När det kom till undervisningen i sex- och samlevnad så var både eleverna på den kommunala skolan och friskolan nöjda med sin undervisning även om friskolans elever visade detta genom ett lite högre snitt.
På den kommunala skolan så var eleverna lite mer negativa till hur mycket de hade lärt sig under sex- och samlevnadsundervisningen. När det kom till vad det hade lärt sig om så var även här den kommunala skola lite mer negativt lagd. På friskolan tyckte många om eleverna om de frågelappar som de fick lämna hos läraren.
Mest negativa eleverna fanns på skolan i England, där många svarade att för att
förbättra undervisningen så måste den tas om eller göras om helt då de inte hade lärt sig någonting alls.
Enligt skolverkets kvalitetsgranskning från 1999 så finns olika erfarenheter bland lärare kring sex- och samlevnadsundervisningen, de som tycker att det skapar en närmare relation med eleverna och de som tycker att denna del av undervisningen är jobbig och nästan har en rädsla för den. (Skolverket, 1999). Det visade sig i enkäterna från alla 3 skolor att eleverna kände att lärarna var bekväma med att undervisa i sex-och
samlevnad.
På de flesta skolor i dag så är det vanligt att könsord används som kränkningar, då framför allt mot flickor och främst på högstadiet. Det har visat sig viktigt att låta eleverna diskutera kring dessa orden och en av den viktigaste uppgiften som lärare kan ha är att skapa möjligheter för barnen att komma fram med sina uttryck och sedan konkretisera dessa. Elever måste få möjlighet att utveckla och motivera sitt tänkande, innan man börjar undervisa eller moralisera (Skolverket, 1999). Både genom
lärarintervjuer, enkäter och elevintervjuer så har vikten av att våga diskuterar kring sex- och samlevnad tagits upp flera gånger, precis som det står i Fanny Ambjörnssons (2004) och Maria Bäckmans (2003) avhandlingar. Så länge som man vågar prata om dessa ämne och diskutera dem med eleverna så blir de inte lika stora och farliga. Maria Bäckman (2003) skriver om de könsord som i dagens skola används som kränkningar mot andra elever så som Hora och Bög. Både på skola 1 och 2 så tycker lärare och
33
elever att de har samtalat mycket kring olika sexuella läggningar, med något större procent på skola 1. På skola 1 har man även arbetat med olika värdegrundsövningar kring kränkningar och olika korta klipp på UR som eleverna sedan får ta ställning till om vad som är rätt och fel. Maria Bäckman (2003) skriver att det bästa sättet att bryta ner dessa fördomar är genom att prata om dem och diskutera med eleverna men diskuterar även att det svårt att bryta ner elevers vardagförställningar som de har växt upp med. Precis som Maria Bäckman (2003) skriver så kan ord som horan, lesbianen och bögen kan bara fungera som stigmatiserande storheter om de erkänns som sådana (2003, s. 201). På skola 3 så diskuterades inte mycket kring homo/bi/transsexualitet utan undervisningen fokuserade främst på könssjukdomar och reproduktion.
Vikten av diskussioner och praktiska övningar som eleverna lyfter fram i både enkäten och i intervjuerna stämmer väl överens med Vygotiskijs och Deweys pedagogiska tankesätt. Det gör även svaren på lärarintervjuerna där lärarna lyfter fram att just diskussioner och inte enbart klassiska lärarledda lektioner är viktiga, speciellt när det kommer till sex-och samlevnadsundervisningen. Eleverna påtalar flera gånger att de skulle vilja ha fler praktiska övningar under sex-och samlevnadsutbildningen, men lärarna i båda länderna har inte nämnt detta som något de tycker är extra viktigt i undervisningen. I intervjuerna med eleverna kom det fram att det eleverna såg som praktiska övningar inom sex-och samlevnad framför allt var att lära sig hur man tog på en kondom. Så praktiska övningar inom sex-och samlevnad innebär att enligt många av eleverna att göra något de tycker är kul (vilket lärare 2 tog upp att många elever trodde att hela sex-och samlevnadsundervisningen skulle vara) så kan detta påverka varför det är något de vill ha mer av i sin undervisning.
Att eleverna på skola 1 var mer nöjda med sin undervisning kan delvis förklaras med att hela undervisningen bygger på deras frågor, detta är något jag kommer ha med mig när jag undervisar i sex-och samlevnad.
Postern och bloggen användes som en stor del av bedömningsunderlaget för betyget i sex-och samlevnad. Detta kan var en förklaring till varför vissa elever inte var nöjda med dessa som undervisningsmetoder. Detta missnöje kunde man känna av i vissa av elevintervjuerna där eleverna nämner att kursen inte var bra för de hade fått fel betyg.
Bäckman (2003) diskuterar också att när det kommer till diskussioner så läggs för mycket krut på svenska skolor på att förändra attityderna till kvinnlig sexualitet, medan
34
killarna behövde bara undervisning för att bli mer öppna och toleranta (2003, s. 203). Det är viktigt att utmana allas vardagsföreställningar och fråga eleverna frågor som de kanske inte själv tänkt på än, eller tycker är självklara. Detta är precis vad lärare B gör när hon talar om Lisas partner som inte ville byta däck i sin intervju, då många av eleverna svarade, tvinga han då! Och lärare B svarade: Hur vet du att det är en kille? Just den här typen av diskussioner är mycket viktiga i skolan.
På ett par skolor i skolverkets studie (Skolverket, 1999) med barn med hög
invandrarbakgrund så visade sig att föräldrarna tyckte att det var skönt att skolan tog tag i sex och samlevnadsundervisningen då de själv saknade kunskap om detta. På skolorna i skolverkets studie med hög andel barn med invandrarbakgrund så var kunskapen hos flickor och pojkar väldigt skild med många stereotypa föreställningar och okunskap om det andra könet. Lärare A är den enda lärare som pratar om att behöva anpassa
undervisningen kring sex-och samlevnad på grund av etnicitet, detta kan nog bero mycket på att lärare A arbetar i en invandrartät kommun medan i lärare B och C
kommuner så finns de färre individer med invandrarbakgrund. Anpassningen i detta fall var enskild undervisning med läraren, på grund av förfrågan från föräldrarna. I Anna Bergströms (2006) artikel så skriver hon om vikten att anpassa information till elever och även vuxna med utländsk härkomst då dessa löper större risk för att drabbas av olika könssjukdomar. Det visade sig även under Bergströms studie att risken finns att de nyanlända redan har blivit smittade med könssjukdomar innan de kommer till Sverige men inte tar kontakt med vården. Därför är det extra viktigt att barnen får rätt utbildning i sex- och samlevnad och detta borde inte bara gälla i invandrartäta skolor utan i alla skolor med barn med invandrarbakgrund. Denna anpassning behöver inte vara enskild undervisning utan material på deras hemspråk eller på enklare svenska som samtidigt respekterar deras kultur. När lärare A pratar om att anpassa undervisningen på grund av etnicitet så visar det sig precis som i Margareta Forsbergs (2007) bok att det är enbart flickor som har haft denna enskilda undervisning och att det inte är flickorna som har frågat om den enskilda undervisningen utan föräldrarna. Här kommer begreppet respektabilitet som Forsberg (2007) diskuterar in i skolans värld.
Att bli undervisade om könssjukdomar och om hur man skyddar sig mot dem var något som alla lärare och alla elever tycket det viktigt att bli undervisade om, även om
35
könssjukdomar. Anledningen till att lärare i England lägger så mycket fokus på just könssjukdomar och även på reproduktion, är att det är det enda som står i deras läroplan att de måste ha med i sin undervisning (GOV.uk, 2012). Vikten av att undervisa om könssjukdomar visade sig i Nandwanis (2005) artikel att om sex-och
samlevnadsundervisningen. I denna artikel så skriver Nandwani att, om informationen till allmänheten kring just könssjukdomar och skydd saknas eller är dålig så ökar den andel av befolkningen som drabbas av könssjukdomar kraftigt och det enda sättet att bryta denna negativa trend är att bistå med bättre information och möjligheter för människor att kunna hjälpa sig själva. Det är enbart elever på skola 1 som berättar att lärare A har pratat om vikten av att inte känna grupp tryck när det kommer till
sexdebuten utan att göra det när man känner sig mogen och redo. Lärare C säger under sin intervju att detta är något som hen tar upp i sin undervisning. Den enda metod som är 100 % säker när det kommer till att inte drabbas av könssjukdomar är avhållsamhet.
När det kommer till vilken ålder som eleverna vill blir undervisade i sex- och
samlevnad så verkade de vara nöjda vid enkätundersökningen, men vid elevintervjuerna så påverkade ett par elever att de gärna hade pratat om det lite tidigare. Detta stämmer väl överens med Bourtons (2006) studie, som visade att eleverna gärna blir undervisade tidigare. Däremot så ville eleverna gärna diskutera mer kring samlevnad något som går emot Bourtons (2006) studie. Men detta kan ju bero på vilken lärare man blir
undervisad av och i vilket land undervisningen sker. Skolverkets kvalitetsgranskning visar att elever som anser sig ha fått en bra sex och samlevnadsundervisningen gärna ser att mer tid läggs på denna undervisning medan elever som anser sig ha fått en dålig undervisning inte vill lägga mer tid på den alls. Då eleverna idag blir pumpade med information om sex och samlevnad så är det viktigt för skolan att vara en plats för reflektion och där man vågar ställa alla de frågor man undrar över i den åldern (Skolverket, 1999).
36
Metoddiskussion
I detta fall har triangulering har använts för att säkra validiteten i denna studie, detta genom att forskaren har använt sig av flera informationskällor och olika
undersökningsmetoder, i detta fall en enkätundersökning, elevintervjuer och lärarintervjuer.
Problemet med en attitydmättning som denna enkätundersökning delvis var, är att det finns mycket som påverkar en persons inställning, både genom invändig och utvändig påverkan. Vid denna typ av undersökningar måste man även ta hänsyn till att den svarandes uppriktighet kan variera, både genom att den svarande underhåller svar eller genom att den svarande svarar på ett sätt som den tror att den som utför studien vill. Dessa olika felkällor måste man komma ihåg vid tolkningsarbetet av en
attitydundersökning (Carlström et. al, 1999, s. 159). Jag som forskare har försökt att göra dessa felkällor så små som möjligt genom att göra enkäten helt anonym. Men då jag har undervisat på två av skolorna så känner jag som forskare att det hade varit intressant att utföra denna undersökning på skolor där jag inte har undervisat och där eleverna inte känner mig. Detta på grund av att jag känner att på grund av att eleverna känner mig så kan det ha påverkat deras svar på enkäten samt under intervjuerna, både genom att de har svarat på ett sätt de tror jag vill att de ska svara eller att de har svarat på ett annat sätt för att driva med mig.
Att jag använde mig av ett bekvämlighetsurval när det kom till att välja skolor var just på grund av praktiska skäl, men jag hade även turen att jag hade kontakt med en kommunal skola, en fri skola och en skola i England.
Det kan även finnas ett flertal problem med resultat från en intervju. Den information som utbyts passerar genom deltagarnas olika ”filter” och reaktioner inom den
intervjuande och intervjuaren påverkar resultatet (a.a. 1999, s. 116). Vid intervjuer så spelar den intervjuades minne av händelsen stor roll och påverkar sanningshalten i det som den intervjuande säger. Bearbetningen av en händelse sker ofta utan personen i fråga vet om det. Stress är något annat som kan påverka en intervjusituation och kan hindra att den intervjuande får svårt att berätta detaljerat om olika händelser (a.a, 1999, s.118). För att undvika att intervjuerna under denna studie skapade en stressituation så gavs den intervjuande läraren och eleverna information om vad intervjun skulle handla om och att intervjun var helt frivillig innan intervjun började och att de kunde avbryta
37
intervjun när de ville. För att motverka att minnet som lärare och elever har av sex-och samlevnadsundervisningen påverkar intervjusvaren allt för mycket så hade det varit bra att göra intervjuerna strax efter sex-och samlevnadsundervisningen och inte nästan ett helt år efter som skedde under denna studie. För att få fram bättre resultat från
elevintervjuerna hade det varit intressant att intervjua dem enskilt i stället för i grupp, för nu påverkades de väldigt mycket av varandra och de svar som de andra gav. Även om detta ledde till bra diskussioner så är det svårt att alltid kunna stå upp för sina åsikter i en gruppsituation. Maria Bäckman (2003) upplevde samma problematik under sin forskning inför hennes avhandling där speciellt killgrupperna spädde på varandras fördomar och det var svårt för henne att får fram riktiga svar från killarna när det mesta blev lite på skämt.
Jag hade även gärna intervjuat elever på skola 3, för att få fram en djupare bild av var de tyckte var viktigt under utbildningen, vilka undervisningsmetoder som var bra enligt dem och vad de hade förändrat om de hade chansen. Detta var tyvärr inte möjligt då jag inte fick tag i enkäterna från England från mycket sent under denna studie samt att eleverna upplevde det som jobbigt att behöva bli intervjuade via skype.
För att säkerställa resultatet av denna studie hade man kunnat använda sig av flera andra metoder, man hade till exempel kunnat använda sig av deltagarkontroll, vilket innebär att de personer som har lämnat information i undersökningarna hade fått ta del av resultatet innan det publiceras för att se om de håller med om de tolkningar och
beskrivningar som forskaren har gjort. En annan metod man hade kunnat använda sig av vid denna typ av studie är att man hade kunnat vara med observera sex-och
samlevnadslektionerna under en längre tid eller tittar på samma företeelse ett flertal gånger (Carlström et. al, 2006).
Som forskare så tycker jag att jag har klargjort forskarperspektivet, då jag har varit noga med att beskriva undersökningens teoretiska utgångspunkter innan studien började (Carlström et. al 2006, s. 138-139)
38
Slutsats
Sex-och samlevnadsundervisningen har förändrats mycket sedan det blev en
obligatorisk del av skolan 1955. I dag lever vi i ett mycket öppnare samhälle, på gott och ont och detta leder till att dagens ungdomar har en stor tillgång till information kring sex. Därför känns sex-och samlevnadsundervisningen på högstadiet som en mycket viktig del för att guida eleverna genom all denna information.
Både elever och lärare i Sverige är relativt nöjda med sin sex-och samlevnads
undervisning, även om där är bitar de vill förändra. Eleverna på friskolan i Sverige är lite mer nöjda med sin undervisning i sex-och samlevnad än eleverna på den
kommunala skolan. De flesta elever känner att mer tid borde läggas på detta ämne och att man inte enbart behöver tala om det i biologi, utan att det är något som är viktigt att prata om även i till exempel SO ämnena. Eleverna i Sverige känner att de får en
balanserad undervisning, där de flesta lär sig mycket om flera olika ämnen inom sex- och samlevnadsundervisningen och att lärarna använder sig av många olika
undervisningsmetoder.
Lärarna i Sverige känner även de att mer tid skulle läggas på sex-och samlevnad och gärna att andra ämnen hade fått ta upp diskussionerna då framför allt om samlevnad. Eleverna på skolan i England var inte lika nöjda med sin undervisning då många av eleverna önskade att de skulle bli undervisade i ämnet igen och att man skulle fokusera mer på andra ämne än könssjukdomar. Dessa elever tyckte också att läraren använde sig av för få undervisningsmetoder och hade gärna lärt sig på flera sätt än bara genom vanliga lektioner. Läraren i England tycker att det är viktigaste var att anpassa undervisningen till den elevgrupp du undervisar och att utbildningen av nya lärare måste bli bättre för att förbättra undervisningen inom sex-och samlevnad. Vikten av diskussioner lyfts upp av både elever och lärare i båda länderna. Så det viktigaste att ta med sig från denna studie om man är en framtida lärare som ska undervisa i sex- och samlevnad är just att våga prata om sex med sina elever.
39
Fortsatt forskning
Då man kan se denna studie som ett stick prov, en så kallad statisk generalisering så hade det varit intressant att se hur säker denna generalisering hade varit för större grupper genom att testa samma studie på fler elever och på fler skolor och gärna ifrån flera olika länder både i Europa med även i resten av världen (Carlström, 2005, s. 137)
För att säkerställa resultatet och kunna fortsätta att forska om detta så hade det hjälpt att åka över till England och utföra både enkätundersökningen, lärarintervjuerna samt elevintervjuer då detta hade varit en bra start på fortsatt forskning, detta eftersom jag tror att det är viktigt att även höra dessa elevers kommentarer lite mer på djupet och inte bara vad de har svarat på enkäterna. Man hade även kunnat göra jämförelser mellan vad pojkar och flickor tyckte i de olika länderna för att komma åt om det finns någon
skillnad mellan könen om vad de tycker är det viktigaste inom sex-och samlevnadsutbildningen.
40
Referenser
Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasieelever. Avhandling. Ordfront.
Birden, Susan ( 2005). Rethinking sexual identity in education. USA: Rowman and Littlefield Publishers, Inc
Bäckman, Maria (2003). Kön och Känsla. Avhandling Göteborg och Stockholm: Makadam förlag
Carlström, Inge och Carlström Hagman, Lena-Pia (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur
Carlström, Inge och Carlström Hagman, Lena-Pia (1999). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur
Centerwall, C och Skolverket (2000). Kärlek Känns- Samtal om sexualitet och samlevnad i skolan. Stockholm: Skolverket
Centerwall, Erik (2005). Hela livet. 50 år med sex-och samlevnadsundervisningen. Stockholm: Liber
Forsberg, M (2007). Brunetter och Blondiner. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa och Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Sundgren, Gunnar (2005). Reformpedagog för vår tid? I A. Forsell (Red), Boken om pedagogerna (s. 78-106). 5. uppl. Stockholm: Liber
41
Säljö, Roger (2005). Forskare, pedagog och visionär. I A. Forsell (Red), Boken om pedagogerna (s. 108-132). 5. uppl. Stockholm: Liber
Internet referenser
Bourton, Victoria (2006). Sexual education in school: Young people’s views. Paediatric nursing Vol 18 Issue 8. S. 20-22. Hämtades 2014-10-21 från
http://web.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=98e4b 8a1-c321-4211-ba6c-bef37971e6dc%40sessionmgr4002&hid=4206
Bredstöm, Anna (2006): Love in another country.- Race’, Gender and Sexuality in Sexual Education Material Targeting Migrants in Sweden
http://sex.sagepub.com.proxy.mah.se/content/8/4/517.full.pdf Hämtad : 2014-10-15
Folkhälsoinstitutet (2014): ”Ungdomar och Sexualitet 2013/2014” Ungdomsbarometern. Hämtades 2014-10-21 från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/15011/ungdomsbarometern-140221- final.pdf
Folkhälsoinstitutet a: Sex och samlevnadsundervisningen måste stärkas. Hämtades 2014-10-21 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2014/mars/sex-och-samlevnadsundervisningen-ska-starkas/
GOV.uk (2014). National Curriculum Secondary School. Hämtades 2014-10-21
https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/330327/SECON DARY_national_curriculum_FINAL_140714.pdf
Nandwani, R, 2005. Sexual health and HIV in Scotland. Sexual transmitted infections. 81:3-4. Hämtades 2014-10-21 http://sti.bmj.com/content/81/1/3.extract
Reiss, 2005. Open University hämtades 2014-10-21
http://www.open.edu/openlearn/body-mind/health/health-studies/brief-history-sex- education
42
Sex and Relationship Education Guidance, 2000 – hämtades 2014-10-21
https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/283599/sex_and_ relationship_education_guidance.pdf
Skollagen (2010:800). Stockholm: Riksdagen. Hämtad 2014-11-21 från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K1
Skolverket (2011). Kursplan Biologi. Hämtades 2014-10-21 från
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/biologi
Skolverket a (2011). Läroplan för grundskolan. Hämtades 2014-10-21 från
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?code=GRGRLAR01 &tos=COMPULSORY_SCHOOL&a=1#anchor_1
Skolverket (1999), Skolverkets kvalitetsgranskning. Hämtades 2014-11-20 från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf605.pdf%3Fk%3D605
The Sex Education Forum (2012) Evidence and surveys. Hämtades 2014-10-21 från http://www.sexeducationforum.org.uk/evidence.aspx
Vetenskapsrådet 2013, hämtades 2014-10-21 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf