I det sjätte kapitlet presenteras studiens resultat där slutsatser dras med utgångspunkt i studiens syfte och forskningsfrågor. Avslutningsvis ges förslag till vidare forskning.
Studien visar på komplexitet vid hantering av Bitcoin som vilar på två huvudproblem; klassificering och värdering. Det kan i sin tur förklaras av bristande tydlighet i K3-regelverket som lämnar utrymme till egen tolkning. Även om uppsatsen har behandlat Bitcoin är resultatet hänförligt till hantering av andra virtuella valutor. Resultatet tyder på ett behov av samarbete mellan yrkesutövare och lagstiftare för att fastställa ett fungerande ramverk vid hantering av virtuella valutor. Det för att undvika eventuella felaktigheter i redovisningen då virtuella valutor förväntas bli allt mer aktuella i framtiden.
6.1 Förslag till vidare forskning
Tidigare forskning efterfrågar studier mellan utövare och akademiker. I den här studien har empirin kompletterat och ifrågasatt tidigare forskning och klargör ett fortsatt behov av liknande studier. Studien resultat visar att hur Bitcoin värderas beror på klassificeringen och med det som grund uppmuntras vidare forskning kring klassificeringsfrågor för att i senare skede kunna lösa värderingsfrågan. Forskning är oense kring klassificeringsfrågor av Bitcoin vilket till viss del kan bero på utgångspunkt i olika regelverk. En jämförande studie mellan olika standarder skulle därav välkomnas för att förtydliga skillnader och likheter samt skapa en helhet kring virtuella valutor i redovisningen. En upplevd utmaning var att hitta respondenter med djup kunskap om Bitcoin då det i dagsläget är få företag som innehar Bitcoin. Det går därmed inte att utesluta att studien hade fått ett annat resultat om kunskapsnivån varit högre. Således är förslag på vidare forskning att göra en liknande studie med revisorer som hanterat Bitcoin för att se om de anser att klassificeringen och värderingen bör göras på ett annat sätt än vad revisorer utan praktisk kunskap anser. Då revisorer har hög arbetsbelastning under våren när denna uppsats skrevs är ett förslag att utföra framtida studier på hösten.
32
Referenslista
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Liber.
Armelius, H., Claussen, C. A., & Vestin, D. (2020). Pengar och penningpolitik i kristider (Ekonomiska kommentarer nr. 4). Sveriges Riksbank. https://www.riksbank.se /globalassets/media/rapporter /ekonomiska-kommentarer/svenska/2020/pengar-och- penningpolitik-i-kristider.pdf
Asheer, J. R. (2019). Bitcoin as a new asset class. Meditari Accountancy Research, 27(1), 147-168. https://doi.org/10.1108/MEDAR-11-2017-0241
Bitcoin. (u.å.). Hur fungerar Bitcoin?. https://bitcoin.org/sv/hur-det-fungerar
Bitektine, A. (2008). Prospective Case Study Design: Qualitative Method for Deductive Theory Testing. Organizational Research Methods, 11(1), 160-180.
https://doi.org/10.1177/1094428106292900
Blomkvist, P., Hallin, A., & Lindell, E. (2018). Metod för företagsekonomer: uppsats
enligt 4-stegsmodellen. Studentlitteratur.
Bolt, W., & Van Oordt, M. R. V. (2020). On the value of virtual currencies. Journal of
Money, Credit, and Banking, 52(4), 835-862. https://doi.org/10.1111/jmcb.12619
Bonsón, E., & Bednárová, M. (2019). Blockchain and its implications for accounting and auditing. Meditari Accountancy Research, 27(5), 725-740.
https://doi.org/10.1108/MEDAR-11-2018-0406
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (3. uppl.). Liber.
33
Cheah, E., & Fry, J. (2015). Speculative bubbles in bitcoin markets? an empirical
investigation into the fundamental value of bitcoin. Economics Letters, 130, 32-36. https://doi.org/10.1016/j.econlet.2015.02.029
Cheung, A., Roca, E., & Su, J. (2015). Crypto-currency bubbles: An application of the phillips-shi-yu (2013) methodology on mt. gox bitcoin prices. Applied Economics,
47(23), 2348-2358. https://doi.org/10.1080/00036846.2015.1005827
Dostov, V., & Shust, P. (2014). Cryptocurrencies: An unconventional challenge to the AML/CFT regulators? Journal of Financial Crime, 21(3), 249-263.
https://doi.org/10.1108/JFC-06-2013-0043
Dwyes, G. P. (2015). The economics of Bitcoin and similar private digital currencies.
Journal of Financial Stability, 17, 81-91. https://doi.org/10.1016/j.jfs.2014.11.006
Elgebrant, E. (2016). Kryptovalutor särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra
liknande betalningsmedel. Wolters Kluwer.
Fry, J., & Cheah, E. (2016). Negative Bubbles and Shocks in Cryptocurrency Markets.
International Review Of Financial Analysis, 47, 343-352.
https://doi.org/10.1016/j.irfa.2016.02.008
Grant, G., & Hogan, R. (2015). Bitcoin: Risks and controls. The Journal of Corporate
Accounting & Finance, 26(5), 29-35. https://doi.org/10.1002/jcaf.22060
Gross, A., Hoelscher, J., & Reed, B. (2015). Accounting Issues Related to Accepting Bitcoins. Journal of the International Academy for Case Studies, 21(4), 71-74.
Guegan, D. (2017). Public blockchain versus private blockhain. [Opublicerat manuskript]. St. Louis: Federal Reserve Bank of St Louis. ISSN:1955-611X
Gunji, H. (2016). Are Bitcoin Prices Rational Bubbles?. [Opublicerat manuskript]. The Empirical Economics Letters. ISSN:1681–8997
34
Halaburda, H., & Sarvary, M. (2016). Beyond bitcoin. Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1057/9781137506429
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om Kvalitativa Och
Kvantitativa Metoder. (2. uppl.). Studentlitteratur.
Hossin, M. A., & Hosain, M. S. (2018). Bitcoin: Future transaction currency?
International Journal of Business and Information, 13(3), 385-404.
https://doi.org/10.6702/ijbi.201809_0005
Jacob, S. A., & Furgerson, S. P. (2012). Writing Interview Protocols and Conducting Interviews: Tips for Students New to the Field of Qualitative Research. The
Qualitative Report, 17(42), 1–10. https://doi.org/10.46743/2160-3715/2012.1718
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? - Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur.
Johanson, U., & Johrén, A. (2017). Personalekonomi idag. (3. uppl.). Liber.
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori
till praktik. Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.). Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.). Studentlitteratur.
Lee, J., Long, A., McRae, M., Steiner, J., & Handler, S. G. (2015). Bitcoin basics: A primer on virtual currencies. Business Law International, 16(1), 21-48, 1-2.
https://www.gibsondunn.com/wp-content/uploads/documents/publications/Lee- Long-McRae-Steiner-Handler-Bitcoin-Basics-Business-Law-International- Jan.2015.pdf
35
Leopold, R., & Vollmann, P. (2018). Cryptographic assets and related transactions:
accounting considerations under IFRS. PwC. https://www.pwc.se/sv/pdf-reports
/finansiell-rapportering/in-depth- september-2018.pdf
Meredith, S., & Weisbach, A. (2017, 8 december). Global banking regulator sends warning to bitcoin-investors. CNBC. https://www.cnbc.com/2017/12/08/bitcoin-is-dangerous- and-akin-to-tulip-bulb-mania-stefan-ingves-says.html
Moore, T., & Christin, N. (2013). Beware the middleman: Empirical analysis of Bitcoin-
exchange risk. Springer-Verlag. https://doi.org/10.1007/978-3-642-39884-1_3
Organisation for Economic Co-operation and Development. (2002). The Future of Money. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/9789264195929-en
Peterson, T. (2018). Metcalfe's Law as a Model for Bitcoin's Value. Alternative Investment
Analyst Review, 7(2), 9-18. https://doi.org/10.2139/ssrn.3078248
Pimentel, E., & Boulianne, E. (2020). Blockchain in accounting research and practice: Current trends and future opportunities. Accounting Perspectives, 19(4), 325-361. https://doi.org/10.1111/1911-3838.12239
Radziwill, N. (2018) Blockchain revolution: How the technology behind bitcoin is changing money, business, and the world. The Quality Management Journal, 25(1), 64-65. https://doi.org/10/1080/10686967.2018.1404373
Raiborn, C., & Sivitanides, M. (2014). Accounting Issues Related to Bitcoins. Journal of
Corporate Accounting & Finance, 26(2), 25-34. https://doi.org/10.1002/jcaf.22016
Ram, A., Maroun, W., & Garnett, R. (2016). Accounting for the Bitcoin: accountability, neoliberalism and a correspondence analysis. Meditari Accountancy Research, 24(1), 2–35. https://doi.org/10.1108/MEDAR-07-2015-0035
Riksbanken. (u.å.). Ekonomiska kommentarer. https://www.riksbank.se/sv/press-och- publicerat/publikationer/ekonomiska-kommentarer/
36
Roussou, I., Stiakakis, E., & Sifaleras, A. (2019). An empirical study on the commercial adoption of digital currencies. Information Systems and eBusiness Management,
17, 223-259. https://doi.org/10.1007/s10257-019-00426-7
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2016). Research methods for business students. (7. uppl.). Pearson Publishing.
Segendorf, B. (2014). Vad är Bitcoin? (Penning- och valutapolitik nr. 3). Sveriges Riksbank. http://archive.riksbank.se/Documents/Rapporter/POV/2014/2014_2/rap_pov_artikel _4_1400918_sve.pdf
Söderberg, G. (2018). Är Bitcoin och andra kryptotillgångar pengar? (Ekonomiska kommentarer nr. 5). Sveriges Riksbank. https://www.riksbank.se/globalassets /media/rapporter/ekonomiska-kommentarer/svenska/2018/ar-bitcoin-och-andra -kryptotillgangar-pengar.pdf
Tan, B. S., & Low, K. Y. (2017). Bitcoin – Its Economics for Financial Reporting. Australian
Accounting Review, 27(2), 220-227. https://doi.org/10.1111/auar.12167
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4. uppl.). Studentlitteratur.
Törning, E., & Drefeldt, C. (2020). Redovisa Rätt 2020. Sanoma Utbildning.
Van Vliet, B. (2018). An alternative model of Metcalfe’s law for valuing bitcoin. Economics
Letters, 165, 70-72. https://doi.org/10.1016/j.econlet.2018.02.007
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/download/18.2412c 5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Viñuela, C., Sapena, J., & Wandosell, G. (2020). The Future of Money and the Central Bank Digital Currency Dilemma. Sustainability, 12(22), 9697. https://doi.org/10.3390/su12229697
37
White, R., Marinakis, Y., Islam, N., & Walsh, S. (2020). Is bitcoin a currency, a
technology-based product, or something else?. Technological Forecasting and Social
Change, 151, 1. https://doi.org/10.1016/j.techfore.2019.119877
Wray, L. R. (2014). From the state theory of money to modern money theory: An alternative
to economic orthodoxy. [Opublicerat manuskript]. Levy Economics Institute of Bard
College. ISSN:1547-366X
Yermack, D. (2015). Is Bitcoin a Real Currency? An Economic Appraisal. In Handbook of
digital currency: bitcoin, innovation, financial instruments, and big data, 31–43.
Academic Press. https://doi.org/10.1016/B978-0-12-802117-0.00002-3
Åkerberg, H. (1986). Hermeneutik och pedagogisk psykologi: premisser för tolkning och
38
Bilagor
Bilaga 1: Scenario till intervjufrågor
Bitcoin är en virtuell valuta vars huvudsyfte är att genomföra digitala transaktioner utan en tredje part. Du har blivit tilldelad att granska ett företag. Företaget tillämpar K3-regelverket. Företaget innehar Bitcoin. Du ska utifrån din befintliga kunskap om Bitcoin och regelverkets riktlinjer hantera Bitcoin i den finansiella rapporten.
39
Bilaga 2: Intervjuguide
Fråga Kopplad till Motivering
Bakgrund
Vad är din yrkeserfarenhet? Hur länge har du varit auktoriserad revisor?
Ingen direkt koppling till teori.
Öppna frågor som inte kopplas till någon del i teorin. Finns med för att få
en överblick över vem intervjupersonen är och uppmuntra en god stämning
på intervjun (Kvale & Brinkmann, 2014). Vad för storlek på företag
jobbar du främst med?
Ingen direkt koppling till teori.
Vad för bransch jobbar du främst med?
Ingen direkt koppling till teori.
Vilket är det regelverk du främst jobbar med?
Ingen direkt koppling till teori.
Har du stött på ett företag med innehav av Bitcoin?
Ingen direkt koppling till teori.
Hur ser din kunskap ut om kryptovalutor som Bitcoin?
(Bitcoin, u.å.; Cheah & Fry, 2015; Fry & Cheah, 2016; Grant & Hogan, 2015; Guegan, 2017; Gunji, 2016; Hossin & Hosain, 2018; Peterson, 2018; Radziwill, 2018; Van Vliet, 2018).
Öppna frågor som inte kopplas till någon del i teorin, men frågorna krävs för att uppfylla syftet för att
undersöka revisorers kunskap om Bitcoin. Tidigare forskning ser att få
aktörer har djup kunskap inom området. Om du skulle värdera din
kunskap om Bitcoin på en skala 1–5, vad skulle du värdera din kunskap till, varför?
Hur mycket kunskap inom Bitcoin och kryptovalutor skulle du estimera att det finns inom
revisionsbranschen?
(Bitcoin, u.å.; Cheah & Fry, 2015; Fry & Cheah, 2016; Grant & Hogan, 2015; Guegan, 2017; Gunji, 2016; Hossin & Hosain, 2018; Peterson, 2018; Radziwill, 2018; Van Vliet, 2018).
Om du skulle värdera kunskapen inom
redovisningsbranschen på en skala från 1–5, vad skulle du värdera den till, varför?
40
Klassificering av Bitcoin
En tillgång avser enligt punkt 2.12 i K3-regelverket en resurs som företaget har ett bestämmande inflytande över och som kan antas ge upphov till ett inflöde av resurser som innefattar framtida ekonomiska
fördelar. Utifrån detta, ser du att Bitcoin faller in i
definitionen av en tillgång?
Punkt 2.12 (BFNAR 2012:1).
(Asheer, 2019; Cheah & Fry, 2015; Elgebrant, 2016; Fry & Cheah, 2016; Gross, Hoelscher & Reed, 2015; Gunji, 2016; Leopold & Vollmann, 2018; Lundqvist & Hagström, 2019;
Peterson, 2018; Pimentel & Boulianne, 2020; Raiborn & Sivitanides, 2014; Van Vliet, 2018; White, Marinakis, Islam & Walsh, 2020).
Kopplat till forskningsfrågan om hur Bitcoin bör
klassificeras. Punkt 2.18 säger att ett
företag enbart kan redovisa tillgången om det 1. innebär ekonomiska fördelar som kan förknippas med
tillgången, 2. sannolikt att de kommer tillfalla företaget. Utifrån de två punkterna, ser du att Bitcoin kan redovisas som en tillgång?
Punkt 2:18 (BFNAR 2012:1).
Anser du att Bitcoin kan klassificeras som en valuta/pengar? Varför?
(Armelius, Claussen & Vestin, 2020; Asheer, 2019; Dostov & Shust, 2014; Dwyes, 2015; Meredith & Weisbach, 2017; Söderberg, 2018; Viñuela, Sapena & Wandosell, 2020; Wray, 2014).
Vissa forskare (som dock ej utgått från K3-regelverket) anser att Bitcoin faller in under en immateriell tillgång. Enligt de allmänna råden i K3-regelverket punkt 18.2 är en immateriell tillgång en icke-monetär tillgång utan fysisk form, dock inte en finansiell
Punkt 18:2 (BFNAR 2012:1).
(Lundqvist & Hagström 2019; Pimentel & Boulianne, 2020).
41 tillgång. Hur ställer du dig
till detta med hänsyn till Bitcoin?
Enligt K3-regelverket punkt 11.4 är ett finansiellt
instrument ett avtal som genererar i en finansiell tillgång, skuld eller ett egetkapitalinstrument. Avtalet i sig behöver inte ha medfört en betalning. Anser du att Bitcoin uppfyller kriteriet för ett finansiellt instrument?
Punkt 11:4 och 11:5 (BFNAR 2012:1).
(Elgebrant, 2016; Raiborn & Sivitanides, 2014; White et al., 2020).
Hur ser du att Bitcoin skulle bli klassificerat på
balansräkningen i de finansiella rapporterna? Varför?
(Elgebrant, 2016; Lundqvist & Hagström, 2019; Pimentel & Boulianne, 2020; Raiborn & Sivitanides, 2014; White et al., 2020).
Värdering av Bitcoin
Enligt punkt 2.18 i K3- regelverket kan enbart tillgången redovisas om tillgångens värde kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Med det som grund, ser du att Bitcoin kan redovisas som en tillgång?
Punkt 2:18 (BFNAR 2012:1).
(Cheung, Roca & Su 2015; Söderberg, 2018; Yermack, 2015).
Kopplat till forskningsfrågan om hur Bitcoin ska värderas
och hur värdeförändringen ska behandlas och för att få en djupare förståelse för hur
regelverket tillämpas. Punkt 12.19 i K3-regelverket
förklarar att vid det första redovisningstillfället ska en finansiell tillgång eller skuld redovisas till verkligt värde. Ser du att Bitcoin kan
fastställas till verkligt värde?
Punkt 12.19 (BFNAR 2012:1).
Enligt 2.20 i K3-regelverket, ska vid första
redovisningstillfället tillgången redovisas till anskaffningsvärde om inte allmänna råd tillåter eller kräver annan värdering (som
Punkt 2.20 (BFNAR 2012:1).
(Cheung et al., 2015; Moore & Christin, 2013; Raiborn & Sivitanides, 2014; Yermack, 2015).
42 med finansiella tillgångar i
fg fråga), ser du att det krävs en sådan “annan värdering” vid värdering av Bitcoin.
Hur ser du att Bitcoin ska värderas i de finansiella rapporterna enligt nuvarande regelverk K3?
(Cheung et al., 2015; Gross et al., 2015; Moore & Christin, 2013; Raiborn & Sivitanides,2014; Söderberg, 2018; Yermack, 2015).
Enligt 2.16 och 2.17 i K3- regelverket är orealiserad vinst eller förlust en omvärdering av tillgångar värderade till verkligt värde. Hur ser du att en orealiserad vinst eller förlust till följd av Bitcoins volatilitet ska hanteras i de finansiella rapporterna?
Punkt 2:16 och 2.17 (BFNAR 2012:1).
(Gross et al., 2015; Raiborn & Sivitanides, 2014).
Problematik till uppkomst av Bitcoin
Utifrån det vi diskuterat, vad ser du som kan bli
problematiskt vid
klassificering av Bitcoin i de finansiella rapporterna?
(Elgebrant, 2016; Lundqvist & Hagström, 2019; Pimentel & Boulianne, 2020; Raiborn & Sivitanides, 2014; White et al., 2020).
Kopplat till forskningsfrågan om utmaningar vid Utifrån det vi diskuterat, vad
ser du som kan bli
problematiskt vid värdering av Bitcoin i de finansiella rapporterna?
(Cheung et al., 2015; Gross et al., 2015; Moore & Christin, 2013; Raiborn & Sivitanides, 2014;
Söderberg, 2018; Yermack, 2015).
Forskning tyder på att det problematiska i värderingen av Bitcoin är när det uppstår orealiserade vinster och förluster och hur de ska hanteras. Vad ser du som kan bli problematiskt vid hantering av den
orealiserade vinsten eller förlust i de finansiella rapporterna?
Punkt 2:16 och 2.17 (BFNAR 2012:1).
(Gross et al., 2015; Raiborn & Sivitanides, 2014).
43 Utifrån det vi diskuterat,
anser du att det finns en övergripande problematik i att hantera Bitcoin i de finansiella rapporterna?
(Cheung et al., 2015; Elgebrant, 2016; Gross et al., 2015; Lundqvist & Hagström, 2019; Moore & Christin, 2013, Pimentel & Boulianne, 2020; Raiborn & Sivitanides, 2014;
Söderberg, 2018; White et al., 2020; Yermack, 2015).
klassificering och värdering av Bitcoin.
Enligt vissa forskare behövs kompetent tolkning av regelverk, ser du att
regelverket ger utrymme för denna tolkning och är det möjligt att göra denna tolkning, eller behövs tydligare riktlinjer?
(Tan & Low, 2017).
Ser du ett behov av tydligare riktlinjer och regelverk kring kryptovalutor som Bitcoin nu eller i framtiden?
(Pimentel & Boulianne, 2020; Ram et al., 2016; Tan & Low, 2017).
Vissa forskare ser inte ett behov av tydligare regelverk då det sker få transaktioner med Bitcoin och att få företag hanterar det. Håller du med eller ser du som revisor att det bör övervägas redan nu så att man inte hamnar i en situation utan tydliga riktlinjer?
(Pimentel & Boulianne, 2020).