Vår slutsats på hur konspirationsteorier tar sig till uttryck i skolan är att
konspirationsteorier oftast tar sig uttryck utanför klassrummet dock fortfarande inom skolans område. Det är några stora konspirationsteorier, exempelvis teorin om den 11:e september, som florerar mer i skolan än andra, enligt lärarna. Vi kan också se att utöver de påståenden vi gav ut i vår enkät var det en del elever som uttryckte att dem kände till fler konspirationsteorier än vi nämnt i enkäten. Dessutom ser vi att eleverna på
gymnasiet kan fler konspirationsteorier än vad eleverna på högstadiet upplever att dem kan. Konspirationsteorier tar sig till uttryck ofta när dagsaktuella händelser behandlas i undervisningen som till exempel det amerikanska valet men även när det diskuteras andra stora händelser i världen. Internet står som den största informationskällan där elever kan se och höra om konspirationsteorier. Därefter följer skolan. Lärarna tar inte upp konspirationsteorier i sin undervisning och diskuterar det mycket sällan med sina elever. De svenska konspirationsteorierna vi valde att ha med i vår enkätundersökning är mer kända av eleverna på högstadiet än av eleverna på gymnasiet.
Vår slutsats på hur verksamma lärare bemöter konspirationsteorier i skolan är att de sällan bemöts. Detta eftersom lärarna i största mån försöker undvika att
konspirationsteorier ens kommer till tal bland eleverna. Lärarna gör detta genom att dela ut tydligt material eleverna skall arbeta med som är ”vattensäkra” och där
konspirationsteorier inte florerar. Förutom utdelandet av material ser vi även att lärarna samtalar med eleverna innan de kommer in i klassrummen om lärarna vet om att eleven tror på konspirationsteorier eller har högerextrema åsikter. Samtalet går ut på att
redogöra för eleven att i skolan får eleven inte yttra sig hur som helst. Hurvidare detta samtal följs upp under terminens gång redogörs inte. Skulle en konspirationsteori tas upp i klassrummet så markerar lärarna att eleven har fel information. Sedan följer antingen en helklass diskussion om lärarna anser att klassen har ett gott debattklimat alternativt ett samtal med eleven efteråt för att undvika en lång och kanske
känslomässig debatt i klassrummet. Överlag tycker lärarna att det är svårt att diskutera konspirationsteorier. Lärarna ser det som en god idé med någon typ av utbildningen för lärarstudenter om bemötandet av konspirationsteorier och andra kontroversiella ämnen.
En röd tråd genom vår uppsats gång har varit vikten av källkritik när det kommer till bemötandet av konspirationsteorier.
9.1 Vidare forskning
Vi tolkar forskningen som delad i frågan på vem som tror på konspirationsteorier. En del forskning menar på att tron på konspirationsteorier hänger ihop med utbildningsnivå medan en annan forskning menar att det inte hör ihop. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka många fler skolor som ligger i olika socioekonomiska områden för att se om det finns någon skillnad i konspirationstänkandet mellan elever som bor i ett område med lägre socioekonomisk bakgrund jämfört med elever med högre socioekonomisk bakgrund. Denna forskning skulle göras för att synliggöra faktorer som kan påverkade konspirationstänkandet så som exempelvis föräldrars utbildningsnivå, olika elevers bekantskapskrets, social oro och växande klyftor.
Litteraturförteckning
Åsard, E. (2015). Konspirationsteorierna och verkligheten: sex historiska gåtor. Lund: Hisotirska Media.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (Vol. 1. uppl). Stockholm: Liber.
Barkun, M. (2013). A culture of conspiracy: apocalyptic visions in contemporary
America (Vol. Second Edition). Berkeley: University of California Press.
Benton-Evans, R. (1997). Just Before you Close the Book on Keegstra… Does he Exist in Every Classroom. Journal of Educational Thought/Revue de la Pensee
Educative, 31.
Hedin, A., & C, M. (1996). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på
intervju.
Hobbs, R. (September/October 2017). Teach the conspiracies.
Josefsson, J. (den 20 Mars 2018). skolvärlden. Hämtat från
https://skolvarlden.se/artiklar/sa-jobbar-du-med-konspirationsteorier-i- klassrummet den 18 November 2018
Löfstedt, M. (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. (Vol. 1. uppl. ). Lund: Studentlitteratur .
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod (Vol. 1. uppl). Malmö : Gleerup.
Nationalencyklopedin. (u.d.). konspiration . Hämtat från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/konspiration den 18 November 2018
Nationalencyklopedin. (u.d.). konspirationsteori . Hämtat från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konspirationsteori den 18 November 2018
Papamichael, E. (2016). Att verka i spänningsfält: Undervisa om kontroversiella frågor
genom utbildning i demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter (EDC/HRE) : utbildningspaket för lärare. Europa: Council of Europe .
Sandahl, J. (2014). Samhällskunskap och historia i svensk gymnasieskola: ämnenas roll och relation i diskurs och ämnesplaner. Nordidactica. 2014:1, 53-84.
Sidenbladh, E. (2017). Med myter som vapen: en handbok om konspirationsteorier och
hur de kan bemötas i skolans värld. Stockholm: Stiftelsen Expo.
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2017. Stockholm.
Sveriges Radio AB. (den 19 November 2018). George Soros, luftslottsmani och exotifiering av svenskar. PP3.
Sydsvenskan. (den 29 December 2018). Hämtat från https://www.sydsvenskan.se/2018-
12-29/konspirationsteorier-vanliga-i-klassrummet den 29 December 2018
van Prooijen, J.-W. (2016). Why Education Predicts Decreased Belief in Conspiracy Theories. Applied Cognitive Psychology, 31.
Primärmaterial
Lärare, 1. (den 12 December 2018). Kvalitativ intervju. Lärare, 2. (den 18 December 2018). Kvalitativ intervju.
Lärare, 2. (den 20 December 2018). Kvalitativ intervju. Elev, 1. (December 2018). Enkättsvar.
Bilaga 1
Mail till lärarna som skulle intervjuas.
Hej,
Våra namn är Johanna Björk och Fredrik Brunnhage. Vi studerar till ämneslärare på Malmö Universitet och skriver nu vårt examensarbete. Vi har inhämtat skolans godkännande till att genomföra denna studie och uppsatsen kommer att publiceras på MUEP. Vårt examensarbete ska handla om hur konspirationsteorier tar sig till uttryck och bemöts inom skolans värld. Vi vill undersöka konspirationsteoriernas bemötande och uttryck i skolan eftersom vi under vår utbildning inte fått någon utbildning om hur vi kan bemöta dessa.
Vi vill gärna genomföra en enkätundersökning med elever i någon, några eller alla årskurser på högstadiet respektive på gymnasiet för att få inblick på deras syn om konspirationsteorier. Förutom detta vill vi intervjua SO-lärare på respektive skola för att få en fördjupad kunskap om hur eller om dessa lärare bemöter ämnet. I enkäten ska eleverna skriva sin ålder. Annars kommer inga personuppgifter finnas med i
undersökningen, alltså svaren är anonyma. Enkäten består av (x) antal frågor där eleverna svarar genom att ringa in de alternativ som dem tycker stämmer bäst in. Intervjun vi vill göra med lärarna är en semistrukturerad samtals intervju. Vi utgår från ett antal grundfrågor som vi utvecklar under samtalet gång och pratar öppet kring. Intervjun kommer att spelas in och sedan sammanställas. Efter sammanställningen raderas inspelningen och de intervjuade får, om dem vill, ta del av den skriftliga intervjun och komplettera något om det behövs. I examensarbetet kommer inga personuppgifter finnas med på den intervjuande.
Obehöriga kommer inte kunna ta del av datan vi samlar in samt så kommer den raderas efter examinationen av uppsatsen. Malmö Universitet är ansvarig för hantering av personuppgifter.
Vår studie utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. När vi utformat vår undersökning har vi tagit del av informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Deltagarna som är med på studien får när som helst avbryta sitt deltagande om de ångrar sig angående sin medverkan.
Deltagandet sker helt frivilligt.
Med vänliga hälsningar
Johanna & Fredrik.
elinjohannab@yahoo.se
Bilaga 2
Intervjufrågorna till lärarna
Intervjufrågor
Hur länge har du varit verksam lärare?
Har du under din tid som lärare stött på konspirationsteorier i klassrummet?
- Om ja, vilken är de vanligaste konspirationsteorin du hört? - Brukar det vara samma konspirationsteorier som florerar?
Tror du att dina elever vet vad en konspirationsteori är?
- Om ja, Varför? - Om nej, Varför inte?
Tror du att det finns vissa ämnen, jämfört med andra, där konspirationsteorier har större sannolikhet att dyka upp?
- Om ja, vilka? - Varför tror du det?
Har det i din mening skett en ökning av konspirationsteorier i klassrummet från det att du började som lärare till nu?
- Om ja, vad tror du det beror på? - Har sociala medier inverkan?
Har dina elever kommit i kontakt med konspirationsteorier i skolan genom olika skolarbeten?
- Om ja , hur har du märkt det?
- Har dina elever använt sig av hemsidor för att källhänvisa fakta som kan betraktas som ”fake news”?
Har du stött på påståendet “Förintelsen har aldrig skett” i skolan?
- Om ja, är det en elev, förälder eller personal på skolan som yttrat sig om det? - Om ja, hur har du bemött det påståendet?
- Om nej, hur tror du att du hade gått till väga för att bemöta det påståendet?
Har du stött på påståendet “11 september var ett inside job,”? dvs att Bush låg bakom.
- Om ja, är det en elev, förälder eller personal på skolan som yttrat sig om det? - Om ja, hur har du bemött det påståendet?
- Om nej, hur tror du att du hade gått till väga för att bemöta det påståendet?
Tycker du att dessa två påståendena är lika enkla/svåra att diskutera med dina elever?
- Varför?
Tror du att det skulle vara en bra idé att ha en utbildning för framtida lärare om hur man bemöter olika typer av konspirationsteorier?
- Varför? - Varför inte?
Pratar du någonsin om konspirationsteorier med dina elever (även om eleverna själva inte har tagit upp någon/några konspirationsteorier)?
- Hur kopplar du det till läroplanen?
- Tycker du att läroplanen borde utformas så att lärare enklare kan koppla kontroversiella ämnen, såsom konspirationsteorier, till läroplanen? - Tycker du att det behövs mer källkritik i skolan överlag?
Slutligen, har du några tips till oss framtida lärare om hur vi kan bemöta konspirationsteorier som florerar i våra klassrum?
Bilaga 3
Enkät som vi gav ut till eleverna
Enkät om konspirationsteorier
Kryssa i de alternativ som stämmer bäst in på dig.
Vilken årskurs går du i?
Vet du vad en konspirationsteori är
Ja Nej Typ
Varifrån har du hört konspirationsteorier? (Här kan du välja flera val)
Skolan Internet Familj Kompisar Annat
Tror du på något som andra anser vara en konspirationsteori?
Ja Nej Vet ej
Kryssa i de påstående du hört eller känner igen på något sätt
Illuminati styr världen
Förintelsen har aldrig ägt rum Månlandningen har aldrig ägt rum
USAs regering låg bakom 9/11 attackerna Judarna styr världen
Läkemedelsindustrin vill hålla människor sjuka för att tjäna pengar Vi förgiftast sakta med flour
Ledarna i världen kontrollerar vädret
Kondensstrimmorna efter flygplan innehåller kemiska eller biologiska ämnen som myndigheterna släpper ut för att påverka befolkningen
Staten styr i hemlighet vad svenska medier publicerar Robert Aschberg var inblandad i en journalists död Fotbolls-VM i Sverige 1958 finns bara i fantasin Finland finns inte