Vad som har varit viktigast i informanternas karriärutveckling9
9 Se intervjufråga 4 i bilaga 1 i intervjuguiden.
var uteslutande möjlighet till utveckling. Det var den viktigaste faktorn bland fyra av de fem informanterna. Den femte informanten valde att placera denna faktor som nummer två. Alla faktorer kom upp till
34
diskussion eftersom var och en av rektorerna fann de olika begreppen intressanta och relevanta i deras karriärutveckling. Några kommentarer till hur det kom sig att detta begrepp hamnat överst var bland annat att Rektor 1 från början hade haft tankar om att starta någon egen verksamhet. Hon berättade vidare att hon alltid haft den rollen att ta ansvar och var allmänt driven. Hon valde även att göra tillägget att ”utveckling är också en utmaning när man kan se helheten i allt”. Med det menade hon att utveckling har mer än en innebörd, till exempel att hon som chef utsätts för utmaningar att ta tag i elevproblematik, föräldrars synpunkter samt leda skolpersonalen. ”Det blir aldrig tristess” sa hon. Rektor 3 ansåg att det var roligt att utveckla andra och att skolan är en lärande process där hon som chef också utvecklas parallellt.
Familjen var en faktor som togs upp hos alla rektorerna. Om inte stöd från familjen funnits hade det varit svårt att arbeta fler än arbetsveckans 40 timmar menade bland annat Rektor 5.
Jag hade dessutom en liten dotter hemma som bara var tre år samt hennes tre äldre bröder. Tur att jag haft friska barn annars hade det aldrig fungerat att arbeta så mycket som jag gjorde vid tidpunkten då jag startade upp en ny skolverksamhet från scratch. (Rektor 5)
Vidare nämner hon:
Jag har ett jätteengagemang. Jag tycker det är jättekul och jag är så glad att kunna arbeta med Sveriges framtid, det vill säga alla ungdomar. Föräldrarna skickar hit det bästa de har, inte konstigt att det är ett fantastiskt arbete jag har. (Rektor 5)
Tre rektorer fann möjlighet till att kunna fatta egna beslut som en av de högst rankade faktorerna. Rektor 2 tycket att det var allra viktigast i sin karriärutveckling. ”Jag är ytterst självständig. Jag vill inte vara beroende av någon annan” sa hon. Rektor 4 menar att hon har ”ett sug efter” att vara där det händer. Eftersom hon brinner för barnens utveckling var rektor det rätta yrket. Hon kan i sin befattning påverka deras framtid genom sina kunskaper och beslut. Rektor 5 beskriver nedan varför möjlighet att kunna fatta egna beslut är viktigt för henne:
Jag är en självständig kvinna och vill ha ett eget liv parallellt med familjelivet. Bara starka män klarar starka kvinnor. Jag gillar att arbeta hårt och har väldigt mycket energi. Jag är i många sammanhang en social varelse men lider inte av att vara själv. Jag ser saker ur en annan synvinkel och man kan säga att jag arbetar lösningsfokuserat.
(Rektor 5)
Att känna sig behövd och bekräftat var det ingen som fyllde i av de fem faktorer de fick rangordna. Däremot sa Rektor 1 att alla människor behöver bekräftelse samt att få höra att
35
man är behövd. Hon personligen fick denna bekräftelse från sin familj. Rektor 5 nämnde också att familjen, såväl barnen som hennes man, alltid fanns där för henne.
Inkomst kom upp under samtliga intervjuer. Endast tre av rektorerna valde dock att rangordna den. ”Det är inte jätteviktigt men det hjälper till att jobba mer än 40 timmar per vecka” sa Rektor 1. Två av informanterna uttryckte sig som så att det fanns goda möjligheter till att göra andra saker privat med en högre lön. Till exempel nämndes att resa eller kunna ha städhjälp.
Under ca 10 minuter, i den så kallade samtalsintervjudelen10
Rektor 1 började som förskolelärare och arbetade som det något år. Därefter valde hon att resa och vara reseledare ett tag. Så här beskrev hon hur hon därefter avancerade till förskolechef:
, fick informanterna skildra och skriva ner sina olika anställningar och hur det kom sig att de slutat en anställning för att börja en ny. De startade från början, det vill säga efter sin utbildning.
Jag kom tillbaka och kände på något sätt att jag vill något mer än att bara vara på avdelning. Kände att jag var duktig på att samordna, kunde läsa olika saker. Och så var tjänsten ledig och jag sökte och jag fick den. Så jag halkade in lite grand på ett bananskal. (Rektor 1)
På följdfrågan hur det kom sig att hon nu blev chef svarade hon att alltid haft den rollen ända sedan barndomen att ta ansvar. Hon var bland annat som ung aktiv i elevrådet i skolan. ”Jag är duktig på att organisera och trivs att vara spindeln i nätet” (Rektor 1). Därefter blev hon erbjuden en annan chefstjänst och behövde således inte aktivt söka själv. Efter ett lite sidospår inom en helt annan bransch saknade hon chefskapet och sökte därefter en rektorstjänst som hon också blev erbjuden.
Rektor 2 startade sin yrkeskarriär som fritidspedagog. Efter några år på en förskola uttrycket hon sig enligt följande: ”Jag kände att jag var klar med mitt arbete med barnen och ville prova på något annat”. Hon såg en annons i tidningen sökte därefter en tjänst som föreståndare för en 10 avdelningsförskola. Där blev hon, vid en ålder av 27 år, även chef för 40 anställda. Under 15 års anställning utvecklades tjänsten så till vida att hon från början till exempel inte hade egen budget, till att vara en egen resultatenhet. Efter en omorganisation sökte hon en rektorstjänst på en annan skola.
36
Livet började på allvar och man var rätt så ensam och fick göra mycket själv eftersom det till exempel inte fanns någon kanslist. Jag fick strida för att jag inte var utbildad lärare och fick bevisa att jag ändå var pedagogiskt kunnig. För det var jag. Det gick väldigt bra och skolan utvecklades något enormt. (Rektor 2)
Rektor 3 började sin yrkeskarriär som lärare på en ett till nio grundskola. Tidigt i sin anställning fick hon rollen och befattningen som studieledare. Det innebar ett ekonomiskt, personellt och arbetslagsledaransvar. När hon fick följdfrågan varför just hon fick det uppdraget svarade hon:
Jag har alltid varit bra på att organisera och vill se en utveckling. Jag har också alltid haft en inre motivationskraft om att få vara med. Jag gjorde ett aktivt val att vara hemma med mina barn på skolloven när de var små. Det är ju en av fördelarna med läraryrket. Nu är barnen äldre och jag kan ge jobbet den tiden, utan att känna mig kluven. (Rektor 3)
Efter att aktivt ha bytt arbetsplats på grund av en flytt samt en omorganisation fick hon även här rollen som arbetsledare. Anställningen efter denna sökte hon eftersom personalpolitiken samt utvecklingen på skolan tidigare hade varit bristfällig. Då rektorn på den nya skolan behövde en biträdande rektor, blev hon ombedd att söka den tjänsten av rektorn. Samtidigt som enheten växte behövde hon i sin biträdande rektorstjänst mandat att kunna fatta egna beslut. Därför övergick denna biträdande rektorstjänst till en permanent rektorstjänst där arbetet fördelades mellan de nu två rektorerna på skolan.
Rektor 4 är utbildad förskolelärare. Hon började tidigt arbeta fackligt och om det sa hon: ”Det är en oerhört god skola till att bli chef genom att arbeta fackligt”. Hon sökte aktivt till tjänsten som förskolechef några år senare. Det var också på begäran från tjänstemännen i kommunen som hon lämnade in ansökan. Där fanns det lite utmaningar att ta tag i då det tidigare varit ett förhållandevis svagt ledarskap med flera informella ledare.
Det gick jättebra för mig där. Hade jag inte haft den fackliga skolningen hade jag inte klarat av att göra det jobbet så bra som jag faktiskt gjorde. (Rektor 4)
Efter några år inom andra organisationer saknade hon att arbeta med barnen och sökte därför en biträdande rektorstjänst. När hon blickar tillbaka på sitt yrkesliv säger hon följande:
Jag har ett sug av att vara där det händer. Jag har haft ett spännande arbetsliv med en brokig bakgrund, vilket berikar mig i mitt ledarskap. Jag har ibland en annan syn på saker då jag tidigare arbetat med ett affärsmässigt driv genom att kunna se till kundnyttan samt medlemsnyttan. Det har varit väldigt nyttigt för mig. (Rektor 4)
37
När jag ställde frågan om hur hon överhuvudtaget hamnade inom skolvärden svarade hon att det viktigaste var ”den inre drivkraften” om att studera vidare på högskola. Kanske är det en efterkonstruktion men hon anser att hon är en social varelse och tycker om att arbeta i team. Det är därför lite grand av en slump att hon hamnat just inom denna bransch, tror hon.
Rektor 5 är adjunkt och arbetade en del år som lärare. Redan tidigt i yrkeskarriären fick hon rollen som arbetslagsledare. På frågan av mig hur det kom sig sa hon, ”de måste ha sett min kapacitet”. Efter en flytt till Skåne eftersom mannen fick jobb där, fortsatte hon sin lärarkarriär ett tag. ”Någon måste ha sett mig bland alla männen. Folk litar på mig och jag är trygg”. Detta tror hon kan vara orsaken till hur hon så småningom blev tillfrågad om att börja som biträdande rektor.
Jag var en bra lärare där eleverna lyssnade och hade förtroende för mig Då hade jag en kvinnlig rektor som såg mig i kollegiet som sa jag hade de personliga egenskaperna som en chef ska ha. Då studierektorn, som det hette på den tiden, slutade sa hon att hon ville ha mig till den tjänsten. Nej, jag är inte så intresserad av att vara skolledare jag vill vara med mina klasser, sa jag. Men hur det än var så lyckades hon övertala mig och på den vägen är det. Jag förstod sen att jag kan påverka mycket mer för elevernas bästa om jag blir skolledare. (Rektor 5)
Här efter avancerade hon till att bli områdeschef. ”Här visste jag att jag nog inte skulle stanna så länge men jag lärde mig otroligt mycket”. Hennes yrkeskarriär tog fart på riktigt och hon fick flera erbjudande om olika tjänster. Mest inspirerande och smickrande var erbjudandet till att bli skolchef på en alldeles ny privat gymnasieskola. ”Det var en oerhört nyttig erfarenhet för mig” Rektor 5 beskriver nedan att det var tufft att bli skolchef:
Här höll jag på att slita ut mig. Jag jobbade 60-80 timmar i veckan där. Jag pendlade ibland till Stockholm också. Det är viktigt att ha det lugnt på den personliga planet och det hade jag. Min man har alltid funnits där. Han sa tidigt att ”du kommer bli rektor en dag, du har de egenskaperna”. (Rektor 5)
Hon blev slutligen ”headhuntad” till den tjänsten hon har idag. Där trivs hon mycket bra och säger ”jag vill vara nära verksamheten, det är mycket roligare”. Hon avslutar också med att referera till den italienska författaren Susanna Tamaro (1995) genom att säga ” Gå dit hjärtat leder dig”.
Informanternas viktiga personer som de fått eller får stöd av i sin yrkeskarriär är familjemedlemmar som man, barn, syskon och föräldrar. Väninnor och kollegor är också väsentliga och viktiga i sammanhanget. Dessa kontakter nämndes som ”nätverk” och var en
38
betydelsefull källa och tillgång att dela med sig av varandras tankar och erfarenheter inom yrkesprofessionen men även på det privata planet.
5.3.1 Analys karriär
Under denna rubrik analyseras vad som varit de avgörande faktorerna i informanternas karriärval. Här belyses också problemformuleringen – Hur kommer det sig att de kvinnliga rektorer jag intervjuat har blivit chefer?
Utveckling var ett återkommande ord i informanternas svar. Det var också det begrepp som var allra viktigast i deras karriärutveckling. Utveckling är en utmaning, menade Rektor 1. Rektor 3 ansåg att genom att utveckla andra, utvecklas man själv som människa också. ”Det gick väldigt bra och skolan utvecklades något enormt”, sa Rektor 2. I Psykologins grunder (2007) beskriver författaren att Maslow definierar människors växtbehov. Dessa behov kan aldrig mättas och man kan inte få för mycket av dem. Växtbehoven motiverar oss att utveckla vår maximala kapacitet som människor. De rektorer som intervjuats är mycket engagerade i att utveckla elever och personal och maximerar således sin kapacitet. Ett exempel på engagemang, tycker jag, är Rektor 5, som menar att hon arbetar med Sveriges framtid, dvs. alla eleverna. Denna maximerade kapacitet anser jag även rymma möjlighet till att kunna fatta egna beslut, vilket var en annan väsentlig faktor för rektorerna. Genom denna utveckling har informanterna växt som människor och själva utvecklats på ett individuellt plan (Karlsson, 2007, s. 110-112). Jag menar att de genom Pierre Bourdieus ”sociala kapital” (bland annat sociala- och personliga nätverk), i kombination med den sociala kompetensen, har blivit starka individer, vilket resulterat i hur de hamnat i den yrkesprofession som de har idag (Broady, 1990, s. 171).
Rektor 1 menade att hon ”halkat in på ett bananskal” då hon fick tjänsten som förskolechef. Efter att studerat John D. Krumboltz social learning theory of decision making (SLTDM som Krumboltz, menar är faktorer som influerar människan i dennes karriärutveckling, ser jag en koppling till Learning experience. Detta eftersom det kan finnas bakomliggande faktorer till att hon sökt denna tjänst. Hon beskrev att hon är duktig på att se saker samt att organisera. Enligt ovan nämnda teori kan Rektor 1 ha fått beröm, uppmärksamhet eller andra positiva sociala belöningar för dessa egenskaper, som gjort att hon indirekt valt att söka denna tjänst.
39
Sättet för hur informanterna hamnat i denna yrkesroll skiljde sig åt. Jag finner Krumboltz Planned happenstance theory lämplig som gemensam ståndpunkt för att klargöra rektorernas yrkesval. Krumboltz menar vidare att det finns fem färdigheter att känna igen för att öka sina karriärmöjligheter, nyfikenhet, envishet, flexibilitet, optimism samt att våga ta risker. Rektor 2 berättade att ”hon var klar med att arbeta med barnen” vid hennes första anställning som förskolelärare. Jag upplevde att hon hade en nyfikenhet för att prova på något nytt. Sättet som Rektor 4 beskrev att det var en utmaning då hon sökte tjänsten som förskolechef tyder på, tycker jag, en envishet hos henne. Att våga stå emot tidigare informella ledare för att slutligen få bevisa att hennes sätt att se på ledarskapet är ett fungerande koncept, visar på pondus och envishet. Det handlar också om flexibilitet och optimism som jag menar att alla de fem informanterna uttrycker genom sina ovan nämnda citat. Som exempel, att Rektor 4 har en annan syn att se på olika saker samt att Rektor 2 verkligen trodde på sin chefskapacitet då hon utsattes för påtryckningar om att hon inte var utbildad lärare i botten. Sättet för hur Rektor 5 antog utmaningen om att ta jobbet som skolchef för en helt ny skolverksamhet anser jag, handla om att hon vågar ta risker oavsett hur utgången än blir. Planned happenstannce theory handlar om som tidigare nämnts, att göra ett aktivt val för att finna en möjlighet till förändring. Denna förändring handlar om anser jag, att rektorerna genom denna utveckling ökat sin yrkeskompetens. Med denna ökade yrkeskompetens har de därmed också tagit vara på sina möjligheter och bidragit till denna ”planerad tillfällighets teori” (Krumboltz, Levin, Mitchell, 1999).