Fakulteten för lärande och samhälle Samhälle, kultur och identitet
Examensarbete i fördjupningsämnena Samhällskunskap
och lärande samt Religionsvetenskap och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
”Visst var 11 september ett inside jobb?”
En kvalitativ och kvantitativ studie om hur konspirationsteorier tar sig till
uttryck samt hur lärare bemöter dem i skolan
”Wasn’t 9/11 an Inside Job?”
A Qualitative and Quantitative Study on how Conspiracy Theories are Expressed and how Teachers Respond to these Theories in School
Johanna Björk
Fredrik Brunnhage
Ämneslärarexamen 270 hp 2019-01-18
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Martin Lund
Förord
Vi som skriver detta examensarbete heter Johanna Björk och Fredrik Brunnhage. Johanna har följande ämneskombination religion, historia och geografi och Fredrik har följande ämneskombination samhällskunskap, historia och geografi. Vi möttes under vårt andra år på Malmö Universitet i ämnet historia och har arbetat ihop i olika
utföranden sedan dess. Därför kändes det som en självklarhet att skriva examensarbetet tillsammans.
I examensarbetet har vi valt att arbeta gemensamt med alla delar. Vi har spenderat ett flertal timmar på olika bibliotek och i hemmet där vi diskuterat, reflekterat, sökt information och analyserat forskning och resultat till vårt examenarbete. Intervjuerna har vi också utfört tillsammans. Vi är båda lika ansvariga för vår slutprodukt.
Vi vill tacka alla lärare som ställde upp på intervju och som skickade ut enkäter till sina elever. Utan dessa lärare hade detta examensarbete inte funnits.
Vi vill rikta ett tack till vår handledare Martin Lund på Malmö Universitet för en god vägledning genom examensarbetet.
Vi vill även rikta ett stort tack till oss själva för att vi har arbetat oss igenom fyra och ett halvt års studier.
Med detta slutgiltiga examensarbetet inlämnat blickar vi nu framåt, och lämnar lärarutbildningen, redo för att bemöta och samtala om konspirationsteorier i våra klassrum.
Sammandrag/Abstact
Under vår tid på lärarutbildningen på Malmö Universitet har vi saknat utbildning om bemötandet av kontroversiella ämnen som till exempel konspirationsteorier i
klassrummet. Detta trots att vi anser detta vara högst aktuellt. Vi har under våra respektive verksamhetsförlagda utbildningar stött på konspirationsteorier från elever som har skrattats bort eller borstats under mattan. Detta arbete har därför tagit ett steg in i konspirationsteoriernas bemötande och uttryck i skolvärlden. Syftet med detta
examensarbete är att undersöka hur konspirationsteorier bemöts och tar sig till uttryck i skolans värld. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod genom att göra en semistrukturerad intervju med tre olika lärare och en kvantitativ metod genom enkätundersökningar till elever på högstadiet och gymnasiet. Resultatet visade att lärarna försöker bemöta konspirationsteorier innan teorierna kommer fram och de teorierna som väl yttras och kommer fram bemöts via diskussion och samtal. Lärarna anser dock att bemöta och samtala om konspirationsteorier med elever är svårt. När konspirationsteorier kommer till uttryck i skolan är det ofta utanför klassrummet. Till exempel hör lärarna elever prata om olika konspirationsteorier i korridorerna. Om det väl sker att elever pratar om konspirationsteorier i klassrummet är det då ofta under SO-lektionerna.
Nyckelord: Konspirationsteorier, alternativ fakta, kontroversiella ämnen, fake news,
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och frågeställningar ... 8
3. Begreppsdefinition och bakgrund ... 9
3.1 Definition av begreppet konspirationsteori ... 9
3.2 Stöd i läroplanen för grundskolan 7–9 ... 9
4. Tidigare forskning ... 12
4.1 SO-ämnenas uppdrag ... 12
4.1.2 Religionskunskap ... 12
4.2 Kontroversiella ämnen i undervisningen ... 13
4.2.1 Konspirationsteorier i skolan ... 14
4.2.2 Lärarens roll i klassrummet ... 15
5. Svensk medias synliggörande av konspirationsteorier i skolan ... 17
5.1 En handbok om konspirationsteorier ... 17
6. Metod ... 19
6.1 Datainsamlingsmetoder ... 19
6.1.1 Enkätundersökning... 19
6.1.2 Semistrukturerade intervjuer och intervjuguide ... 20
6.2 Urval ... 21 6.3 Etiska ställningstaganden ... 22 7. Resultat ... 23 7.1 Lärarperspektiv ... 23 7.1.1 Lärare 1 ... 23 7.1.2 Lärare 2 ... 27 7.1.3 Lärare 3 ... 30 7.2 Elevperspektiv ... 32 7.2.1 Elevsvar från högstadiet ... 33 7.2.2 Elevsvar på gymnasiet ... 35
8.1 Diskussion om metod och urval ... 38
8.2 Analys och diskussion av tidigare forskning och resultat ... 39
8.2.1 Analys och diskussion om elevernas enkätsvar ... 41
8.2.2 Analys och diskussion om konspirationsteorier i samhällskunskap och religion ... 42
9. Slutsats ... 43 9.1 Vidare forskning ... 44 Litteraturförteckning ... 45 Bilaga 1 ... 48 Bilaga 2 ... 50 Bilaga 3 ... 53
1. Inledning
“Förintelsen har aldrig skett.”- elev i årskurs 7
“World Trade Center, det var Bush mannen.”- elev i årskurs 8
Ovan kan ni läsa två av många citat som vi hört elever säga under vår
ämneslärarutbildnings gång. Den 29 december 2018 lägger Sydsvenskan ut en artikel som handlar om att konspirationsteorier blir vanligare i klassrummet (Sydsvenskan, 2018). Under ett radioavsnitt i PP3 säger journalisten Kent Werne att
konspirationsteorier har lämnat skuggan och börjat ta en större plats i
mainstreamkulturen (Sveriges Radio AB, 2018). I dagens digitaliserade värld har dagens ungdomar ett stort informationsflöde att orientera sig i. Sociala medier leder till alternativa vägar för att nå information och detta medför att ungdomar kan få en annan bild av verkligheten än den som förmedlas i skolan (Josefsson, 2018).
Konspirationsteorierna växer och i klassrummen blir det allt vanligare att läraren får höra olika teorier om såväl gamla som nya händelser. Människor på nätet letar efter dolda budskap i program och låttexter och återberättar sedan dessa som absoluta sanningar. I klassrummet idag kan vi möta konspirationsteorier som exempelvis teorier om Illuminati, förnekelse av Förintelsen, att judarna styr världen, att månlandningen aldrig ägde rum och att terrorattacken den elfte september 2001 var ett ”inside job”.
Forskning och beprövad erfarenhet visar att konspirationsteorier oftast förekommer i ämnen som samhällskunskap, historia och religionskunskap. Vi gör denna studie för att nyexaminerade och verksamma lärare i dessa ämnen ska få mer kunskap om hur
2. Syfte och frågeställningar
Denna studie har som syfte att åskådliggöra hur lärare bemöter konspirationsteorier om de yttras av elever på deras skola samt hur och om konspirationsteorier kommer till uttryck i SO-ämnena.
Våra frågeställningar är:
- Hur kommer konspirationsteorier till uttryck hos elever i skolan?
3. Begreppsdefinition och bakgrund
3.1 Definition av begreppet konspirationsteori
En konspiration definieras enligt nationalencyklopedin som “ett samarbete i hemlighet” (Nationalencyklopedin) och deras definition av konspirationsteori är följande: “icke styrkt föreställning eller teori som söker förklara en viktig historisk, politisk eller social händelse med en bakomliggande hemlig komplott” ( (Nationalencyklopedin). Erik Åsard skriver i sin bok Konspirationsteorierna och verkligheten: sex historiska gåtor (2015, s. 8) att det är väsentligt att skilja på en konspirationsteori och en konspiration. Han skriver att en konspiration kännetecknas av minst två personer som smider en hemlig plan med ett fientligt mål (Åsard, 2015, s. 10) jämfört med en konspirationsteori som är en uppfattning av något där man fruktar en konspiration som inte är bevisad (Åsard, 2015, ss. 10-11)
I företeelser som krig, katastrofer och revolutioner får konspirationsteorier ofta en god respons av människor och sprids snabbare (Åsard, 2015, ss. 7-8). Istället för att se åt den naturliga orsaken till en händelse har människor en strävan att söka efter dramatiska förklaringar, menar Åsard (2015, s. 8). Åsard (2015, s. 9) skriver också att med hjälp av internet har konspirationsteorier nu växt sig starka i Sverige.
Konspirationsteorier är svåra att dementera eftersom hur mycket motbevis som teorin än bemöts med kan bevisen negligeras eftersom konspirationsteorier i sista hand är en tro och inte en bevisad vetenskap. Konspirationsteorier är traditionellt sett starka eftersom de förklarar svåra fenomen med enkla förklaringar (Barkun, 2013, s. 7).
3.2 Stöd i läroplanen för grundskolan 7–9
I kursplanen för grundskolan i samhällskunskap och religionskunskap hittar vi mycket material som lärare skulle kunna ta stöd av om de vill beröra konspirationsteorier i sin undervisning. Till exempel i syftet för samhällskunskap i LGR 11 finner vi att lärare ska “...ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper
om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor” (Skolverket, 2017, s. 224). Även “...hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen” (Skolverket, 2017, s. 224).
Under syftet för religionskunskap står det att “Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar” (Skolverket, 2017, s. 215). Dock finns det mindre stöd i religionskunskapens syfte och centrala innehåll, jämfört med
samhällskunskapens styrdokument, att finna rum för undervisning om konspirationsteorier. Detta för att texten är svår att tolka så att det främjar en undervisning kring ämnet, men likväl är det möjligt. Till exempel så finns det en
förmåga eleverna ska utveckla i religionskunskapen. Eleverna ska “söka information
om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och
trovärdighet” (Skolverket, 2017, s. 216). Denna förmåga kan lärare ta stöd av när dem arbetar med konspirationsteorier med sina elever.
Om vi tittar på skolans värdegrund och uppdrag kan lärare använda sig av skolans värdegrund istället för de specifika kursplanerna för respektive ämne, det vill säga samhällskunskap och religionskunskap. I skolans värdegrund och uppdrag står det att “skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram” (Skolverket, 2017, s. 6). Detta är en viktig aspekt av skolundervisningen för att främja diskussioner och öppenhet i klassrummet. Vi anser att lärare ska, i klassrummet, våga prata om våra skilda uppfattningar och inte skuldbelägga eller försöka tysta olika samtalsämnen.
Vidare i skolans uppdrag så står det följande: “Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” (Skolverket, 2017, s. 7). Detta citat kan kopplas till vikten av källkritik, och hur kritiskt tänkande kan påverka tron på konspirationsteorier, som kommer vara en röd tråd genom uppsatsens gång. Det står också att “Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt” (Skolverket, 2017, s. 7). Lärare måste arbeta kontinuerligt med källkritik då informationsflödet ständigt
internet vilket stärker argumentet att lärare måste arbeta med detta citat ovan. Båda citaten ovan kan användas av lärare som behöver stöd i skolans styrdokument om de vill diskutera konspirationsteorier i sin undervisning. För att stärka detta ytterligare så kan lärare även använda sig av detta citat “Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker” (Skolverket, 2017, s. 8). Vi anser att det bör finnas en aktiv diskussion om olika ämnen i klassrummet. Det är också viktigt att begreppet kunskap diskuteras med elever. Detta för att synliggöra för eleverna att all ”fakta” eleverna kommer över kanske inte stämmer. Det kan finnas olika förklaringar och perspektiv på ett och samma fenomen. Med allt detta material från läroplanen borde lärare beröra konspirationsteorier i sina klassrum.
4. Tidigare forskning
4.1 SO-ämnenas uppdrag
4.1.1 Samhällskunskap
I Johan Sandahls artikel ”Samhällskunskap och historia i svensk gymnasieskola: ämnenas roll och relation i diskurs och ämnesplaner” skriver han att det var efter att andra världskriget hade tagit slut som ämnet Samhällskunskap började ta över ansvaret för den medborgerliga fostran i skolan. Innan hade det främst varit Historia och
Kristendomskunskap som gjort detta men historieämnet hade börjat ifrågasättas för sin nationalistiska prägel så det var Samhällskunskapen som nu skulle fostra samhällets individer i demokratisk anda (Sandahl, 2014, s. 56).
Samhällskunskapsämnet har haft en tydlig normativ sida sedan det infördes efter andra världskriget och beskrivs ofta med hjälp av begreppen kunskap och fostran. Det hör samman med att ämnet föddes ur erfarenheterna från andra världskriget och var tänkt att vaccinera de unga medborgarna från lockelsen av totalitära ideologier (Sandahl, 2014, s. 57).
Johan Sandahl betonar vikten av kunskap om kritiskt tänkande för att eleverna ska, som han uttrycker sig, ”kunna samhällskunskap” och använda sin undervisning i ämnet för att delta ute i det gemensamma samhället. Sandahl menar även på att ämnet underlättar för eleverna att självständigt avgöra var de placerar sig själva i olika sakfrågor (Sandahl, 2014, s. 57). Vidare skriver han att “Samhällskunskapsämnet kan alltså hjälpa eleverna att utveckla sin handlingsberedskap att delta i politiska sammanhang om de skulle vilja det” (Sandahl, 2014, ss. 57-58).
4.1.2 Religionskunskap
Malin Löfstedt skriver i sin bok Religionsdidaktik - Mångfald, livsfrågor och etik i
skolan att religionskunskapsämnet är viktigt i dagens samhälle för att förstå händelser
runt om i världen samt i mötet med olika människor (Löfstedt, 2011, s. 9). Löfstedt skriver att människor i dagens samhälle får sina kunskaper av religion från media och skolan (Löfstedt, 2011, s. 10). Därför spelar religionskunskapsämnet en stor roll i
skolan. I samverkan med skolan får eleverna kunskaper om religion som hjälper
eleverna att förstå olika situationer och händelser menar Löfstedt (Löfstedt, 2011, s. 10).
4.2 Kontroversiella ämnen i undervisningen
Europarådet har tagit fram ett utbildningspaket om hur skolor i Europa ska utveckla undervisningen om kontroversiella ämnen skriven av Elena Papamichael (2016). I utbildningspaketet står det att lärare anser att kontroversiella ämnen i skolan är för provokativa och därför tas de inte upp i den skala som behövs (Papamichael, 2016, s. 7). Det leder till att ungdomar inte får chansen att samtala om kontroversiella ämnen i skolan. Ungdomarna kan känna sig förvirrade i frågor där de enbart får information från vänner och sociala medier. Skolan bör hjälpa ungdomarna att orientera sig i frågor som oroar ungdomarna. Lärarna i skolan står inför en svår uppgift i undervisningen om kontroversiella ämnen. Bland annat bör undervisningen konstrueras på ett sådant sätt att olika ställningstagande i klassrummet inte blir fördömande. Dessutom ska frågor som uppfattas som kontroversiella tas upp på ett objektivt sätt och detta kan uppfattas som svårt när läraren inte har några extra kunskaper i ämnet (Papamichael, 2016, s. 12). I ett klassrum tar både lärare och eleverna med sig olika tankar och dessa influerar
undervisningen och inlärningen (Papamichael, 2016, s. 15).
Det finns en stor oro bland lärare att bli beskylld för att vara partisk i undervisningen om kontroversiella frågor (Papamichael, 2016, s. 15). Elevernas förmåga till att analysera och kritiskt tänka ska utvecklas i samband med undervisningen om
kontroversiella frågor. Detta gör man till exempel genom att arbeta med källkritik och inspirera eleverna till att vilja förbättra sitt språk. Diskussionerna i ett klassrum kan se olika ut beroende på elevernas utveckling i att skriva, lyssna och tala. Det blir enklare för eleverna att hitta olika källor samt reflektera och argumentera om informationen som hittats om eleverna kommit längre i sin språkutveckling (Papamichael, 2016, s. 13). Undervisning om kontroversiella ämnen är välbehövligt i ett samhälle där unga får information från många olika medie- och informationskanaler. Dessutom är det viktigt att eleverna lär sig att människor ska kunna visa respekt för, och samtala med,
4.2.1 Konspirationsteorier i skolan
Vi har tagit del av en artikel skriven av Renee Hobbs, som heter ”Teach the
conspiracies” (2017) där hon dels skriver om vilka konspirationsteorier gymnasieelever i en skola i Frankfurt, Tyskland, känner till. Hon skriver att många på skolan, som hade i regel högpresterande elever, faktiskt attraherades av konspirationsteoriernas tankar men också att det var många som tyckte att konspirationsteorier var rent ut sagt löjliga. Det som är viktigt att poängtera är att inga av eleverna hade fått någon chans att prata om konspirationsteorierna i klassrummet och att “It’s not something we generally talk about in school.” (Hobbs, 2017, s. 18)
Renee Hobbs fortsätter förklara hur desinformation, propaganda, och annan “fakta” som är ren bluff, med andra ord ”fake news”, som kan utveckla ett vi-mot-dem tänk,
otvivelaktigt ökar som ett globalt fenomen, bland annat för att vem som helst kan publicera och främja vad som helst. Hon skriver att en ökad polarisering av politiken kombinerat med en känsla av maktlöshet hos invånarna och likgiltighet med sanningen kan på ett sätt på sikt utsätta vår demokrati för risk. Det är nu därför viktigare än någonsin att hantera, bemöta och arbeta med konspirationsteorier med elever och pedagoger ska inte försöka dölja dessa ideér eller bortse från elevernas tankar (Hobbs, 2017, ss. 18-19).
Jan-Willem van Prooijen skriver i sin artikel ”Why Education Predicts Decreased Belief in Conspiracy Theories” (2016) att det är mer sannolikt att människor som saknar utbildning eller har en låg utbildningsnivå tror på konspirationsteorier jämfört med de människor som har en hög utbildningsnivå. Författaren skriver dock att det är oklart varför det är så men att hans forskning går ut på att identifiera sambandet mellan
förhållandet av utbildning och tron på konspirationsteorier. På en av författarens studier, som var ett frågeformulär online utdelat till 4062 deltagare i Nederländerna, visar resultatet att det är tre oberoende parter av detta förhållande (tron på
konspirationsteorier och utbildning): nämligen en tro på simpla lösningar på komplexa problem, känslan av maktlöshet och subjektiv social klass (van Prooijen, 2016, s. 50).
Författaren skriver i sitt diskussionskapitel om hur tidigare forskning pekar på att
versa men att hans studie skulle förklara varför det är så. Han beskriver hur människor med högre utbildningsnivå tror mindre på att komplexa problem har enkla lösningar och att dessa människorna känner sig mindre maktlösa, med andra ord att de har mer
kontroll över sin liv och sociala miljö samt att de uppfattar sig själva att befinna sig i en högre social klass än de som saknar utbildning (van Prooijen, 2016, s. 58).
4.2.2 Lärarens roll i klassrummet
Läraren spelar en mycket stor och viktig roll i klassrummet och vi har därför tagit del av en artikel som tar upp ett fall där en lärare brutit mot läroplanen. Artikeln heter “Just Before you Close the Book on Keegstra… Does he Exist in Every Classroom” (1997) skriven av Ray Benton-Evans och tar upp ett specifikt fall där en lärare, vid namn James Keegstra, lär ut konspirationsteorier som absolut sanning. En av de konspirationsteorier han lärde ut var att Förintelsen aldrig ägt rum.
Ray Benton-Evans skriver att elever lär sig av vad läraren lär ut och därmed är det viktigt att läraren lär ut den vedertagna sanna faktan och inte vad läraren själv tror på, exempelvis en konspirationsteori. Detta eftersom läraren är anställd med arbete som styrs av ett juridiskt anställningsavtal och läroplaner (Benton-Evans, 1997, s. 128). För att nämna ett exempel ur den svenska läroplanen, för grundskolan, så står det i skolans värdegrund och uppdrag att: “Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen” (Skolverket, 2017, s. 6). Han skriver också att elever inte absorberar all information i klassrummen helt okritiskt som svampar ej heller ifrågasätter de allting. Utan istället sker deras utveckling i samband med komplexa interaktioner mellan påverkan från hemmet, medier och vänner (Benton-Evans, 1997, s. 131).
Benton-Evans skriver också att vi måste acceptera den pessimistiska uppfattningen av att Keegstra bara representerar toppen av ett isberg av rutinmässigt missbruk av lärare och deras makt i klassrummet och att det därmed är viktigt att eleverna använder sig av kritiskt tänkande. “The ingredients of critical thinking need to be more systematically developed in the classroom, perhaps from early grades. Even at the university level”
(Benton-Evans, 1997, s. 125). Komponenter som behövs för kritiskt tänkande behöver vara mer systematiskt utvecklade i klassrummen och även från tidiga åldrar som det står i citatet ovan men måste också vara integrerat i undervisningen och inte ses som
någonting extra vi lägger in någon gång under elevernas skolgång (Benton-Evans, 1997, s. 125).
5. Svensk medias synliggörande av
konspirationsteorier i skolan
Även svensk media uppmärksammar konspirationsteoriernas upptrappning i skolan samt hur teorierna ska bemötas. Sydsvenskan (2018) skriver i sin artikel
”Konspirationsteorier vanliga i klassrummet” att det kan vara en utmaning för lärare i hur konspirationsteorier ska behandlas i klassrummet. Helena Dal, verksamhetschef för information och vägledning vid Statens medieråd, riktar in sig på att lärare ska arbeta mer med källkritik med elever för att eleverna ska vara mindre påtagliga för
konspirationsteorier, läser vi i Sydsvenskan (2018).
När en konspirationsteori yttras i klassrummet blir alla som befinner sig i klassrummet medvetna om den konspirationsteorin. I en konspirationsteori kan det finnas, i en liten utsträckning, en sanning och när man tar upp konspirationsteorier med elever är det då viktigt att man visar på det som är sant och markerar när det inte längre är sant, menar Sidenbladh i Sydsvenskan (2018).
I Skolvärldens artikel ”Så motverkar du konspirationsteorier i klassrummet” skriven av Jessica Josefsson (2018) uppges det att Stiftelsen Expo tidigare upptäckt att
konspirationsteorier blir allt vanligare på skolor och även på internet rörde sig tankar om konspirationsteorier.
5.1 En handbok om konspirationsteorier
Erik Sidenbladh har tillsammans med Stiftelsen Expo gett ut en handbok som behandlar bemötandet av konspirationsteorier i skolan som heter ”Med myter som vapen” (2017) Till denna handbok har stiftelsen Expo och Sidenbladh använt sig av människor som har stora kunskaper om konspirationstänkande, manipulation och propaganda. Dessutom har ett antal lärare intervjuats som arbetar med konspirationsteorier i klassrummet.
När Expo skrev handboken valde de att utgå från att det finns tre olika grupper av elever (Sidenbladh, 2017, s. 34). Grupp ett är elever som är entusiastiska till allas lika värde samt har ett antirasistisk budskap. Den andra gruppen ses som kluvna över dessa frågor som grupp ett är säkra på. Tredje gruppen är mycket kritisk och kan även uppfattas som fientlig till det som grupp ett är säkra på. Expo menar på att det är lättare att arbeta med grupp två genom att dessa eleverna inte har tagit ställning än. Den tredje gruppen är svårast: eleven som tillhör denna grupp kan bli fientlig om någon ifrågasätter det som eleven tror på.
6. Metod
6.1 Datainsamlingsmetoder
För att bearbeta vårat syfte och få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ och en kvantitativ metod samt dokumentstudier för att samla in data. Detta för att det finns fördelar respektive nackdelar med dessa metoder. För att finna tidigare forskning till vårat arbete har vi tagit hjälp utav biblioteket på Malmö Universitet, skolverkets styrdokument och hemsida samt sökmotorerna ERIC, Swepub, Libsearch.
Vi har valt att använda oss av samtalsintervjuer med lärare, enkäter med elever och dokumentstudier. Att använda sig av olika metoder kan kallas för triangulering eller kristallisering som Alvehus skriver i sin bok Skriva uppsats med kvalitativ metod, en
handbok (2013, s. 71). Eftersom vi använder oss av dessa tre metoderna så kan utfallet
visa stora skillnader och det kan bli svårare att konstatera ett resultat menar Alvehus (2013, s. 71). Däremot ser vi inget problem med detta i vårt examensarbete då vi ska undersöka hur konspirationsteorier bemöts och tar sig uttryck i skolan och då kan uppfattningen av konspirationsteorier vara olika beroende på lärare, elev och dokumentation.
6.1.1 Enkätundersökning
Varför vi valt en strukturerad kvantitativ arbetsmetod till just elever är dels för att vi vill ställa samma frågor till ett större antal elever. Varför vi väljer att utföra en
enkätundersökning till eleverna och att inte intervjua dem är eftersom vi vill nå ut till många elever på kort tid. Detta är tidssparande för oss, eftersom vi bor i Malmö medan skolorna vårat examensarbete ska behandla ligger i Helsingborg. Det som kan vara negativt med denna metod är att om vi inte är precisa med våra frågor eller ens ställer de rätta frågorna och då minskas validiteten i vår undersökning. Om inte våra frågor är tillräckligt väl förberedda så kan vi dra felaktiga slutsatser eftersom vårt underlag inte är tillräckligt genomtänkt (Larsen, 2009, s. 29).
Vi har samlat in data, genom utdelade enkäter till elever, för att ta reda på hur
konspirationsteorier uttrycks i skolan. Våra frågor var strukturerade på sådant sätt att de endast kunde besvaras med ett ja, nej eller ett vet ej. Vi ville att svaren på vår enkät skulle ge oss en bredd i vår undersökning vilket också gav oss möjlighet till att generalisera resultatet, samt att vi ville använda oss av arbetsbesparande
bearbetningsmetoder såsom tabeller och diagram vilket i sin tur också gav oss en tydlig sammanfattning av resultatet (Larsen, 2009, s. 25).
I enkäten vi ger ut till eleverna använder vi oss av slutna frågor där eleverna får
svarsalternativ i följd med frågan. Larsen (2009, s. 47) skriver att slutna frågor är en bra idé om eleverna inte ska fastna vid frågor som de uppfattar som svåra och där de inte vet hur de ska svara. Dessutom menar Larsen (2009, s. 47) att det blir enklare att samla in materialet då svarsalternativen är likadana. Således kan man på ett smidigt sätt jämföra svaren från de olika eleverna i de olika åldrarna. Eftersom vi vill ta reda på hur konspirationsteorier tar sig till uttryck i skolan anser vi att vi behöver ja-, nej- och vet ej-alternativ för att kunna se om det finns någon skillnad på när konspirationsteorier tar uttryck i de olika årskullarna och om ens eleverna vet vad en konspirationsteori är. Dock kan dessa begränsade svarsalternativen föra eleverna in på en fastställd tankebana som påverkar eleverna på ett felaktigt sätt enligt Larsen (2009, s. 48).
Konspirationsteorierna vi valt att ha med i vår enkätundersökning valdes ut genom att vi sökte på internet med sökord som ”de vanligaste konspirationsteorierna i skolan” samt ”de största konspirationsteorierna”. Förutom de konspirationsteorierna vi fann, på detta sätt, valde vi även ut några svenska konspirationsteorier då alla konspirationsteorier vi fann var amerikanska. Vi ville ha med några svenska konspirationsteorier för att se om dem var kända bland eleverna.
6.1.2 Semistrukturerade intervjuer och intervjuguide
Vi har valt en kvalitativ arbetsmetod genom samtalsintervjuer med lärare eftersom det ger oss en lärarnas egna ord och beskrivningar för hur de bemöter konspirationsteorier i skolan. Vi finner det svårt att konstruera en enkät som skulle besvara våra frågor vi har till lärarna utan att vi får möjlighet att följa upp frågorna med följdfrågor och diskussion
för att få kompletterande och fördjupande svar (Larsen, 2009, s. 27). Några negativa aspekter med denna metod är, enligt Larsen, att den är dels tidskrävande, inte minst för att samla in data och bearbeta den, men även dels för att den som blir intervjuad kanske inte känner att hen kan tala sanning av olika anledningar eftersom vi sitter ansikte mot ansikte jämfört med när personen i fråga är anonym i en enkätundersökning (Larsen, 2009, s. 27).
Då studien ämnar att förstå hur lärare bemöter konspirationsteorier i skolan har intervjuguiden utformats med semistrukturerade intervjufrågor så att det fanns
svängrum för hur lärarna kunde svara på frågorna. De skulle få utrymme att tala fritt och välja sina egna ord och därför valde vi att spela in samtalen, eftersom annars kan
samtalen få mindre flyt enligt Ann Kristin Larsen (2009, s. 85). Vi ville föra samtalet mer naturligt och även låta läraren i viss mån styra samtalet. Vi ville ha lärarnas syn på
deras verklighet och därför ville vi att de pratar så mycket som möjligt utan att ledas av
oss intervjuare (Hedin & C, 1996, s. 6). Vi har utformat frågor som vi ansåg hjälpa oss besvara våra frågeställningar. De påståenden vi har i vår intervjuguide finns med då dem är vedertaget kända konspirationsteorier som vi trodde lärare säkerligen hade hört. Detta för att synliggöra hur ett sådant påstående kan bemötas. Intervjuguiden ligger bifogad på sidorna 48–50.
Undersökningen ägde rum på tre olika dagar i nordvästra Skåne. Lärare 1 intervjuades den 12 december 2018 på den skolan som läraren är verksam på. Skolan är ett
yrkesgymnasium. Lärare 2 intervjuades den 18 december 2018 och lärare 3 intervjuades den 20 december. De sistnämnda lärarna arbetar på samma högstadieskola och det var också där intervjuerna ägde rum.
6.2 Urval
Vi valde att besöka två skolor i Helsingborgs kommun. En gymnasieskola och en grundskola. Skolorna som vi valde att utföra undersökningen på är bekanta för oss sedan tidigare. När vi valde skolorna valde vi utifrån ett strategiskt urval i förhållande till vårat syfte och frågeställningar eftersom vi av personliga erfarenheter vet att konspirationsteorier cirkulerat på skolorna. Risken med ett strategiskt urval är enligt
Alvehus (2013, s. 67) att det kan bli för strategiskt, vilket kan innebära att svaren inte överhuvudtaget går att generalisera till andra skolor och elever eftersom vi inte har någon insyn i dem skolorna.
6.3 Etiska ställningstaganden
När vi tog de etiska ställningstagandena utgick vi ifrån Vetenskapsrådets text
Forskningsetiska principer inom humanistiskt-samhällsvetenskaplig forskning. Vi
skickade ut ett mail till de skolor som vi ville besöka när vi hade utformat våra intervjufrågor och enkätfrågor. I den blanketten fanns information till de som blir berörda av undersökningen där vi poängterade att deltagandet i undersökningen var helt frivilligt och att deltagarna fick avbryta sitt deltagande om de skulle vilja. Dessutom gav vi ut information om vad vårt examensarbete skulle beröra, undersökningens syfte samt vad som förväntades av deltagarna som deltog.
7. Resultat
Nedan följer vårt resultat från tre olika lärare samt två olika elevgrupper. Vi väljer att benämna lärarna som lärare ett, två och tre samt använda synonymen hen för att bevara anonymiteten hos lärarna som intervjuats.
7.1 Lärarperspektiv
Nedan redogör vi för svaren som framkom under våra semistrukturerade intervjuer med tre olika lärare. Notera att vi diskuterar och analyserar resultatet av intervjuerna under avsnitt 7.2 Diskussion/Analys av tidigare forskning och resultat.
7.1.1 Lärare 1
Lärare 1 har varit verksam lärare i 20 år och arbetar för närvarande på en skola i
nordvästra Skåne. Hen använder sig mycket av begreppen alternativ sanning, alternativ fakta, fake news och spekulationer under intervjuns gång.
Hen menar på att konspirationsteorier inte är vanligt i hens klassrum men att det har hänt vid några få tillfällen att konspirationsteorier yttras av elever.
Konspirationsteorierna uppkommer i klassrummet i samband med speciella
världshändelser som till exempel när flygplan åkte in i World Trade Center den 11 september, 2001. Hen anser att det är svårt att avgöra vad som är en ren
konspirationsteori och vad som bara är en spekulation hos eleverna. En aktuell händelse som florerar mycket i klassrummen idag, berättar lärare 1, är Rysslands inblandning i det amerikanska presidentvalet, och att det kan ses som en typ av konspirationsteori. I frågan om hens elever vet vad en konspirationsteori blir svaret ”både och”. Eleverna definierar inte alltid saker som konspirationsteorier. Dock framför eleverna
spekulationer om saker och ting som kan uppfattas som konspirationsteorier medan de själva inte är medvetna om att det är en konspirationsteori. Detta har speciellt
synliggjorts i dagens samhälle när allt fler elever ifrågasätter mediernas trovärdighet och där vissa personer använder begrepp som ”fake news”.
Lärare 1 svarar att konspirationsteorier kan komma fram mer i vissa ämnen, än andra, i skolan. Dessa ämnena är speciellt samhällskunskap, historia och religionskunskap. I dessa ämnen diskuteras dagsaktuella händelser och sådana händelser, menar hen, är inte alltid lätta att utreda och förklara. Denna typ av undervisning, av dagsaktuella
händelser, kan leda till att någon elev kommer med rena konspirationsteorier om
händelsen och att andra elever bara har lite spekulationer kring händelsen. Om det är ett specifikt ämne där konspirationsteorier har större sannolik att ge sig till uttryck är det i samhällskunskapen och hen säger att “den verkliga samhällskunskapen baseras ju i saker som händer, här och nu” (Lärare 1, 2018), vilket stärker argumentet att
dagsaktuella händelser kan leda till att eleverna yttrar konspirationsteorier samt/eller spekulationer.
Lärare 1 menar att hen inte har sett någon markant ökning av just konspirationsteorier i klassrummet de senaste 20 åren. Däremot, påpekar hen, att ifrågasättandet av medier, det vill säga spekulationer kring traditionell medias trovärdighet, har ökat. Ett exempel elever kan spekulera kring är att media mörkar olika problem. Hen förklarar att det kanske inte behöver vara en konspirationsteori utan snarare alternativ sanning/fakta vilket dyker upp så fort man pratar om politik. Alternativa fakta och fake news är dock “betydligt vanligare idag” (Lärare 1, 2018) än det var för 20 år sedan. Hen tror att detta har att göra med sociala medier och deras påverkan på eleverna och att det dykt upp politiska rörelser som har stort inflytande i samhället som ifrågasätter den traditionella median. Hen berättar “Så var det inte för 15–20 år sen, då var media på något vis, hade en annan roll och kanske, det var inte lika sensationsskrivande heller som det kanske är idag” (Lärare 1, 2018).
Vidare förklarar hen att median är snabbare idag, eftersom den är digital, och det går mycket fortare att lägga ut nyheter, och vi läser om många fler nyheter än förr, vilket leder till att eleverna kanske inte analyserar dem så mycket. Om hen frågar sina elever var de läser sina nyheter idag så är det oftast från tidningar på internet eller deras appar, som exempelvis Expressens och Aftonbladets nyhetsappar, där nyheter ”flashas” upp på skärmen så fort det har hänt någonting, samt sociala medier. Ibland använder eleverna även sig av internetsidor, som hen kallar för alternativmedia, så som ”Flashback” och där är det ofta rena spekulationer om verkligheten som tas upp, syftar hen till.
Under intervjun frågade vi lärare 1 om eleverna kommit i kontakt med
konspirationsteorier i skolan genom olika skolarbeten och visat detta då i till exempel sin källhänvisning. Lärare 1 beskriver då att hen under den senaste tiden inte låtit eleverna välja sina källor själva till sina skolarbeten utan att hen väljer ut källorna som skall användas av eleverna. Vilka källorna som ska användas är redovisas för eleverna i samband med att hen ger ut skolarbetet och sedan sker en diskussion om varför dessa utvalda källor är trovärdiga. Hen förklarar att hen väljer att styra eleverna åt en viss riktning för att minimera risken för att icke-trovärdiga källor ska användas. Om utvalda källor inte hade använts tror hen att källor som Flashback och andra alternativa
hemsidor hade använts och att eleverna hade refererat till ”alternativ fakta” samt ”alternativa sanningar”.
Vi frågade lärare 1 om hen stött på påståendet ”Förintelsen har aldrig skett” hos sina elever. Varpå hen svarade att hen väldigt sällan stött på just det påståendet men att det har skett någon enstaka gång. Dock menade hen på att det kan finnas i tankarna hos eleverna men att det är svårt att alltid komma åt hur eleverna tänker. Elever uttrycker inte sig om alla sina tankar i skolan eftersom “du kan ju inte säga vad som helst i skolan” (Lärare 1, 2018). Lärare 1 har haft elever med högerextrema åsikter och antisemitiska åsikter. Om en elev har sådana åsikter beskriver lärare 1 att hen har ett samtal med eleven där hen synliggör att hen känner till elevens åsikt. Hen förklarar att eleven får ha sin åsikt men att eleven inte får uttrycka sig hur som helst i skolan. Hen förklarar vidare att detta medför kanske då att eleven aldrig får uttrycka sina tankar men samtidigt hindrar läraren eleven från att begå ett brott. Läraren påpekar att hen i största mån försöker bemöta händelser innan händelserna faktiskt sker.
Vidare frågade vi hur hen skulle agera om en elev yttrade påståendet ovan. Hen svarade att påståendet kan bemötas både genom att säga till eleven att hen inte får uttrycka sig på det sättet och genom att ta en diskussion med eleven. Dock kan det i en stor klass bli problematiskt och lätt gå överstyr i en sådan diskussion. Som lärare bör man ha god koll på debattklimatet i klassrummet säger lärare 1. Hen säger att ”Slänga ut en brandfackla i ett klassrum tror jag mindre på faktiskt, för att skapa en debatt, för att den här debatten kan lätt gå överstyr och det blir mycket känslor med i den va, och då sägs det fel saker, då måste du agera på det” (Lärare 1, 2018).
Nästa påstående, vi frågade om lärare 1 hade stött på, var påståendet att 11 september var ett “inside job”. Detta var något lärare 1 nämnde att hen hade stött på i klassrummet redan i början av intervjun. Hen har valt att bemöta detta med att ifrågasätta
informationen eleverna kommer med samt visa källor som säger motsatsen till elevernas källor. Eleverna brukar komma med olika YouTubeklipp som styrker deras argument. Hen brukar då förklara vad som är mest sannolikt och att elevernas argument är väldigt långsökta, då hen anser att de är det.
Vidare frågade vi om lärare 1 anser att något av dessa påstående är lättare att ta upp i sin undervisning. Hen ansåg att påståendet om Förintelsen kan vara lättare att ta upp i klassrummet då det finns bildbevis och historiska data som visar på att Förintelsen har ägt rum. Påståendet om elfte september kan vara svårare. Visst finns det bilder men bakomliggande faktorer är svårare att visa på, för eleverna, anser lärare ett. Hen
poängterar att hen inte tror att det var ett inside job men rent teoretiskt skulle det kunna vara ett inside job. När det gäller den emotionella känslan av de olika påståendena så tror lärare ett att det beror på vilken bakgrund eleverna har. Hen menar att läraren måste lära känna eleverna innan hen kastar ut påstående som eleverna ska arbeta med.
Lärare 1 arbetar inte med begreppet ”konspirationsteori” med sina elever i klassrummet. Istället arbetar hen mycket med alternativ fakta, källor och medier med sina elever. Tillsammans med eleverna arbetar hen inom ramen för källkritik för att få in begreppen här ovan i undervisningen.
Lärare 1 tycker att det vore en bra idé med en utbildning av bemötandet av konspirationsteorier på lärarutbildningen. Dock anser hen att man kan bredda
konspirationsteorier till bemötandet av alternativa sanningar och källor. Det står redan mycket om källkritik i läroplanen men hen menar att det kanske behövs mer. Lärare 1 anser att kontroversiella ämnen skulle kunna skrivas ut i läroplanen med fokus på källkritik, alternativ fakta och alternativa historiebeskrivningar. För detta är saker som måste bemötas anser hen. Konspirationsteorier behöver inte skrivas rakt ut i läroplanen eftersom hen anser att konspirationsteorier är något som lätt kan vara helt vansinniga. Däremot är alternativ fakta och alternativ media svårare och handlar om en annan verklighetsbild som är vinklad och detta bör diskuteras mer menar lärare 1.
Ett tips till nyexaminerade lärare i bemötandet av konspirationsteorier är att försöka vara nyanserad och medveten om att konspirationsteorier finns samt läsa in sig på några av dessa teorier. Dessutom är det en bra idé att höra med sina elever varifrån de får sina källor och var dem läser sina nyheter. Lärare 1 menar på att det är viktigt att använda sig av olika källor för att visa eleverna om att fakta kan yttra sig annorlunda beroende på var du läser den och sedan förklara varför.
7.1.2 Lärare 2
Lärare 2 har varit verksam lärare i 17 år på en skola i nordvästra Skåne. Under tiden som hen varit lärare har hen stött på konspirationsteorier i skolan. Den
konspirationsteorin som lärare 2 har stött på mest är teorin om Illuminati, att ett hemligt mäktigt sällskap styr världen. Hen tror att eleverna inte vet vad en konspirationsteori är men att eleverna tycker att konspirationsteorier är något som är spännande och mystiskt samt “något kittlande i tanken om att vi alla går runt här och är lurade” (Lärare 2, 2018). Lärare 2 anser att konspirationsteorier har en större sannolikhet att dyka upp i ämnena i SO-blocket men även i ämnet svenska. Dock upplever lärare 2 att när eleverna kommer och pratar om någon konspirationsteori så är det inte kopplat till själva ämnet som eleverna har just då. Ofta kommer eleverna, förklarar hen, i början av en lektion och är uppspelta och frågar om någonting som dem har sett eller hört på internetsidor. Lärare 2 anser att skolan är en arena där konspirationsteorier tas upp men att det inte alltid har att göra med de olika skolämnena.
Lärare 2 bedömer att det inte skett en ökning av konspirationsteorier i skolan under de 17 åren som hen varit verksam. Dock har det skett en ökning av fake news, och att fler elever kommer fram och frågar “har du hört det här” (Lärare 2, 2018). Detta anser hen har att göra med sociala mediers inverkan på hur information sprids. Lärare 2 uttrycker osäkerhet kring var man börjar definiera konspirationsteorier. Idag får eleverna
information och fakta om konspirationsteorier via Snapchat och YouTube som är plattformar där det finns stöd för alla åsikter, enligt lärare 2. Dessutom nämner hen att vissa, så kallade ”influencers”, sprider felaktig information.
Först menar lärare 2 att eleverna inte kommer i kontakt med konspirationsteorier i klassrummet men ändrar sig sedan. När elfte september behandlas i hens undervisning
brukar ofta någon elev räcka upp handen och fråga om det inte var presidenten själv som låg bakom.
I skolarbeten väljer lärare 2 att dela ut källor som eleverna ska använda sig av men ibland får eleverna välja själva. Lärare 2 har ett exempel på när eleverna skulle använda sig av lärarens källor för några år sedan. Skolarbetet skulle handla om Förintelsen och lärare 2 gav ut hemsidan levandehistoria.se. Dock gick eleverna in på fel hemsida och hamnade istället på en nynazistisk hemsida. Själva hemsidan var välgjord och vid första anblick kunde man inte se att det var en nynazistisk hemsida. Eleverna märkte inte detta och skrev sitt arbete utifrån denna källan. Det var inte förens lärare 2 rättade skolarbetet som hen upptäckte att något hade gått helt fel. Efteråt samlade läraren alla elever och pratade med eleverna om hemsidan. Eleverna menade, att dem bara varit inne på den hemsidan de blivit tilldelade. Detta påvisar att eleverna inte hade lagt någon större vikt i vad som stod på hemsidan, då de trodde att dem var inne på en hemsida som dem hade fått från sin lärare. Lärare 2 menar att eleverna trodde på den fakta som presenterades dels eftersom den kom från internet, men även från en vuxen. Dock poängterar hen att hen ofta använder sig av fler källor än internet under sin undervisning. Till exempel film och läroböcker.
Vi frågar lärare 2 om hen har stött på påståendet ”Förintelsen har aldrig ägt rum” varpå hen svarar att det är genom denna händelsen ovan, det vill säga händelsen om när eleverna gått in på en nynazistisk hemsida av misstag, som hen stött på detta påstående. Dock har elever aldrig sagt det rakt ut till lärare 2 men det säger inte att eleverna inte kanske har pratat med varandra om detta. Lärare 2 nämner att hen vet att andra skolor runt om i Sverige har haft ett problem med elever som sagt att förintelsen inte skett och där läraren har fått ta denna diskussionen med eleverna. Hen nämner Borlänge som ett exempel där den Nordiska motståndsrörelsen är stor och där många elevers föräldrar är medlemmar i den. Där påverkas eleverna och då kan dessa eleverna komma till skolan och uttala sig som påståendet här ovan. Lärare 2 tyckte att det kändes väldigt
främmande att få bemöta ett sådant påstående men ansåg att hen skulle frågat eleven frågor som exempelvis, ”Nähä, varför inte det? Vad grundar du det på?” och försökt skapa en diskussion. Hade tiden inte funnits till att starta en diskussion, hade hen markerat direkt i klassrummet om att det inte är okej att uttrycka sig så och sedan hade
Påståendet om att elfte september var ett “inside job” har lärare 2 stött på från olika elever. Ofta är det något eleverna fått tag på YouTube eftersom det finns många filmer om elfte september där. Lärare 2 har bemött detta genom att bryta ner elevernas argument. Eleverna har fått visa sin källa och sedan har läraren tillsammans med eleverna kollat på vem som ligger bakom källan samt hur källan ser ut. Det har aldrig varit ett problem att diskutera detta med elever men det är en återkommande teori då det ligger i elevernas nutid, anser lärare 2.
Lärare 2 tycker att påståendet om Förintelsen är mer förtvivlade att höra från sina elever jämförelsevis med det som skedde den elfte september. Dock anser hen att det inte går att jämföra påståendena då Förintelsen är något som måste behandlas under elevernas skoltid enligt läroplanen och det behövs inte med det som skedde den elfte september 2001. Lärare 2 tillägger att attentaten den elfte september ändå brukar behandlas under elevernas treåriga skolgång på skolan.
Lärare 2 berättar att hen inte brukar ha konspirationsteorier med i planeringen i sin undervisning. Dock kommer hen in på det när “fake news” och källkritik behandlas. Lärare 2 är osäker på om kontroversiella ämnen som konspirationsteorier borde stå med i läroplanen då det redan är så mycket stoff där som ska behandlas på kort tid. Hen är rädd att det hade upplevts som ytterligare ett moment som ska bakas in och som ska ta upp tid. Dock, menar hen på, hade det varit intressant men samtidigt skulle hen då behöva fortbildning inom ämnet. För att citera vad hen säger angående detta, “då känner jag mig också lika lost, nä men ska jag undervisa kring det här och vi ska analysera med det, borde jag ha fortbildning kring det, jag kan inte speciellt mycket om
konspirationsteorier” (Lärare 2, 2018).
Det behövs definitivt mer källkritik i skolan och behandling av sociala medier då det är den arenan där eleverna befinner sig hela tiden, anser lärare 2. Tips till lärare som ska handskas med konspirationsteorier är att markera för eleven direkt och sen ta ett samtal med eleven efteråt. Om tid finns kan läraren även ta en diskussion med eleven i
klassrummet. Som lärare bör man ta eleven på allvar och fråga varför eleven tycker som den tycker och varifrån eleven fått tag på information, menar hen på.
7.1.3 Lärare 3
Lärare 3 har varit verksam lärare i nästan 6 år och säger att hen inte har kommit i kontakt med konspirationsteorier i sina klassrum av elever. Hen tror dock att vissa av eleverna vet vad en konspirationsteori är. Dels för att de har hört talas om dem på internet, tv eller folk runt omkring sig.
Det ämne hen tror att konspirationsteorier skulle dyka upp i är Historieämnet. Hen menar vidare på att hen inte tror konspirationsteorier skulle yttra sig så mycket i Samhällskunskap. Iallafall har hen inte varit med om det. I Historieämnet, fortsätter lärare 3 förklara, att det är i det ämnet som konspirationsteorier ofta används.
Om det har skett en ökning av konspirationsteorier från att hen började som lärare så har det inte gjort det i mängden men däremot tror lärare 3 att det är konspirationsteorier som ligger närmast oss i tid som yttrar sig mest av eleverna. Ett exempel elever yttrat sig om är konspirationsteorier om det som skedde i USA den elfte september 2001. Vidare menar lärare 3 att en stor del av ökningen av konspirationsteorier i skolan och även vilka konspirationsteorier som florerar i klassrummen är på grund av sociala medier. Ett konspirationsteoretiskt begrepp som diskuteras av eleverna är ”Illuminati” och det har lärare 3 hört elever yttra sig om “hur många gånger som helst” (Lärare 3, 2018). Vidare säger hen att eleverna är ute på internet hela tiden, dagligen, och de får mycket av sin information där, samt från föräldrar och kompisar. Ofta kan det vara rykten som sprids. Dock har eleverna aldrig källhänvisat till något som kan kopplas till en
konspirationsteori i sina skolarbeten de har lämnat in.
Vidare menar lärare 3 på att elever säkerligen varit i kontakt med något vi kallar för ”fake news” eftersom internet är fullt med sidor som kan vara vinklade åt höger och vänster. Dessa sidor behöver inte vara rent falska utan de kan vara vinklade. För att minimera risken att eleverna källhänvisar till sidor med ”fake news” så ska eleverna hålla sig till de fasta internetkällor som lärare 3 ger ut. Om hen inte hade delat ut tydlig information om att just dessa internetkällorna skulle användas så tror hen att eleverna hade skrivit mer “fakta som inte är sann”, eller överdriven iallafall, framförallt när det kommer till siffror, fortsätter hen förklara.
Påståendet ”Förintelsen har aldrig ägt rum” har lärare 3 inte stött på i klassrummet. Dock, tillägger hen, har det sagts elaka saker som har med Förintelsen att göra.
Föräldrar har sagt under utvecklingssamtal att den största diktaturen någonsin inte varit Nazityskland, utan det är dagens USA. Vidare menar lärare 3 på att det får människor tycka, dock måste hen undervisa objektivt och följa kursplanerna: “Finns säkert ett och annat som USA har gjort som inte är sådär hehe jättebra, jättemänskligt,
Guantanamobasen och allting va det kan va” (Lärare 3, 2018).
Hur lärare 3 bemöter dessa uttryck är att hen börjar sin undervisning från noll och går framåt. Det vill säga att hen börjar med källkritik tidigt, där hen lägger vikten på hur historia skrivs och hur historia skapas. Hen försöker påverka eleverna innan de ens har en möjlighet att börja tro på en konspirationsteori. Hen pratar mycket med eleverna om källor och hur historia kan vinklas beroende på vem som använder den. Detta, att arbeta med källors trovärdighet, tror lärare 3 på är ett bra steg till att minimera risken för att det ska ske en ökning av tron på konspirationsteorier hos eleverna.
Att det som skedde i USA den elfte september 2001 var ett ”inside job” är ett påstående ingen elev har yttrat, dock så har lärare 3 vänner i sin egen ålder som yttrat sig om det. Hen säger att hens vänner sagt “100% att det är de som ligger bakom elfte september” (Lärare 3), och syftar här till USA. När vi frågor om en elev hade kommit med ett sådant påstående och hur hen hade bemött detta svarade hen att just detta påstående inte kommit till tals men att andra påståendet som hen bemött har gjort det. Ett exempel elever har sagt är att Adolf Hitler var en jude. Lärare 3 frågar då var eleverna har hört detta och någon har svarat “det sa mamma”. Lärare 3 frågar då eleven om elevens mamma är en bra och trovärdig källa och förklarar för eleven att hen inte ska lyssna på rykten och hörsägen och så försöker lärare 3 få eleverna att förstå hur historia funkar, “lite som rättsväsendet, du är oskyldig till motsatsen är bevisad” (Lärare 3, 2018). Eleverna ska inte bygga upp en sanning efter vad dem sett på olika hemsidor eller hört av bekanta, fortsätter hen berätta.
När vi frågar vilket av påståendena “Förintelsen har aldrig hänt” och “Elfte september var ett inside job” som är svårast att ta upp i ett klassrum svarar lärare 3 att Förintelsen inte är så svår att ta upp. De flesta eleverna är medvetna om denna händelse och att vi har mycket bildmaterial och data samt personer som upplevt Förintelsen och överlevt,
skolan hen arbetar på har även haft besök av personer som överlevt koncentrationsläger. Lärare 3 uttrycker sig som att det hade varit mer krångligt att ta upp och undervisa om attacken den elfte september.
Lärare 3 tar sällan upp begreppet “konspirationsteori” i klassrummet, men nämner det ibland, till exempel när hen undervisar i källkritik. Hen förklarar att hen anser att
konspirationsteorier är nästan samma sak som propagandalögner. Hen jämför även detta med rena historiska förfalskningar som exempelvis ”Sions vises protokoll”, som är ett antisemitiskt dokument, och beskriver att dokumentet används fortfarande idag av olika grupper.
När vi frågar om lärare 3 tror att det skulle vara bra med en utbildning för framtida lärare om hur konspirationsteorier ska bemötas så tror inte hen att det behövs. Hen förklarar att lärare är så pass professionella att de kan hantera ämnet. Dock tillägger lärare 3 att en hemsida av något slag där det finns verktyg för att hjälpa lärare behandla konspirationsteorier skulle vara bra. Hen menar också på att grundskolans läroplan kunde vara mer specifik och tydligt då den svenska läroplanen är ganska öppen.
Vidare berättar hen att det behövs mer källkritik. “Absolut det behövs mer källkritik, jag trycker mycket på det själv nu” (Lärare 3, 2018). Trots att det faktiskt blivit mer
källkritik på senare år i skolan så behövs det ännu mer, menar hen på. Två verktyg att använda sig av när lärare undervisar om källkritik är dels Stockholmskällan, som är en hemsida med uppdaterat material samt gamla nationella prov, ger hen som tips till andra lärare.
Avslutningsvis förklarar lärare 3 att källkritikens gyllene regel är att ha två av varandra oberoende källor som stödjer samma sak, först då kommer vi fram till säker fakta: “Har du en källa så kan den alltid vara vinklad, och så funkar det också med konspirationsteorier” (Lärare 3, 2018).
7.2 Elevperspektiv
Nedan bifogar vi diagram och tabeller som visar elevsvaren från elever på högstadiet samt gymnasiet. Notera att vi diskuterar och analyserar resultatet av
7.2.1 Elevsvar från högstadiet
Totalt var det 31 elever från årskurs 8 på högstadiet som deltog i enkätundersökningen. Trots detta fick vi på två frågor endast 29 svar.
Eleverna fick kryssa i olika konspiratoriska påståenden, som skrivs ut här nedan, som de kände till. Vi listar de påståenden nedan i rangordningen av vad flest elever hade
känneom om och bredvid redogör vi resultatet.
Illuminati styr världen 17 av 31 elever USAs regering låg bakom 9/11
attackerna
15 av 31 elever
Finland finns inte 8 av 31 elever
Staten styr i hemlighet vad svenska medier publicerar
7 av 31 elever
Förintelsen har aldrig ägt rum 6 av 31 elever Månlandningen har aldrig ägt rum 6 av 31 elever Fotbolls-VM i Sverige 1958 finns bara i
fantasin
6 av 31 elever
Vi förgiftas sakta med fluor 5 av 31 elever Ledarna i världens kontrollerar vädret 5 av 31 elever Robert Aschberg var inblandad i en
journalists död
4 av 31 elever
Kondensstrimmorna efter flygplan innehåller kemiska eller biologiska ämnen som myndigheterna släpper ut för att påverka befolkningen
Läkemedelsindustrin vill hålla människor sjuka för att tjäna pengar
2 av 31 elever
En fråga vi hade på enkätundersökningen behandlade om eleverna kände till någon annan konspirationsteori än dessa ovan. Av 31 högstadieelever var det fem stycken som skrev att dem kände till en eller flera andra konspirationsteorier.
De teorier som uppkommer mer än en gång i enkätens svar var att Australien inte finns och att jorden är platt. Andra konspirationsteorier som eleverna skrev i sina svar var att Michael Jackson fejkade sin egen död och fortfarande lever, att Kanada inte finns, att USAs regering låg bakom bombningen av Pearl Harbour, att Hitler aldrig dog och bor numera i Argentina, USAs regering är reptiler och Obama var en “ödleman”.
7.2.2 Elevsvar på gymnasiet
Totalt var det 10 elever från årskurs 2 på gymnasiet samt 23 elever från årskurs 3 som deltog i enkätundersökningen. Vi fick svar av samtliga elever på alla frågor utom på en fråga där det endast var 31 elevsvar.
Eleverna i gymnasiet fick också kryssa i olika konspiratoriska påståenden, som skrivs ut här nedan, som eleverna kände till. Vi listar de påståenden nedan i rangordningen av vad flest elever hade kännedom om och bredvid redogör vi resultatet.
Illuminati styr världen 22 av 33 elever USAs regering låg bakom 9/11
attackerna
18 av 33 elever
Förintelsen har aldrig ägt rum 17 av 33 elever Månlandningen har aldrig ägt rum 11 av 33 elever Läkemedelsindustrin vill hålla människor
sjuka för att tjäna pengar
Kondensstrimmorna efter flygplan innehåller kemiska eller biologiska ämnen som myndigheterna släpper ut för att påverka befolkningen
7 av 33 elever
Judarna styr världen 6 av 33 elever
Staten styr i hemlighet vad svenska medier publicerar
4 av 33 elever
Fotbolls-VM i Sverige 1958 finns bara i fantasin
4 av 33 elever
Ledarna i världens kontrollerar vädret 3 av 33 elever Vi förgiftas sakta med fluor 2 av 33 elever
Finland finns inte 1 av 33 elever
Robert Aschberg var inblandad i en journalists död
0 av 33 elever
En fråga vi hade på enkätundersökningen behandlade om eleverna kände till någon annan konspirationsteori än dessa ovan. Av 33 elever var det 10 elever som skrev att de kände till någon eller flera andra konspirationsteori. De teorier som uppkommer av fler än en elev i enkätens svar var att jorden är platt, att Kennedy-mordet beställdes av CIA, att Hitler aldrig dog och levde i flykt i Argentina samt olika Area 51-teorier. Andra konspirationsteorier som eleverna hade hört var att utomjordingar existerar, att Big Bang aldrig hänt, att vi lever i en annan värld där andra ser och styr oss som dockor, att ödlor styr världen, samt att Australien inte finns.
En elev skriver att “Jag har även sett på youtube att folk tror att jorden är platt och att världsledarna försöker dölja det, och att foton av jorden från rymden är fejkade”(Elev 1, 2018).
En annan elev skriver att “...det finns små små glasskärver i läppsyl så som gör att dina läppar fortsätter vara torra pga “skrävorna skär upp dina läppar utan att du märker det, så du måste ständigt använda läppsyl” (Elev 2. , 2018).
8. Analys och diskussion
8.1 Diskussion om metod och urval
I vår metod tog vi inte i beräkning att det var runt juletider, det vill säga december månad, som våra intervjuer med verksamma lärare och enkäter till deras elever skulle göras. Detta blev problematiskt då det blev stressigt med tid för de verksamma lärarna. Intervjuerna tog den tiden vi beräknade för dem, vilket var bra för att få de svaren vi behövde, men vi fick däremot inte in så många enkätsvar från elever som vi från början velat. Detta på grund av att de verksamma lärarna, vi hörde av oss till, inte kunde undvara tid för eleverna att svara på enkäten vi gav dem. Lärarna hade, tyvärr, inte heller kontakt med elever från alla olika årskurser på skolan.
I gymnasiet fick vi insamlat resultat från årskurs 2 och 3 och i högstadiet fick vi endast svar från elever i årskurs 8. Detta skapade en problematik, för oss, i detta arbete då vi inte fick en insyn om hur konspirationsteorier yttrar sig och bemöts i de olika
årskurserna och att resultatet därefter blir generaliserat. En tanke, från början, med denna uppsats var att synliggöra om det fanns en progression från årskurs 7 på högstadiet till årskurs 3 på gymnasiet angående vetenskapen och tron om
konspirationsteorier. Detta kunde vi inte följa upp på grund av den problematik vi nämnt ovan. Vi hade gärna gjort undersökningen bredare med många fler elever och även från fler antal skolor. Detta för att pröva vår hypotes om att konspirationsteorier är vanliga i skolan. Vi tror att många elever tror eller pratar om konspirationsteorier i skolan och ville synliggöra i vilken skala detta är aktuellt i.
Vi är också väl medvetna om att de urval vi gjort när det kommer till vilka
dokumentstudier vi valt att läsa och refererat till i uppsatsen speglar den aspekten vi sökte efter. Troligtvis finns det andra aspekter som vi inte har behandlat i vår uppsats.
8.2 Analys och diskussion av tidigare forskning och
resultat
Något vi reflekterat över när vi skrivit vår uppsats, som även Papamichael skriver om i utbildningspaketet framtaget av Europarådet (Papamichael, 2016, s. 7), är att
kontroversiella ämnen i skolan, som konspirationsteorier, kan vara för provokativa för att behandlas i klassrummen. Detta kan kopplas ihop med det resultat vi samlat in då samtliga lärare inte behandlar konspirationsteorier i skolan. Detta leder till att elever inte får chansen att samtala om dessa ämnen i skolan och vi tycker också som
Europarådet att lärare borde hjälpa elever att orientera sig i dessa frågor. Hobbs (2017, ss. 18-19) menar också på detta då hon vill att vi inte ska tysta elever att uttrycka sina konspirationsteorier utan istället bemöta teorierna och diskutera dem. Det är också viktigt att olika ställningstaganden i klassrummet inte blir fördömande. Det kan dock lätt bli fördömande om lärare involverar sig emotionellt i frågor och inte tar upp konspirationsteorier objektivt. Ett tydligt exempel är konspirationsteorier om
Förintelsen som kan väcka ilska eller sorg hos lärare och därigenom blir det svårt att diskutera med eleven om ämnet objektivt. Resultatet visar även att en lärare försöker tysta elever att uttrycka sig för att eleven inte ska begå något brott, då det kan vara rent brottsligt att uttrycka sig om vissa saker.
Van Prooijen (2016, s. 58) menar på att det är mer sannolikt att människor som saknar “högre utbildning” tror på konspirationsteorier vilket vi är oense om. Detta för att konspirationer inte handlar om kunskap utan i slutändan om en tro. Det är även ett snävt begrepp “högre utbildning” då detta kan tolkas olika beroende på var i världen du befinner dig. I svensk skola där elever oftast går en tolvårig skolgång för att många sedan fortsätta studier på universitet och högskolor skulle många människor i världen, tror vi, kalla det en “högre utbildning”. Ändå är det elever och andra svenskar som tror på konspirationsteorier. Även Hobbs stödjer detta när hon tar upp den högpresterande skolan där konspirationsteorier florerar (2017, s. 18).
Det förklaras i den tidigare forskningen, vi tagit del av, att tron på konspirationsteorier ökar i mängd på grund av det snabba informationsflödet som finns. Detta styrks av det resultat vi fått fram från de olika intervjuer vi gjort där de verksamma lärarna också
beskriver situationen så men också för att nästan alla elever i vår enkätundersökning hade kunskap om någon eller flera olika konspirationsteorier. Svensk media
uppmärksammar också att konspirationsteorier blir vanligare i klassrummet. I
Sydsvenskans artikel ”Konspirationsteorier vanliga i klassrummet” (2018) skrivs det att läraren inte ska motsätta sig eleven direkt om de uttrycker en konspirationsteori.
Dock visar resultatet att lärarna gör detta ibland. Vi tolkar att det beror på vilken teori som eleven yttrar sig om. Vi som lärare kan inte låta elever uttrycka sig hur som helst eftersom det kan kränka andra elever och/eller vuxna. Vi som lärare måste förhålla oss till skollagen.
Mycket pekar på, vilket säkert många av oss också ser som en självklarhet, att elever tar åt sig mycket av vad lärare lär ut. Därför kan det också skapas en problematik när lärare ger ut specifika hemsidor som elever skall använda sig av i sina arbeten. Ett tydligt exempel är något som visat sig i vårt resultat. Elever har källhänvisat till en nynazistisk hemsida eftersom eleverna gått in på en snarlik webbadress läraren gett ut. Detta visar på hur troskyldiga elever kan vara till händelser på grund av vad deras lärare gör. Detta kan vi även koppla till fallet om James Keegstra som var en lärare som undervisade i konspirationsteorier och inte om dem. Eleverna trodde på det han lärde ut. Det har visat sig att elever är troskyldiga till vad vi lärare lär ut, och det är därför av extra stor vikt att lärare inte missbrukar sin makt.
En annan viktig aspekt att diskutera här är vilka konspirationsteorier som är vanliga hos eleverna samt vart eleverna får tag på dessa teorier. Det är tydligt när vi tittar på
resultatet av enkätundersökningen vi tilldelat eleverna att det är konspirationsteorier som är av amerikanskt påbrå som är mest kända både från högstadie- och
gymnasieelever. De konspirationsteorier som härstammar från exempelvis Sverige är mindre kända bland högstadieeleverna men är nästan helt främmande för
gymnasieeleverna. Det är intressant att poängtera att elever med lägre ålder kan mer om svenska konspirationsteorier än de äldre ungdomarna. När vi jämför resultatet från intervjuerna samt resultatet från enkätsvaren är det tydligt att det råder skilda
uppfattningar. Lärarna trodde inte att eleverna visste vad konspirationsteorier innebar och kopplade begreppet till något de kallade för “alternativa sanningar” och/eller “alternativ fakta”. Både dessa begrepp är problematiska då det inte kan finnas
exempelvis “alternativ fakta” då det antingen är fakta eller så är det bluff. Det finns inget däremellan.
8.2.1 Analys och diskussion om elevernas enkätsvar
Enkätundersökningens resultat visar på, i högstadiet, att det är mer elever som upplever att dem vet vad en konspirationsteori är än som inte vet det. Cirka 58 procent av de elever som svarat på enkätundersökningen har svarat “ja”, eller “typ” när frågan “Vet du vad en konspirationsteori är?” uppkommit. Det sker en progression här när vi tittar på resultatet från enkätundersökningen gjord på gymnasiet. Nästan 70 procent av eleverna svarar “ja” eller “typ” på samma fråga som ovan.
Resultatet visar också att de två arenorna som dessa elever främst hört talas om konspirationsteorier är ute på internet och i skolan. Detta är extra intressant då lärare sällan nämner konspirationsteorier i sin undervisning. Hur kan det då komma sig att så många av eleverna hört talas om konspirationsteorier i skolan? Kanske är det så att skolan är en arena där många unga människor träffas och samtalar och att
konspirationsteorier då kommer upp som samtalsämne och diskuteras. En lärare styrker detta genom att hen hört elever ofta prata om konspirationsteorier på deras raster. Detta visades i vårt resultat av de intervjuer vi gjorde. Lärarna tror, enligt intervjuerna, att eleverna får reda på mycket om konspirationsteorier på plattformar som YouTube &
Flashback och liknande sidor. Detta stärks i enkätundersökningens resultat då det visar
att både högstadie- och gymnasieelever främst hör talas om konspirationsteorier på internet. Vissa elever skriver också att det är på internetsidor som YouTube de har hört talas om olika konspirationsteorier.
De två konspirationsteorier som tydligt är vanligast bland elever både från högstadiet och gymnasiet är konspirationsteorier om Illuminati samt om att USA:s regering låg bakom attackerna den elfte september 2001. Vi kan förstå varför det är så. Vi menar på att många människor tror att USAs regering är girig och därigenom är det enkelt att tro att de själva skulle ligga bakom en attack för att få invadera ett land som innehar en stor andel naturresurser som är värdefull. Vi syftar här på Petroleum som är ett finare ord för råolja. Konspirationsteorier som Illuminati tror vi också är enkelt för människor att tro på då för att människor alltid varit fascinerade av överdrivet rika människorna och
