Analys drivkraft, fördelar och nackdelar med rektorsyrket

Jag fick genom intervjuerna med rektorerna svar på vad som driver dem i deras arbete. De har alla ett brinnande intresse för att eleverna skall få en så bra utbildning som möjligt.

Due Billing (2006 s. 64) exemplifierar olika grader av intresse för hur man blir chef. Jag finner dessa relevanta att applicera på informanterna som jag har träffat. Rektor 5 anser jag tillhöra, de ambivalenta, eftersom hon vid flera tillfällen blivit tillfrågad om att söka chefstjänster men som ändå har varit lite osäker inför beslutet. Rektor 5 berättade att hon noga avvägt erbjudandena i förhållande till den anställning hon hade vid den tidpunkten. Hon kom dock slutligen fram till att hon lättare kunde påverka elevernas utveckling om hon var i en ledande befattning. Det är också det som hon beskriver som sin drivkraft i sitt arbete. Övriga rektorer hamnar, enligt mig, både inom de mycket intresserade och de måttligt intresserade chefskriteriet. Detta eftersom de ville bli ledare och arbetade aktivt för det samtidigt som andra sökt sina tjänster jämbördigt med andra. Rektor 4 nämner att leda medarbetare är en viktig drivkraft i hennes arbete. Hon tycker också att det är roligt. Som Ahltorp (1998) menar krävs det att man som ledare utvecklar en relation till dem man skall leda. Nackdelarna är alla rektorerna överens om, nämligen att arbetet är tidkrävande. Rektorerna kommenterade inledningen till intervjuguiden, som jag läste upp innan intervjuerna. De höll med Due Billing (2006 s. 7) som menar att chefsjobb inte är något 9-5 jobb. Rektor 4 lyfter problematiken om att det statliga respektive kommunala uppdraget är svårt att förhålla sig till. Det visar på det

42

som redan tagits upp under rubriken bakgrund, nämligen att Lärarnas riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting inte är överens om det var bra eller inte att kommunalisera skolan11

5.5 ”Mirakelfrågan”

.

Nedan beskrivs vad rektorerna svarade på mirakelfrågan, nämligen om de helt villkorslöst inom alla yrkeskategorier, skulle välja samma befattning igen, inom samma profession mot bakgrund av den erfarenhet som de har idag.

Rektor 1 är nöjd med sitt yrkesval om det säger hon:

Ja, det tror jag, delvis. Om jag funderar på vad jag skulle gjort annars hade jag nog starta någon egen fortbildningsverksamhet inom denna profession. Jag trivs! Det känns som jag har ”go” fortfarande och känner drivkraften. Jag tycker fortfarande att det är kul att göra förändringar till det bättre. Jag skulle inte satsa på något annat. (Rektor 1)

Rektor 2 är nedan mer tveksam.

Oj, vilken svår fråga! Jag vet inte. Sista åren har det varit tungt. Jag skulle nog ha något utåtriktat jobb. Jag tycker om att tala inför människor i talarstol,”skratt”. (Rektor 2)

Rektor 3 ångrar ingenting, även om hon drömmer sig bort till framtiden.

Om jag får välja helt fritt? Jag har ju alltid velat bli pilot, men det är ju för sent nu. Jag har aldrig ångrat att jag blev lärare och rektor, men i att annat liv! (Rektor 3)

Rektor 4 startar en tankeverksamhet om hon bor på rätt plats i världen men ångrar ändå inte sitt yrkesval.

Det är en omöjlighetsfråga! Ibland tänker jag att jag valt helt fel jobb. Jag skulle vilja bo någon annanstans, i någon annan del av världen. Men jag är ganska jordnära. Jag är nöjd med mitt yrkesliv. När jag tänker helt fritt ibland och man fastnar i petitessdiskussioner, så är det klart att jag ibland skulle vilja göra något annat. Men jag ångrar ingenting, jag har ett fantastiskt arbete! (Rektor 4)

43

Rektor 5 ger nedan några alternativ till andra yrken som hon tänkt på tidigare, men skulle utan tvekan ha valt rektorsyrket igen.

Ja! Jag hade tankar på att bli sjukgymnast, jurist eller tandläkare. Jag skulle också kunna passa som präst med min mörka röst. Redan på lärarhögskolan fick jag ”spela rektor”. (Rektor 5)

Rektorerna tyckte att det var en svår fråga. Den gav möjlighet till eftertanke kring deras yrkeskarriär. Även om Rektor 2 var tveksam, så hade de övriga informanterna valt samma yrkesprofession mot den bakgrund som de har idag.

5.6 Sammanfattning

Jag kan se att rektorernas habitus har haft betydelse för deras karriärval. Fyra av de fem informanterna har haft som tradition i sin familj att utbilda sig. Den femte informanten, Rektor 4, har som Bourdieu (Broady, 1990 s. 228) menar ändrat den sociala världen genom att vara den första i sin familj som har läst vidare. Genom att de fick förklara begrepp som ledare och chef framkom att det som Goffman (Hammarén & Johansson, 2009 s. 27) beskriver, att de träder de in i olika roller genom att vara rektorer. För att förklara deras karriärutveckling om hur de blev rektorer, var möjlighet till utveckling, ord av stor betydelse. Genom att utveckla elever, personal och skolverksamheten utvecklades också informanterna, vilket var en drivkraft i deras arbete. De gör detta för att personal och elever skall må bra, samtidigt som det är viktigt att vara omtyckta av sin personal. Genom att arbeta med olika relationer på skolorna, kan de också utvecklas. Det framgick också att elevklientelet har ändrats på senare år, vilket innebär att arbetet idag kräver mer tid och engagemang. Rektorerna bekräftade också det som jag inledningsvis refererade till från Due Billing (2006 s. 7), nämligen att det inte innebär något 9-5 jobb utan att de ständigt är i tjänst. Det innebär också att stöd från familjen är en viktig faktor, för att kunna göra ett bra arbete. I Psykologins grunder (2007) beskrivs Maslows växtbehov. Med detta behov menas att människan utnyttjar hela sin kapacitet. Det menar jag förklarar rektorernas drivkraft (Karlsson, 2007 s. 110-112). Detta i kombination med att ha möjlighet att kunna fatta egna beslut, beskriver deras självständighet som också är avgörande i deras karriärutveckling. Mirakelfrågan som på ett

44

tänkvärt sätt får informanterna att reflektera över deras yrkesval, avslöjar att nästan alla är nöjda med sitt yrkesval även om drömmar finns!

45

6 Diskussion

Syftet med min undersökning var att undersöka kvinnliga rektorers syn på sitt rektorsuppdrag samt deras karriärväg dit. Vidare ville jag komma fram till vad som är drivkraften i deras arbete. Detta anser jag mig nu genom analysen ha presenterat.

Jag fick uppfattningen om att rektorerna tyckte att det var intressant att själva få reflektera över hur de hamnat där de yrkesmässigt idag befinner sig. Analysen visar att det har att göra med deras uppväxtfaktorer samt möjlighet till utveckling och möjlighet att kunna fatta egna beslut. Det var faktorer som jag i förväg trodde kunde vara avgörande. Det var oerhört intressant att höra informanterna redogöra för deras karriärberättelser. Att samhället har ändrats de senaste åren är jag införstådd med. Jag inser nu hur mycket det krävs av skolledning och personal för att kunna möta elever med särskilda behov. Detta för att alla elever skall kunna få tillgång till en så bra skolgång som möjligt. Trots att rektorernas arbete är tidskrävande upplevde jag att de alla hade ett engagemang om att åstadkomma ett så bra resultat som möjligt. Med detta engagemang såg jag en glädje i deras arbete som tydligt visade att slutresultatet av elevers presterande var deras drivkraft. Var och en av de rektorer som jag träffade hade en inre drivkraft om att få påverka och organisera. Alla hade olika vägar dit men de gör, enligt mig, ett fantastiskt arbete med att, som Rektor 5 uttryckte, ” arbeta med Sveriges framtid”.

I kapitlet tidigare forskning hämtade jag inspiration till stora delar av min undersökning. Karin Franzén (2006) gav mig idén att analysera hur rektorerna konstruerat sitt skolledarskap. Som jag tidigare nämnde hade det varit intressant att få göra en större undersökning, såväl kvalitativ som kvantitativ, där man även jämför könen. Det kan vara så, att jag då hade fått en annan bild av skolledarskapet. Representativiteten i min undersökning är inte särskild stor. Jag kan endast utgå ifrån de fem rektorernas erfarenheter och tankar. När jag nu beskriver området för fortsatt forskning hade jag gärna velat göra en undersökning om hur skolledarskapet ändrats på senare år. De informanter som jag intervjuat påtalade att resurserna idag delvis har flyttats från kunskapsområdet till att även ta hand om elevers sociala problem. Min fråga är, vem skall egentligen bära ansvaret för att det har blivit såhär? Tar föräldrarna sitt ansvar om sina barns uppfostran? Är politikerna införstådda med denna problematik? Jag

46

hade velat utgå från skolledares uppfattning i denna fråga samt lyssna på om de ser någon lösning på problemet. Man skulle kunna utföra denna undersökning genom studiecirklar med olika skolledare. Anne Kristine Solberg (1997) analyserar i sin avhandling hur det kommer sig att kvinnor ställer så höga krav på sig själva. De är många gånger på gränsen att bränna ut sig. Jag fick uppfattningen att de rektorer som jag träffade, även de ställde höga krav på sin arbetsprestation, vilket inte behöver vara negativt. När jag ställde frågan varför de egentligen jobbade mer än 40 timmar per vecka, fick jag uppfattningen att de ville visa sig duktiga och att arbetsbördan var så stor. Behöver det verkligen vara så? Vad skulle kunna ändras? Trots den problematik som jag lyft fram här, finner jag att de rektorer jag träffat gjorde sitt yttersta med de resurser och förutsättningar de har, för att vara goda ledare samtidigt som de har en yrkesmässig drivkraft. Det beundrar jag dem för!

47

7 Referenslista

Trycktakällor

Avhandlingar (2011), www.avhandlingar.se 2011-10-08

Ahltorp, Birgitta (1998). Rollmedvetet ledarskap: om chefsroller och ledningsstilar i strategisk samverkan. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Berg, Insoo Kim & De Jong, Peter (2011). Att bygga lösningar: en lösningsfokuserad samtalsmodell. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Billing, Yvonne Due (2006). Viljan till makt?: om kvinnor och identitet i chefsjobb. Lund: Studentlitteratur

Bolman, Lee G. & Deal, Terrence E. (2005). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. 3., [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Broady, Donald (1990). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin Diss. Stockholm : Högsk. för lärarutbildning

Brown, Duane & Brooks, Linda (1996). Career choice and development. 3. ed. San Francisco, Calif.: Jossey-Bass

Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Engdahl, Oskar & Larsson, Bengt (2008) Sociologiska perspektiv – grundläggande begrepp och teorier

Fjelkner, M. (2008) Göran Persson sänkte medvetet lärarnas status. DN Debatt 2008-05-13. Franzén, Karin (2006). "Is i magen och ett varmt hjärta": konstruktionen av skolledarskap i

ett könsperspektiv. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006

Hammarén, Nils & Johansson, Thomas (2009). Identitet. 1. uppl. Stockholm: Liber Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning: med samtal som

redskap. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Højdal, Lisbeth & Poulsen, Lene (2007). Karrierevalg: teorier om valg og valgprocesser. 1. udgave, 1. oplag. Fredensborg: Studie og Erhverv

48

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2010). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. 1. uppl. Stockholm: Liber

Karlsson, Lars (2007). Psykologins grunder. 4., [uppdaterade och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lönestatistik (2011), www.lonestatistik.se 2011-11-20

Journal of Counseling & Development, v77 n2 p115-24 Spr 1999

Vetenskapsrådets rapportserie 4:2011, Rektor – En forskningsöversikt 2000-2010 Muhonen, Tuija (1999). Kvinnor, karriär och familj: en studie om chefer i fyra olika

branscher. Diss. Lund : Univ.

Nationalencyklopedin (2011), www.nationalencyklopedin.se 2011-10-03 Skolledarutbildningar (2011), www.skolledarutbildningar.se 2011-11-25 Skolverket (2011), www.skolverket.se 2011-11-25

Solberg, Anne Kristine (1997). Att vara kvinna och chef: Stockholm: Kommentus Sveriges Kommuner och Landsting (2009) Låt inte staten ta över styrningen av skolan.

Göteborgs-Posten 2009-04-30.

Söderberg Forslund, Monica (2009). Slaget om femininiteten: skolledarskap som könsskapande praktik. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009 Tamaro, Susanna (1995). Gå dit hjärtat leder dig

Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer i humanistisk-

samhällsvetenskapligforskning. Hämtat 2011-11-06 från www.codex.vr.se Wingård, Britta (1998). Att vara rektor och kvinna: Diss. Uppsala : Univ.

49

Bilaga 1

Intervjuguide

Jag planerar att läsa upp en liten del av inledningen i Yvonne Due Billings bok Viljan till Makt? Om kvinnor och identitet i chefsjobb (2006). Dessa ord kunde ha varit mina egna, men jag fann dem så lämpligt här.

Det är många som säger att tempot har skruvats under de fem till tio åren, och alltfler känner att de är utbrända och behöver en paus. Därför kan man fråga sig vad som driver människor till att bli chefer, då alla vet att det inte rör sig om något 9-5 jobb utan ett jobb där man dels arbetar mer än en genomsnittlig arbetsvecka och dels förväntas ställa upp på andra tider. Jag har särskilt intresserat mig för frågan om varför kvinnor vill vara chef, men också hur de upplever denna situation och för hur tillvaron som chef skiljer sig från tillvaron som ”vanlig” medarbetare.

1. Vilken utbildning har du? 2. Vilket år är du född?

3. Jag skulle vilja börja med att vi under ca 10 min pratar om din yrkeskarriär utifrån en tidslinje (som informanten själv får rita/skriva, om hon vill) som börjar med din första anställning fram till var du befinner dig idag. (Här diskuterar vi s.k. brytpunkter som informanten haft. Vidare vad som har gjort att hon lämnat ett arbete för att börja ett annat.)

4. Sett från ovanstående ”yrkeslinje”, hur upplever du att ditt yrkesliv utvecklats?

5. Vad har varit/är viktigast i din karriärutveckling? Rangordna de 5 viktigaste där 1 står för den viktigaste faktorn, 2 näst viktigast osv.

• Inkomst

• Stöd från familjen • Sociala kontakter

• Möjlighet till utveckling • Bra utbildning

• Möjlighet att kunna fatta egna beslut • Stöd från överordnade

50 • Känna sig behövd och bli bekräftad • Annat vad?

6. Beskriv närmare hur det kommer sig att nr 1 hamnat överst resp. varför 5 kommit längst ner.

7. Vad betyder chef respektive ledare för dig? (Likheter, skillnader osv.)

8. Finns det en tradition om att utbilda sig i din familj? Om ja, hur såg denna ut?

Om nej, vad var motivet bakom ditt utbildningsval?

9. Finns det någon/några viktiga person/personer som du fått/får stöd av i din yrkeskarriär? Om ja, i vilken utsträckning finner du att detta stöd varit?

10. Vad är drivkraften i ditt arbete?

11. Vilka nackdelar finns det med ditt yrke?

12. Vilka fördelar finns det med ditt yrke?

13. Om du fått välja helt villkorslöst (mirakelfrågan) inom alla yrkeskategorier, skulle du välja samma befattning igen inom samma profession mot bakgrund av den erfarenhet du har idag?