som faktiskt blir anmälda.
Bristande statistik
Det är svårt att finna offentlig statistik gällande hur många kvinnor som lever gömda.
Enligt journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom lever dock ungefär 800 kvinnor gömda i Sverige. Enligt journalisternas uppskattning ger det en indikation om ett ungefärligt antal av gömda kvinnor i Sverige. Orsaken till att många kvinnor lever gömda i Sverige idag beror ofta på en tidigare våldsam situation som gör att kvinnorna tvingas leva på flykt från en våldsam man (Weigl, 2020).
Skyddad identitet
I en studie om kvinnor med skyddade personuppgifter skriver Weinehall och Jonsson (2009) att det var 11 047 personer i Sverige under 2007 som levde i förhållanden som krävde skydd för personernas säkerhet. Av dessa personer var det 60 procent kvinnor och de gömde sig för män. I studien intervjuas 23 kvinnor som lever gömda och vad för stöd de får. Kvinnorna lever bland annat under hot, har svårigheter att försörja sig och har nästan ingen kontakt med vänner eller familj. Kvinnorna berättar att deras före detta partners som de skyddas ifrån har ett stort kontrollbehov och om de inte får som de vill är de kapabla till att döda. Vidare förklarar kvinnorna att deras före detta partners inte heller kan stå för något de gjort. I studien berättar kvinnorna om upplevelser av händelser när deras säkerhet och skydd har misslyckats. Många av kvinnorna berättar att de inte har något skydd alls och därför ibland inte har ork att gå ut. Vidare i studien förklaras det att om kvinnan som har skydd har ensam vårdnad om sitt barn kan hon exempelvis ändra deras namn. Men har barnet pappans efternamn behövs det enligt personliga namnlagen samtycke från den föräldern. Många kvinnor beskriver att dessa bristande delar i systemet gör att deras före detta partner ofta använder barnen som ett verktyg för att få som han
vill eller information. Det tas även upp många begränsningar och saker som kvinnorna fått gett upp för att kunna leva gömda. Några exempel på vad kvinnorna inte längre kan göra är: äga en bil, köpa hus och låna pengar från en bank. Kvinnorna som lever med allvarliga hot förklarar att de sällan känner sig trygga i offentliga sammanhang, att kvinnorna aldrig kan berätta var de bor, arbetar eller sitt namn. Det är några av saker som dessa gömda kvinnor tvingas tänka på och leva med i sin vardag, att det alltid finns en risk att bli avslöjad eller hittad (Weinehall & Jonsson, 2009).
Hindeberg, Eliasson, Weinehall & Landberg (2009) skriver om olika svårigheter med att leva som gömd kvinna med skyddad identitet. Att leva som gömd kvinna påverkar alla olika men det alla har gemensamt är att dem är utsatta på ett eller annat sätt. Påverkan kan ske både ekonomiskt, socialt, fysiskt eller psykiskt. Det kan innebära en ständig rädsla och oro att bli hittad och att alltid behöva titta sig en extra gång över axeln. Vidare kan det handla om en isolering på grund av rädslan att bli funnen, dålig ekonomi, ett obefintligt socialt nätverk samt olika problem med hälsan. Många kvinnor som lever gömda lider av långvariga fysiska svårigheter i form av depression, självmordstankar, magkatarr, stress och bristande framtidstro. Det finns många kvinnor och barn i Sverige som lever både med skyddad identitet och även många som lever gömda utan skyddad identitet, det är ett mörkertal och det är kvinnorna som är gömda som tillslut blir glömda i samhället. Identiteten suddas ut, släkten finns inte i deras liv längre och vem de en gång var blir tillslut ett minne blott.
Identitet
Exley & Letherbys (2001) skriver i artikeln att alla individer i samhället oavsett kön, etnicitet, ålder eller sexuell läggning har en egen identitet som individen har skapat.
Identitet är en term som skapar trygghet och stabilitet i en människas liv, utan identitet rubbas många saker i en individs liv. När en individ är med om en jobbig händelse i form av exempelvis våld, sjukdom eller dödsfall så rubbas denna trygghet och individen utsätts för svårigheter. Om identiteten rubbas för kvinnan kan det resultera i en svaghet och sårbarhet i följd av flertalet begränsningar utifrån utsattheten att leva gömd eller med skyddade personuppgifter. En kvinna som blir utsatt för våld av sin man vill ofta hävda sig själv och berätta om det för att samhället ska få veta vad som hänt. Samtidigt i denna situation vill kvinnan inte alls berätta om våldet och endast ta avstånd från det direkt.
Orsaken är att en kvinna som blivit utsatt för våld i någon form inte vill bli identifierad som exempelvis “kvinnan som blir slagen” (Exley & Letherbys, 2001).
Tillit till samhället
I boken “Den svala svenska tilliten: förutsättningar och utmaningar” skriver Trägårdh, Wallman Lundåsen, Wollebæk & Svedberg (2013) om hur viktigt tillit till samhället är för att en individ ska känna sig trygg med sin omgivning. En våldsutsatt kvinna som lever gömd har ofta en bristande tillit till samhället just på grund av att kvinnan är rädd att hennes uppgifter eller plats ska röjas och att hon ska bli funnen. Detta leder till att kvinnor som lever gömda ofta undviker sociala sammankomster. Tillit är något som är viktigt för
oss människor och utan tillit blir människor sårbara. Tillit håller samman både vänner, familjer och samhället. Trägårdh et al. (2013) skriver att man brukar tala om ett socialt klister. Den ständiga rädslan får konsekvenser för kvinnan i form av en isolering, det i sin tur leder till långvariga konsekvenser i form av psykiska och fysiska besvär. Därför är det viktig att tro på sin omgivning.
Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskningen som finns fokuserar främst på konkreta konsekvenser, svårigheter att leva med skyddade personuppgifter och hur viktigt tillhörighet samt tillit till samhället är. Studien har relevans då den har ett stort fokus på erfarenheter som känslor och hur de gömda kvinnorna upplever sin situation. En annan del som gör studien relevant är att den ser till både kvinnor som lever med skyddade personuppgifter men även kvinnor som lever gömda men utan skydd. Därefter tycker vi att studien utgör nytta till framtida forskning då studien fokuserar på alla våldsutsatta kvinnor som lever gömda och belyser kvinnornas livssituation.
Tillvägagångssätt och material
I studien består det empiriska materialet av 40 olika berättelser där 15 stycken av dessa har valts ut för en djupare analys. Dessa är publicerade på en sida på internet skrivna av kvinnor som lever gömda. Vid sökningen av berättelserna användes olika variationer
av söktermen ”Gömda kvinnor”.
När vi läste igenom inläggen som fanns publicerad på sidan märkte vi snabbt att det fanns mycket material på en och samma plats. Vi mailade till ägarna som startat sidan och berättade om examensarbetet och studiens syfte. Därefter frågade vi ägarna för sidan om ett samtycke för att använda berättelserna som de publicerat. Ägarna av sidan gav oss samtycke och godkände att berättelserna nyttjades i studien. Kvinnorna har skickat in sina berättelser till sidan och efter det har berättelserna publicerats anonymt. Berättelserna som skickats in är producerade direkt av kvinnorna och ägarna av sidan lägger ut berättelserna i originalformat med undantag om det framkommer uppgifter som ägarna av sidan anser som riskfyllda. Det handlar om uppgifter som skulle kunna avslöja exempelvis kvinnans vistelseort och i ett sånt fall tas den informationen bort.
Enligt Ekman (2018) kan det vara fördelaktigt att använda sig av berättelser som inte är producerade av andrahandskällor. I Ekmans avhandling förklarar hon att berättelser som inte är producerade skapar en annorlunda bild av ett fenomen då personerna inte påverkats av att svara på specifika frågor som i exempelvis intervjuer. Därmed berättar personerna det dem vill och blir inte påverkad av forskaren som intervjuar (Ekman, 2018).
Datainsamling
Innan insamlingen av berättelserna till studien togs etiska överväganden över hur vi skulle få kontakt med gömda kvinnor och få höra deras historier. Med inspiration av Ekmans (2018) avhandling valde vi vid datainsamlingen att söka efter berättelser av gömda kvinnor på internet. Detta eftersom kvinnorna faktiskt lever gömda och vi inte ville riskera att avslöja kvinnornas identitet. Med internet har det kommit många nya positiva möjligheter och vägar att göra forskning och studier på. Det ger bland annat en större möjlighet att göra studier om individer som annars är osynliga i samhället (Ekman, 2018).
Alla berättelserna samlades in i ett dokument. Totalt samlades 40 berättelser in och berättelserna var allt från fyra ord till längre berättelser med cirka 400 ord. Trots att vissa berättelser kunde vara korta så kunde de ge samma känsla och budskap som de längre och mer detaljrika berättelserna.
Urval
Urvalet består av 40 utvalda berättelser från internet som är skrivna av gömda kvinnor. I studien har 15 av dessa berättelser valts ut och sedan analyserats. Vi valde att fokusera
på endast kvinnor då vi anser att det är en kunskapslucka som behöver fyllas. Alla 40 berättelser har vi läst igenom tre gånger. Första gången lästes berättelserna vid insamling och andra gången lästes berättelserna och delades upp i olika teman som framkom. Tredje gången markerades berättelserna var för sig utifrån vilka berättelser som var mest beskrivande och tydliga. Efter detta valde vi tillsammans ut 15 berättelser där det var 10 längre och 5 kortare.
När vi valde berättelserna diskuterade vi tillsammans om varför just den berättelsen skulle vara relevant för studien och var kritiska vid valet. I studien inkluderas både längre och kortare berättelser. Detta för att försöka skapa en känsla och ge ett budskap till läsaren om hur de liknande upplevelser kunde förmedlas på olika sätt. Vi har valt att fokusera på våldsutsatta kvinnor som lever gömda och studien kommer att fokusera på våldsutsatta kvinnor i alla aspekter. Detta då det inte alltid framgår i berättelserna i vilken ålder kvinnorna är, om de är bosatta i Sverige fortfarande samt vilket slags våld de utsatts för.
Analysmetod
Vid analysering av de gömda kvinnornas berättelser var utgångspunkten en narrativ och tematisk analysmetod, där den tematiska analysen är en del av den narrativa metoden (Bryman, 2011). När man pratar om narrativ metod finns det flera olika metoder men det alla metoderna fokuserar på är att studera och tolka berättelser (Larsson, Sjöblom & Lilja, 2008).
Den tematiska analysen har använts för att få en helhet genom att hitta och beskriva olika teman som passar studiens frågeställningar. Detta genom den narrativa analysmetoden
“the HolisticContent Perspective”. Berättelserna har studerats ur ett helhetsperspektiv utifrån den narrativa analysen och med den tematiska analysen för att se på vad personerna faktiskt berättar. Genom denna analysmodell har vi vid bearbetning av berättelserna sökt efter specifika teman genom att analytiskt leta efter meningsfulla mönster, liknande meningar och ord som finns i berättelserna (Lieblich, Tuval-Mashiach och Zilbers, 1998). Då frågeställningarna i studien handlar om de gömda kvinnornas upplevelser och känslor valde vi att leta efter teman som uppmärksammar detta.
Genom analysen identifierades fem olika teman: Besvikelse på samhället, Olika former av rädsla, Att vara på sin vakt, Drömmar om en vardag och Samma man men i olika skepnader. Frågeställningarna besvaras genom dessa teman och stort fokus låg på de beskrivande känslorna då det också var en del av upplevelsen av att vara gömd.
Vi har läst olika gömda kvinnors berättelser som handlar just om deras livssituation, erfarenheter och olika konsekvenser. Som tidigare nämnt har vi genom analyseringen och bearbetningen av materialet fått fram fem olika teman. Detta är just vad narrativ metod handlar om, att hitta olika mönster i människors berättelser om bland annat deras liv och situation. Fokus ligger på helheten och strukturen i berättelserna (Bryman, 2011).
När människor berättar något finns det olika saker som påverkar berättandet som bland annat situationen, orsak, till vem man berättar och hur mycket som personen faktiskt kommer ihåg. Att utgå från en narrativ metod ställer därför större krav på forskaren och hens förmåga att kunna se på vad personen faktiskt vill säga och se på det som passar studiens syfte (Ekman, 2018).
En fördel för oss med en narrativ och tematisk analysmetod är att den gjort det möjligt att studera enskilda människors delade erfarenheter av att vara gömda. Metoden är därför relevant vid analysering av berättelser om gruppers livshändelser som i denna studie.
Fördelaktigt med metoden är möjligheten att studera olika omständigheter gällande kvinnors erfarenheter av att leva gömda (Larsson, Sjöblom & Lilja, 2008).
En nackdel med vår metod är att det att kan finnas vissa risker. En risk kan vara att vi som analyserar berättelserna vid framställningen i studien kan överdriva resultatet på grund av det vi läst. En annan risk skulle kunna vara att analysen blir för detaljerad men risken förminskas eftersom studien inte bygger på intervjuer och därmed har ingen transkribering genomförts och heller ingen analysering av exempelvis olika pauser (Larsson, Sjöblom & Lilja, 2008).
Något som kan ses som problematiskt utifrån att använda redan skrivet material är att personerna som skrivit berättelserna kan ha valt att lyfta fram bara vissa delar och valt att dölja andra. Detta är något som vi funderat över och även diskuterat om tillsammans.
Denna risk finns även med metoden intervjuer, det är omöjligt att veta hur mycket en person väljer att berätta eller vad en person döljer. Det är positivt att använda redan befintligt material då det kan ge en bild av gömda kvinnors erfarenheter och upplevelser.
Detta eftersom de gömda kvinnorna inte varit påverkade av någon annan vid berättandet samt som tidigare nämnt är det etiskt försvarbart då kvinnorna faktiskt lever gömda.
Reliabilitet och validitet
För att mäta en studies kvalité och trovärdighet brukar man mäta det genom två begrepp som kallas för reliabilitet och validitet. Reliabilitet fokuserar på studiens tillförlitlighet och om resultatet i denna studie går att överföra på en annan studie eller kontext (Bryman, 2011). Vidare är nästa begrepp validitet som fokuserar på om studien utformats i syfte att mäta ett specifikt fenomen och om det mäter det som skall mätas.
Det finns olika former av både reliabilitet och validitet. Intern validitet betyder att man mäter det man vill mäta vilket vi bedömer att studien har. Det innebär att man undersöker om en studie är trovärdig genom att se om forskaren har mätt det som skulle mätas och vilket resultat som visat sig (Bryman, 2011). Studien fokuserar på kvinnors erfarenheter av att leva gömd och därmed har vi uppfyllt studiens syfte. Vi bedömer därför att studien har en hög intern validitet och studien har mätt det som avsågs. Vi har beskrivit tillvägagångssättet detaljerat genom att berätta om hur processen gått till vid
datainsamling, analysering av material, urval och resterande steg i processen.
Trovärdigheten i studien har ökat genom att vi detaljerat har förklarat tillvägagångssättet i studien (Bryman, 2011). Dock kan det även finnas brister i studien som gör att den har lägre trovärdighet och en brist kan vara att vi valt att använda oss av publicerade berättelser utan ett informerat samtycke.
Berättelserna har studerats och analyserats av oss och har vid bearbetning inte kontrollerats direkt med kvinnorna så att allt i berättelserna stämmer. Kvinnorna har inte heller haft möjligheten att vidareutveckla sina resonemang. En indirekt kontakt kan därmed leda till eventuella missförstånd som kan påverka resultatet och vi har haft denna svårighet i åtanke under analyseringen av materialet. Vi anser inte att det påverkar studiens trovärdighet. Bedömning görs därmed att studien erhåller en hög intern validitet.
Intern reliabilitet innebär att en studie har producerats av flera forskare och att forskarna gemensamt kommit överens om vad som tolkas utifrån berättelserna. Vi bedömer att den interna reliabiliteten i studien är relativt hög då arbetet med studien har skett gemensamt från början till slut. Under hela skrivande processen och analyseringen av berättelserna har vi tolkat tillsammans för att se att vårt synsätt överensstämmer för att sedan koppla vår tolkning till syfte och frågeställningar (Bryman, 2011).
Extern reliabilitet är ett begrepp som används för att undersöka om en kvalitativ studie kan upprepas. Eftersom studien fokuserar på en social kontext finns det svårigheter att uppnå extern reliabilitet då en social miljö inte går att stanna upp (Bryman, 2011).
Studien fokuserar på personliga berättelser skrivna av kvinnor som lever gömda och därmed är det svårt att upprepa studien och få samma resultat. Det beror på att människor är olika, har olika upplevelser och erfarenheter av att vara gömd (Bryman, 2011). Det går inte att generalisera att alla som lever gömda har samma upplevelser vilket leder till en svårighet att få liknande berättelser igen om studien skulle upprepas. I studien har mönster identifierats genom att kvinnorna som berättat haft väldigt lika erfarenheter och många beskrev i sina berättelser att det känns som att alla gömda kvinnor lever med samma man än fast det är olika män. Detta visar på att studien skulle kunna upprepas till viss del utifrån berättelsernas likhet.
Vi gjorde slutligen bedömningen att reliabiliteten är hög då studien endast baseras på direkta berättelser. Berättelserna har inte genomgått flera personer och har inga andrahandskällor samt att de inte heller har blivit producerade av någon annan än kvinnorna. Svårigheter vid andrahandskällor som vid en intervju kan vara att journalisten väljer att styra kvinnan och syftet är i sin tur inte baserade på frågor som passar vår studie utan journalistens syfte. En styrka med att använda sig av publicerade berättelser i denna studie är anledningen av vårt ämne, eftersom kvinnorna i studien är våldsutsatta kvinnor som lever gömda och är en utsatt grupp.
Extern validitet handlar däremot om hur resultatet i studien är överförbart till andra liknande situationer (Bryman, 2011). Att överföra studiens resultat på andra situationer
där gömda människor förekommer kan vara svårt då alla människor gömmer sig av olika anledningar. Extern validitet går även att använda vid generella synsätt som erfarenheter av våld, orsak till att vara gömd eller könsrollen som kvinna (Bryman, 2011). I studien går vissa delar av resultatet att applicera på andra situationer där gömda människor innefattas, dock är studien svår att överföra då den specifikt riktar in sig på våldsutsatta gömda kvinnors erfarenheter. I sånt fall skulle vissa delar förmodligen gå att applicera på situationer där kvinnor blir utsatta för våld och en annan del på kontexten av att vara gömd.
Etiska överväganden
Vid studiens genomförande har de fyra etiska kraven: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet tagits i beaktning (Bryman, 2011). Ämnet för studien är väldigt känsligt och kan göra att kvinnor blir utsatta för en viss risk. För att minimera risken för kvinnorna så har studien baserats på redan skrivna berättelser som är anonyma. Därigenom har kvinnorna själv valt att berätta sin historia och är anonyma vilket i sin tur gör det svårt att identifiera kvinnorna. Det är därför etiskt försvarbart att studien baseras på redan skrivna berättelser online. Därmed är kvinnorna skyddade och det finns ingen risk att studien avslöjar deras identitet eller vistelseort. Om studien istället hade baserats på intervjuer med kvinnorna så hade riskerna ökat drastiskt.
Ett etiskt dilemma är att använda sig av berättelser från nätet då kvinnorna i berättelserna är anonyma. Anonymiteten gör det svårare att kunna fråga upp eller få hela berättelsen då kvinnorna valt vilka delar de vill berätta. Detta leder till att kvinnorna inte blir påverkade av en intervjuare som kan välja hur frågorna ställs eller riktas. Vid en intervju kan den som har ansvar göra så att kvinnan råkar säga för mycket som i sin tur kan utsätta kvinnan för en risk. Vidare har inte kvinnorna valt att deras berättelser ska delta i studien men när de valde att publicera sina berättelser var de medvetna att de kommer att läsas.
Berättelserna som använts i studien är hämtade från en sida på internet. För att minska risken att avslöja kvinnornas identitet har vi valt att utesluta namnet på sidan och hänvisning till den utifrån berättelsernas känsliga karaktär. Vi anser det etiskt försvarbart att inte namnge sidan eftersom det kan skapa fler risker än nytta.
Informerat samtycke innebär att individen ger sitt godkännande att medverka i studien och får utförlig information gällande studiens syfte innan deltagande (Etikprövningsmyndigheten, u.å.). Det är inte möjligt att inhämta ett informerat samtycke från kvinnorna på grund av deras situation av att leva gömd (Ekman, 2018). Istället har det inhämtats ett informerat samtycke från ägaren för sidan att berättelserna som publicerats får användas i studien. Studien riskerar inte att skada de enskilda kvinnorna genom att ingen direkt kontakt tas eller information ges till kvinnorna gällande studien.
Informationen som de gömda kvinnorna delat med sig av i sina berättelser är svåra att finna på annat sätt just på grund av att de är gömda. Det finns svårigheter att hitta våldsutsatta gömda kvinnor som är villiga att delta i en intervju och samtidigt vara säker
på att studien inte riskerar deras säkerhet. Därför bedömer vi att det empiriska underlaget på nätet är viktigt att ta vara på i forskningssyfte och tillförande av viktig kunskap.
Gömda kvinnor är glömda kvinnor och är därmed en grupp i samhället som är svår att komma i kontakt med, de finns där men de syns inte. Det är därför etiskt försvarbart att genomföra studien trots brist på informerat samtycke. Under studiens process har det gjorts en avvägning mellan studiens risk och nytta. Att informera kvinnorna i berättelserna kan ge upphov till större risk än vad brist på informerat samtycke kan (Vetenskapsrådet, 2017). Vi bedömer att vår studie kan tillföra ny kunskap och nytta till socialt arbete och till samhället.
Metoddiskussion
Resultatet i studien bygger på 40 olika berättelser där 15 av dessa har valts ut för en djupare analys. Materialet till studien har insamlats via en sida på internet där vi har läst publicerade berättelser på och sedan valt ut de berättelser som lämpar sig med studiens syfte.
Användning av redan publicerade berättelser från nätet är ett material som kan ses som okonventionellt. Berättelserna som vi har valt att använda är skrivna av kvinnorna direkt och därmed skrivna i första hand, de har endast blivit producerade av kvinnorna själva innan ägaren på sidan publicerat dem. Berättelserna som publiceras är helt avidentifierade när de läggs ut på sidan. Alla berättelser undertecknas alltid med “/en gömd kvinna”
vilket gör att det blir svårare att spåra de gömda kvinnorna. Genom hela analysarbetet med berättelserna har vi haft risk och nytta i åtanke. Vid analyseringen har alla berättelser som skulle kunna innebära någon form av risk för kvinnorna uteslutits ur studien.
En svårighet med att använda berättelser från nätet kan vara att någon annan redan har analyserat materialet och valt vilka delar som ska publiceras, vilket kan påverka tillförlitligheten. Till en början var tanken att använda både direkta berättelser och indirekta berättelser i form av artiklar skrivna om gömda kvinnor. Vi tog beslutet att endast använda oss av direkta berättelser skrivna av de gömda kvinnorna. Detta för att uppnå en stark tillförlitlighet då kvinnorna själva valt vad de vill berätta utan någon indirekt påverkan från exempelvis en journalist. Därmed har kvinnorna själv gett ett indirekt samtycke att berättelserna får läsas och kvinnorna har även självständigt valt vilka delar de vill berätta.
Det är etiskt försvarbart att använda sig av publicerade berättelser på nätet för att minska risken att utsätta kvinnan för någon form av risk (Vetenskapsrådet, 2017). Att istället använda en metod som innefattar intervjuer ger direkt upphov till fler risker då kvinnorna som lever gömda istället blir synliggjorda.
Det är etiskt fördelaktigt att använda redan publicerade berättelser på nätet eftersom ingen direktkontakt behöver tas med kvinnorna. Därmed minskar studien att bidra till psykologiska obehag och studien riskerar inte heller att identifiera de gömda kvinnorna.
Genom att använda redan publicerat material har studien förminskat risken att kvinnornas identitet avslöjas. Svårigheter som kan uppkomma med studien är bristen av informerat samtycke (Vetenskapsrådet, 2017) samt att det inte gått att kontrollera materialet i efterhand för att se att berättelserna uppfattas korrekt. Ett bortfall i studien som går att identifiera är svårigheten att få spridning på de gömda kvinnornas ålder då det aldrig framgår i berättelserna.
Arbetsfördelning
Under hela arbetets gång har vi tillsammans arbetat med materialet och diskuterat förbättringsområden. Arbetet är utarbetat gemensamt i största mån men för att effektivisera arbetet har Emma haft det huvudsakliga ansvaret för inledningen och Ronja har haft ansvar för metoddelen. Oavsett uppdelningen till en början så har allt material slutligen genomarbetas tillsammans så att båda parter varit lika delaktiga. Tillsammans har vi hjälpts åt att utforma ett syfte och frågeställningar som ska uppfylla syftet, vidare har vi även tillsammans analyserat materialet och formulerat slutsatser.
Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet som vi fått fram genom de berättelserna som insamlats. Resultatet kommer att presenteras i en löpande text och kategoriseras utifrån teman. För att stärka resultatet av berättelserna kommer även citat från berättelserna att presenteras kontinuerligt genom hela avsnittet. Det bearbetade materialet som har lästs igenom flertalet gånger och analyserats blev tillslut fem huvudsakliga teman som ligger till grund för studiens resultat. Teman som identifierats i berättelserna är följande
“Besvikelse på samhället”, “Olika former av rädslor”, ”Att vara på sin vakt “Drömmar om en vardag” och “Samma man men i olika skepnader”. Nedan presenteras resultatet av berättelserna med rubriker under vartdera temat för att skapa en bättre översikt.
Besvikelse på samhället
Ett genomgående tema i kvinnornas berättelser var en besvikelse på samhället. De gömda kvinnorna beskriver en frustration av hur systemet ser ut och de låga straff som deras tidigare partner får. Många av kvinnorna som lever gömda beskriver liknande åsikter om att rättssystemet inte är utformat till att passa både kvinnor och män. Många uttrycker en uppgivenhet om att svenska rättssystemet målar upp kvinnor som mindre värda trots ett demokratiskt och jämställt land. Många av de gömda kvinnorna beskriver att denna besvikelse också skapar en bristande tillit till samhället. Citatet nedan belyser detta:
Mitt och barnens liv kommer fortsätta som gömda utan en identitet och utanför samhället i ett land jag en gång var stolt att tillhöra. Idag har jag ingen tillit eller stolthet alls. Känner mest hopplöshet och besvikelse. /En gömd kvinna
Det handlar om kvinnornas svårigheter att känna tillit till samhället och sin omgivning.
En del av de gömda kvinnorna i berättelserna beskriver att de upplever sin tillvaro som ett fängelse utan galler. Vidare berättar några av kvinnorna om upplevelsen av att männen som utsatt dem för våld fortsätter att leva sina liv som vanligt och oftast utan några konsekvenser. En kvinna berättar vidare om sina erfarenheter av att leva som gömd kvinna, hon beskriver hennes besvikelse på samhället som inte tar hand om brottsoffren genom att låta dem utsatta leva som gömda i samhället. Kvinnan beskriver vidare hur livet som gömd går att jämföra med våldet som hon tidigare upplevt. Att leva i en våldsam relation med isolering går att jämföras med att leva som gömd kvinna och att istället isoleras av samhället. Citatet nedan belyser detta:
Jag tror att dessa missförhållanden måste komma fram. Att vi som är brottsoffer ska lida medans förövarna är fria. Att lämna en våldsam relation och sedan hamna i precis samma våld var fruktansvärt. Privata aktörer styr allt med pengar och makt /En gömd kvinna
En av kvinnorna som lever gömd beskriver sin besvikelse på samhällets sätt att hantera kvinnors utsatthet. Kvinnan berättar om känslorna och tankarna de genomgått varje dag och om politikerna hade gått i deras skor kanske de hade fått ett annat synsätt på
problemet. En känsla av besvikelse är något som många av de gömda kvinnorna har gemensamt och som de beskriver ger en känsla av att leva som flyktingar i sitt eget land.
Känslor är individuella och alla gömda kvinnor har gått igenom olika upplevelser men i slutändan beskriver alla sina erfarenheter av att leva gömd som liknande. Känslor av besvikelse som inte går att sudda ut. Citatet nedan beskriver den känslan:
Vi lyssnade på er politiker när ni talade om våld mot kvinnor på Forum och salen var tom.
Besvikelse var vad vi kände. Om ni kände dom känslorna, tänkte dom tankarna och såg vad vi ser under en dag hade era tal låtit annorlunda och platserna i salen fyllda. Vi önskar att få bli kallade för våra namn. Varför ska vi leva som flyktingar i vårat egna land? Hjälp oss att synas och höras! Ge våran önskan en röst. /En gömd kvinna
En kvinna berättar om hur samhället glömmer bort dem och utåt sett tar samhället hand om kvinnor som lever gömda men samtidigt är det ingen aktör inom samhället som hjälper de gömda kvinnorna. Kvinnorna berättar om den ständiga väntan att få synas och väntan att samhället ska komma med en lösning på problemet. Under tiden beskriver kvinnorna sina känslor av besvikelse och hur de lever som både gömda och glömda.
Citatet nedan belyser den känslan:
Varför glömmer man bort oss som än väntar på att samhället ska komma på en lösning som ni så gärna påtalar men inte vågar röra i? /En gömd kvinna
I många av berättelserna framkom det om ett missnöje gentemot systemet och samhällets hjälp. Det är begränsningar och konsekvenser som kvinnorna får i en situation där de är offer och i en utsatt position. Många av de gömda kvinnorna har tvingats lämna sina hem och sin familj för att börja om på en helt ny ort men utan någon kontakt till personerna från sitt förra liv. Citatet nedan belyser den känslan:
Jag kan inte vistas på den plats mamma bor. Det är isåfall med fara för mitt liv, på egen risk jag åker dit. Detta har jag att tacka systemet för, som aldrig vill låsa in förövarna. Så vi kvinnor aldrig ska kunna gå säkra, jag lever i ett fängelse utan galler /En gömd kvinna
Känslor av besvikelse blir ännu mer påtagliga när en del kvinnor upplever sig ha samma skyldigheter i samhället, samtidigt som de inte känner att de har några rättigheter. I citatet nedan berättar en kvinna att livet med skyddade uppgifter leder till hinder i arbetslivet där det skapar stora svårigheter att skaffa ett jobb. Kvinnan skriver i sin berättelse om att hon måste meddela sin arbetsplats om hon har skyddade uppgifter då det innebär risker för övriga medarbetare, det i sin tur leder till en risk för kvinnan att stå utan jobb. Livet blir aldrig likadant som gömd och citatet nedan, och som bär på en tydlig bitterhet mot samhället i stort, belyser några av svårigheterna:
Oh nej, jag är inte bitter. Jag är så ledsen över att vi inte har samma rättigheter och möjligheter som alla andra. Att vi betalar för våldet vi har utsätts för och förtrycket denna skyddsstämpel medför. Men vad gör man, när man inte räknas som folk. /En gömd kvinna
En kvinna med god utbildning och erfarenhet har inte samma möjligheter till arbete på grund av skyddet hon lever under och tidigare partnerns fortsatta kontroll över kvinnan trots att kvinnan lämnat och lever gömd. Minskad möjlighet till arbete leder till minskad möjlighet till inkomst som i sin tur gör att många av kvinnorna lever under hårt pressade ekonomiska förhållanden. Sammantaget kan vi se att temat besvikelse på samhället ger en begriplig bild av hur de gömda kvinnorna upplever samhällets sätt att hantera problemet.
Olika former av rädslor
Ett genomgående tema i kvinnornas berättelser var olika former av rädslor. Rädslan beskrivs dock från olika perspektiv. Några exempel på hur rädslorna kan uttryckas är att känna en rädsla för att lämna deras före detta partner och rädslan av att bli dödad om kvinnan lämnar. En annan rädsla som beskrivs är den ständiga rädslan, en rädsla som följer med och har blivit en del av vardagen för de gömda kvinnorna. I en av berättelserna blir detta tydligt:
Rädslan har blivit vår vardag. Jag har kommit till acceptans att det är så här vårt liv ser ut.
Men mitt hjärta gråter för mina barn. Mina barn fick betala det högsta priset... Det kostade
deras barndom... /En gömd kvinna
När man pratar om rädslan berättar många av kvinnorna om rädslan av att inte våga anmäla. Denna rädsla kan grunda sig i många saker men något som framkommit i dessa berättelser är straffen och trots anmälningarna så leder inte det till något. Erfarenheterna av att leva som gömd kvinna är många men alla tar sig i uttryck på olika sätt. En känsla som driver vidare utifrån tidigare omständigheter med våld och en rädsla att bli utsatt för samma sak igen. Känslan av rädsla kan skapa ytterligare svårigheter i vardagen som kan leda till olika begränsningar. Citatet nedan ger exempel på känslan:
Han sa att han kommer se till att jag förlorar allt och då kommer jag komma tillbaka till honom /En gömd kvinna.
Sammanfattningsvis kan vi se att rädslor är en känsla som är återkommande i samtliga av de våldsutsatta gömda kvinnornas berättelser. Känslan av rädsla tar sig dock i uttryck på olika sätt hos kvinnorna.
Att vara på sin vakt
Ett genomgående tema i kvinnornas berättelser är att vara på sin vakt som visar sig på olika sätt för kvinnorna. Utöver konsekvenser som drabbar vardagen i form av ekonomi, arbetsliv och det sociala nätverket påverkas också kvinnornas psykiska och fysiska hälsa av att vara gömd. Att leva som gömd gör att kvinnan ständigt är på sin vakt och det i sin tur kan ge konsekvenser. Många av kvinnorna lämnar hela sitt liv som innefattar familj, vänner, bostad och arbetsplats och det kan ofta leda till svårigheter för många. Utöver det
kan många kvinnor ha en ständig känsla av att behöva vara på sin vakt. Citatet nedan beskriver denna känsla och upplevelse:
Vid ett tillfälle under den mest hemska perioden så försvann mitt minne. Jag hade jättesvårt för att komma ihåg saker och ting. Vid ett tillfälle när jag var på en vårdcentral så kom jag inte på mitt yngsta barns personnummer... Jag skämdes och kände mig som en usel mamma som kunde glömma barnets personnummer! Vid långvarig stress utarmas kroppen på vitaminer, mineraler och fettsyror vilket kan leda till näringsbrister och dåligt minne. /En gömd kvinna
Kvinnorna som lever gömda berättar om olika händelser som har skapat djupa sår både psykiskt och fysiskt. Det är lätt att glömma bort vad kvinnorna som lever gömda har genomlidit. Vidare berättar kvinnan om att posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) inte godkänns som sjukdom trots utfärdat läkarintyg och att det i sin tur har lett till att kvinnan inte är berättigad någon inkomst via Försäkringskassan. På grund av sjukdomen kan kvinnan i dagsläget inte arbeta och blir lidande dels genom syndromet och bristen på inkomst.
Sammantaget kan temat att vara på sin vakt en vara en förklaring på kvinnornas upplevelser av att leva som gömd kvinna. Detta visar sig i form av olika fysiska och psykiska besvär som påverkar vardagen.
Drömmar om en vardag
Ett genomgående tema i kvinnornas berättelser var drömmar om en vardag. De gömda kvinnorna beskriver en känsla av att vara fångad och leva i ett sorts oönskat liv. Något som framträdde i berättelserna var att kvinnorna ofta beskrev drömmar om vardagliga saker och sådant som andra människor helt enkelt tar för givet. Något som framkom i många av berättelserna var den rådande situationen med Covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2019) och att vara ovetandes om när man skulle få se sin familj igen. Denna ovisshet är något som människor som inte lever gömda också fått ta del av nu under pandemin. Känslan av att inte veta när man får se sina nära och kära igen. Många har beskrivit pandemin och isoleringen som en stor ensamhet och är trötta på att leva under dessa förhållanden. Men för de gömda kvinnorna framstår ett sånt här stadium som vardagen. Att efter varje gång du träffat din familj inte ha vetskapen om när du får krama om de igen eller om du någonsin kommer få träffa dem igen. Citatet nedan ger exempel på den känslan:
Sitter och tittar ut genom fönstret. Tårarna rullar ner för kinderna. Jag ser bilen lämna parkeringen, ser den försvinna bakom kullen. Min älskade mamma har varit på besök. Nu är hon borta bakom kullen. Vet inte när vi kan ses nästa gång. Eller om vi ses. Hennes hälsa är inte helt hundra /En gömd kvinna.
Flera av de gömda kvinnorna verkade befinna sig i denna ofrivilliga ensamhet hela tiden och kunde istället ha drömmar om hur sitt liv och sin vardag såg ut tidigare. Citatet nedan belyser denna känsla:
Jag drömde att jag hjälpte honom att städa, flytta på några saker han inte kunde lyfta själv.
Vi satt tillsammans vid tv:n och samtalade. Han berättade att min faster och farbror hälsade.
Han hade talat med dem på Skype. Alla mådde bra. Pappa mår också bra, men han är helt ensam. Isolerad i Corona. Han tillhör en riskgrupp. I drömmen kom min vän, hon lovade mig att hälsa på pappa, att ta hand om honom. Att jag inte skulle oroa mig. Då ringde larmet.
Dags att gå upp, och inse att detta bara var en dröm. En önskan. En önskan som kanske aldrig kan bli verklighet. /En gömd kvinna
Många av kvinnorna beskriver det som att deras vardag är en mardröm de aldrig vaknar ur. Kvinnorna som lever gömda berättar om känslan av att sitta fast och många beskriver sin situation som ett nytt och oönskat liv. Kvinnorna beskriver samma känsla som att vakna ur en mardröm för att sedan inse att mardrömmen fortfarande pågår. Citatet nedan kan beskriva känslan:
Jag HATAR att den person som gjort mig mest illa (som är en man) går fritt och lever livet samtidigt som vi lever gömda och plågas av vårat förflutna. Jag drömmer hela tiden om mitt tidigare liv och när jag vaknar är jag förkrossad. Jag oroar mig också om framtiden. Jag vill inte leva gömd för evigt. Jag vill inte att offren ska straffas ytterligare. Det är nog. Jag hoppas att det ni gjort och att min historia kan bidra till en förändring. Tack, jag hoppas vi en dag lever fria, som vi förtjänar. /En gömd kvinna
Sammanfattningsvis går det att säga att temat drömmar om en vardag visar på gömda kvinnornas upplevelse och känsla av att befinna sig i oönskad nuvarande vardag och en saknad av hur den såg ut innan de hade träffat sin före detta partner och som en följd av det, behövde leva sin vardag som gömda.
Samma man men i olika skepnader
Ett genomgående tema i många av kvinnornas berättelser var en upplevelse och känsla av att ha levt med samma man men i olika skepnader. Många av kvinnorna förklarar att de fick en känsla när de läste hur andra kvinnor beskrev olika män. En känsla av att männen som utsatt kvinnorna har många likheter som exempelvis tillvägagångssättet de använder sig av. Många av gömda kvinnorna förklarar att de känner igen sig i hur männen beter sig, pratar och möter exempelvis polis och socialtjänst. Citatet nedan belyser denna känsla:
Har länge funderat på om dessa förövare följer nån slags handbok. Och det verkar som om den handboken är samma för dem alla. De gör och säger samma saker hos socialtjänsten, polisen med flera. /En gömd kvinna
En annan gömd kvinna berättar om likheten av nedbrytningen som andra kvinnor beskriver och som beskrivs i relation till deras förhållande till våldsutövande män.
Kvinnan förklarar att det finns en känsla av att alla gömda kvinnor har levt med samma man. Samma man men att han gestaltas olika. Beskrivelsen av mannen är att han till en början är väldigt trevlig och vältalig men många beskriver att deras sanna jag kommer fram när mannen och kvinnan är ensamma. En kvinna beskriver nedan detta:
Ibland känns det som om vi utsatta levde med samma man... Tillvägagångssättet att bryta ner en kvinna är skrämmande lika. Samma man men i olika skepnader... Dessa män finns i alla samhällsklasser. Ofta är dom också väldigt charmiga och vältaliga. Det är oftast när du stänger dörren som dom visar sitt riktiga jag… /En gömd kvinna
Sammantaget går det att se i temat samma man men i olika skepnader att männen som de våldsutsatta kvinnorna lever gömda ifrån beskrivs väldigt lika när det gäller exempelvis nedbrytningsprocess och männens personlighet utåt sett. Det finns en känsla bland många av de gömda kvinnorna att andra kvinnors beskrivning av deras män är liknade till deras egna upplevelser.
Analys och diskussion
Den första frågeställningens syfte är att besvara hur våldsutsatta kvinnor som lever gömda beskriver/upplever deras livssituation. Den andra frågeställningens syfte är att besvara vilka känslor de våldsutsatta kvinnorna beskriver. Nedan följer en analys av de våldsutsatta gömda kvinnornas berättelser. Slutligen analyseras fenomenet nedan utifrån KASAM och ett radikalfeministiskt perspektiv
Gemensamt i många berättelserna är en besvikelse på samhället och den hjälp som de gömda kvinnorna inte får. Det studien påvisat är att kvinnorna upplever sin tillvaro och förklarar den i termer av ett fängelse, men utan galler. Tidigare forskning (se Hindeberg m.fl., 2009) visar också att leva som gömd kvinna innebär en stor risk då kvinnan gömmer sig för en före detta partner som på något sätt kan skada henne. En risk kan exempelvis vara att kvinnan kan bli dödad om före detta partner hittar henne. Många kvinnor väljer att undvika sociala sammankomster och har på grund av rädslan svårt att skapa ett nätverk som kan bidra till ökad trygghet och välbefinnande. Att leva som gömd kvinna kan även många gånger leda till brister i både miljö, ekonomi och sociala nätverk (Hindeberg m.fl., 2009).
Mardrömmar är något som många av de gömda kvinnorna berättar om, mardrömmar som kan relateras i över hur deras verklighet faktiskt ser ut. Känslan av att vakna ur en mardröm men sedan upptäcka att den verkliga mardrömmen fortfarande pågår.
Mardrömmar som går att dra paralleller med till rädslan som beskrevs i första temat.
Gömda kvinnor lever under enormt stressade och pressade förhållanden som lämnar sina spår. En ständig rädsla sätter ofta sitt spår på olika sätt och många gånger leder det till depression och ångest (NCK, 2014). De gömda kvinnornas beskrivelse av mardrömmarna kan även tolkas som en form av psykologiskt våld. Gömda kvinnor måste ständigt vara på sin vakt eftersom de faktiskt är gömda.
Det framstår också som att det psykiska våldet stannar kvar trots att kvinnorna inte längre lever med deras våldsutövare. Det fysiska våldet finns i många olika former men beskrivs däremot inte i samma utsträckning. Det psykiska våldet å andra sidan, tas mer frekvent upp i de gömda kvinnornas berättelser och uttrycker sig också på olika sätt. Det går att tolka att många gömda kvinnor genom sina berättelser beskriver att det går att leva med det fysiska våldet men att det psykiska våldet är det som bryter ner kvinnan till största del. Det psykiska våldet finns med från början i relationen och följer med kvinnan efter uppbrytningen och oftast resten av livet.
Många gömda kvinnor beskriver även en ofrivillig ensamhet vilket går att koppla till teorier om KASAM - känsla av sammanhang. Teorin handlar om att förstå sammanhang och se helhetsbilden på både personens inre och yttre verklighet. En känsla av ofrivillig ensamhet är något som kan minska en persons KASAM (Zingmark, 2019). Det går att förklara de gömda kvinnornas KASAM på ett annat sätt också.
Känslor av sammanhang eller snarare brist på sammanhang är något som är centralt i berättelserna och känslorna kan ses som en förklaring till de begränsningar som många gömda kvinnor beskriver. Ett exempel är känslan att kunna gå till en affär. Gömda kvinnor kan besöka en affär men känslan av att de inte vågar besöka affären gör att de begränsas i vardagen. En del av kvinnorna beskriver detta som risker som grundar sig i känslor, en känsla av att bli funnen eller en känsla av rädsla.
Det framstår som att leva som gömd kvinna påverkar flera olika delar i kvinnornas vardag, något som är en självklarhet för någon annan blir enorma hinder för de gömda kvinnorna. Trots den svåra vardagen som de gömda kvinnorna ofta har tar de sig igenom den och fortsätter att leva. Detta går tvärtemot tidigare analys och visar att många av kvinnorna även känner ett starkt KASAM. De förstår situationen som de befinner sig i och har därför lättare att klara av den (Meeuwisse m.fl., 2016). Kvinnor som lever gömda förhåller sig till exempel till de skyldigheter som de flesta människor har i form av att jobba för att kunna betala räkningar, handla mat, ta lån och skjutsa barnen till skola och kompisar. Skillnaden är att alla dessa små sysslor i vardagen blir stora projekt, planering av hur handling ska gå till för att minska risken att bli upptäckta samt hur jobbansökningar ska konstrueras för att inte röja kvinnans identitet. Livet som gömd handlar om en ständig oro och att aldrig känna sig trygg i sitt hem, sin stad eller den vardag man lever i.
Radikalfeministisk teori har stort fokus på förtryck mot kvinnor, fokus i teorin är på det sexuella våldet, kvinnomisshandel samt mäns kontroll över kvinnor i hemmet. Enligt radikalfeminister kan man se familjen som en spegel där kvinnan blir beroende av sin partner på grund av exempelvis ekonomi (Millett, 1971). Kvinnan hamnar i en beroendeställning till sin partner och detta kan ses om en del av patriarkatet där mannen fortsatt dominerar kvinnan (Mattsson, 2015). Kvinnorna som tvingas gömma sig upplever många svårigheter och konsekvenser som påverkar deras fysiska och psykiska mående. Med utgångspunkt i radikalfeministisk teori kan man se gömdheten som en förlängning av ett patriarkalt förtryck genom att mannen fortfarande utövar sin makt över kvinnan och därmed fråntar kvinnan sin frihet.
Radikalfeministisk teori går att koppla till makt som är en stor del av patriarkatet, känslorna som kvinnorna beskriver i sina berättelser går att tolka som en fortsatt närvaro från mannen som kan påminna kvinnorna om hot och våld. Ur ett radikalfeministiskt perspektiv utövar därmed mannen fortfarande en form av våld över kvinnan genom sin osynliga makt, detta kan efterliknas som en form av patriarkat (Tollin & Törnqvist, 2005).
En intressant upptäckt i arbetet med de gömda kvinnornas berättelserna var att det framkom att kvinnorna hade en känsla av att ha levt tillsammans med samma man. De gömda kvinnorna förklarar att de kunde känna igen männen som andra kvinnor beskrev i sina berättelser i form av exempelvis liknande nedbrytningsprocess. I en studie om kvinnor med skyddade personuppgifter intervjuas 23 kvinnor som lever gömda. I deras berättelser framkommer det likheter mellan deras beskrivelse av före detta partners kontrollbehov och vad kvinnorna tror att de är kapabla till (Weinehall & Jonsson, 2009).
Det går att tolka som att många av de våldsutsatta kvinnorna som lever gömda beskriver liknande före detta partners och har liknande erfarenheter av hur våldet ter sig.
Många av kvinnorna beskriver i sina berättelser om olika svårigheter att leva som gömd, de beskriver känslan av ständig rädsla samt både fysiska och psykiska svårigheter. Det går här att dra en parallell med tidigare forskning (se Hindeberg m.fl., 2009) som menar att alla kvinnor som lever gömda påverkas olika. Men något som alla kvinnorna har gemensamt är att de alla är utsatta på något sätt. Det kan var både ekonomiskt, socialt, fysiskt eller psykiskt.
I en rapport gjord av Brottsförebyggande rådet (2002) framkommer det att endast en fjärdedel av alla brott som gäller våld mot kvinnor blir anmälda. Det stora mörkertalet går att koppla till kvinnornas rädsla inför att anmäla. En del av de gömda kvinnorna skrev att känslan av rädsla grundar sig i att anmälningar oftast inte leder till något straff. Detta går att se som ett samband mellan kvinnornas känsla av rädsla och det stora mörkertalet för våld mot kvinnor.
Våldsutsatta gömda kvinnor har ofta en bristande tillit till samhället, det i sin tur förklaras i tidigare forskning (se Trägårdh m.fl., 2013) som poängterar att brist på tillit till samhället kan leda till att kvinnorna förlorar det sociala nätverket, då kvinnorna ofta väljer att undvika sociala sammankomster. Det kan i sin tur leda till en ofrivillig isolering som kan skapa psykiska och fysiska besvär. I berättelserna beskriver vissa kvinnor sin situation som ett fängelse utan galler, en besvikelse på samhället och sin omgivning.
Många av kvinnorna jämför även den isolering och våld som de upplevt tidigare med att leva som gömd. Att istället för att isoleras av sin före detta partner isoleras kvinnorna nu av samhället. En bristande tillit till samhället kan leda till isolering och det i sin tur kan leda till förlorad kontakt med vänner och familj.
En känsla som många kvinnor beskriver i sina berättelser är känslan av att de lever i en mardröm som aldrig tar slut. Kvinnorna beskriver sin situation som brist på frihet och det i sin tur har lett till ett nytt och oönskat liv. Känslan som kvinnorna beskriver är som att vakna ur en mardröm och inse att mardrömmen fortfarande pågår. Detta går att koppla till tidigare forskning (se Exley & Letherbys, 2001) som menar att identitet är en viktig del i en individs liv och om identiteten rubbas kan det leda till en svaghet eller sårbarhet.
För många rubbas identiteten vid svåra händelser som exempelvis vid våld i nära relation.
Det i sin tur kan leda till att friheten minskar på grund av att kvinnan måste starta ett nytt liv som gömd. Det kan genom tidigare forskning tolkas som att den gömda kvinnans identitet kan komma att rubbas.
Enligt en studie gjort av nationellt centrum för kvinnofrid är kvinnor som blivit utsatta för olika typer av våld i högre grad haft smärta i axlar, nacke, känt yrsel samt haft återkommande magbesvär än kvinnor som inte blivit utsatta. Riskbruk av alkohol och självskadande handlingar är också vanliga symptom efter att ha blivit utsatt kontinuerligt för våld. Utöver detta får det inte glömmas bort det grova våldet som skapar konsekvenser i framtiden, det grova fysiska våldet som tar sig uttryck genom i blåmärken, brutna
