I detta avsnitt analyseras undersökningens resultat utifrån teorin om ekokamrar och
offentlighetsteorin. Först analyseras resultatet utifrån teorin om ekokamrar därefter analyseras resultatet utifrån teorin om ekokamrar.
Teorin om ekokamrar
Teorin om ekokamrar menar på att grupper bestående av likartade individer tillsammans med internets filterbubblor kommer bidra till ökad polarisering till graden extrem. Genom
integrering med individer som tycker lika om något tenderar redan befintliga åsikter att bli ännu starkare (Sunstein, 2007). Resultatet visar på att åsikterna som kommer till uttryck i respektive ekokammare är samma inom fem av sex av de berörda kategorierna. Majoriteten av användarna i de berörda kategorierna tycker att Sverige, regeringen, Tegnell inte hanterar pandemin bra samt att invånarna inte följer restriktionerna och att dödsstatistiken rapporteras rätt i Sverige med fel i andra länder. Detta visar på att resultatet inte är i enighet med teorin om ekokamrar och ekokamrar som stängda åsiktskorridorer där gemensam konsensus mellan andra grupper inte finns. Gemensam konsensus finns inom ovan fem av sex kategorier.
Vidare visar resultatet dock på att en av ekokamrarna tenderar att bestå av fler individer med gemensamma åsikter än den andra vilket antyder på existensen av homogena interaktioner i högre utsträckning. Ett sätt att urskilja existensen av homogena interaktioner, bortsett från att
individerna i grupperna delar samma val av nyhetskälla, är genom att urskilja fördelning av antalet positiva, neutrala och negativa kommentarer i respektive kategori.
Resultatet i figur 2 visar på att det föreligger homogena interaktioner bland
Facebookanvändarna på Samtidens nyhetssida i högre utsträckning än på Aftonbladets
nyhetssida. Detta urskiljs genom att se att skillnaderna mellan antalet negativa kommentarer i respektive kategorier är ganska stora i förhållande till antalet positiva. Detta antyder på att användarna i ekokammaren är ganska eniga om de ämnen som de pratar om. I huvudsak är användarna på Samtiden eniga om att Sverige, regeringen och Tegnell inte hanterar pandemin bra. Dessutom är användarna ganska eniga om att invånarna i Sverige inte följer
restriktionerna bra, att statistikrapporteringen i Sverige är rätt i förhållande till andra länder som rapporterar fel samt att munskydd är ett effektivt sätt att minska på smittspridningen. Det finns således en gemensam konsensus i de åsikter som kommer till uttryck bland användarna på Samtidens nyhetssida. Dessutom är majoriteten av kommentarerna som berör kategorierna Sverige, Tegnell och regeringen negativa. Då dessa tre kategorier berör viktiga samhällsroller i pandemin och därför är väldigt lika kan en slutsats dras att majoriteten av Samtidens
Facebookanvändare är negativa till pandemihanteringen generellt i Sverige. Om en användare tycker negativt om Sveriges hantering av pandemin är det sannolikt att användaren tycker negativt om regeringens hantering av pandemin, vilket är ett resonemang som också tas upp senare.
Existensen av homogena interaktioner på Aftonbladets Facebooksida är inte lika lätta att urskilja. Detta beror på den spretighet bland positiva, neutrala och negativa kommentarer som berör de sex olika kategorierna. Dessutom är det många kommentarer som ställer sig neutrala till de olika kategorierna. Det finns således en större oenighet bland Aftonbladets
Facebookanvändare vilket gör att existensen av homogena interaktioner bland användarna inte är lika tydlig att urskilja. Vad avsaknaden av homogena interaktioner i lägre utsträckning innebär för existensen av en ekokammare på Aftonbladets nyhetssida eller inte diskuteras vidare i diskussionsavsnittet. Då en spretighet bland kommentarerna på Aftonbladets nyhetssida visas antyder det på att det finns vissa kategorier där åsikterna skiljer sig mellan respektive nyhetssida. Detta leder analysen in på vilka skillnader bland åsikterna som föreligger mellan ekokamrarna.
Bortsett från att respektive nyhetssida på Facebook skiljer sig ideologiskt från varandra, vilket visar på ideologisk polarisering, pekar resultatet på åsiktskildringar i kategorin munskydd. I resultatet är det fem av sex kategorier där användarna i respektive kategori har eniga åsikter mellan sig. Aftonbladets nyhetssida har dock ett större antal användare som uttrycker sig neutralt och positivt i alla fem olika kategorier än vad Samtidens nyhetssida har vilket tyder på en större spretighet och osäkerhet. Antalet negativa åsikter om kategorierna är således högre bland Samtidens Facebookanvändare än bland Aftonbladets. Om hänsyn tas till fördelningen av antal kommentarer i respektive kategori föreligger det därmed en mer
komplicerad typ av åsiktspolarisering mellan Facebookanvändarna på respektive nyhetssida.
Offentlighetsteorin
I konstrast till teorin om ekokamrar så menar offentlighetsteorin på att människor kommer finna konsensus i frågor på grund av det gemensamma behovet att skapa eller bibehålla en fungerande demokrati. Detta kallas som tidigare nämnt, medborgarkultur eller the civic culture. Som tidigare nämnt visar resultatet på att majoriteten av åsikterna i fem av de sex berörda kategorierna lutar åt samma håll i de båda ekokamrarna. Dessa är Sverige,
Regeringen, Tegnell, Restriktioner och Statistikrapportering vilket således visar på gemensamma åsikter i hög utsträckning. Resultatet är således i enighet med
offentlighetsteorin.
Som tidigare nämnt visar resultatet också skillnader i fördelning av antalet kommentarer i respektive kategori. Tas det hänsyn till kan slutsatsen om att resultatet är i enighet med offentlighetsteorin komma att ifrågasättas. En sådan kategori är exempelvis regeringen där antalet negativa kommentarer är 127 på Samtiden och 5 stycken på Aftonbladets nyhetssida. Kan det då fortfarande sägas att de respektive nyhetssidorna har gemensamma åsikter om denna punkt i hög utsträckning? Den så kallade publika sfären som Habermas och Dahlgren beskriver internet som en plats där broar mellan individer byggs och där konsensus mellan användarna genereras (Dahlgren, 2005). Gemensamma broar kan byggas och gemensam konsensus kan finnas på vissa punkter trots problemet med antalet kommentarer i respektive kategori, om analysen tas ett steg längre.
En sådan bro som kan tänkas skapa är mellan användarna som har negativa åsikter om Sverige på Aftonbladets nyhetssida respektive Regeringen på Samtidens nyhetssida. Detta på grund av, som ovan nämnt, att kategorierna är ganska lika. Tycker en Facebookanvändare att
Sveriges regering hanterar pandemin dåligt är det sannolikt att samma användare tycker att Sverige som land hanterar pandemin dåligt. En kommentar som från Samtidens nyhetssida som hamnat i kategorin Regeringen;
”Dom gör inget bra” (nr 47. Artikel 2)
kan således vara enig med en användare som skrivit en kommentar på Aftonbladets nyhetssida som hamnat i kategorin Sverige och som lyder;
”Nääää. Sverige är usel på detta!! Tyvärr... Helt fel att andra länder ska lära sig av oss...
Ska vara tvärsom. Vi borde lära av andra länder så vi INTE Dör” (43. Artikel 5)
Enligt detta resonemang kan det tänkas finnas en enighet bland användarna mellan respektive ekokammare trots problemet med fördelning av antalet kommentarer i respektive kategori. Resultatet visar på att de kategorier som kommentarerna på respektive nyhetssida berör mest är Sverige på Aftonbladets sida respektive regeringen på Samtiden och dessa är
huvudsakligen negativa. Dessutom är det många kommentarer inom denna kategori på Aftonbladets nyhetssida som är neutrala till huruvida Sverige hanterar pandemin bra eller inte. Dessa Facebookanvändare menar att det inte går att säga ännu då pandemin fortfarande är pågående.