ANALYS OCH DISKUSSION

Här följer avslutningsvis min analys och diskussion av examensarbetets ovanstående delar. I analysen knyter jag an mina resultat till tidigare forskning och undersökningar och analyserar varför resultatet av min undersökning ser ut som det gör, hur det kommer sig.

I diskussionen för jag en diskussion om mitt arbete och vilka resultat jag kommit fram till genom analysen. I diskussionen diskuterar jag analysen i förhållande till vad som skrivits i bakgrunds kapitlet och frågeställningarna, vad blev svaret på frågeställningarna? Vidare följer en diskussion om min undersökning är generaliserbar. I diskussionen vill jag också framföra egna åsikter om ungdomarnas känslor och planer inför framtiden och de faktorer som

påverkar känslorna.

5.1 Analys

Påverkan av förändrade/försämrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer.

Som nämnts tidigare i arbetet så har dagens ungdomar fått försämrade och förändrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer sedan 90-talet i en hel del avseenden som exempelvis då det gäller arbetsmarknad, bostadssituation, hälsa, ekonomi och utbildningssituation. Man kan i resultatet av min undersökning se att elevernas känslor inför framtiden påverkas av dessa förändrade och/eller försämrade förhållanden.

Även om så gott som alla utom en känner positiva känslor inför framtiden så känner också 55 % delvis negativa känslor inför framtiden, positiva och negativa känslor är 55 %.

De negativa känslorna beror på faktorer som oro för arbetslöshet, ansvar, ekonomi, bostad, utbildning och betyg. De faktorerna som oroar ungdomarna går att jämföra med de områden där tidigare forskning och undersökningar visat att dagens ungdomar fått försämrade och förändrade förhållanden. Dagens arbetsmarkand påverkar elevernas känslor inför framtiden, då ett stort antal av eleverna oroar sig för arbetslöshet, endast 11 av de 71 eleverna som medverkade svarade att de inte påverkas av dagens arbetslöshet. Att resultatet av min undersökning visade att en klar majoritet av eleverna oroar sig för arbetslöshet beror

säkerligen på det resultat som tidigare undersökningar visar nämligen, att dagens arbetslöshet är hög framför allt när det gäller ungdomar.

Min undersökning visar följande att 64 av 71 elever oroar sig för sin ekonomi, detta resultat kan bero att en hel del ungdomar i dagens samhälle har ekonomiska svårigheter, vilket jag tagit upp i tidigare forskning och undersökningar. Se sidan 14-15

Att 47 av de 71 eleverna i undersökningen oroar sig för boende visar sig i undersökningen till stor del bero på dagens bostadsbrist och ungdomars ekonomiska situation, anledningar till oro när det gäller boende stämmer också överens med vad tidigare forskning visar: ökad

bostadsbrist, svårt för ungdomar att hitta lägenhet som matchar deras ekonomi med mera. se sidan 21-22

När det gäller elevernas oro för sin hälsa så visar resultatet att en stor del av eleverna inte är bekymrade över sin hälsa, 47 av eleverna svarar att de inte alls är oroade över sin hälsa vilket är positivt.

Om man jämför med tidigare forskning så skulle man kunna tro att antalet som oroar sig för sin hälsa skulle bli betydligt större eftersom tidigare forskning visar på att ungdomars hälsa försämrats mycket sedan början av 90-talet och att användningen av antidepressiva läkemedel ökat i stor utsträckning.

Min undersökning visar att 24 elever lite mer än var fjärde elev är mycket eller lite oroade för sin hälsa. Jämfört med vad en tidigare undersökning gjord 2002 är detta dock ett högt antal då undersökningen som gjordes 2002 visade att var tionde i åldern 20-24 oroade sig ofta eller då och då för sin hälsa.

65 stycken av eleverna oroar sig mycket eller lite över sin kommande utbildning och 59 stycken oroar sig mycket eller lite över sina betyg. Att resultatet tyder på att en mycket stor del av eleverna oroar sig över utbildning och betyg beror enligt många av eleverna på att man är oroad över om betygen ska räcka till för den utbildning man vill in på. Och att man är oroad över att inte klara av utbildningen om man väl blir antagen, vidare visar sig anledning till oro när det gäller utbildning vara att man är oroad över vilken utbildning man ska välja. Eftersom tidigare undersökningar visar att ungdomar i dagens samhälle i stor omfattning läser/vill läsa på högskola/universitet över 40% läser idag vidare. Så kan man förstå att resultatet av min undersökning visar att många oroar sig över sina betyg eftersom det höga antalet ungdomar som läser/vill läsa vidare gör att det blir konkurens i att bli antagen särskilt på de populäraste utbildningarna och betygen är ofta den avgörande faktorn till att bli antagen

eller ej. Eftersom det ofta krävs höga prestationskrav för att klara av en utbildning och eftersom det i dagens samhälle finns oerhört många utbildningar att välja mellan så kan man förstå att resultatet visar att det finns en oro över att klara av sin utbildning samt att man oroar sig över vilken utbildning som passar eleven bäst.

Arbetsmarknad, boende, utbildning, betyg, hälsa och ekonomi är alltså faktorer som påverkar elevernas känslor inför framtiden negativt. Men vissa av dessa faktorer påverkar inte

känslorna enbart negativt, många av eleverna uppger att fortsatt utbildning, egen bostad medför också positiva känslor inför framtiden. Likaså eget ansvar och valfrihet, jobba och tjäna pengar ses som positivt. Detta kan vara anledningen till att många elever svarade att de ska blir roligt, spännande och skönt att ta studenten.

Planer för framtiden

Tidigare forskning visar att ett stort antal av dagens ungdomar väljer att studera vidare vid universitet/högskolor vilket stämmer överens med vad min undersökning visar då 99 % tror absolut eller delvis att de kommer att studera vidare någon gång i framtiden.

Anledningen till att resultatet visar att ett så stort antal vill studera vidare kan ha att göra med att en utbildning ofta ses som en inträdesbiljett på arbetsmarknaden och att en utbildning ofta är en avgörande faktor till att få ett arbete.

Resa, studera vidare och arbeta är enligt tidigare forskning populärast att göra bland

ungdomar efter de tagit studenten. Detta bekräftas även i min undersökning då arbeta och resa ges som svar på planer av högst antal elever. Tätt följt av studera vidare.

På frågan vad eleverna anser vara viktigast att uppnått inom tio år anser 33% att vara färdiga med sin utbildning som viktigast, att resultatet visar att en stor del anser att det är viktigast att vara färdig med sin utbildning kan ha att göra med att många av eleverna i undersökningen planerar att genomföra en utbildning inom de närmaste åren och att forskning visat att en utbildning ofta är en faktor som påverkar chanserna att få jobb.

Ingen av eleverna har svarat att det är viktigast att ha uppnått familj och barn om tio år. Vilket kan bero på att största delen av eleverna planerar att utbilda sig och tycker det är viktigare att vara färdig med utbildning innan de skaffar familj och barn.

Även om det inte är någon av eleverna som anser att familj och barn är det viktigaste att ha uppnått om tio år så tror sig en majoritet av eleverna att ha familj och barn om tio år.

5.2 Diskussion

Känslor inför framtiden

Syftet med min undersökning var bland annat att undersöka ungdomars känslor inför

framtiden och av resultatet framkommer att även att många av eleverna ( 55 % ) känner både positiva och negativa känslor inför framtiden så anser jag att de positiva känslorna överväger hos eleverna.

Eftersom ett flertal av eleverna ser det som spännande, roligt och skönt att ta studenten och endast 1 av eleverna känner enbart negativa känslor inför studenten och själv utforma sin framtid. Resultatet i undersökningen tycker jag därför var förhållandevis positivt.

När det gäller ungdomarnas känslor inför framtiden så visar resultatet på de flesta eleverna känner helt eller delvis positiva känslor inför framtiden, 99% Även om en stor del känner nervositet så svarar många av eleverna att det ska blir spännande, roligt och skönt att själva få utforma sin framtid, en klar majoritet tycker att det ska bli spännande, 51 stycken. 12 stycken svarar att det ska bli jobbigt.

Eftersom det är mycket nytt som händer och sker efter studenten så förstår man att resultatet visar att många av eleverna är nervösa men samtidigt tycker det är spännande inför studenten och själva utforma framtiden.

Att det blir roligt och skönt förstår man också att det är många som har svarat, vilket kan ha att göra med att de nu får chansen att välja själva vad de vill göra samtidigt som det säkert är skönt att efter många år i skolan äntligen få ta studenten.

Flertalet av eleverna har angett just valfriheten som svar till vad som känns positivt med framtiden.

De 12 elever som svarar att det blir jobbigt kan jag också förstå, det jobbiga kan säkert bero de faktorer som jag redogjort för i analysen, arbetsmarknad, boende, utbildning och betyg, hälsa, ekonomi.

Påverkan av förändrade/försämrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer

Det syns dock tydligt i min undersökning att eleverna påverkas av de förändrade och/eller försämrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer exempelvis arbetsmarknad, boende situation,

hälsa, ekonomi, utbildning och betyg samt eget ansvar. Dessa faktorer gör att 55% av eleverna känner delvis negativa känslor inför framtiden.

60 utav de 71 eleverna som deltog i undersökningen oroar sig för arbetslöshet vilket påverkar deras känslor inför framtiden. Jag tycker inte att det är konstigt att så stort antal av eleverna oroar sig för arbetslöshet med tanke på dagens höga arbetslöshet. Jag tycker det är

skrämmande att ungdomsarbetslösheten är så pass hög som den är idag. I dagens samhälle anses ofta utbildning som ett måste för att få ett arbete man vill ha. Det kan medföra att ungdomar som egentligen inte vill läsa vidare vid universitet/högskola ”tvingas” att göra det, för att få ett yrke det kommer att trivas med.

I min undersökning framkommer att 99 % av eleverna absolut eller troligtvis tänker studera vidare, det framkommer också att en del av eleverna känner negativa känslor inför framtiden eftersom de ska fortsätta studera. Jag är medveten om att exempelvis samhällsprogrammen och naturprogrammen ses som studieförberedande men trots detta är det enligt min

uppfattning många elever som går dessa program framförallt samhällsprogrammet som egentligen inte vill läsa vidare, men ofta ändå gör det för det saknas andra alternativ för dom eftersom samhället idag många gånger kräver att man studerar vidare.

Detta tycker jag är fel! För det första så anser jag att man i vissa fall inte ska behöva läsa på högskola/universitet för att utbilda sig. Alla ungdomar är inte födda med ”läshuvuden” och vill därför inte studera vidare. Dessa ungdomar måste få chansen till ett yrke de trivs med utan att behöva studera vidare på högskola/universitet. Därför anser jag att fler sorters

lärlingsutbildningar bör återinföras för dessa ungdomars skull. Detta är detta också en form av utbildning men innehåller inte samma typ av ”läsande” som vid universitet/högskola. Vid en lärlingsutbildning är lärandet mer praktiskt förlagd till en arbetsplats inom det yrke man vill jobba med.

Jag menar självfallet inte att alla högre utbildningar bör göras till delvis lärlingsutbildningar, vissa yrken kräver ju självfallet också ett läsande men det finns en hel del yrken som skulle kunna bli delvis eller helt lärlingsutbildningar. Jag är medveten om att det finns praktiska program på gymnaiset men en hel del av dessa program kräver ändå i dagens samhälle att man läser vidare vid universitet/ högskola för att få ett arbete.

För det andra så tycker jag att det är helt fel att betygen i de flesta fall ses som avgörande för att komma in på en utbildning. För att komma in på en utbildning krävs det många gånger att du går ut med höga kanske till och med de högsta avgångsbetygen från gymnasiet. Detta gör att eleverna känner sig oerhört stressade och pressade många gånger i jakten på höga betyg.

Det visas i min undersökning att 59 av eleverna känner oro mycket eller lite för sina betyg vilket gör att betygen påverkar deras känslor inför framtiden negativt.

Fler utbildningar borde använda sig av intagningsprov och olika sorters tester exempelvis lämplighetstest som är lämpliga att genomföra för det yrke/yrken man ska studera till. Exempelvis polishögskolan, vilken är en av de få utbildningar i dag som använder sig av intervjuer och tester vid intagning.

Visserligen finns högskoleprovet, vilket jag i och för sig tycker är bra som alternativ till betygen men jag tycker dock inte att ett bra resultat på högskoleprovet behöver innebära att en person skulle klara av en högskole/universitetsutbildning bättre än en person med sämre resultat på provet.

Många ungdomar skulle klara av en utbildning de är intresserade av och göra ett bra jobb inom det hon/han har utbildat sig till utan att ha MVG i de flesta ämnet på gymnaiset eller utan att ha högt resultat på högskoleprovet.

Kanske till och med bättre än en person som har höga betyg eller högt resultat på högskole provet.

Exempelvis psykologiprogrammet, där det krävs högsta betyg i alla ämnen för att bli antagen. Vad säger att en elev som har MVG i mattematik skulle klara av utbildningen bättre eller göra ett bättre jobb som psykolog än en elev som bara har G eller kanske till och med IG i

mattematik? Enligt mig så är det inget som säger att en elev med MVG i ämnen från

gymnaiset i de flesta fall varken klarar av en utbildning bättre eller skulle vara bättre lämpad för ett arbete än en elev med G i genomsnitt.

Jag menar dock inte att man endast bör använda sig av intervjuer och tester vid intagning till universitet/högskolor, betygen ska vid de mesta utbildningar finnas kvar som en urvalsgrupp vid intagning, men jag anser att det är fel att betygen (förutom högskoleprovet) vid de flesta högskole/universitetsutbildningar idag är avgörande för att bli antagen.

För det tredje tycker jag det är fel att ungdomar förutom utbildning många gånger dessutom ska behöva ha erfarenhet för att bli anställd.

Man får erfarenhet först när man fått ett arbete och när man söker första jobbet antingen när man slutar gymnaiset eller efter avslutad högskole/universitetsutbildning så är det väldigt få ungdomar som har erfarenhet, vilket innebär ökad risk för arbetslöshet för ungdomar.

Generaliserbarhet

Resultatet av min undersökning kan påverkas av att jag endast använt mig av teoretiska gymnasieprogram i urvalet till min undersökning. De teoretiska programmen ses ofta som studieförberedande vilket kan ha påverkat resultatet av min undersökning både vad gäller känslor och planer inför framtiden.

Att resultatet visade att stor del av elevernas känslor inför framtiden påverkas av betygen och utbildning och att så mycket som 99 % planerar troligtvis eller absolut att studera vidare vid universitet/högskola, har troligtvis att göra med att det är teoretiska gymnasieprogram som står till förfogande för undersökningen.

Även att viktigast för störst antal elever att uppnå vid 30-års ålder är att vara färdig med sin utbildning har troligtvis att göra med att mitt urval består av teoretiska gymnasieprogram.

Hade jag haft elever som går vid yrkesförberedande gymnasieprogram skulle det kanske gett ett bredare och annorlunda resultat.

Därför är det fel att generalisera och hävda att resultatet från denna undersökning stämmer överens med samtliga gymnasieungdomar i Sverige som går i årskurs tre, däremot kan en generalisering göras av ungdomar som går teoretiska gymnasieprogram av känslor och planer.

Återkoppling till syftet

Syftet med min undersökning var alltså som jag redogjort för tidigare att undersöka om ungdomar har positiva eller negativa känslor inför framtiden och vad påverkar dem till att känna positivt eller negativt inför framtiden samt att undersöka om ungdomars känslor påverkas av förändrade/försämrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer.

Mitt syfte var även att undersöka elevernas planer för livet efter studenten på kort och längre sikt.

Jag anser att mitt syfte och samtliga av mina frågeställningar besvaras genom resultatet av min undersökning och att jag undersökt det jag avsåg att göra.

Vill även tillägga här att det har varit intressant och roligt att genomföra detta arbete och känner mig nöjd med mitt resultat eftersom jag har lyckats undersöka det som jag avsåg att göra.

6.

Tidigare forskning och undersökningar visar att många av dagens ungdomar fått förändrade och/eller försämrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer efter 90-talskrisen exempelvis då det gäller arbetsmarknad, ekonomi, boende, utbildning och hälsa.

För att ta reda på om dagens ungdomar har positiva eller negativa känslor inför framtiden och för att ta reda på vad som påverkar att de känner negativt/positivt inför framtiden samt om deras känslor inför framtiden påverkas av förändrade och/eller försämrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer så genomförs en undersökning där ett antal gymnaise ungdomar deltar. Genom denna undersökning vill jag även ta reda på vad ungdomar i dagens samhälle har för planer inför framtiden på kort och längre sikt.

För att genomföra arbetet har jag använt mig av dokument hämtade från ungdomsstyrelsen, Namnen på dokumenten är:

De kallar oss unga - attityd och värderingsstudie, Fokus 05 – en analys om ungdomars etablering och försörjning, Ungdomars etablering - Generationsklyftan 1980-2003. Jag har även använt mig av boken Varken ung eller vuxen av Mats Trondman. Jag har även använt mig av 5 stycken internet adresser.

Ovanstående referenser kan kopplas till min undersökning och beskriver ungdomars

livsvillkor och deras etablering i samhället när det gäller exempelvis arbetsmarknad, boende, ekonomi, hälsa, ansvar, och utbildning. I dokumenten och boken Varken ung eller vuxen kan man ta del av tidigare undersökningar gällande bland annat ungdomars planer och känslor inför framtiden.

Min undersökning består av en kvantitativ enkätstudie, genomförd på en gymnasieskola med 71 elever som går sista terminen i årskurs tre. De elever som deltar i undersökningen studerar vid samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga gymnasieprogram.

I denna undersökning framkommer att 55 % av eleverna har positiva känslor inför framtiden och att 44 % har både positiva och negativa känslor inför framtiden. Många av eleverna tycker det ska bli spännande, roligt och skönt att ta studenten och själva få utforma sin framtid

och endast 1% har enbart negativa känslor inför framtiden vilket tyder på att de positiva känslorna inför framtiden överväger.

Undersökningen visar dock att eleverna påverkas av förändrade/ försämrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer, vilket gör att 45 % även känner negativa känslor inför framtiden. Dagens höga arbetslöshet oroar de flesta av ungdomarna i undersökningen, vilket man kan förstå med tanke på dagens höga ungdoms arbetslöshet, endast 7 stycken svarar att de inte oroar sig alls.

Utbildning och betyg påverkar också ungdomarnas känslor inför framtiden, vilket kan bero på att de flesta av eleverna planerar att studera vidare och är oroade över att inte betygen ska räcka till. Vidare så oroar sig en hel del av ungdomarna sig för boendesituation, ekonomi och att ta eget ansvar. En del oroar sig även över sin hälsa vilket påverkar deras känslor inför framtiden, dock så svarar 47 av 71 av ungdomarna att de inte alls oroar sig över sin hälsa.

Populärast att göra inom ett år efter de tagit studenten är att påbörja en resa och att arbeta. Tätt följt av att studera vidare. Någon gång i framtiden svarar 99% av eleverna att de absolut eller troligtvis tänker studera vidare för att få en utbildning.

På längre sikt inom tio år anser en stor del av eleverna 33% att viktigast att ha uppnått inom tio år är att vara klar med sin utbildning, följt av eget fast boende och fast anställning.