Lärarhögskolan
Studie- och yrkesvägledarutbildningen VT 2006
Examensarbete 10 poäng
Examensarbete
10 poängUngdomars
känslor och planer
för livet efter studenten
Studie- och yrkesvägledarexamen 120p
Vårterminen 2006 Författare: Rebecca Nilsson
Handledare: Ann-Christine Ringström Examinator: Anders Lovén
ABSTRACT
Tidigare forskning och undersökningar visar att många av dagens ungdomar fått förändrade och/eller försämrade livsvillkor efter 90-talskrisen exempelvis då det gäller arbetsmarknad, ekonomi, boende, utbildning och hälsa.
För att ta reda på om dagens ungdomar har positiva eller negativa känslor inför framtiden och för att ta reda på vad som gör att de känner negativt/positivt inför framtiden samt om deras känslor inför framtiden påverkas av förändrade och/eller försämrade livsvillkor och
möjlighetsstrukturer så genomförs en undersökning där ett antal gymnaise ungdomar deltar. Genom denna undersökning vill jag även ta reda på vad ungdomar i dagens samhälle har för planer inför framtiden på kort och längre sikt.
Dokument från ungdomsstyrelsen samt boken Varken ung eller vuxen har använts för att genomföra arbetet. Även fem olika internet adresser har använts.
Dessa referenser beskriver ungdomars livsvillkor och deras etablering i samhället gällande exempelvis arbetsmarknad, boende, ekonomi, hälsa, ansvar, och utbildning. Referenserna berättar också om ungdomars känslor och planer inför framtiden.
Referenserna jag använt mig av kan kopplas till resultatet av min undersökning.
Min undersökning visar att många av ungdomarna har både positiva och negativa känslor inför framtiden men att jag anser att de positiva känslorna överväger.
Det framkommer dock att ett stort antal av ungdomars känslor inför framtiden påverkas av förändrade och/eller försämrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer, eftersom 45 % av eleverna också delvis har negativa känslor inför framtiden på grund av faktorer som arbetslöshet, ekonomi, boende, utbildning och betyg, hälsa samt eget ansvar.
När det gäller planer för livet direkt efter studenten så framkommer av undersökningen att populärast är att resa och arbeta efter studenten, tätt följt av att studera vidare. På längre sikt (inom tio år efter studenten) framkommer att flertalet av ungdomarna vill vara färdigutbildade och ha fast jobb många av eleverna vill även har familj och barn inom tio år.
KEYWORDS
Ungdomar, känslor, framtid, planer, livsvillkor, möjlighetsstrukturer.
TACK TILL
Framförallt vill jag tacka de elever som deltagit i min undersökning och delat med sig av sina känslor och planer inför framtiden. Jag vill även tacka min pojkvän Mikael Täljö för
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 5 1.2 Bakgrund 5 1.3 Syfte 8 1.4 Frågeställning 8 1.5 Avgränsning 91.6 Reliabilitet och Validitet 9
1.7 Begreppsdefinitioner 10 2. TIDIGARE FORSKNING 11 2.1 Arbetsmarknad 11 2.2 Ekonomi 14 2.3 Hälsa 17 2.4 Utbildning 19 2.5 Boende 21 2.6 Framtid 22 3. METOD 26 3.1 Val av metod 26 3.2 Urval 26 3.3 Genomförande 27 4. RESULTAT 28
4.1 Känslor inför studenten och själva utforma sin framtid 28
4.2 Positiva eller negativa känslor inför framtiden 29
4.3 Faktorer som oroar eleverna och påverkar deras känslor inför framtiden 31
4.4 Framtida planer på kort sikt 34
4.5 Planer på vidare studier någon gång i framtiden 35
4.6 Viktigast att uppnått vid 30-års ålder 36
4.7 Framtida planer på längre sikt 37
5. ANALYS OCH DISKUSSION 38
5.1 Analys 38
6. SAMMANFATTNING 45
7.
LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING 478. BILAGA 48
1. INLEDNING
I inledningskapitlet berättar jag om varför jag valt att göra detta arbete. I bakgrunden är det meningen att läsaren ska få en förståelse om varför jag valt att undersöka ungdomars känslor och framtidsplaner. Här tar jag även upp arbetets syfte, frågeställningar, avgränsning,
reliabilitet och validitet samt förtydligande av vissa begrepp.
Jag har valt att undersöka ungdomars känslor och framtidsplaner för livet efter studenten. Att jag valt att skriva om ungdomars känslor och planer inför framtiden beror på att det är viktigt och intressant att som blivande studievägledare ha kunskaper om hur ungdomar känner inför sin framtid, i vägledningsarbete tror och hoppas jag att man kommer ha nytta av
resultatet jag får fram genom detta arbete.
Arbetet vänder sig i första hand till personal inom både högstadiet och gymnasie skolan som på ett eller annat sätt har med elever att göra. (exempelvis lärare, skolsköterska,
studievägledare, rektor, kurator) Att arbetet i första hand vänder sig till personal inom skolan beror på att jag anser att det är viktigt att personer som på ett eller annat sätt har med elever att göra bör känna till lite kring vad elever har för olika, känslor och framtidsplaner eftersom skolan/skolpersonal är delaktig i uppbyggandet av elevernas framtid.
1.2 Bakgrund
Senare år har det skrivits mycket i tidningar, rapporter och media om att dagens ungdom blivit ”den förlorade generationen”. Vad som menas med att dagens ungdom har blivit den
”förlorade generationen” är att många av dagens ungdomar enligt undersökningar mår dåligt och har fått sämre livsvillkor på grund av samhällets försämrade/förändrade
möjlighetsstrukturer. Exempel på detta är faktorer som utanförskap på arbetsmarknaden, problem med ekonomi och egen bostad. Samt att ungdomar utsetts för hård press och stress vilket kan leda till ohälsa.1
SCB: s rapport om ungdomars etablering visar på att generationsklyftan har ökat. SCB har under 30 år följt välfärdsutvecklingen i olika åldersgrupper. Av statistiken kan utläsas att 20 till 34 åringar under denna period halkat efter, samtidigt som äldre generationer höjt sin levnadsstandard i de flesta avseenden.
Professor Joachim Vogel och Lars Häll, avdelningsdirektör på SCB skriver den 19 oktober i DN: s debatt att ”generationskontraktet” inte fungerar längre. Det informella kontraktet mellan generationerna går ut på att såväl gammal som ung ska garanteras ett gott liv. Detta sker genom omfördelning av välfärd- den som är ung ska räkna med att få stöd innan han eller hon kan försörja sig själv och den som har gjort sitt i arbetslivet ska kunna fortsätta att leva drägligt.
Välfärdsutvecklingen har enligt SCB drabbats av en kraftig slagsida.
Generationsklyftan växer sedan länge och 90-tals krisen har skärpt åldersskillnaderna avsevärt. De äldre får det allt bättre och de yngre hänger inte med. SCB ger en rad förklaringar till detta: Hög ungdomsarbetslöshet, bristen på billiga ungdomslägenheter, utbildningskraven har ökat vilket gör att det tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed kunna bli självförsörjande. Senare etablering innebär sämre inkomster och sämre levnadsstandard. SCB ser dystert på framtiden. Vogel och Häll skriver att vägen är utstakad mot en fortsatt omfördelning av välfärden uppåt i åldrarna. 2
I boken varken ung eller vuxen av Mats Trondman och Nihad Bunar kan man läsa om ungdomars förändrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer under 1990-talet. Trondman skriver att fram till slutet av 80-talet gick det åt rätt håll men 90-talet blev förlorade år som påverkar dagens ungdomar i flera avseenden.3
1http://kjellbergsweden.typepad.com/fredric/2006/03/den_frlorade_ge.html (2006-03-25)
http://www.aftonbladet.se/vss/ledare/story/0,2789,810696,00.html (2006-04-18)
http://www.aftonbladet.se/vss/rss/story/0,2789,798297,00.html (2006-03-24)
2http://www.dn.se/Dnet/jsp?d=572&a=475868&previousRenderType=6 (2006-03-12) 3 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar , (2000) s.69
I dagens samhälle är det så att många ungdomar väljer att studera vidare efter gymnasiet. I dag läser över 40 % av ungdomarna som lämnat gymnasiet vidare.4 En del ungdomar väljer att ta studieuppehåll ett par år efter gymnasiet för att sedan åter studera vidare medan en del väljer att studera vidare direkt efter de lämnat gymnasie skolan.
Andra ungdomar har inga planer på vidare studier efter att de lämnat gymnasieskolan och väljer exempelvis att söka jobb, resa eller ägna sig åt något annat. Framtidsplanerna ser naturligtvis olika ut för olika ungdomar och faktorerna som påverkar ungdomarnas framtidsplaner är självfallet också de olika. 5
Utifrån denna bakgrunds beskrivning kan man få en bild av att dagens ungdomar har negativa känslor inför framtiden. Är det verkligen så? En relativt nygjord undersökning visar på motsatsen att ungdomar överlag är positiva inför framtiden. 6
4 Fokus 05, En analys av ungdomars etablering och egen försörjning, (2005) s.36
5 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s. 49,275 6 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s. 283
1.3 Syfte
Syftet med detta arbete är att mot bakgrund av dokument från ungdomsstyrelsen samt Trondman och Bunar - varken ung eller vuxen, ta reda på om ungdomar har positiva eller negativa känslor inför framtiden och vad som gör att de känner positiva eller negativa känslor inför framtiden samt om deras känslor inför framtiden påverkas samhällets förändrade och/ eller försämrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer.
Syftet är även att ta reda på hur dessa elevers framtidsplaner ser ut, jag vill undersöka vad eleverna planerar att göra på kort och lång sikt efter avslutad gymnasieskolgång.
Med detta arbete vill jag få ytterligare kunskaper om ungdomars känslor, och planer och inför framtiden, vilket är syftet med detta arbete.
1.4 Frågeställning
Utifrån ovanstående syfte så har jag valt att inrikta mig på följande frågeställningar:
Har ungdomar som inom kort tid tar studenten positiva eller/och negativa känslor inför framtiden och vad är det som känns positivt och/eller negativt med framtiden?
Påverkas ungdomars känslor inför framtiden av förändrade och/eller försämrade livsvillkor och möjlighetsstrukturer?
1.5 Avgränsning
De områden som kan påverka ungdomars livsvillkor/möjlighetsstrukturer som jag begränsat mig till att undersöka är framförallt arbetsmarknad, boende, utbildning, betyg, hälsa, ansvar och ekonomi.
Anledningen till att jag har begränsat mig till att undersöka just om dessa områden påverkar ungdomars känslor inför framtiden är att jag anser att dessa områden har förändrats och/eller försämrat många ungdomars levnadsförhållanden och möjlighetsstrukturer.
Det hade visserligen varit intressant att undersöka om ungdomars känslor inför framtiden påverkas av livsvillkor och möjlighetsstrukturer inom andra områden, ( exempelvis
uppväxtförhållanden). Jag har dock valt att begränsa mig på grund av att arbetet skulle blir alltför omfattande om jag skulle undersöka fler områden.
Jag undersöker vad ungdomar har för planer för livet efter studenten, det skulle även här varit intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar deras planer men har avstått ifrån att undersöka detta på grund av tidsbrist.
Det hade även varit intressant att göra en jämförelse kring killar och tjejers känslor och planer inför framtiden, för att se vilka skillnader och likheter som finns i känslor och planer inför framtiden, det skulle dessutom vara intressant att undersöka vad eventuella skillnader beror på.
Vidare hade det även varit intressant att göra en likadan jämförelse mellan studieförberedande och praktiska gymnasieprogram gällande känslor och planer inför framtiden. Jag avstår ändå från att genomföra dessa annars intressanta jämförelser i mitt examensarbete på grund av att det skulle bli allt för omfattande och att tidsbristen till det skulle bli för stor.
Slutligen så har jag avgränsat mitt urval till elever som går studieförberedande
gymnasieprogram, jag är medveten om att denna avgränsning kan påverkat resultatet, hade jag även undersökt yrkesförberedande gymnaise program är det möjligt att resultatet av undersökningen skulle sett annorlunda ut.
1.6 Reliabilitet och validitet
När det gäller reliabiliteten så vill jag påstå att den är relativt hög, jag tror att jag skulle kunna få samma resultat igen vid en ny undersökning.
Validiteten av min undersökning anser jag också vara hög. Jag anser att jag undersökte vad jag avsåg att undersöka. Jag håller mig till mina frågeställningar och svarar på dem alla fyra.
1.7 Begreppsdefinitioner
Möjlighetsstrukturer innebär i detta sammanhang samhälleliga möjlighetsvillkor, vad som är möjligt för ungdomar att förverkliga i 2000-talets Sverige.
Livsvillkor innebär i detta sammanhang ungdomars levnadsförhållanden.
Jag undersöker bland annat ungdomars framtidsplaner på kort och lång sikt. Kort sikt innebär i denna undersökning att eleverna ska ha påbörjat dessa planer inom ett år efter de tagit studenten. När det gäller lång sikt så menar jag planer som ungdomarna genomfört inom tio år efter studenten.
2.
TIDIGARE FORSKNINGI detta kapitel presenterar jag den litteratur och de dokument samt tidigare genomföra undersökningar som givit upphov till mina frågeställningar och som i min analys och diskussion kopplas till mina resultat av min undersökning. Jag har valt att använda mig av dessa källor då jag ser en koppling av min undersökning till dessa källor.
De dokument jag använt mig av är Fokus 05, Generationsklyften 1980-2003, De kallar oss unga. Jag har även använt mig av boken Varken ung eller vuxen samt fem olika
internetadresser.
2.1 Arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden kan beskrivas som uppdelad i två delar, en primär arbetsmarknad som kännetecknas av stabila arbetsförhållanden och kvalificerade arbetsuppgifter och en sekundär som visar på det motsatta. Unga är överrepresenterade på den sekundära arbetsmarknaden. Till viss del beror det på deras avsaknad av arbetslivserfarenhet, och att unga är de som först får lämna arbetsplatsen vid personalnedskärningar.7
Ungas inträde på arbetsmarknaden är av central betydelse för deras tillgång till välfärd.8 Att ha ett arbete blir en plattform för många andra beslut på vägen till etablering i samhället. Ett arbete ger också tillgång till de trygghetssystem som är knutna till arbetet (sjukförsäkring, föräldraförsäkring och så vidare).9
Inträdet på arbetsmarknaden är ett av våra största livsprojekt. Det sammanfaller i tiden med andra stora omställningar i livet exempelvis utflyttning från föräldrahemmet, egen bosättning, par bildning och föräldraskap. Det gäller att erövra nya möjligheter och upplevelser som man länge väntat och förberett sig för. Men ofta är den övergången förknippat med problem och besvikelser. Under 90-talet etablerades en ny verklighet för ungdomsgenerationen av senare och otryggare sysselsättning och inkomster. För många blev inte inträdet på arbetsmarknaden ett självklart avstamp till etableringen av egen bostad, familj, föräldraskap, ekonomiskt oberoende och normal och materiell levnadsstandard.10
7 Fokus 05, En analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.9 8 Fokus 05, analys om ungdomars försörjning och etablering (2005) s.41
9 Fokus 05, En analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.47 10 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.25
Under 1990-talet ökade arbetslösheten samt antalet tidsbegränsade arbeten kraftigt särskilt bland ungdomar, vilket medförde att många ungdomars ekonomier försämrades, vilket i sin tur medförde att den materiella standarden försämrades kraftigt för många ungdomar. Det blev tufft för den ungdomsgeneration som då var redo för arbetsmarknaden. 11
Utvecklingen av arbetsmarknaden under 1990-talet var synnerligen dramatisk.
Den öppna arbetslösheten ökade från 2 % år 1990 till över 8 % tre år senare. Samtidigt minskade sysselsättningen med 500 000 jobb (SCB 2002). Sysselsättningsminskningen var mycket större bland e unga än blad de vuxna. År 1993 låg arbetslösheten på över 18 % i åldersgruppen 16-24 år. 12Var femte i åldern 20-24 år var undersysselsatt, varannan hade tidsbegränsat arbete. 13
De arbeten som fanns tillgängliga förändrades också, en alltmer kvalificerad arbetskraft möttes a en kärv arbetsmarknad präglad av konkurrens, ökad produktivitet och ökade arbetskrav. 14
Arbetslösheten planade så småningom ut, men ligger fortfarande långt under 1980-talets nivå.15 Den återhämtning som har skett har ännu knappt kommit halvvägs.16 2002 låg
arbetslösheten på 8 % i åldersgruppen 16-24 år 17 . I januari 2005 var 14% av arbetskraften i
åldern 16-24 år arbetslösa.18 En stor del av dagens ungdomar befinner sig alltså fortfarande i
arbetslöshet och varannan 20-24 åring är i tidsbegränsat arbete i början av 2000-talet.19
20-29 åringar förvärvsarbetar alltså mindre nu på 2000-talet än för 25 år sedan: färre har arbete, fler varvar arbete med arbetslöshet, och deltidsanställning är vanligt.20
Det är framförallt ungdomsgenerationen som fortfarande ska etablera sig på arbetsmarknaden som drabbades mest av 90-tals krisen. Unga oroar sig dock mindre för arbetslöshet idag än 1993. I åldern 16-29 oroar sig 40% då och då eller ofta för arbetslöshet.21
11 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005)s. 10-11, 25, 38, 44 12 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 ( 2003) s.62 13 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.10
14http://www.dn.se/Dnet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=475868&previousRenderType=6 (2006-03-12) 15 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.62
16 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.10
17 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.62 18 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.10 19 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) 29-30
20 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.27, 29-30
Det är tydligt att det skett stora förändringar i ungdomars etablering på arbetsmarknaden sedan början av 1990-talet. Man ser en trendmässig senareläggning av ungdomars etablering på arbetsmarknaden som leder till senare och lägre arbetsinkomster. År 1990 var etablerings åldern 20 år och år 2000 var motsvarande siffra 26 år.)22
Det beror självfallet på dagens höga arbetslöshet men också beror det till en stor del på att andelen som studerar vid högskola eller universitet har ökat.23
Övergången från utbildning till arbete innebär sällan att få ett fast arbete direkt efter att ha studerat på heltid. Att etablera sig på arbetsmarknaden kan beskrivas som en komplex och utdragen process utan vare sig tydlig början eller tydligt slut.24
Tre förklaringsfaktorer som påverkar risken för en ungdom mellan 20-24 år att bli arbetslös är enligt boken varken ung eller vuxen med Mats Trondman, föräldrars livsvillkor, egna
utbildningsnivån och olika arbetslivserfarenheter.25
Sedan mitten av 1970-talet finns riktade åtgärder för unga arbetslösa i Sverige. Vissa handlar om praktik och anställning, andra om förberedelser för studier, arbete eller praktik, ytterligare andra handlar om intregrering av unga som riskerar socialt utanförskap och tillsist så finns det även åtgärder som betecknas som kultur och fritidsprojekt. Utvärderingar där olika teoretiska utgångspunkter har använts visar att åtgärder ofta är kortvariga och inte leder till inträde på arbetsmarknaden. Vissa åtgärder som tillexempel praktikplaceringar har visat sig kunna leda till undanträngelseeffekter vilket är negativt för arbetsmarknaden, samtidigt som en bra praktik kan vara positiv för den enskilde individen. Studier visar även att den genomsnittliga tid som det tar för unga från det att de söker stöd till dess att de hänvisas till någon av de tre vanligaste åtgärderna (kommunala ungdomsprogram; ungdomsgarantin eller allmänt anställningsstöd har blivit längre sedan 2000. 26
22 Fokus 05 en analys av ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.51 23 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s. 51
24 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.47 25 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s. 78-79
2.2 Ekonomi
Ungas vuxna (20-29 år) har fått stagnerade eller sämre levnadsförhållanden efter 90-talskrisen visar SCB: s nya rapport.27 Andelen fattiga unga är betydligt högre än andelen fattiga i
medelåldern. 28 Eftersom unga generellt har sämre ekonomi än äldre har de också generellt sätt större ekonomiska svårigheter. Idag ökar även gapet mellan den unga och äldre
generationen.29Bland unga som inte bor kvar i föräldrahemmet har andelen fattiga, definierat som, individer som disponerar mindre resurser än normen för socialbidrag, fördubblats de senaste 20 åren. 30 Även akuta problem med hushållsekonomin är betydligt vanligare bland unga.31
90-talet innebar en markant försämring av ungdomsgenerationens ekonomiska situation, på grund av att många ungdomar under 90-talet drabbades av arbetslöshet och sämre
anställningsvillkor. 1990-talets massarbetslöshet under 90-talet fick stora effekter för unga vuxnas inkomster, och gav stagnerad eller lägre ekonomisk levnadsstandard, jämfört med jämnåriga under 80-talet.
Sedan försämringen på 90-talet har det under senare år visserligen skett en viss återhämtning av ungdomarnas ekonomiska situation men fortfarande har ungdomsgruppen som helhet inte kommit upp till inkomst nivåer som unga hade i början av 1990-talet. En hel del ungdomar har fortfarande problem med ekonomin. 32
Den klart viktigaste orsaken till ungdomsgenerationens förändrade ekonomiska standard under 90-talet beror enligt Trondman på den längre ungdomsutbildningen och den ökade ungdomsarbetslösheten. Inkomsterna tenderar därmed att bli allt lägre och otryggare och kommer senare i livet. Detta innebär en senare ingång i vuxenlivet och den omfattande arbetslösheten har även gjort det svårare för ungdomar att kvalificera sig för
arbetslöshetsersättning. 33
27http://www.dn.se/Dnet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=475868&previousRenderType=6 (2006-03-12) 28 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003c (2005) s.10-11
29 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.10 30 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s. 44 31 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.11
32 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.10 33 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s. 74
Senare etablering på arbetsmarknaden, familjebildning och bosättning kan innebära
ekonomiska problem för ungdomar. Låga löner och undersysselsättning kan också innebära att grupper med svag ställning på arbetsmarknaden kan hamna i ekonomiska problem.34 Hälften av ungdomarna i åldern 19-24år som var arbetslösa hade upplevt en ekonomisk kris. Det hade även en tredjedel av ungdomarna med tidsbegränsade arbeten.35
Ungdomar som drabbas av en längre tids arbetslöshet löper större risk att hamna i ekonomiska svårigheter som vuxna.36
Oron för ekonomin ökar från 20 års ålder upp till den högre medel åldern. Att det sker en ökning i 20 års ålder kan ha att göra med att man lämnar föräldrahemmet, skall söka sig ut på arbetsmarknaden, och så småningom bilda eget. Från början till slutet av 1980-talet oroade sig 30-35 % av ungdomarna i åldern 20-35 sig för sin ekonomi. I samband med lågkonjunkturen och massarbetslösheten vid mitten av 90-talet ökade andelen som oroade sig för sig ekonomi dramatiskt i alla åldersgrupper men mest markant bland ungdomarna. 1996/1997 oroade sig varannan ungdom över sin ekonomiska situation. Vid 2000-talets början ser vi åter en nedgång för andelen som oroar sig för sin ekonomi, främst bland ungdomarna. Man intar en slags medelnivå mellan åttitalets högkonjunktur och nittitalets lågkonjunktur. 37
Under senare delen av 90-talet har reallönerna ökat vilket innebär att även ungdomars inkomster åter vuxit. Här gäller det att ta hänsyn till att vi enbart ser till löntagare löntagare. Vi ser då på en mindre och mer selekterad ungdomsgrupp som klarat sig bäst i konkurrensen på arbetsmarknaden, och som nu fått ökade inkomster, jämfört med början av 1980-talet, då det fanns fler förvärvsarbetare.
Generationsklyftan ifråga om arbetsinkomster växer över hela perioden. I början av 80-talet va 50-åringars arbetsinkomster knappt 30% högre än 20-24 åringarnas. 20 år senare har denna skillnad vuxit till 44%. Och här har man inte tagit hänsyn till dagens relativt höga
ungdomsarbetslösheten.38
Arbetsinkomsterna är inviduella och beskriver arbetsmarknadens bidrag till
inkomstförsörjningen. Om vi däremot vill jämföra den ekonomiska levnadsstandarden mellan
34 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 2005) s.38,44
35 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.44 36 Fokus05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.8 37 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) 103-104 38 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.39
generationerna måste vi även ta hänsyn till välfärdsstatens inverkan (bidrag och skatter) och till familjens inverkan (försörjningsbörda, stordriftsfördelar).
Inkomsterna bör då ses i relation till utgiftsbehoven, där vi tar hänsyn till ett antal faktorer för att kunna bedöma en persons köpkraft i förhållande till inkomstbehoven. Den disponibla inkomsten är lägst bland de yngsta då etableringen i arbetslivet pågår och bland de äldsta eftersom det sker än minskning av inkomster i samband med utträdet i arbetslivet. I 25- 30 årsåldern är det vanligt att man skaffar barn, då ökar försörjningsbördan och därmed försämras den ekonomiska situationen, och då minskar även de disponibla inkomsterna.39
Unga människors inkomster är ofta väldigt låga, deras generellt svaga anknytning till
arbetsmarknaden gör att många unga är beroende av välfärdssystemet och familjen för att få det att gå runt. En av fyra tar emot något form a stöd eller bidrag från staten eller kommunen (bostadsbidrag, försörjningsstöd, arbetslöshetsersättning med mera). Vanligast är det bland dem som är arbetslösa då 40 procent har försörjningsstöd, tidigare socialbidrag,
ungdomsstyrelsen 2004. Ungdomar som drabbas av en längre tids arbetslöshet löper också större risk att hamna i ekonomiska svårigheter som vuxna.40
De välfärdstatliga arrangemangen, som ska utgöra ett skyddsnät för ungdomar vid kan ibland vara otillräckliga (för ungdomsgenerationen). Ungdomar har exempelvis sämre skydd vid arbetslöshet än vad äldre har. Vidare kan förändrade bidragssystem, minskade transföreringar, offentliga tjänster och ökade avgifter leda till ekonomiska problem. Konsekvenserna av förändringarna på arbetsmarknaden och i välfärdssystemen kan avläsas i de årliga siffrorna för andelen som har olika typer av inkomstproblem. 41
39 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s. 39-40
40 Fokus 05 en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s. 42 41 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.38
2.3 Hälsa
Under 90-talet har ängslan, ångest och oro ökat kraftigt hos ungdomar.42
Ungdomspsykiatrin upplever en kraftig ökning, vilket har medfört att många ungdomar inte kunnat få den hjälp de behöver. 43 En uppskattning i en utredning gjord av
socialdepartementet (1998) visar att 5 till 10 % av alla barn och ungdomar under någon period lider av psykiska problem och störningar.
I en artikel i dagens nyheter i april 1999 konstaterar John Schubert chefsöverläkare vid Psykiatriinstitutet i Stockholm att alltfler unga vuxna mellan 18 och 24 år har fått psykiska problem under 1990-talet. Samtidigt som ett stort antal ungdomar fått svårigheter att klara sina studier, få ett arbete och skaffa egen bostad så har den psykiska barn och ungdomsvården erfarit en språngvis ökning av hjälpsökande unga vuxna.44
Andelen ungdomar som lider av psykisk ohälsa blir allt större.
Många ungdomar som mår psykiskt dåligt tar läkemedel för att döva ångesten. Förskrivningen av nyare antideppresiva preparat har ökat och det är bland ungdomar som ökningen är störst. I åldersgruppen är preparaten den åttonde största gruppen som expedieras på apoteken. Bland 20-24 åringar intar den en fjärdeplats. Sedan mitten av 90-talet har antalet dygns doser i åldersgruppen 15-19 år mångdubblats. Nära sex av tio flickor i nedre tonåren lider av oro, enligt socialstyrelsens folkhälsorapport. 45
Ungefär 4 % av den totala befolkningen säger att de har svåra besvär av oror, ängslan och ångest. 8 % rapporterar ständig trötthet, såväl på dagarna som kvällarna och har svårt att komma upp på morgonen. Åldersskillnaderna i fråga om psykiskt välbefinnande är inte enhetliga. Sömnbrist visar sig vara vanligare i högre ålder. Sedan 1980-talet ses dock en kraftig ökning i arbetsför ålder, ökningen är också störst i de yngre åldrarna (20-24) år. Även svåra besvär av ångest och oro har ökat mest bland arbetsför ålder under 90-talet och
ökningen har fortsatt in på 2000-talet. Ökningen är dessutom störst i etableringsfasen, det vill säga den period i livet då man etablerar eget boende, gör sitt inträde på arbetsmarknaden med mera.46
42 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar,(2000) s.85 43 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s.89 44 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s.89 45 http:// www.bup.nu (2005-03-27)
De bakomliggande problemen till ungdomars ohälsa handlar ofta om krisartade reaktioner på övergången från barndom till vuxenliv. Det kan röra sig om osäkerhet om den egna identiteten och förmågan, om vilsenhet i relationer till familj, kamrater och det motsatta könet eller om villrådighet i beträffande egna framtidsplaner och framtidsutsiker.47
Förändringar i folkhälsan kan vidare ses som reaktioner på påfrestningar relaterade till sysselsättning och arbetsmiljö, inkomstproblem och materiell levnadsstandard, naturmiljö, sociala relationer och otrygghet i tillvaron inom dessa områden.48
En mängd undersökningar visar även på sambandet mellan hälsa och individens ekonomiska förhållanden. Rent allmänt kan sägas om den forskningen som intresserat sig för att belysa sambandet mellan ekonomiska förhållanden å ena sidan och ohälsa och sociala problem å andra sidan funnit att framförallt låg ekonomisk status, ekonomisk stress och fattigdom är kopplade till en ökad risk för ohälsa och sociala problem.49
Upplevda hälsoproblem visar på tydliga förändringar från början av 80-talet till början av 2000-talet. Nya resultat visar på att hälsoförbättringar sker i de övre åldrarna men att en försämring sker för de yngre.
Från 60-årsåldern kan man se en minskning av hälsoproblemen hela vägen från början av 80-talet men bland de yngre under 45 år ser vi stället en klar ökning av hälsoproblemen som framförallt ökar kraftigt efter mitten av 90-talet.50
De ökade hälsoproblemen bland de yngre gäller båda könen dock i störst utsträckning gäller det kvinnorna.
I rapporten barn och ungdomars välfärd framkommer att andelen ungdomar som är oroade över sin hälsa har ökat sedan 1993, framför allt i gruppen 20-24 år. År 2002 oroade sig var tionde 20-24 åring sig för sin hälsa ofta och var tjugonde 16-19 åring. 51
Diagnostiserad behandlad långvarig sjukdom går i negativ riktning i samtliga åldersgrupper. Andelen sjuka som rapporterar ökad långvarig sjukdom har fortsatt öka sedan början av 80-talet. Sjukligheten ökar mest i ungdomsgenerationen och upp till 45 år.
Andelen med svåra sjukdomsbesvär har ökat kontinuerligt de senaste 23 åren i alla åldrar men även här är ökningen störst i de yngre åldersgrupperna. Det är oklart om ökningen är reell
47 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s.89-90 48 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003) (2005) s. 12
49 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.246 50 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.58-59
eller om det är ett uttryck för förändrade referensramar det vill säga ökade hälsokunskaper och hälsoanspråk.52
2.4 Utbildning
Ett första steg i ungdomars etableringsprocess är att utbilda sig. Utbildningstiden blev under 90-talet längre och alltfler utbildar sig.
Under 2000-talet har allt fler grundskolor infört ett tionde frivilligt skolår för att hjälpa ungdomar att gå ut med fullständiga betyg för att kunna gå vidare till gymnasiet. Andra kommuner erbjuder sommarskolor, ibland med ekonomiskt bistånd för hjälp att nå fullständiga slutbetyg.
9 av 10 ungdomar påbörjar idag gymniseskolan direkt efter grundskolan. År 1991 blev alla gymnasieutbildningar treåriga. De ungdomar som inte studerat vid gymnasiet får det betydligt svårare i inträdet på arbetsmarknaden
Av de ungdomar som påbörjar gymnasieskolan går två tredjedelar ut med behörighet för högskolestudier.
De som saknar avgångsbetyg från grund och/eller gymnasieskola riskerar också att helt hamna utanför arbetskraften, något som visades i utredningen unga utanför (SOU 2003:92). De som endast har en gymnasieutbildning får det i sin tur svårare i inträdet på
arbetsmarknaden än de som har en högskoleutbildning. 53
Eftergymnasial utbildning exempelvis högskola, universitet, och folkhögskola blev under 1990-talet det medel med vars hjälp samhället försökte att hantera arbetslösheten bland ungdomar och de förändrade möjlighetsstrukturerna.54
Förändringar på arbetsmarknaden, den ökade specialiseringen, och differentieringen anges ofta som anledning till de ökade kraven på utbildning, liksom den politiska strävan efter livslångt lärande.55 Många ungdomar fortsätter i dagens samhälle att studera vidare vid högskolor eller universitet eftersom utbildning ofta är en viktig förutsättning för att få ett arbete.56
52 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.60
53 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s. 8 54Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s.102-103
55 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.33 56 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.41
Utbildning kan beskrivas som en inträdesbiljett till arbetsmarknaden.57
Utbildning och erfarenhet ofta är två avgörande faktorer för att få ett arbete och unga som ofta kan ha brist på båda drabbas hårt av samhällets konjuktur svängar.58
Unga i dag tillbringar en betydligt längre tid i utbildning än vad deras föräldrar gjorde, 40% av ungdomarna i åldrarna 25-29 har en eftergymnasial utbildning, andelen i åldrarna 55-74 är hälften, 20%.59
Vid 1980-talets mitt fortsatte cirka 20 procent av gymnasieeleverna till universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasie gång.
Under 1990-talet ökade andelen ungdomar som påbörjat högskoleutbildning i samtliga sociala kategorier.
1990 var siffran 28 procent. 1998 hade totalt 24 procent av befolkningen högskoleutbildning. Läsåret 1998/1999 uppgav uppgav 61 procent av kvinnorna och 47 procent av männen att de avsåg att studera vidare på högskolenivå under de närmaste tre åren.60
Regeringen har som mål att 50 % av en årskull ska ha börjat studera vidare vid universitet och högskolor vid senast 25 års ålder. Detta mål är nästa uppnått, under 2003/04 studerade nästan 44% av unga mellan 19-26 vidare vid en högskola eller universitet. Det är dessutom fler som säger sig vara intresserade av att studera vid högskola eller vid universitet . än som faktiskt gör det. Sex av tio säger i ungdomsstyrelsens rapport de kallar oss unga att de
planerar att gå vidare till högre studier. Det framkommer även i denna rapport att andelen som vill ha en högre utbildning är 60 % av gymnasisterna.
Eftersom antalet 20-åringar kommer att öka med 30 % fram till år 2010 så behövs en stor kapacitetsutbyggnad av antal högskolor och universitet om inte möjligheterna att studera på universitet/högskolor ska minska. Redan idag ökar gapet mellan antalet sökande och antalet antagna.61
I januari 2000 gjordes en undersökning av SCB då 10 000 ungdomar födda 1978 medverkade. Undersökningen visar på mycket stora skillnader mellan studieförberedande och
yrkesförberedande program. Endast 3 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna som
57 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.50 58 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.42, 49 59 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.50 60 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s.100
gått yrkesförberedande hade två år efter avslutade gymnasiestudier påbörjat
högskoleutbildningar. Vilket kan jämföras med 53 procent av pojkarna och 69 procent av flickorna på naturvetenskapliga programmet. Motsvarande siffror var 23 respektive 38 procent av eleverna som gick samhällsvetenskapligt program. I hela kullen hade var femte elev påbörjat högskolestudier 2 år efter avslutade gymnaise studier.62
2.5 Boende
De flesta ungdomar flyttar från föräldrahemmet kring 20-års åldern och åldern för utflyttandet från föräldrahemmet är i stort sätt oförändrat sedan början av 80-talet. Kvarboendet har inte påverkats nämnvärt av 90-talets massarbetslöshet.63 I åldersgruppen 24-29 bodde år 2003
endast 5% av kvinnorna och 9% av männen kvar hemma hos föräldrarna åldersgruppen 16-19 bor 90% kvar hemma hos sina föräldrar ( TCO 2003).64
Egen bostad är en viktig del i etableringen i vuxenlivet. Ungdomar är nya konsumenter på arbetsmarknaden. Deras boende bestäms av det aktuella utbudet på bostadsmarkanden och av deras ekonomiska resurser, då den viktigaste faktorn för ungas etablerande på
bostadsmarknaden är de egna ekonomiska resurserna.65
Eftersom unga generellt sätt har lägre inkomst än äldre är det viktigt att det finns möjligheter till billigt boende.66
I Sverige utgör boendekostnader en allt större del av ungas utgifter samtidigt som deras disponibla inkomst har minskat sedan 1990. Detta gäller framförallt unga i åldrarna 20-24 år . Parallellt med detta har andra bekymmer tillkommit för unga som ska etablera eget boende.67 När det gäller boendemarknaden så har generationsklyftan ökat mellan de äldre och yngre. Nyproduktionen av lägenheter riktas alltmer på välbärgade äldre. Ungas boendestandard har sjunkit. Bostadsbrist i större städer är inget nytt, men utvecklingen av den svenska
bostadsmarkanden under de senaste 25-åren har ställt ungdomar som ska etablera sig inför stora problem. Mellan 80-2000-talet har bostadsbyggandet varit mycket lågt. Nybyggnation av hyresrätter har skett i allt mindre utsträckning. Antalet hyresrätter minskade även genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Bosättning kräver ofta en kontantinsats, vilket
62 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s. 100-101 63 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.12
64 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.53 65 Ungdomars etablering, Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.53
66 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005)s.41 67 Fokus 05, en analys om ungdomars etablering och egen försörjning (2005) s.9
förutsätter borgen för en bostads kredit eller fast arbete. Vidare har saneringen av det äldre bostadsbeståndet minskat andelen små hyresrätter, som tidigare kunde fungera som första bostad för ungdomar. Slutligen har priserna på småhusmarknaden ökat. Dessa faktorer ger ungdomar en svårare ställning på bostadsmarknaden, jämfört med 70-talet. 68
2.6 Framtid
När språkvetaren Gun Malmgren 1985 analyserade 160 uppsatser av elever i årskurs 8 från olika orter i Sverige framkom att de flesta räknade med att få jobb. Att få ett arbete som vuxen oavsett hur det gick i skolan trodde de flesta eleverna i undersökningen på.69
Mario Zetino Duartes studie i åttan läste vi om välfärdssamhälle, 1997 där ett knappt hundra tal elever i årskurs 9 på en högstadieskola i en mellanstorstad i Sverige visar en mer
pessimistisk syn på framtiden bland annat när det gäller att få arbete efter avslutad skolgång. I denna undersökning framkommer att många av ungdomarna skräms av arbetslösheten. 70
Mario Zetino skriver utifrån sina undersökningar av ungdomar att det ofta synliggörs en mycket klart uttalad känsla av osäkerhet och bristande tillit inför både nuet och framtiden. En elev utifrån undersökningen skriver i sin uppsats:
”Sedan vet man ju inte ifall man får jobb någonstans för samhället idag är ju helt rubbat. Jag kan inte fatta varför ingen gör något åt arbetslösheten för alla sitter ju bara och glor och tänker inte på vad som händer i framtiden”.
Till osäkerheten inför de egna livsvillkoren och den egna framtiden hör också ofta en bristande tillit till det svenska samhället.
Såhär formulerar sig en annan elev sina upplevelser:
”I åttan läste vi om välfärdssamhället. Jag har insett att det inte alls är som vi lärt oss. Det fungerar inte alls… Välfärdssamhället är ruttet, det fungerar inte! Jag inser at när jag gått ut skolan får jag gå på bidrag eller fortsätta plugga!”
68 Ungdomars etablering ,Generationsklyftan 1980-2003 (2005) s.53-54 69 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s.165
Denna elevs bild av ett välfärdssamhälle är ett samhälle där alla som vill arbeta får ett arbete. Eftersom denna elev varken vill leva av bidrag eller fortsätta studera så känner hon sig lurad. Eleven känner att det hon vill fungerar inte och det samhället och framtiden eftrfrågar vill inte Dana.
Enligt Zetinos undersökning utrycker många av uppsatssvaren känslor av uppgivenhet och meningslöshet särskilt då det gäller chanserna att få arbete efter avslutad skolgång. Zetino påpekar dock att inte alla uppsatser utrycker uppgivenhet och meningslöshet71
Framtiden är dock definitivt inte mörk och pessimistisk i alla uppsatsbidrag. Även om det inte är en majoritet så finns det elever som med självförtroende ser en ljus framtid framför sig. Endel elever beskriver att de har det bra men vill ha det bättre.72
En positivare bild av ungdomars framtidssyn ges då framtidsforskare Bi Puranen ( 1997 ) kommenterar utfallet av en enkätstudie i vilken 1000 ungdomar i åldern 19 -25 deltog finner hon att nio av tio ungdomar är positiva till framtiden och att de som är positiva till framtiden rent generellt också är positiva till sin egen framtid. Denna studie visar på optimism inför möjligheterna att få ett arbete, Puranen tillägger dock att det finns en viss oro för arbetslöshet, men de flesta är övertygade om att klara sig bra även om många runt omkring drabbas hårt av arbetslöshet.
Puranen tolkar studien som att ungdomar tror på sina egna möjligheter men tvivlar på andra ungdomars möjligheter. Hennes tolkning är att merparten av de 1000 ungdomarnas
förhållningssätt till arbete och framtid är starkt individualiserat. Puranen kallar ungdomarnas svar i studien för ”positiva” och kommenterar den på följande sätt:
”Betyder de positiva svaren verkligen att unga genuint tror på sin framtid eller är det mer än attityd de intar? Är det så att de ungas positiva svar snarare kan ses som en nödvändig
försvarsmekanism? Vi måste tro på våra mål, och på en mer eller mindre medveten insikt om mekanismen bakom självuppfyllande profetior. Den positiva framtidstron skulle då kunna förklaras som en inställning, ett förhållningssätt för att ge livet värde snarare än att tolkas som en positiv framtidstro i absolut bemärkelse.”
Puranens slutsats är således att ungdomars inviduella tro på sin egen framtid är ett utryck för ” en inställning”, ett förhållningssätt” som ger ”livet ett värde” snarare än en tilltro till att det ”faktiskt” är på det vistet.73
71 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s.177-178 72 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s.179
I en attityd och värderingsundersökning, De kallar oss unga på uppdrag av regeringen genomförd av ungdomsstyrelsen i samarbete med forskarna, Erik Amnå, Lisbeth Beckengeen, Jan Karle, Stefan Jerkeby, Ingrid Munk, Per Nilsson och Bengt Starrin redovisas och
analyseras bland annat ungas inställning till och planer inför framtiden samt vilka mål som är viktiga att uppnå enligt ungdomar.
Attityd och värderingsenkät har skickats till 500 unga i åldern 16-29 år, och svarsfrekvensen är 57 procent.
Denna undersökning visar att åtta av tio unga ser positivt på framtiden. Var fjärde, 25 % är mycket positiva medan ungefär var tjugonde 6 % unga ser negativt på framtiden. Det är framförallt i åldersgruppen 16-19 år som det är färre som ser negativt på framtiden. Andelen positiva har ökat i alla åldersgrupper dock minst bland unga 20- 24 år. Andelen som ser negativt på framtiden är högst bland unga arbetslösa, av dem ser var femte negativt på sin framtid. Högst antal positiva finns bland de unga som arbetar eller studerar.
Undersökningen visar alltså att det stora flertalet unga ser positivt på framtiden, även om den innehåller en del oros moment som tillexempel oro för hälsa, ekonomi och arbetslöshet.74
För de flesta är tiden till och med gymnasiet utstakad, vad ungdomarna ska göra efter avslutad gymnasie skolgång är inte på samma sätt lika självklart. 75
Unga idag har många planer inför framtiden men inte nödvändigtvis andra planer än tidigare generationers unga. Snarare är det så att vissa planer som till exempel högskolestudier och resa utomlands, delas av ett större antal unga i dag och inte bara vissa grupper. 76
På frågan vad ungdomar i 16-19 årsåldern tror de kommer att göra efter avslutat gymnasie blir svaret att valet är väldigt beroende av hur situationen på arbetsmarknaden ser ut. Att studera vidare minst tre år på högskolenivå är det vanligaste svaret,
45% tror att de kommer att studera vidare vid ett universitet eller högskola, nästan lika många tror att de kommer åka utomlands, åka utomlands ett eller två år kommer alltså på andra plats.
Att pröva på olika arbeten ett par år oavsett yrke kommer på delad tredje plats med att söka ett arbete att satsa på inför framtiden.77
73 Varken ung eller vuxen, Trondman och Bunar, (2000) s.166-167
74 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.275, 283 75 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.48 76 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.275
Ungdomar 16-29 år ansåg i denna undersökning att de viktigaste målen i livet att ha uppnått vid 35 års ålder är eget boende, fast anställning, bildat familj och skaffat barn. Tre av fyra ungdomar anser eget boende som mycket viktigt. Lägst andel mycket viktigt får målen att engagera sig i samhället och arbeta i eget företag. Mål som är knutna till arbete, familj och boende- trygghetsvärderingar eller materiella värden verkar vara viktigast för ungdomar. Man ser i undersökningen ett samband mellan viktiga mål i livet och ålder. För de yngsta 16-19 år som planerar att utbilda sig ytterligare är fast anställning inte lika viktigt som för de äldre unga. Att ha bildat familj och leva ett lugnt familjeliv är viktigare mål för de äldre ungdomsgrupperna. Eget boende är ett mål som både de yngre och äldre ungdomsgrupperna anser som mycket viktigt mål i livet. Många av målen är redan uppnådda framförallt för unga i 25-29 års åldern, vilket kan vara en bidragande orsak till att vissa mål anses som mindre viktiga för äldre unga (25-29 års åldern), exempel hunnit resa och se sig om. Mönstret ser ut som så att för den yngsta gruppen unga 16-19 år är fritid, självförverkligande, hinna resa och se sig om i världen, hög levnadsstandard viktiga mål, medan för den äldre åldersgruppen unga familj, fast anställning och boende viktigare.78
I jämförelse med undersökningen som genomfördes 1997 så har andelen ungdomar 16-19 år som anser att fast anställning är viktigt att ha uppnått vid 35 års ålder minskat från 65 till 50%. Även i åldersgruppen 20-24 år så har en minskning sett från 60 till 55%. En ökning har dock sett i ungdomsgruppen 25-29 år med 1 % från 56- 57 %. Att ha fast anställning blir viktigare för de unga ju äldre de är och andelen unga som tycker att arbete inte är viktigt minskar vid stigande ålder. 79
77 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.48-49
78 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.39-40 79 De kallar oss unga, ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003 (2003) s.56
3.
METOD, URVAL OCH GENOMFÖRANDEHär tar jag upp vilken metod jag använt mig av och varför. Detta följs av en beskrivning om hur mitt urval och genomförande av undersökningen har gått till.
3.1 Val av metod
Jag har valt att använda mig av en kvantitativ enkätstudie med strukturerade frågor för genomförandet av min undersökning. Alternativet hade varit att göra en intervjuserie, men på grund av det relativt höga antalet elever som deltar i min undersökning och tidsåtgång har jag valt att använda mig av en enkätstudie. Jag vill med min undersökning kunna generalisera resultatet därför måste jag ha ett större antal.
Enkäten består av sju huvudfrågor samt två följdfrågor till två av huvudfrågorna. Jag har till största delen använt mig av bundna svarsalternativ där eleverna har fyllt i fler än ett
svarsalternativ (om man tyckte att fler än ett av alternativen stämde in på deras känslor och planer). Endast fråga sju har ställts som en öppen fråga. Eleverna har dock under de två följdfrågorna själva fått utveckla vad de menar med de svarsalternativ de kryssat i dessa två huvudfrågor. Anledningen till att jag till största delen använt mig av bundna svarsalternativ är att jag var tveksam till om jag skulle ha fått utförliga svar på mina frågor om jag hade använt mig av enbart öppna frågor, bestämde mig därför att ha olika alternativ att ge till största delen av frågorna.
Om inget av de olika svarsalternativen stämde in på vad eleven ville svara eller om eleven ville lägga till ytterligare alternativ fanns även en möjlighet bredvid alternativet annat att själv utforma ett svar.
3.2 Urval
För att kunna säga något om vad ungdomar har för känslor och planer inför sin framtid är det viktigt med en viss bredd i undersökningsmaterialet. Ett kriterium, för urvalet har därför varit att använda mig av ett större antal elever. Ett andra kriterium var att använda mig av elever som börjat fundera över sin framtid, därför valde jag att använda mig av elever som går sista året på gymnasiet eftersom jag misstänker att elever som snart kommer att avsluta
gymnasieskolan och själva ska ta ansvar över vad de vill göra i framtiden, troligtvis börjat att planera sin framtid på kort och kanske även på längre sikt.
Urvalet består av fyra slumpvis utvalda klasser. Jag kontaktade studievägledaren på en gymnasieskola där jag tidigare genomfört min praktik och fick av henne mailadresser till
mentor för två naturvetenskapliga samt två samhällsvetenskapliga gymnasieprogram. Jag mailade dessa mentorer för att be om tillstånd för att genomföra undersökningen med dessa studieförberedande klasser vilket gick bra.
3.3 Genomförande
I de fyra klasserna jag genomförde min undersökning gick det sammanlagt 94 stycken elever. 23 av eleverna var sammanlagt frånvarande av anledningar som skolk, hade annat ämne eller prov, var sjuka eller var på läkarbesök. Mitt bortfall var därför 23 elever och enkäter som delades ut och kom in var 71 stycken. Jag tror dock inte att bortfallet påverkar resultatet av undersökningen. Genomförandet av enkätundersökningen tog cirka 20 minuter per klass. Jag valde att vara med i klassrummet när eleverna svarade på enkäten eftersom det kan uppstå frågor kring enkäten under tiden eleverna svarar på den. Jag fick då även in enkäterna på en gång vilket jag tror kan bidra till ett mindre bortfall än om jag skulle samla in enkäterna vid ett senare tillfälle. Dessutom kanske eleverna svarar mer utförligt på enkätfrågorna då jag är närvarande och förklarar syftet med undersökningen.
Eftersom jag vill försäkra mig om att eleverna förstår enkätfrågorna rätt så är jag noga med att gå igenom frågorna innan eleverna påbörjar besvarandet av undersökningen.
4.
RESULTATI detta avsnitt presenterar jag de resultat som har framkommit genom min undersökning. Sex utav frågorna redovisas med diagram. Diagrammen syftar till att ge en övergripande bild av hur eleverna har svarat. Majoriteten av diagrammen redovisas i procent, två av
diagrammen redovisas med antal istället för procent eftersom eleverna kunde ange mer än ett svarsalternativ vid de två frågor som tillhör de diagram där antal anges istället för procent. Även till de diagram som redovisas med procent, har jag valt att förklara diagrammen i antal när det gäller redovisningen av vad ett fåtal av eleverna har svarat, detta på grund av att det ger en tydligare bild av resultatet.
Endast en av frågorna förutom följdfrågorna redovisas utan diagram eftersom den ställdes som en öppen fråga.
Den öppna frågan skulle troligtvis bli missvisande om jag skulle redovisat denna fråga statistiskt med diagram, därför valde jag att inte använda mig av diagram till den öppna frågan. Under varje diagram följer en förklaring av vad som visas i diagrammet.
Då undersökningsdeltagare utvecklat sina svar, har jag valt att citera några av de svar som återfinns hos ett flertal av eleverna på grund av citatens relevans i förhållande till mina frågeställningar.
Analysen av enkätsvaren bygger på de 71 enkäterna jag fick in.
I stort sätt har samtliga frågor besvarats av eleverna som deltog i undersökningen, dock när det gäller diagram 3- vilka faktorer som oroar eleverna och påverkar deras känslor inför framtiden, har 8 elever avstått från att svara på hur mycket ”boende” oroar dem samt när det gäller ”ansvar” har 3 elever avstått från att svara.
Redovisningen är grundläggande för examensarbetets analys och diskussion.
51 33 27 33 12 3 0 10 20 30 40 50 60 70
Spännande Roligt Skönt Nervöst Jobbigt Annat
På frågan vad eleverna har för känslor inför att ta studenten och själva utforma sin framtid kunde fler än ett svar anges.
51 stycken av eleverna uppgav att det ska bli spännande att ta studenten. 33 stycken tycker att det ska bli roligt och nästan lika många 27 stycken tycker att det ska bli skönt. Nästan hälften av eleverna 33 stycken känner nervositet inför studenten och att utforma sin framtid. 12 stycken tycker att det blir jobbigt. 3 av eleven angav även andra känslor inför studenten, då 2 av dom känner sig ”skräckslagna” och en elev svarar att han/hon känner känslor av
4.2 Diagram 2 – Anger hur eleven känner inför framtiden 44% 1% 55%
Positivt
Negativt
Positivt och Negativt
44 % uppger att de enbart känner enbart positiva känslor inför framtiden. 55% känner både positivt och negativt inför framtiden medan endast en elev känner negativt inför framtiden.
På följd frågan vad som känns positivt och/eller negativt när eleven tänker på framtiden är det många som svarar att positivt är att slippa skolan många ser fram mot att jobba och tjäna pengar. Följande som anges är att kunna resa, utbilda sig och göra något nytt som positivt. Valfriheten och att få bli självständig är också exempel på vad ett flertal elever känner positivt inför när de tänker på framtiden.
Det många anger som negativt när de tänker på framtiden är att de inte vet vad de ska göra eller blir.
Oro för att inte få ett arbete, förlora tryggheten, många jobbiga val, oro för sina fortsatta studier, behöva fortsätta studera och oro för sin ekonomi samt rädsla för att misslyckas anger ett flertal av eleverna som skäl till att de känner negativt inför framtiden.
”Positivt, livet går vidare, ska utomlands, lite oroligt på jobbfronten men det får lösa sig senare.”
”Det känns både skönt och jobbigt att kliva ut i vuxenlivet man vet ju inte riktigt vad som väntar en”
”Skönt att slippa pressen från skolan, man har hela gymnasietiden något man måste göra. Man har aldrig kunnat slappna av helt.”
”Man vet inte om man kommer in på sin utbildning vilket ger negativa känslor. Positivt är att man får göra det man tycker om, valfriheten är positiv!”
”Positivt är att slippa gymnasieskolan och börja på universitet, negativt är potentiell arbetslöshet”
”Om jag får det jobb jag vill ha blir jag nöjd, men negativt är att jag måste studera ännu mer.”
”Känns soft att lämna skolan men att inte få jobb oroar en”
4.3 Diagram 3 – Anger faktorer som oroar eleverna och påverkar deras känslor inför framtiden. 29 20 20 14 22 10 10 31 39 45 33 42 14 27 11 12 6 16 7 47 31 0 10 20 30 40 50 60 70
Arbetslöshet Betyg Utbildning Boende Ekonomi Hälsa Ansvar
Mycket Lite Inte alls
Av diagrammet kan utläsas att de faktorer som oroar eleverna allra mest är arbetslöshet, ekonomi, utbildning, betyg. En hel del oroar sig även mycket eller lite för boende, ansvar och hälsa dock inte i lika stor utsträckning.
29 stycken oroar sig mycket för arbetslöshet, 31 oroar sig lite och 11 oroar sig inte alls. 20 stycken oroar sig mycket för sina betyg, 39 stycken oroar sig lite och 11 stycken oroar sig inte alls för sina betyg. 20 stycken oroar sig mycket för sin framtida utbildning, 45 oroar sig lite och 6 stycken oroar sig inte alls för sin framtida utbildningssituation.
För framtida boende oroar sig 14 stycken sig mycket, 33 stycken oroar sig lite och 16 stycken oroar sig inte alls för sitt framtida boende. När det gäller elevens framtida ekonomi oroar sig 22 av eleverna sig mycket, 42 oroar sig lite och 7 stycken oroar sig inte alls.
10 stycken oroar sig mycket för sin hälsa, 14 oroar sig lite och de som anger att de inte oroar sig något är 48 stycken.
För ansvar oroar sig 10 stycken av eleverna sig mycket, 27 stycken lite och 31 stycken oroar sig inte alls.
Eleverna fick även en möjlighet att själva lägga till om något ytterligare oroade och påverkade deras känslor inför framtiden. Det var då endast 1 elev som angav något annat än alternativen, denna elev angav att hon oroade sig över att hennes pojkvän skulle flytta till annan stad och hon hade svårt att flytta med.
Eftersom det endast var en person som uppgav annan orsak till oro så redovisas inte detta i diagrammet.
Till denna fråga ställdes en följdfråga, På vilket/vilka sätt oroar sig eleverna sig för ovanstående alternativ?
Ovisheten, att man inte vet vad som kommer att hända i framtiden är något som oroar en stor del av eleverna inom samtliga av de ovanstående alternativen – Arbetslöshet, betyg,
utbildning, ekonomi, boende, hälsa och ansvar.
”Ovisst hur det kommer bli med allt, därför oroar alla alternativ mig”
”Man är ju alltid orolig för hur det ska gå med allting, men det gäller att vara positiv” Arbetslöshet
När det gäller oron för arbetslöshet anges sysslolöshet, rastlöshet, rädsla för fattighet på grund av arbetslöshet som de största orsakerna till att man oroar sig för arbetslöshet. Att inte få de jobb man vill ha och att man kanske tvingas till att ta skitjobb är andra svar som nämns på frågan på vilket sätt man oroar sig för arbetslöshet.
”Gnagande oro över arbetsklimatet, finns inte tillräckligt med jobb” ”Jag är rädd att jag inte kommer få jobb inom det jag vill jobba med” ”Om jag inte får något jobb kommer jag bli rastlös”
Boende
Att inte ha råd att bo själv, inte hitta ett boende som passar ens ekonomi och bostadsbrist anges som orsaker till att man oroar sig för boende. Även det egna ansvaret med att bo själv anges som anledning till oro när det gäller boende.
” Det kanske inte är så lätt att hitta en billig lägenhet”
Ekonomi
När det gäller ekonomi oroar sig eleverna för att inte ha råd med eget boende, inte ha råd att betala räkningar, att dålig ekonomi medför sämre levnadsstandard. Att man gör snabbt av med sina pengar anges också när det gäller oro för ekonomi.
” Om jag inte hittar jobb har jag kanske inte råd med egen lägenhet”
” Får jag inget jobb så kommer jag få problem med ekonomin vilket kan innebära att jag inte har råd att betala räkningarna.”
Betyg
Att betygen inte räcker till för den utbildning man vill in på gör att många av eleverna oroar sig för betygen, Att dåliga betyg påverkar ens situation på arbetsmarknaden,
och att man har höga krav på sig själv nämns även som anledning till oro när det gäller betygen.
”Kommer ej in på läkarutbildningen som jag vill.”
” Jag är rädd att betygen inte ska räcka till för den utbildning jag vill in på”
Utbildning
När det gäller elevernas framtida utbildning är oroar man sig över att man inte vet vad man ska utbilda sig till eller också att man inte kan välja bland sina alternativ, inte få jobb efter den utbildning man har valt, ta studielån, samt rädsla för att inte klara av sina studier.
”Jag kan inte bestämma mig för vilken utbildning jag ska söka”
”Jag är rädd att jag inte kommer att klara a den utbildningen jag vill gå”
Hälsa
De elever som oroar sig för sin hälsa svarar att man gör det för att man inte vet vad som händer i framtiden då risken finnas att drabbas av någon sjukdom eller råkar ut för en olycka. Man får andra rutiner och vanor när man slutar gymnasiet vilket kan påverka hälsan negativt. Att alla alternativ påverkar ens hälsa är också ett svar som ges på frågan om orsaker som ger upphov till oro när det gäller hälsan.
” Finns en rädsla hos mig för att bli sjuk, man kan ju ofta inte påverka om man råkar ut för en lycka eller sjukdom”
Ansvar
Orsaker som ger upphov till oro när det gäller ansvar visas i elevernas svar vara att man efter gymnasiet ska stå på egna ben och klara sig själv
Det blir en stor omställning sedan åren man gått i skolan och bott hemma hos sina föräldrar som ”tagit hand om en”.
” Svårt att ta eget ansvar och släppa att familjen tar hand om en- Stå på egna ben kommer att bli tufft men samtidigt roligt”
4.4 Diagram 4 – Anger vad eleverna planerar att göra och påbörja inom ett år efter studenten 8% 15% 36% 3% 3% 20% 3% 12%
Resa, arbeta, studera vidare
Arbeta, studera vidare Resa, arbeta
Resa, studera vidare Resa
Studera vidare Inga Planer Annat
Diagrammet visar vad eleverna har planerat att göra efter de tagit studenten. Det eleverna planerar att göra efter studenten ska vara påbörjat eller avslutat inom ett år efter de tagit studenten. Flera planer kan alltså ha påbörjats och/eller avslutats inom ett år efter studenten. Diagrammet visar att en klar majoritet av eleverna tänker resa och arbeta efter studenten, det är 36% som planerar att arbeta och resa inom ett år efter studenten.
På andra plats kommer att enbart studera vidare, vilka är 20 % av eleverna. Dessa 20% kommer troligtvis att påbörja vidare studier direkt efter gymnasiet eftersom de inte uppgett något annat att påbörja inom ett år efter gymnasiet.
15% planerar att arbeta och studera vidare inom ett år efter studenten. 8% planerar att resa, arbeta och studera vidare inom ett år efter studenten.
3 % planerar enbart att påbörja resa inom ett år efter studenten. Likaså planerar 2 elever att resa och studera vidare efter studenten.
3 % uppger också att de ännu inte har några planer för vad de ska göra efter de tagit studenten. 12 % av eleverna planerar att göra andra saker då praktiskt arbete inom kyrkans utbildning, ett år på folkhögskola, starta eget anges. 5 elever planerar också att göra lumpen.
4.5 Diagram – 5 Diagrammet anger elever andel elever som någon gång i framtiden planerar att studera vidare för att få en utbildning
69% 30% 1% 0%
Ja, absolut
Ja, troligtvis
Nej, troligtvis inte
Nej, absolut inte
Största delen av eleverna 69 % planerar absolut att någon gång i framtiden studera vidare för att få en utbildning. 30 % svarar att de troligtvis kommer att studera vidare. Endast 1 elev svarar att man troligtvis inte kommer att studera vidare. Det är ingen som svarat att man absolut inte tänker studera vidare.
4.6 Diagram 6 – Diagrammet anger vad som är viktigast att ha uppnått inom 10 år efter studenten. 33% 21% 14% 14% 11% 7% 1% 0%
Färdig med utbildning Eget boende Fast anställning Hunnit resa Hög levnadsstandard Partner förhållande God samhällsställning Familj och barn
En klar majoritet av eleverna tycker att det är viktigast att vara klar med sin utbildning om tio år, 33 % Efter följer eget boende då 21 % anser att de tycker det är det viktigaste att ha uppnått. På delad tredjeplats av vad som är viktigast med 14 % kommer fast anställning och hunnit resa. Strax därefter kommer hög levnadstandad, då 11 % av eleverna tycker detta är viktigast att ha uppnått inom tio år. 7 % svarar att partnerförhållande är viktigast att ha uppnått, god samhälls ställning svarar endast 1 elev som det viktigaste målet att ha uppnått. Inga av eleverna anser att familj och barn är det viktigaste att ha uppnått inom tio år.
4.7 Sista frågan eleverna skulle besvara var hur de idag tror att deras liv kommer att se ut om tio år.
En stor del av eleverna svarade att de tror sig ha eget boende, familj och barn, vara
färdigutbildade med arbete inom det de studerat till. Nästan lika stor del svarar att de tror att de lever tillsammans med en partner och har hunnit att resa och se sig om i världen. Några tror sig ha uppnått hög levnadsstandard och 9 % svarar att de inte har en aning om hur deras liv kommer att se ut om tio år
” Har rest lite, har partner gärna familj också. Ha någon typ av vidareutbildning och jobb” ” Jag ser ljust på framtiden. Om tio år så tror jag att jag lever ett bra liv med bra jobb, hygglig lön och allmänt hög levnadsstandard”
” Familj och bra utbildning inom något jag vill jobba med” ” Jag hoppas jag är gift, har ett jobb och har rest ganska mycket”
”Jag tror jag bor med min nuvarande pojkvän och arbetar, jag tror jag i alla fall kommer ha ett barn.”
”Det blir någon form av ”Svenssonliv”, tror jag. Det är ett måste med en bra utbildning för att komma framåt i livet.”
