Analys - Du får inte vara med!

6.2.1 Språket och berättelsen 1

I detta läromedel belyser och förstärker språket ofta de maktstrukturer som finns i det västerländska samhället idag. Det visas redan i det första utdraget: Kurt Cobain finns

inte mer, där maktaxeln sexualitet blir aktuell, när huvudpersonen Lovis bästa kompis, Alex berättar att han är homosexuell. ”Men det finns inga andra som jag i det här jävla skitlandet... Den enda är Jonas Gardell. En enda. En fucking jävla enda” (Gustafsson

& Wivast 2015:8), är sättet det formuleras på. Uttryckssättet befäster att homosexualitet ses som något avvikande, eftersom det framstår som att Alex och Gardell är de enda två homosexuella människorna i landet. Dessutom förstärks det ytterligare i texten, eftersom huvudpersonen slutar att umgås med Alex efter att han har berättat om sin sexualitet. Lovis avståndstagande från Alex kan tolkas som att ett brott mot heteronormen resulterar i exkludering. Distanseringen belyses genom att Lovis svarar på en fråga om var Alex är. Hennes svar var: ”Jaha. Vet inte. Död kanske.” (Gustafsson

& Wivast 2015:9). Däremot hade ämnet kunnat vara ett bra diskussionsunderlag för att tala om sexualitet, identitet och makt med eleverna. Boken föreslår dock explicit inga sådana frågor, utan fokuserar mer på form, stil och egna tankar och känslor gällande uppväxt (Gustafsson & Wivast 2015:13ff). För att dessutom greppa att Alex kommer ut i dialogen med Lovis krävs det att läsaren har en referensram som inbegriper Jonas Gardells sexuella läggning, annars kommer det att bli svårbegripligt. Ur ett intersektionellt perspektiv synliggörs att det är ett större brott mot konventionerna att inte ha en heterosexuell subjektsposition som man, än att ha en kvinnlig subjektsposition, eftersom Alex sexuella läggning får honom att bli exkluderad av Lovis, som är kvinna.

Hur den etniska maktaxeln samverkar med de andra synliggörs i utdraget Flickan i plast, som är en passage ur Maaza Mengistes verk: Under lejonets blick. I texten framgår att en militärjunta med rysk hjälp har tagit makten i Etiopien. Huvudpersonen är läkaren Hailu, som försöker att hålla sig borta från det auktoritära styret i största möjliga mån. Maktfördelningen visas genom att det är de vita ryssarna som har makten i landet, som i majoritet består av etiopier och genom att de svarta kvinnornas roll i utdraget är utsatt. Två karaktärer med subjektspositionerna kvinna och icke-vit visas i texten. Den ena är sjuksköterskan Almaz och den andra är en flicka som blivit grovt misshandlad av två militärer. Ojämlikheten mellan västerländsk kvinna och icke-västerländsk man tydliggörs genom att den ena kvinnan är sjuksköterska medan mannen arbetar som läkare, vilket i fråga om makt och status kan anses vara överordnat.

Språkligt belyses skillnaderna mellan de olika maktaxlarna genom att det skapas motsättningar och motsatsförhållanden: ”Ända sedan ryssarna kom till hans sjukhus

hade han slutat använda stora ingången. De flesta av dem såg på etiopierna med samma förakt som hans folk kände för dem” (Gustafsson & Wivast 2015:51). Här visas polarisering och motsättning mellan två olika grupper där den nya gruppen med vita män har tagit makten över ett land med en svart befolkning. Det kan tänkas utmana traditionella strukturer, eftersom det visar på nykolonialism ur ett underordnat perspektiv. Det står i kontrast mot den traditionellt västerländska synen på kolonialism, där européerna har ansetts civilisera de koloniserade. Däremot befästs andra intersektionella maktordningar, såsom kvinnans roll, vilket också språkligt visas när Hailu tänker på den misshandlade flickan: ”En kvinnas hjärta är mindre och bräckligare än en mans” (Gustafsson & Wivast 2015:57). Där antyds skillnader mellan könen och det värdeladdade ordet bräckligare utstrålar en hierarkisk bestämmelse mellan man och kvinna där mannen i detta fall representerar styrka medan kvinnans bräckliga hjärta kan tänkas vara en symbol för svaghet. De tillhörande uppgifterna till texten handlar främst om att läsa på och mellan raderna, samt en övning där eleverna ska sätta sig in i karaktärernas perspektiv och beskriva hur de hade agerat utifrån den situationen som karaktären hamnar i (Gustafsson & Wivast 2015:60). Dessa uppgifter torde kunna leda till diskussion och reflektion gällande makt och problematisering av kolonialism, diktatur och kvinnors roll, men det är ingen självklarhet, eftersom det inte explicit efterfrågas.

I allmänhet visar läromedlet på en viss kännedom om att ge olika grupper och individer plats i de litterära utdragen genom att flera utdrag är skrivna ur ett perspektiv som inte är traditionellt västerländskt. Exempelvis skildras Vietnamkriget ur ett vietnamesiskt perspektiv i verket Krigets sorger av Bao Ninh. Noterbart är att det är sällan som två underordnade maktkategorier korsas och att det egentligen bara är i ett utdrag och dess tillhörande frågor som normer och makt utmanas på riktigt. Utmaningen sker med hjälp av karaktären Sally i Kvinnor och äppelträd. Dels agerar hon som ett aktivt subjekt i texten genom att visa handlingskraft när hon slår karaktären Liter-Olle, efter att han kallat henne för hora, dels genom att de tillhörande uppgifterna berör ämnet om makt i relation till kön. En fråga behandlar hur man i texten kan se att Sally är stolt och stark, vilket ger en positiv laddning till kvinnlighet. Däremot problematiseras inte Liter-Olles användande av ordet hora mer än att det i texten förklaras med att han är full. I den tillhörande frågan förväntas läsaren svara på frågan ”Varför beter sig Liter-Olle som han gör? Varför använder han hela tiden det nedsättande ordet ”hora”?” (Gustafsson &

Wivast 2015:106). Det kan tänkas vara enligt med värdegrunden att beteendet lyfts och beskrivs som nedsättande, men läser eleverna på raderna blir svaret att han säger ordet för att han är full, vilket skulle kunna leda till att vita, heterosexuella mäns kränkande beteende försvaras av alkoholpåverkan. Frågeställningen har dock en stor didaktisk potential eftersom den öppnar för möjligheten att problematisera både beteendet och frågan i sig. Sammanfattningsvis visar läromedlet på en medvetenhet om ojämlikhet gällande vissa samspelande maktaxlar såsom etnicitet och kön, men de traditionella föreställningarna om vissa subjektspositioner, som exempelvis sexualitet genomsyrar dock både innehåll och de tillhörande uppgifterna.

6.2.2 Svenska 1 Helt enkelt

I detta läromedel befäster språket de rådande maktstrukturer som finns i den västerländska kulturen, i alla tre maktaxlar: ras/etnicitet, kön och sexualitet.

Underordnade maktkategorier inom en västerländsk kontext, såsom kvinna, icke-vit och annan sexualitet än heterosexualitet, korsas inte. Könsnormen förstärks däremot i flera utdrag: ett exempel på detta är i Ett öga rött, där en kvinna beskrivs i nedsättande termer som fitta och att hon har en kuksugarmun (Winqvist & Nilsson 2014:229). Även i utdrag där könsnormen utmanas, slutar det ändå med att den befästs. Det kan vi se ett tydligt exempel på i Zlatans självbiografi där han beskriver sin blivande fru Helena.

Hon bryter mot normen med sin attityd och självsäkerhet, det anses avvikande från kvinnan och beskrivs med liknelser av en man ”Hon var som Tony Montana i Scarface, fast tjej..” (Winqvist & Nilsson 2014:222). Zlatan skriver vidare i utdraget om kommunikationssvårigheter mellan de båda när de först träffas, Helena kommer från en svensk, rik, fin familj medan han är från Rosengård. Det framstår som att Helena är den med makt i förhållandet på grund av hennes etniska tillhörighet och de egenskaperna som nämns ovan. En etniskt svensk kvinna har således högre status än en man som inte är etniskt svensk.

Heteronormativiten är också återkommande, vilket inte minst visas genom att samtliga utdrag, förutom ett, uttryckligen beskriver heterosexuella relationer. Exempelvis finns två citat från Att döda ett barn av Stig Dagerman som uppmärksammar traditionella stereotyper när kön och sexualitet sammantvinnas. Det första är: ”Män rakar sig framför speglarna på köksborden och kvinnorna skär gnolande upp bröd till kaffet...”(Winqvist

& Nilsson 2014:40). Citatet synliggör både makt och rollfördelning könen emellan i

heterosexuella relationer. Männen förbereder sig för att arbeta, medan kvinnorna sköter hushållssysslorna samtidigt som de nynnar glatt. Det andra citatet som visar på maktfördelningen i heterorelationer är: ”Mannen är lycklig och stark och med högra armbågen känner han sin kvinnas kropp” (Winqvist & Nilsson 2014:41). Här beskrivs mannen som stark och som i centrum. Kvinnan däremot, beskrivs som mannens ägodel eller accessoar. Det påvisas genom att hon språkligt konstrueras som hans. Den sociala ojämlikheten könen emellan riskerar att befästas om dessa frågor inte problematiseras.

Det ska däremot sägas att varje text är en spegel av sin samtid och könsrollerna såg annorlunda ut när novellen skrevs, men inga av textens tillhörande arbetsuppgifter behandlar frågor rörande makt och kön. Dessa uppgifter handlar istället om vad de hade använt från novellen för att skapa egen novell.

Något som är av intresse i detta läromedel är hur uppgifterna som finns i samband med de skönlitterära utdragen är utformade. I uppgifterna till de tre första utdragen som är noveller, skrivna av etniskt svenska författare, är det enbart litteraturteoretiska frågor och stilistiska begrepp som belyses. Det förändras dock i uppgifterna till Ett öga rött, som är skriven av Jonas Hassen Khemiri. Dessa uppgifter fokuserar mer på språkbruk, men är uppbyggda så att de både kan utmana och befästa social ojämlikhet till följd av etnicitet. Uppgiften är att eleverna ska: ”diskutera två och två eller i klassen: Vilken status tror du att Halim hade haft i följande situationer om han hade pratat som han gör i texten? Motivera era svar.

• Söker jobb på Ica eller på ett försäkringsbolag

• Om han hade börjat plugga till jurist"(Winqvist & Nilsson 2014:244).

Uppgiftens upplägg har potential att skapa diskussioner som berör och utmanar ojämlikhet på grund av etnicitet, men riskerar också att kunna förstärka rådande de strukturer som finns. Om styrningen av samtalet inte är uttänkt skulle det kunna utmynna i att svaret blir att eleverna drar slutsatsen att Halim på grund av sitt språkbruk inte passar in i det svenska samhället och således inte får arbeta eller plugga och därmed exkluderas, utan att reflektera om varför det sker.

Det finns däremot en text i läromedlet som är annorlunda. I utdraget Min nya kille bekönas inte huvudkaraktären. Det enda läsaren får veta är att personen tar med en kille hem och att de ska ha sex med varandra. Genom att inte nämna huruvida huvudpersonen är en man eller kvinna blir också sexualiteten obenämnd. Dessutom

nämns inte heller etnicitet hos någon av de två karaktärerna. Det gör att kärleken mellan de två framstår som icke-avvikande oavsett vilka maktkategorier de tillhör. Däremot berör inte de tillhörande uppgifterna någon form av diskussion om ämnet, utan behandlar endast stildrag och form.

Läromedlets texter visar en maktordning där det är fördelaktigt att vara vit, man och hetero. Däremot tolereras det också att vara vit, kvinna och hetero. Det visas genom att individerna med dessa subjektspositioner konstrueras som starkare än exempelvis en icke-västerländsk man som är heterosexuell. Maktordningen kan tänkas spegla hur det ser ut i samhället idag, men få tillhörande frågor öppnar för diskussioner om det. Två utdrag och dess tillhörande uppgifter demonstrerar detta: Min historia, jag är Zlatan Ibrahimovic och Ett öga rött. Samma fenomen synliggörs i utdraget Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer. I texten har en pojke förlorat sin pappa i terrordådet mot World Trade Center och har därefter skapat ett förakt gentemot specifik folkgrupp, araber. Det visas genom citatet: ”Det var en massa saker som gav mig panikkänslor... araber i tunnelbanan (fast jag är inte rasist), araber i restauranger och kaféer och andra allmänna lokaler” (Winqvist & Nilsson 2014:75). Detta ställningstagande som inte alls nämns i uppgifterna eller problematiseras i den delen.

Det ges heller ingen bakgrundsfakta till terrordådet, utan det förväntas att eleverna har förkunskaper gällande kontexten, eller att läraren informerar dem om det. Utan detta blir det problematiskt för eleven att förstå pojkens hat vilken kan skapa problematiska föreställningar hos eleven.

6.2.3 Punkt. Litteraturhistoria

I detta läromedel utmanas delvis maktstrukturerna och de befästs inte språkligt som i de andra två analyserade läromedlen. Det framkommer genom att det finns utdrag som utmanar exempelvis könsnormer, som Pennskaftet där huvudkaraktären kämpar för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet i Sverige. Kvinnan tillhör däremot västeuropeisk etnicitet, vilket ur ett intersektionellt perspektiv gör att hon har möjlighet att påverka och utöva makt. Däremot visas makthierarkin genom de andra vita männen som har haft större makt än kvinnorna. De känner sig hotade och försöker trycka ner henne genom att håna henne för hennes kön: ”Säg, fröken Pennskaft, och han kisade på sned upp till henne, som stod borta vid dörren, skulle ni inte bra gärna vilja vara en man?” Hon ger svar på tal genom att svara: ”Nej, men skulle inte ni?” (Düringer 2021:422). Här

försöker männen befästa strukturen om att deras dominans ska upprätthållas, medan fröken Pennskaft menar att han inte är en man, eftersom han inte visar styrka och håller med henne. Det kan språkligt ses som utmanande av befintliga strukturer, även om det är heterosexuella och etniskt svenska karaktärer det rör sig om. Den tillhörande frågan handlar om hur texten kan ge uttryck för ironi och upproriskhet, vilket visar medvetenhet om att Pennskaftet slår uppåt gentemot männen och att det är ett försök att förändra maktordningen.

Flera utdrag kan anses vara neutrala i den mån att någon av maxtaxlarna inte nämns.

Exempelvis Processen av Franz Kafka, där man kan utläsa att protagonisten är en man, men sexualitet och etnicitet går inte att tyda utifrån utdraget läromedlet presenterar. Det går i samma utdrag att utläsa att köksan som serverar huvudpersonen frukost är en kvinna. Att en kvinna serverar frukost till en man går att tolka som att kvinnan anses vara underordnad mannen. När ett utdrag inte benämner etnicitet och sexualitet, likt detta utdrag, borde det finnas potential för värdegrundsarbete. Inte minst när huvudpersonen Josef K blir anklagad för något han aldrig får reda på. Det hade gått att diskutera varför han blir häktad, eftersom etnicitet och sexualitet både kan och har kunnat leda till frihetsberövande i olika länder. De tillhörande uppgifterna behandlar istället en fråga på texten och en om hur stilen är anpassad till innehållet (Düringer 2021:404).

Däremot finns det två utdrag skrivna av nigerianska författare där underordnade maktaxlar korsas, eftersom utdragen belyses ur ett icke-västerländskt perspektiv och där kvinnor får en stor roll. Det är korta utdrag, men med ett brett innehåll som öppnar upp för värdegrundsdiskussion. I Americanah står det att: ”Jag kommer från ett land där ras inte var ett problem, jag tänkte inte på mig själv som svart och jag blev inte svart förrän jag kom till Amerika” (Düringer 2021:459). Där visas den västerländska hegemonin ur ett annat perspektiv, eftersom karaktären, som är både svart och kvinna således blir dubbelt underordnad i en amerikansk kontext. Tidigare hade hon bara tillhört en subjektsposition som var underordnad. Även i Allt går sönderfinns tänkvärda citat som

”Våra egna män och söner har gjort gemensam sak med de vita. De har övergått till den vite mannens religion...” (Düringer 2021:459) och ”Men våra egna då, som går de vitas väg och har fått makt?” (Düringer 2021:459). Där visas att män som assimilerar sig till det västerländska levernet kan öka sin handlingsfrihet, men att det krävs just anpassning

och att det är män som avses. Till båda dessa utdrag, som har ett postkolonialt perspektiv, finns endast en fråga och det är varför de postkoloniala författarna valt att skriva på ett världsspråk som engelska och inte sitt hemspråk. Frågan kan innefatta värdegrundsarbete eftersom det kan öppna för diskussioner om det koloniala arvet.

Endast en fråga till två utdrag där samverkan mellan etnicitet och kön har en stor chans att få utrymme i klassrummet.

Det finns ett undantag gällande överordnade maktaxlar och hur dessa framställs i läromedlet. I ett utdrag från Kejsaren av Portugallien är Jan i Skrolycka en vit, heterosexuell man och tillhör därmed de tre traditionellt överordnade maktkategorierna som vi valt att undersöka, men han har ändå lägre hierarkisk status än de övriga i byn som intar samma subjektspositioner. Det beror enligt utdraget på att det ryktas om att hans dotter arbetar som prostituerad i Stockholm. Det kan därför tänkas att det faktum att han har en dotter som inte bor i trakten gör att han ur ett maktperspektiv försämrar sin status. Dessutom belyser utdraget språkligt subjektspositionen kvinna är underordnad mannen genom att karaktären Agrippa ”Greppa” Prästberg säger kränkande ord om Jans dotter: ”Jag kan inte tåla längre, att han sitter här vecka efter vecka å väntar på e- - -” (Düringer 2021:416). Dessa okvädningsord eller frågor om kvinnosyn eller andra maktstrukturer benämns ej i de tillhörande uppgifterna.

6.3 Modelläsare och modellärare

Vi menar att det utifrån resultatet går att urskilja två olika modelläsare för de tre undersökta läromedlen. Den första modelläsaren kan tänkas vara en vit, heterosexuell manlig elev, vars litterära förmågor till stor del består av att läsa och analysera litteratur med fokus på form, stil och språk, snarare än att sätta in det i större samhälleliga kontexter. Den andra modelläsaren och tänkta eleven skulle kunna vara en vit heterosexuell kvinna vars litterära preferenser tillhör klassisk skolkanon. Förmågor och intressen som modelläsare nummer två antas ha är likt den första att analysera litteratur utifrån ett stil- och formmässigt perspektiv. Däremot ska eleverna enligt kursplanen för Svenska 1 förvärva verktyg för litterär analys, vilket läromedlen bidrar till (Skolverket 2011). Däremot får ingen av dessa modelläsare ta del av flera samhälleligt kontextualiserade frågor rörande makt eller andra delar som rör värdegrunden. Det finns fler gemensamma nämnare mellan de två modelläsarna och exempel på dessa kan tänkas vara att kunskapskraven står i centrum för deras syn på litteraturläsning i skolan,

snarare än möjligheten att se världen och samhället genom läsningen. De som blir mest exkluderade från modelläsarbegreppet är de elever som har fler än en subjektsposition från underordnade maktaxlar och det gäller främst etnicitet och sexualitet. Det visas både språkligt och innehållsligt genom att de karaktärer med etnisk eller sexuell tillhörighet som inte är normativ, besitter mindre makt att påverka, benämns minst och målas språkligt upp som avvikande eller annorlunda. Individer med andra subjektspositioner än de normativa kan däremot också lära av litteraturen och utveckla sin analytiska förmåga.

Grunden till ovanstående argumentation utgår inte endast från hur författar- och karaktärsrepresentationen ser ut i de litterära utdragen i läromedlen. Vi har också tagit hänsyn till hur dessa representationer samspelar, samt analyserat vad texterna säger om karaktärer som besitter olika subjektspositioner. All form av lärande kommer inte genom att man känner identifikation med den text man läser, men en stor del av viljan till lärande och läsning kommer genom den inre motivationen. En känsla av meningsfullhet kan således lättare framkomma när eleven läser av eget intresse och vilja (Åberg 2017:158). Undervisningen ska enligt Skolverket dessutom stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva (Skolverket 2011, Svenskämnets syfte). Om en elev sällan får möjligheten att känna subjektiv relevans för den skönlitterära texten eller i de tillhörande arbetsuppgifterna torde det kunna leda till en känsla av exkludering. Eleven kan dessutom få uppfattningen att den eller de subjektspositioner eleven anser sig tillhöra inte existerar, eller diskrimineras i skolvärlden.

Det som skiljer modelläsaren i de olika läromedlen åt är att i Punkt. Litteraturhistoria är den tänkta läsaren likväl en kvinna som läser verk författad av en kvinna om kvinnor, som en man som läser verk författad av en man om män. Vilket torde leda till att flickor

In document Du får inte vara med! (Page 21-32)