Den ideala modelläsaren bör tillhöra överordnade grupperingar för att kunna känna identifikation, kunna lära och utveckla förståelse. Läromedlen förutsätter att läsaren kan inta det överordnade perspektivet. Skälet är att elevernas motivation för läsning och lärande genom läsning annars riskerar att bli lidande. Det kan bli fallet om eleven inte känner någon subjektiv relevans gällande de texter hen läser. Modelläraren har däremot två möjliga syner på svenskämnet. Antingen som ett ämne där språk, form och stil står i fokus, vilket även kursplanerna förutsätter, eller som ett demokratiämne. Anledningen till att vi argumenterar för den ämnessynen är att avsaknaden av uppgifter med potential för värdegrundsarbete torde kräva att läraren har god kännedom om hur hen arbetar med det utan stöd från ett läromedel. Sammanfattningsvis missar läromedlen till stor del arbetet med värdegrunden, eftersom det inte genomsyrar innehållet och uppgifterna.
Många grupper osynliggörs när det är en heterosexuell man med västerländsk kultur som står i fokus. När de tillhörande uppgifterna dessutom i majoritet har tonvikten på stil, form och egna erfarenheter, hamnar frågor rörande inkludering och exkludering i periferin. Detta är ytterligare en del vi anser kan vara problematisk, eftersom många lärare förlitar sig på läromedlen som kunskapskälla och inte alltid har tid att kritiskt granska dem (Stridsman 2014). Vi hoppas att resultatet av denna studie ska kunna göra lärare medvetna om hur läromedlen ser ut och därigenom kunna visa på att läromedlen bör kompletteras med egna diskursanalytiska uppgifter till texter. Skapandet och användandet av egna uppgifter behövs för att kunna inkludera värdegrundsarbetet och problematisera maktstrukturer i samhället med eleverna.
7.1 Vidare forskning
Ett förslag till vidare forskning kan vara att undersöka de lärarhandledningar som idag existerar till läromedlen för att se vad de explicit anger att man ska arbeta med och om det skapar ett mer kontinuerligt värdegrundsarbete. Likaså att undersöka lärarens didaktiska ställningstaganden i relation till arbetet med läromedlens skönlitterära utdrag.
Ett annat område som väckte nyfikenhet från vår sida är att undersöka utfallet i lärandet hos eleverna och i samband med det undersöka vad eleverna har för syn på litteraturval och värdegrund, för att undersöka vilka kunskaper, föreställningar och normer som
eleverna får med sig av undervisningen. Till sist hade det varit önskvärt att undersöka samma material som vi analyserat, men med hjälp av andra maktaxlar, som exempelvis klass, än de valda i vår studie, för att se om resultatet blir annorlunda.
Källförteckning
Ask, Sofia (2012). Språkämnet svenska: ämnesdidaktik för svensklärare. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Berge, Anna & Blomqvist, Per (2012). Skrivundervisning: i samspel med litterära texter. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Berge, Britt-Marie (2011). ”Jämställdhet och kön” I: Ammert, Niklas (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bergström Göran & Ekström, Linda (2018). ”Tre diskursanalytiska inriktningar” I:
Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan Lund: Studentlitteratur.
Boréus Kristina & Seiler Brylla, Charlotta (2018). ”Kritisk diskursanalys” I: Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade]
upplagan Lund: Studentlitteratur.
Dahl, Christoffer (2015). Litteraturstudiets legitimeringar: analys av skrift och bild i fem läromedel i svenska för gymnasieskola. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2015.
De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. 1. uppl. Malmö: Liber.
Diskriminerad, trakasserad, kränkt? barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. (2009). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2164 <Avläst 2021-11-26>.
Diskrimineringsombudsmannen (2021). Etnisk tillhörighet.
https://www.do.se/diskriminering/diskrimineringsgrunder/etnisk-tillhorighet-en-av-diskrimineringsgrunderna <Avläst 2021-11-26>.
Düringer, Cecilia (2021). Punkt. Litteraturhistoria. Första upplagans första tryckning Stockholm: Natur & Kultur.
Eco Umberto (1979). ”Modelläsaren” övers. Svensson, Lars-Håkan. I: Entzenberg, Claes & Hansson, Cecilia (red.) (1993). Modern litteraturteori: från rysk formalism till dekonstruktion. D. 2. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fairclough, Norman (2010). Critical discourse analysis: the critical study of language.
2. ed. Harlow: Longman.
Graeske, Caroline (2015). Fiktionens mångfald: om läromedel, läsarter och didaktisk design. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur.
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html <Avläst 2021-11-22>.
Gustafsson, Linda & Wivast, Uno (2015). Språket och berättelsen 1 Svenska 1. första upplagan Malmö: Gleerups utbildning.
Iser, Wolfgang. (1978). The implied reader: patterns of communication in prose fiction from Bunyan to Beckett.. Baltimore: Johns Hopkins University Press.
Johnsson Harrie, Anna (2016). En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7-9 med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Stockholm:
Forum för levande historia.
Karlsson, Klas-Göran (2011). ”Läroboken och makten – ett nära förhållande” I:
Ammert, Niklas (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik.
1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lilja Waltå, Katrin (2016). ”Äger du en skruvmejsel?”: litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011. Diss.
Göteborg: Göteborgs universitet, 2016.
Lykke, Nina (2003). Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen.
Kvinnovetenskaplig tidskrift. 24(2003):1.
Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap [Elektronisk resurs]. (2021). Regeringskansliet. Tillgänglig på Internet:
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/08/sou-202170/ <Avläst 2021-11-17>.
Mattsson, Tina (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis.
andra upplagan Malmö: Gleerups Utbildning.
Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket (2011). Ämnesplan för gymnasieskolan, ämne svenska. GY11. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. GY11. Skolans värdegrund och uppgifter. Stockholm: Skolverket.
Stridsman, Sofia (2014). Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel. Skolvärlden.
19 november. https://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel <Avläst 2021-10-25>.
Trites, Roberta Seelinger (2000). Disturbing the universe: power and repression in adolescent literature. Iowa City: University of Iowa Press.
Ungas jourer (2021). Sexualitet och sexuell läggning.
https://www.ungasjourer.se/sexualitet-och-sexuell-lggning <Avläst 2021-11-03>.
Winqvist, Lena & Nilsson, Annika (2014). Svenska 1 [Helt enkelt]. Lund: NA.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Marx Åberg, Angela (2017). ”Meningsfulla möten med litterära texter. Läsning bortom läsförståelse” I: Eriksson, Karin L. (red.) (2017). Möten med mening: ämnesdidaktiska fallstudier i konst och humaniora [Elektronisk resurs]. Nordic Academic Press.
Bilagor
Utdrag: Man Kvinna Vit Icke-vit Nationalitet
Kurt Cobain
Tabell 1. Författarrepresentation - Språket och berättelsen 1 - Gleerup.
Bilaga B
Utdrag: Man Kvinna Vit Icke-vit Nationalitet
Pälsen - Tabell 2. Författarrepresentation - Svenska 1 Helt enkelt, NA förlag.
Bilaga C
Utdrag: Man Kvinna Vit Icke-vit Nationalitet
Ulysses - James
Joyce x x Irland
Mot fyren -
Virginia Wolf x x Storbritannien
Processen - Tabell 3. Författarrepresentation - Punkt. Litteraturhistoria, Natur & Kultur.
Bilaga D
Utdrag: Man Kvinna Obekönat Vit Icke-vit Sexualitet
Kurt Cobain
Tabell 4. Representation utifrån maxtaxlar kön, etnicitet och sexualitet hos huvudkaraktärerna i utdragen. Språket och berättelsen 1 - Gleerup.
Bilaga E
Utdrag: Man Kvinna Obekönat Vit Icke-vit Sexualitet
Pälsen -
Tabell 5. Representation utifrån maxtaxlar kön, etnicitet och sexualitet hos huvudkaraktärerna i utdragen. Svenska 1 Helt enkelt - NA förlag.
Bilaga F
Tabell 6. Representation utifrån maxtaxlar kön, etnicitet och sexualitet hos huvudkaraktärerna i utdragen. Punkt. Litteraturhistoria - Natur & Kultur.