10.1 Diskussion
En första antydan efter resultatet och analysen är bristen på homogena interaktioner på Aftonbladets nyhetssida. På Samtidens nyhetssida urskiljer resultatet en majoritet av
Facebookanvändare som är eniga i de flesta kategorier rörande pandemihanteringen i Sverige. Detta visar som tidigare nämnt att föreligger homogena interaktioner mellan användarna. Då Aftonbladets nyhetssida visar en tydligare spretighet bland kommentarerna innebär det att kommentarsfältet på nyhetssidan inte alls är en ekokammare på grund av bortfallet av homogena interaktioner?
Som nämnt är forskningen om ekokamrar oenig rörande definitionen och identifieringen av ekokamrar. I denna undersökning har begreppet operationaliserats till förekomsten av
homogena interaktioner och opinionspolarisering. Som motiverats tidigare i undersökningen är tidningarna ideologiskt skilda från varandra, vilket stödjer idén om att Facebookanvändarna på respektive nyhetssida också är ideologiskt skilda från varandra. Om användare med samma ideologiska bakgrund samlas stödjer det motiveringen om att interaktioner med likartade individer existerar. Ideologiska grupper som är längre ifrån varandra tenderar enligt forskning att interagera mindre med varandra (Bright, 2017). Således är individer som står längre ifrån varandra ideologisk, mindre benägna att prata med varandra, vilket stödjer idén om
förekomsten av en typ av opinionspolarisering och där med uppkomsten av ekokamrar vid ett första urval av materialet. Samtidigt visar annan forskning på att det snarare är mer
konservativa individer eller individer med ideologier mot det extrema som tenderar att vara mer homogena i sina val av medier och interaktionsmönster. Dessa tenderar att vara mer homogena i sina interaktionsmönster på internet än vad liberala och ”moderna” individer är och har således lättare att skapa ekokamrar (Boutyline et.al., 2016). Kan så vara fallet i denna undersökning? En potentiell orsak till avsaknaden av homogena interaktioner bland
Aftonbladets Facebookanvändare skulle kunna ha att göra med nyhetssidan är åt det mer liberala hållet. Vidare skulle detta innebära att det snarare är Samtidens nyhetssida och ekokammare som på grund av gruppens ideologi orsakar polarisering i högre grad snarare än Aftonbladets. Idén om att det är individer med mer extrema ideologier som tenderar att vara mer homogena i sina interaktionsmönster stödjs även utav Bright i Explaining the Emergence of Echo Chambers on Social Media: The Role of Ideology and Extremism. Bright skriver också att det är individer med extrema värderingar som har svårare att interagera med andra men menar på att mycket kommunikation faktiskt existerar mellan ”mindre extrema” höger-vänstergrupper (2017). Bortsett från begreppet the civic culture och offentlighetsteorin som stödjer resultatet som ändå visar på vissa gemensamma åsikter mellan grupperna hade en annan teori kunnat användas i undersökningen och förklara resultatet i undersökningen-the strenght of weak ties.
Så kallade strong och weak ties används ofta i forskningen för att beskriva individers sociala nätverk och förklarar exempelvis varför individer får jobb från ens pappas kompis och inte ens pappa (Brown, 2011). Strong och weak ties används också i forskningen om ekokamrar och kan förklara interaktionsmönster på internet. Strong ties syftar på individer i en
människas närmsta krets och banden mellan personer som är lika en själv medan weak ties syftar på bekanta eller människor med samma gemensamma kultur eller bakgrund som en själv. Bristen på weak ties med personer som har en annorlunda ideologi eller politisk
ståndpunkt har visat sig ha skadliga effekter på politisk tolerans och beskrivs som en bidragande faktor uppkomsten av ekokamrar (Matuszewsk et.al, 2019). Förekomsten av weak ties mellan grupper med olika ideologisk bakgrund kan således förklara varför det i vissa grupper förekommer en större politisk tolerans och en större varians av olika åsikter (Lyons et al.). Samtidens användare och existensen av homogena interaktioner inom gruppen stödjer idén om att individer med mer konservativa värderingar interagerar mindre med andra grupper vilket Bright menar på, men resultatet som visar på att det föreligger vissa
gemensamma åsikter mellan respektive grupp visar också på att det kanske existerar vissa weak ties mellan vissa av gruppernas individer. För att undersöka detta skulle
Facebookanvändarnas bakgrund och kultur behöva undersökas vidare då ens ideologiska bakgrund inte behöver vara samma som ens kulturella. Sammanfattningsvis går det att säga med viss reservation att beskriver offentlighetsteorin och the civic culture det behov som föreligger hos människor av att skapa konsensus förekomsten av weak ties möjliggör detta.
Fortsättningsvis är det viktigt att reflektera kring vad resultatet på de respektive nyhetssidorna säger för något rörande pandemihanteringen och polarisering. Resultatet visar på det finns gemensamma åsikter i hög utsträckning och att det dessutom går att bygga broar mellan individer som har åsikter om olika saker rörande pandemihanteringen. Detta säger emot Sunsteins resonemang om ekokamrar som en pådrivande faktor för polarisering eftersom ekokamrarna till viss del är mer lika än vad som kanske trotts. Det är dock viktigt att ha i beaktning att det finns andra faktorer som kan bidra till att grupperna polariseras. Detta går inter undersökning djupare in på men skulle kunna undersökas vid en vidare analys. Det finns exempelvis forskning som visar på att individer som är mindre benägna att söka upp egna fakta är mer lättpåverkade av politiserade, dvs. politiskt färgade, nyheter om ämnet corona vilket resulterar i att individer förstår pandemin på olika sätt beroende på vad för typ av nyheter de tar del av och varifrån (Lachlan et al., 2021). Att människor förstår pandemin annorlunda kan således få konsekvenser i form av polarisering. Att förstå pandemin på olika sätt kan visa sig i sättet användarna kommenterar och vilket tema som kommentarerna berör. Det hade således varit intressant att analysera kommentarerna mer djupgående och varför de berör just det specifika ämnet. Vad innebär det egentligen att tycka att Sverige eller
Regeringen hanterar pandemin dåligt eller vice versa. Vid en sådan vidare analys hade kanske andra slutsatser dragits i huruvida grupperna är polariserade eller inte och till vilken grad.
10.2 Slutsats
Syftet med denna undersökning har varit att beskriva vilka åsikter som användare i två ekokamrar, bestående av kommentarsfälten i två ideologiskt skilda nyhetssidor på Facebook, Aftonbladet och Samtiden, har rörande pandemihanteringen i Sverige och i vilken
utsträckning dessa är gemensamma eller inte. Två motsatta teoretiska utgångspunkter valdes, ekokammarteorin och offentlighetsteorin, som beskriver olika sätt som åsiktskildringar kommer till uttryck på internet och vilka potentiella konsekvenser dessa får. Vidare utfördes undersökningen genom att använda en kvantitativ innehållsanalys i tre steg där det två första stegen var ämnande att ta reda på vilka åsikter som förekommer och i vilken utsträckning för att sedan i tredje steg analysera huruvida åsikterna är gemensamma eller inte mellan
kommentarsfälten. Visade resultatet på splittrade åsikter mellan ekokamrarna skulle det stödja teorin om ekokamrar som en bidragande orsak till ökad polarisering. Visade resultatet istället på gemensamma åsikter i någon utsträckning mellan ekokamrarna skulle det stödja
offentlighetsteorin och fenomenet the civic culture om människors gemensamma behov av att finna enighet i punkter i syfte att bibehålla en fungerande demokrati.
Resultatet visar att ekokamrarna i hög utsträckning har gemensamma åsikter rörande
pandemihanteringen. Åsikterna berör kategorierna Sverige, Regeringen, Tegnell, Restriktioner och Statistikrappotering där Facebookanvändarna anser att de tre första inte hanterar
pandemin bra, att Sveriges invånare inte följer restriktionerna samt att statistikrapportering är rättrapporterad i Sverige men felrapporterad i andra länder. Trots ojämn fördelning av antalet kommentarer som berör de olika kategorierna bland Samtiden och Aftonbladets nyhetssida kan slutsatsen, med viss reservation om gemensamma åsikter, ändå dras. Detta med
motiveringen att det är sannolikt att en användare som tycker att Sverige hanterar pandemin dåligt också tycker att regeringen hanterar pandemin dåligt. Vidare säger detta att
ekokamrarna, trots sina olika ideologiskt skilda bakgrunder, inte är så polariserade som teorin om ekokamrar menar.
Fortsättningsvis är resultatet i enighet med offentlighetsteorin då det visar på gemensam konsensus i de flesta punkterna rörande pandemihanteringen. Det innebär att ekokamrarna i denna undersökning inte är så olika som Sunstein menar. Gemensamma åsikter i den
utsträckning resultatet visar på belyser det gemensamma behovet att bibehålla en fungerande demokrati som offentlighetsteorin och the civic culture menar på. Resultatet är således inte enig med ekokammarteorin som menar att diskussion och interaktion mellan ekokamrarna
inte är möjlig på grund av ekokamrarnas åsiktsskildringar och redan befintliga ideologiska polarisering.
Slutligen visar resultatet på komplexiteten kring ekokamrar överlag och som den tidigare forskningen visat på, problemet kring ekokamrars definition och uppkomst. Detta problem har visat sig genom valet att använda en kvantitativ innehållsanalys i undersökningen av
ekokamrarna. Genom att analysera kommentar för kommentar snarare än att utläsa specifika teman eller helheter som diskursanalyser gör har bristen på homogena interaktioner på främst Aftonbladets nyhetssida upptäckts. På så sätt har undersökningens val av metod upptäckt ännu ett problem vid definitionen av ekokamrar som en exempelvis diskursanalys sannolikt inte skulle finna. Den kvantitativa innehållsanalysen skulle kunna tas ännu längre för djupare förståelse av homogena interaktioner och samband mellan variablerna i undersökningen, vilket diskuteras i undersökningens sista avsnitt.
10.3 Framtida forskning
Undersökningen visar på ett flertal olika tankar och idéer som förslag att undersöka i framtida forskning. I undersökningen används en kvantitativ innehållsanalys i olika steg där
variablerna med tillhörande variabelvärden kodats i olika kategorier. I resultatet visas en ojämn fördelning av antalet kommentarer i olika respektive kategori mellan nyhetssidorna och en tänkbar slutsats har gjort att användarna sannolikt tycker samma om andra specifika
kategorier än de själva berör. För att stärka denna slutsats hade förslagsvis en faktoranalys kunnat användas i framtida undersökningar med liknande syften. I en faktoranalys undersöks sambanden mellan olika variabler och eventuella bakomliggande faktorer (Sundell, 2011). En slutsats som dragits i undersökningen är att en användare som tycker Sverige hanterar
pandemin dåligt sannolikt tycker att Regeringen hanterar pandemin dåligt, vilket är ett påstående som kan stärkas eller undermineras vid framtida undersökningar.
Fortsättningsvis hade det varit intressant att undersöka individerna ekokamrarna mer djupgående. I undersökningen dras ännu en gång generella slutsatser om att de exempelvis delar samma ideologiska bakgrund och därmed värderingar vilket inte nödvändigtvis behöver stämma. Som skrivet i diskussionsavsnittet hade teorin om weak and strong ties kunnat förklara gemensamma åsikter på grund av gemensamma bakgrunder och kulturer individer emellan. Det hade således varit intressant att använda denna teori istället i undersökningen för att kunna förklara andra potentiella resultat.