Resultatet av denna studie är viktig för framtida forskning för att kunna fylla kunskapsluckan gällande denna sorts problematik i samhället. Studien är relevant för yrkesverksamma inom socialt arbete för att de ska få en bredare förståelse för hur viktigt det är att de gömda kvinnorna inte blir glömda. Den framtida forskning kan påverka på så sätt att gömda kvinnor uppmärksammas och kan ge mer kunskap om ämnet till samhället, organisationer och personer. En intressant framtida forskning hade varit en studie gällande vilket stödarbete som finns för våldsutsatta gömda kvinnor och om det
implementeras inom socialtjänstens verksamhet.
Då det inte finns någon kartläggning om hur det ser ut för kvinnor som lever gömda idag hade en annan framtida forskning kunnat vara att studera samt kartlägga gömda kvinnors livssituation i Sverige. Motion (2020/21:2110) skriver att det krävs en kartläggning av hur systemet fungerar för att gömda kvinnor ska få rätt hjälp och för att kunna stärka deras skydd samt levnadsvillkor.
Genom hela studien har vi upplevt svårigheter att hitta lämplig forskning gällande just våldsutsatta gömda kvinnor i samhället. Ett förslag på framtida forskning skulle kunna vara en kvantitativ forskning för att se hur många kvinnor som faktiskt lever gömda i samhället, i form av en kartläggning eller statistisk undersökning. Detta för att skapa en bredare översikt.
Avslutningsvis är det viktigt att belysa de våldsutsatta gömda kvinnornas så att de inte glöms bort. Ingen individ ska dömas till ett liv i utanförskap, de gömda kvinnorna lever som frihetsberövande på obestämd tid. Att vara gömd i dagens samhälle innebär att man inte har någon framtid och kvinnorna betalar med sitt liv för ett brott som någon annan begått. De kvinnor som klarar sig undan våldet blir istället undanstoppade på hemlig ort och de gömda kvinnorna kan riskera att bli glömda kvinnor.
Referenslista
Barnombudsmannen. (2012). Oskyddad. Stockholm: Barnombudsmannen Bryman. A (2011). Samhällets vetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Brottsförebyggande rådet (2019). Tystnadskulturer. En studie om tystnad mot
rättsväsendet. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Brottsförebyggande rådet (2009). Våld mot kvinnor och män i nära relationer: våldets
karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet (2015). Det dödliga våldet i Sverige 1990–2014: En
beskrivning av utvecklingen med särskilt fokus på skjutvapenvåldet. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet. (2002). Våld mot kvinnor i nära relationer. En kartläggning. Rapport. 2002:14.
Exley, C., & Letherby, G. (2001). Managing a Disrupted Lifecourse: Issues of Identity and Emotion Work. Health: An Interdisciplinary Journal for the Social Study of Health,
Illness and Medicine, 5(1), 112–132. https://doi.org/10.1177/136345930100500106. Ekman, Inger (2018) (Doctoral dissertation, Umeå universitet). Självskadande handlingar: ungdomars berättelser: Kontextualisering av ett medikaliserat socialt fenomen http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-145941.
Eriksson J, Henriksson H (1997): Asylsökande och gömda familjer. Stockholm: Ormbergs Tryck.
Etikprövningsmyndigheten (u.å.) Forskningsperson. Hämtad 2021-04-11 från https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskningsperson/#fl-main-content
Folkhälsomyndigheten. Covid-19. Hämtad 15 mars, 2021, från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19
Förenta nationerna. (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. UNRIC Brussels: Bryssel.
Larsson, S., Sjöblom, Y., & Lilja, J. (2008). Narrativa metoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Lieblich, A., Tuval-Mashiach, R., & Zilber, T. (1998). Narrative research: Reading,
Analysis, and Interpretation. Applied social research methods, 47. https://dx.doi.org/10.4135/9781412985253
Mattsson, T. (2013). Motstånd och neutralisering. Kön, makt och professionalitet i
arbetet med våld i nära relationer. Socialvetenskaplig tidskrift, 20(3–4):150–167.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete. Malmö̈: Gleerups Utbildning AB. Motion 2020/21:2110. Livssituationen för kvinnor som lever under hot. Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/AD8A3FEA-E80E-4D15-9CF2-F5A4FDCA6631.
Machado, A., Matos, M., & Hines, D. (2016). Help-Seeking and Needs of Male Victims of Intimate Partner Violence in Portugal. Psychology of Men & Masculinity. 17(3), 255– 264.
Meeuwisse, A., Sunesson, S., Swärd, H., & Knutagård, M. (2016). Socialt arbete: en
grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.
Millett, K. (1971). Sexualpolitiken. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK. (2014). Befolkningsundersökning Våld och
hälsa. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid. Hämtad 2021-03-23 från
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/att-mata-vald/befolkningsundersokningen-vald-och-halsa/.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder
i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk och social utvärdering.
SVT Nyheter. (2020). Få anmälningar om grov kvinnofridskränkning leder till fällande dom. Hämtad 2021-03-23 från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/fa-anmalningar-om-grov-kvinnofridskrankning-leder-till-fallande-dom
Sinisalo, E., & Moser Hällen, L. (2018). Våld i nära relationer: socialt arbete i forskning, teori och praktik. Solna: Liber AB.
Trägårdh, L., Wallman Lundåsen, S., Wollebæk, D., & Svedberg, L. (2013). Den svala
svenska tilliten: Förutsättningar och utmaningar. Stockholm: SNS förlag.
Tollin, K., & Törnqvist, M. (2005). Feministisk teori i rörliga bilder. Malmö: Liber. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Weigl, K., & Edblom, K. (2019). Dödade kvinnor. Aftonbladet. Tillgänglig: https://dodadekvinnor.story.aftonbladet.se
Weigl, K. (2020, 2 januari). 800 kvinnor lever gömda – glöms bort av myndigheterna.
Aftonbladet. Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/RR2mBr/800-kvinnor-lever-gomda--gloms-bort-av-myndigheterna
Weinehall, K., Jonsson, M-L. (2009). Women under protection – in hiding from violent men. International Journal of Social Welfare, 18x,. doi:10.1111/j.1468-2397.2009. 00623.x
Zingmark. M. (2019). Ensamhetseffekten. En litteraturstudie i hur känslan av ensamhet påverkar hälsan (Kandidatuppsats). Gävle: Socialt arbete och kriminologi, Högskolan i
Gävle. Hämtad från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1327742/FULLTEXT01.pdf
1177 Vårdguiden. (2018). Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Hämtad 2021-03-23 från https://www.1177.se/Norrbotten/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/posttraumatiskt-stressyndrom-ptsd/