8.1 Diskussion om metod och urval
I vår metod tog vi inte i beräkning att det var runt juletider, det vill säga december månad, som våra intervjuer med verksamma lärare och enkäter till deras elever skulle göras. Detta blev problematiskt då det blev stressigt med tid för de verksamma lärarna. Intervjuerna tog den tiden vi beräknade för dem, vilket var bra för att få de svaren vi behövde, men vi fick däremot inte in så många enkätsvar från elever som vi från början velat. Detta på grund av att de verksamma lärarna, vi hörde av oss till, inte kunde undvara tid för eleverna att svara på enkäten vi gav dem. Lärarna hade, tyvärr, inte heller kontakt med elever från alla olika årskurser på skolan.
I gymnasiet fick vi insamlat resultat från årskurs 2 och 3 och i högstadiet fick vi endast svar från elever i årskurs 8. Detta skapade en problematik, för oss, i detta arbete då vi inte fick en insyn om hur konspirationsteorier yttrar sig och bemöts i de olika
årskurserna och att resultatet därefter blir generaliserat. En tanke, från början, med denna uppsats var att synliggöra om det fanns en progression från årskurs 7 på högstadiet till årskurs 3 på gymnasiet angående vetenskapen och tron om
konspirationsteorier. Detta kunde vi inte följa upp på grund av den problematik vi nämnt ovan. Vi hade gärna gjort undersökningen bredare med många fler elever och även från fler antal skolor. Detta för att pröva vår hypotes om att konspirationsteorier är vanliga i skolan. Vi tror att många elever tror eller pratar om konspirationsteorier i skolan och ville synliggöra i vilken skala detta är aktuellt i.
Vi är också väl medvetna om att de urval vi gjort när det kommer till vilka
dokumentstudier vi valt att läsa och refererat till i uppsatsen speglar den aspekten vi sökte efter. Troligtvis finns det andra aspekter som vi inte har behandlat i vår uppsats.
8.2 Analys och diskussion av tidigare forskning och
resultat
Något vi reflekterat över när vi skrivit vår uppsats, som även Papamichael skriver om i utbildningspaketet framtaget av Europarådet (Papamichael, 2016, s. 7), är att
kontroversiella ämnen i skolan, som konspirationsteorier, kan vara för provokativa för att behandlas i klassrummen. Detta kan kopplas ihop med det resultat vi samlat in då samtliga lärare inte behandlar konspirationsteorier i skolan. Detta leder till att elever inte får chansen att samtala om dessa ämnen i skolan och vi tycker också som
Europarådet att lärare borde hjälpa elever att orientera sig i dessa frågor. Hobbs (2017, ss. 18-19) menar också på detta då hon vill att vi inte ska tysta elever att uttrycka sina konspirationsteorier utan istället bemöta teorierna och diskutera dem. Det är också viktigt att olika ställningstaganden i klassrummet inte blir fördömande. Det kan dock lätt bli fördömande om lärare involverar sig emotionellt i frågor och inte tar upp konspirationsteorier objektivt. Ett tydligt exempel är konspirationsteorier om
Förintelsen som kan väcka ilska eller sorg hos lärare och därigenom blir det svårt att diskutera med eleven om ämnet objektivt. Resultatet visar även att en lärare försöker tysta elever att uttrycka sig för att eleven inte ska begå något brott, då det kan vara rent brottsligt att uttrycka sig om vissa saker.
Van Prooijen (2016, s. 58) menar på att det är mer sannolikt att människor som saknar “högre utbildning” tror på konspirationsteorier vilket vi är oense om. Detta för att konspirationer inte handlar om kunskap utan i slutändan om en tro. Det är även ett snävt begrepp “högre utbildning” då detta kan tolkas olika beroende på var i världen du befinner dig. I svensk skola där elever oftast går en tolvårig skolgång för att många sedan fortsätta studier på universitet och högskolor skulle många människor i världen, tror vi, kalla det en “högre utbildning”. Ändå är det elever och andra svenskar som tror på konspirationsteorier. Även Hobbs stödjer detta när hon tar upp den högpresterande skolan där konspirationsteorier florerar (2017, s. 18).
Det förklaras i den tidigare forskningen, vi tagit del av, att tron på konspirationsteorier ökar i mängd på grund av det snabba informationsflödet som finns. Detta styrks av det resultat vi fått fram från de olika intervjuer vi gjort där de verksamma lärarna också
beskriver situationen så men också för att nästan alla elever i vår enkätundersökning hade kunskap om någon eller flera olika konspirationsteorier. Svensk media
uppmärksammar också att konspirationsteorier blir vanligare i klassrummet. I
Sydsvenskans artikel ”Konspirationsteorier vanliga i klassrummet” (2018) skrivs det att läraren inte ska motsätta sig eleven direkt om de uttrycker en konspirationsteori.
Dock visar resultatet att lärarna gör detta ibland. Vi tolkar att det beror på vilken teori som eleven yttrar sig om. Vi som lärare kan inte låta elever uttrycka sig hur som helst eftersom det kan kränka andra elever och/eller vuxna. Vi som lärare måste förhålla oss till skollagen.
Mycket pekar på, vilket säkert många av oss också ser som en självklarhet, att elever tar åt sig mycket av vad lärare lär ut. Därför kan det också skapas en problematik när lärare ger ut specifika hemsidor som elever skall använda sig av i sina arbeten. Ett tydligt exempel är något som visat sig i vårt resultat. Elever har källhänvisat till en nynazistisk hemsida eftersom eleverna gått in på en snarlik webbadress läraren gett ut. Detta visar på hur troskyldiga elever kan vara till händelser på grund av vad deras lärare gör. Detta kan vi även koppla till fallet om James Keegstra som var en lärare som undervisade i konspirationsteorier och inte om dem. Eleverna trodde på det han lärde ut. Det har visat sig att elever är troskyldiga till vad vi lärare lär ut, och det är därför av extra stor vikt att lärare inte missbrukar sin makt.
En annan viktig aspekt att diskutera här är vilka konspirationsteorier som är vanliga hos eleverna samt vart eleverna får tag på dessa teorier. Det är tydligt när vi tittar på
resultatet av enkätundersökningen vi tilldelat eleverna att det är konspirationsteorier som är av amerikanskt påbrå som är mest kända både från högstadie- och
gymnasieelever. De konspirationsteorier som härstammar från exempelvis Sverige är mindre kända bland högstadieeleverna men är nästan helt främmande för
gymnasieeleverna. Det är intressant att poängtera att elever med lägre ålder kan mer om svenska konspirationsteorier än de äldre ungdomarna. När vi jämför resultatet från intervjuerna samt resultatet från enkätsvaren är det tydligt att det råder skilda
uppfattningar. Lärarna trodde inte att eleverna visste vad konspirationsteorier innebar och kopplade begreppet till något de kallade för “alternativa sanningar” och/eller “alternativ fakta”. Både dessa begrepp är problematiska då det inte kan finnas
exempelvis “alternativ fakta” då det antingen är fakta eller så är det bluff. Det finns inget däremellan.
8.2.1 Analys och diskussion om elevernas enkätsvar
Enkätundersökningens resultat visar på, i högstadiet, att det är mer elever som upplever att dem vet vad en konspirationsteori är än som inte vet det. Cirka 58 procent av de elever som svarat på enkätundersökningen har svarat “ja”, eller “typ” när frågan “Vet du vad en konspirationsteori är?” uppkommit. Det sker en progression här när vi tittar på resultatet från enkätundersökningen gjord på gymnasiet. Nästan 70 procent av eleverna svarar “ja” eller “typ” på samma fråga som ovan.
Resultatet visar också att de två arenorna som dessa elever främst hört talas om konspirationsteorier är ute på internet och i skolan. Detta är extra intressant då lärare sällan nämner konspirationsteorier i sin undervisning. Hur kan det då komma sig att så många av eleverna hört talas om konspirationsteorier i skolan? Kanske är det så att skolan är en arena där många unga människor träffas och samtalar och att
konspirationsteorier då kommer upp som samtalsämne och diskuteras. En lärare styrker detta genom att hen hört elever ofta prata om konspirationsteorier på deras raster. Detta visades i vårt resultat av de intervjuer vi gjorde. Lärarna tror, enligt intervjuerna, att eleverna får reda på mycket om konspirationsteorier på plattformar som YouTube &
Flashback och liknande sidor. Detta stärks i enkätundersökningens resultat då det visar
att både högstadie- och gymnasieelever främst hör talas om konspirationsteorier på internet. Vissa elever skriver också att det är på internetsidor som YouTube de har hört talas om olika konspirationsteorier.
De två konspirationsteorier som tydligt är vanligast bland elever både från högstadiet och gymnasiet är konspirationsteorier om Illuminati samt om att USA:s regering låg bakom attackerna den elfte september 2001. Vi kan förstå varför det är så. Vi menar på att många människor tror att USAs regering är girig och därigenom är det enkelt att tro att de själva skulle ligga bakom en attack för att få invadera ett land som innehar en stor andel naturresurser som är värdefull. Vi syftar här på Petroleum som är ett finare ord för råolja. Konspirationsteorier som Illuminati tror vi också är enkelt för människor att tro på då för att människor alltid varit fascinerade av överdrivet rika människorna och
måste beskylla världens orättvisor på något. En stor skillnad, värt att poängtera, är konspirationsteorin om att Förintelsen aldrig skett. Det är en stor ökning av elever som är medvetna om denna teori av gymnasieelever kontra högstadieelever. Hur kan det komma sig? En anledning kan vara att Andra Världskriget inte bearbetas i årskurs 8 utan först i årskurs 9 på denna skolan vi delade ut enkätundersökningen på. Eleverna kommer därigenom inte i kontakt med olika teorier. Däremot i årskurs 2 och 3 på gymnasiet har eleverna kanske behandlat ämnet ett flertal gånger och det är då större möjlighet att eleverna snappat upp information om en teori.
8.2.2 Analys och diskussion om konspirationsteorier i samhällskunskap och
religion
Resultatet av intervjuerna samt vår tidigare forskning pekar på att det är i de samhällsorienterade ämnena med fokus på samhällskunskap, historia och
religionskunskap som konspirationsteorier har lättare att komma till uttryck. Dock tycker vi, precis som Sidenbladh skrev i sin handbok, att det går att arbeta med konspirationsteorier i nästan alla ämnen men då vi ska utbilda våra elever i de SO- ämnen som nämns ovan känner vi att vi bär ett större ansvar när det kommer till att diskutera och samtala med eleverna om teorier som florerar på exempelvis olika sociala medier, Flashback och Youtube.
Av vår erfarenhet handlar konspirationsteorier ofta om samhällsvetenskapliga problem, som exempelvis politik, eller att olika religioner och livsåskådningar svartmålas men även att olika historiska händelser vinklas och förnekas.