I femte kapitlet förs en diskussion kring studiens resultat i relation till den teoretiska referensramen och utrymme för nya tolkningar ges. För att göra analysen tydlig och överskådlig utgår den från samma tematiseringar som återfinns i resultatkapitlet. Kodord från respektive tema återfinns i kursiv text.
Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning som visar att Bitcoin kan klassificeras som en tillgång (Gross et al., 2015; Pimentel & Boulianne, 2020; Raiborn & Sivitanides, 2014). I likhet med tidigare forskning råder inga tvivel om att Bitcoin kan ses som en tillgång då det uppfyller definitionen enligt regelverket avseende kontroll och ekonomiska fördelar. Däremot uppstår diskussioner kring vilken typ av tillgång Bitcoin är och hur processen tankemässigt bör ledas vid klassificeringen och vilka faktorer som bör övervägas. Resultatet visar att flertal aspekter är centrala vid klassificeringen och däribland återfinns om Bitcoin kan definieras som en valuta. Resultatet i studien klargör en komplexitet i att fastställa Bitcoin som valuta och går i linje med tidigare forskning huruvida Bitcoin är ett accepterat betalmedel (Gross et al., 2015; Meredith & Weisbach, 2017; Raiborn & Sivitanides, 2014). Diskussionen är hänförlig till att Bitcoins värde är svårt att fastställa till följd av den höga volatiliteten och likt tidigare forskning råder ett gemensamt resonemang om att en klassificering som valuta och därmed betalmedel, inte kan anses möjlig då Bitcoin varken är värdebevarande eller en räkneenhet. Således kan konstateras av studiens resultat och i enlighet med forskning att Bitcoin med stor sannolikhet i framtiden kan förväntas bli ett accepterat betalmedel (Söderberg, 2018). Det i sin tur ger en indikation om att befintligt regelverk i nuläget lämnar för stort tolkningsutrymme.
Resultatet av studien utvecklar idén om att övervägande faktorer vid klassificering är hänförliga till regelverkets ramar. Det kan identifieras att trots tydliga definitioner av tillgångstyper i K3-regelverket observeras en osäkerhet vid applicering av definitionerna i praktiken av virtuella valutor. Likt flertal forskare visar studiens resultat att Bitcoin kan falla in under definitionen för en immateriell tillgång och hänvisar till en avsaknad av fysisk form (Leopold & Vollmann, 2018; Lundqvist & Hagström, 2019; Pimentel & Boulianne, 2020). Det råder dock viss meningsskiljaktighet hänförliga till tidigare forskning som tyder på att ett fastställande av en immateriell tillgång inte är möjlig utifrån K3-regelverket. Resonemanget grundar sig i att studiens resultat visar att svårigheter återfinns vid fastställandet av finansiella
28
rapporter till uppkomst av problematiken att värdera immateriella tillgångar. Det indikerar på ett visst tolkningsutrymme i regelverket vilket försvårar en praktisk applicering. Således kan oenigheten mellan studiens resultat och tidigare forskning förstås genom ett övergripande teoretiskt synsätt från tidigare forskning.
Det råder enighet att den adekvata klassificeringen av Bitcoin utifrån K3-regelverket bör vara en finansiell tillgång, vilket ligger i linje med tidigare forskning (Asheer, 2019; Elgebrant, 2016; Raiborn & Sivitanides, 2014; Söderberg, 2018; White et al., 2020). Studiens resultat visar att diskussioner i fastställandet grundar sig på att Bitcoin idag är en populär investering som sker på en öppen marknad och kan användas som betalmedel. Tolkningsutrymmet i K3- regelverket visar på en möjlighet att Bitcoin skulle kunna hanteras som ett värdepapper. Resultatet identifierar faktorer som hänsyn bör tas till vid klassificering som en finansiell tillgång. Huruvida Bitcoin ska ses som en kort-eller långfristig investering beror på syftet med innehavet; om innehavet är en investering för framtiden eller ska användas som betalmedel. Studien tydliggör att regelverket kan utvecklas i framtiden men resultatet ger en indikation på hur Bitcoin med största sannolikhet hanteras idag.
Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning som visar på svårigheten i hur Bitcoin ska värderas (Cheung et al., 2015; Moore & Christin, 2013; Segendorf, 2014; Yermack, 2015).
Volatilitet av Bitcoin och brister i K3-regelverket identifieras som grundläggande hinder för
värderingen. Stöd till resultatet är hänförligt till tidigare forskning som visar att Bitcoin har en hög volatilitet (Cheung et al., 2015; Yermack, 2015). Resultatet visar att bristen i K3- regelverket för hur Bitcoin ska klassificeras bidrar till en komplexitet för hur värderingen ska göras. En diskussion förs i att problematiken återfinns i till vilket värde tillgången ska värderas;
anskaffningsvärde eller verkligt värde. Resultatet av studien kan förstås genom att tidigare
forskning och regelverket stödjer svårigheten i att tillgångens klassificering är avgörande för hur värderingen ska göras (årsredovisningslag 1995:1554, 4 kap; Johanson & Johrén, 2017).
Andra utmärkande drag i resultatet för värderingen av Bitcoin är hur en uppskrivning bör hanteras med hänsyn till försiktighetsprincipen (BFNAR 2012:1). Resultatet i studien visar att
anskaffningsvärdet är relativt enkelt att fastställa och att svårigheten återfinns i att kunna
redovisa Bitcoin till verkligt värde till följd av fluktuationer. Tidigare forskning stödjer resultatet av studien som med stor sannolikhet innebär att värdet vid anskaffningen inte kommer vara densamma och att investeringen bör värderas till ett rimligt värde vilket i sin tur
29
kan leda till en orealiserad vinst eller förlust (Gross et al., 2015; Raiborn & Sivitanides, 2014). Resultatet stöds vidare i att tidigare forskning upplever samma komplexitet vid fastställandet av finansiella rapporter i och med Bitcoins volatilitet (Cheung et al., 2015; Yermack, 2015). Resultatet åskådliggör att det finns otydliga riktlinjer i K3-regelverket för hur en orealiserad vinst eller förlust av virtuella valutor ska hanteras och att uppskrivningar är ovanligt med hänsyn till försiktighetsprincipen.
Problematiken som återfinns i resultatet av studien och tidigare forskning samt regelverket leder till en svårighet att fastställa ett tillförlitligt värde av Bitcoin vilket kan leda till delvis missvisande rapporter på tillgångssidan. Tidigare forskning fokuserar inte på
försiktighetsprincipen på det sättet som resultatet i denna studie. Det kan hänföras till att
tidigare forskning utgår från andra regelverk där inte försiktighet genomsyrar regelverken på samma sätt som svenska regelverk. Vidare kan det förstås utifrån att försiktigheten för värderingar i de svenska regelverken kan leda till en problematik att fastställa det verkliga
värdet utifrån att Bitcoin inte regleras av en tredje part och därmed har en hög volatilitet.
Studiens resultat belyser att avsaknaden av tydliga riktlinjer och den höga volatiliteten är en återkommande problematik vid värderingen av Bitcoin. Vidare visar studiens resultat att en
säkringsredovisning efterfrågas för att fastställa Bitcoins värde på ett tillförlitligt sätt som
hänförs till saknaden av en reglerad marknad för Bitcoin. Tidigare forskning styrker att Bitcoins marknad inte kommer regleras av en tredje part (Hossin & Hosain, 2018; Radziwill, 2018). Fortsatt visar studiens resultat att en större marknad och efterfrågan av Bitcoin skulle kunna resultera i en stabilare värdering. Därmed kan en minskad problematik ses vid fastställandet av de finansiella rapporterna.
Studiens resultat utvecklar de utmaningar och problem som identifierats av tidigare forskning vid klassificering och värdering av Bitcoin i redovisningen (Gross et al., 2015; Johanson & Johrén, 2017; Pimentel & Boulianne, 2020; Raiborn & Sivitanides, 2014). Därav uppmärksammas en rådande konsensus för behovet av tydligare riktlinjer och redovisningsstandarder vilket överensstämmer med tidigare forskning (Asheer, 2019; Bonsón & Bednárová, 2019; Pimentel & Boulianne, 2020; Ram et al., 2016; Raiborn & Sivitanides, 2014; Tan & Low, 2017). Resultatet i studien belyser att det nuvarande regelverket tillåter
tolkningsutrymme vilket fastställs av tidigare forskning (Tan & Low, 2017). Vidare visar
30
hantering av Bitcoin vilket tidigare forskning är eniga om (Asheer, 2019; Bonsón & Bednárová, 2019; Pimentel & Boulianne, 2020; Ram et al., 2016; Raiborn & Sivitanides, 2014). Fortsättningsvis klargör studiens resultat att en ökad hantering av Bitcoin skulle innebära att det växer fram en norm för hanteringen av virtuella valutor.
Problematiken som studiens resultat visar återfinns främst i avsaknaden av tydliga regelverk för hanteringen av Bitcoin. Det innebär tolkningar av regelverket som kan leda till att Bitcoin hanteras på olika sätt i de finansiella rapporterna. Bitcoin är ett relativt nytt område och trots att det funnits i många år är det på senare år som det blivit alltmer etablerat i samhället. Studiens resultat fastställer en låg kunskapsnivå utifrån skattning av kunskap i Tabell 2. Skattningsskala
(1–5) av upplevd kunskap om Bitcoin. Resultatet förstås vidare utifrån att det inte finns en
enhetlig bild om vad Bitcoin är och hur den teknik som kryptovalutan bygger på fungerar. Studiens resultat likt tidigare forskning belyser att fenomenet Bitcoin är svårt att förstå (Asheer, 2019; Dostov & Shust, 2014; Dwyes, 2015; Guegan, 2017; Grant & Hogan, 2015; Hossin & Hosain, 2018; Radziwill, 2018; Viñuela et al., 2020). Det finns över 450 kryptovalutor och de blir ständigt fler (Segendorf, 2014). Med det i beaktande görs tolkningen att en framtid med virtuella valutor snarare är en verklighet än ett teoretiskt scenario.
31