Ekokamrar i pandemin
-En kvantitativ innehållsanalys om åsikterna i två ekokamrar rörande pandemihanteringen av covid-19 i Sverige
Signe Rudhe
Kandidatuppsats, 15hp, VT21
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet Handledare: Daniel Nohrstedt
Antal ord: 11 471
Abstract
Rudhe, S. 2021. EKOKAMRAR I PANDEMIN - En kvantitativ innehållsanalys om åsikterna i två ekokamrar rörande pandemihanteringen av Covid-19 i Sverige.
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.
The purpose of this study is to examine users´ opinions regarding the Swedish management of the covid-19 pandemic in two echo chambers, consisting of the comment fields in two ideologically different news pages on Facebook, Aftonbladet and Samtiden. Using a quantitative content analysis in different steps, the study will attempt to answer the following questions:
- What opinions are expressed in two eco-chambers regarding the pandemic management in Sweden?
-To what extent are these common or not between the echo chambers?
The empirical material consists a total of 696 comments which will be analysed and compiled into a result. The result will then be set against two opposing theories, the theory of the Public Sphere and the theory of echo chambers, where these disagree upon whether the two different news pages lead to polarization. Depending on the outcome, the result can be said to be in agreement with one or both of the theories. The result of the study shows that the opinions of the users in the echo chambers are mainly the same which supports the theory of the Public Sphere and the idea of a need for a common consensus in order to maintain a functioning democracy. The opinions concern the subjects Sweden, the Swedish government, the Swedish state epidemiologist Anders Tegnell, the Restrictions and statistic rapports about the death toll in Sweden. The results provide information about the effects of echo chambers in an ongoing pandemic and the overall complexity around the definition of the term.
Keywords: echo chambers, the theory of the Public Sphere, quantitative content analysis, covid-19 pandemic, opinions.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställningar ... 6
2.1 Syfte ... 6
2.2 Frågeställningar: ... 6
3. Tidigare forskning ... 7
3.1 Ekokammare och politisk polarisering ... 7
3.2 Problematisering av ekokammare ... 7
Oenigheten om hur en ... 7
3.3 Sammanfattning och undersökningens bidrag ... 9
4. Teoretiska ramverk ... 9
4.2 Offentlighetsteorin i onlineutrymmen ... 11
4.3 Sammanfattning av de teoretiska ramverken ... 12
5. Material ... 13
5.1 Bakgrund av nyhetssidorna ... 13
Samtiden ... 13
Aftonbladet ... 13
6. Metod ... 14
6.1 Urval ... 14
6.2 Kvantitativ innehållsanalys ... 15
7. Reliabilitet och validitet ... 18
7.1 Reliabilitet ... 18
7.2 Validitet ... 20
8. Resultat ... 21
8.1 Undersökningens första del ... 21
Vilka åsikter har Facebookanvändare i två ekokamrar rörande pandemihanteringen i Sverige? ... 21
Val av variabler ... 24
8.2 Undersökningens andra del ... 24
Resultat från Samtidens nyhetssida ... 25
Resultat från Aftonbladet ... 27
8.4 Undersökningens tredje del ... 28
Finns det gemensamma åsikter mellan dessa ekokamrar rörande pandemihanteringen i Sverige i så fall vilka? ... 28
9. Analys ... 30
Teorin om ekokamrar ... 30
Offentlighetsteorin ... 32
10. Diskussion, slutsats och framtida forskning ... 33
10.1 Diskussion ... 33
10.2 Slutsats ... 36
10.3 Framtida forskning ... 37
11. Referenser ... 38
1.Inledning
Internet och sociala medier utgör ett forum för diskussion då de erbjuder möjligheten att på ett snabbt och enkelt sätt samla på sig information för att stimulera och skapa debatt. Det globala utbrottet av det virulenta viruset SARS-CoV-2 (senare kallad coronaviruset) orsakade en global kris i en aldrig tidigare skådad skala med restriktioner som begränsade människors rörelsemönster runt om i världen, vilket ledde till att medborgarna numera använder internet i allt högre grad (MyDesk). Pandemihantering i Sverige har skapat debatter som tagit plats både på gatorna men framförallt på internet. När debatten rör sig från den verkliga
plattformen till den digitala så möjliggör det att en allt mer friare debatt utan hinder kan ta plats. Men en möjlighet till ett allt mer öppet diskussionsklimat utan hinder kan i själva verket innebära en risk för samhället menar viss forskning. Detta på grund av fenomenet ekokamrar som tar sin plats på internet. Den existerande forskningen om ekokamrar är splittrad och det råder delade meningar i definitionen av en ekokammare, hur ekokamrar uppkommer och i vilken utsträckning ekokamrar bidrar till polarisering. Forskning som istället syftar på att ta reda på i vilken utsträckning det finns likheter eller inte mellan individers åsikter i ekokamrar rörande pandemihanteringen är bristande. Offentlighetsteorin och the civic culture menar på att människor besitter ett gemensamt behov av att finna enighet i saker i syfte att bibehålla en fungerande demokrati och utmanar på så sätt idén om ekokamrar som stängda åsiktskorridorer där en grupps åsikter skiljer sig från andras (Dahlgren, 2005). I en pandemi när människor förlitar sig mer på internet bidrar internets infrastruktur och människors behov av att få sina åsikter bekräftade till oanad social utveckling i form av ökad polarisering (Li.u) -eller gör det verkligen det?
Demokratirådet kom tidigare i år ut med en rapport om polarisering i Sverige i syfte att se om utvecklingen i landet går mot ett mer polariserat håll eller inte. Resultatet visade på att
partiernas, mediernas och medborgarna avståndsförhållande är mer eller mindre oförändrat oavsett hur den politiska situationen ser ut men att en ökad så kallad affektiv polarisering går att urskiljas (Oscarsson et al., 2021). Affektiv polarisering grundar sig i en individs
identifiering med ett politiskt parti eller grupp och beskrivs som polarisering som bidrar till svårigheter att föra en konstruktiv dialog mellan partigränser i sakfrågor (Renström et al., 2020). Denna konstruktiva dialog mellan gruppers är inte möjlig, menar förespråkare för ekokammarteori medan offentlighetsteorin menar på det andra. Mitt i en global pandemi förekommer det diskussioner och åsiktsyttringar på internet kring hur Sverige skött och hanterar pandemin. Denna diskussion tar sin plats bland annat i kommentarsfälten på olika
nyhetssidor på olika medieplattformar där denna typ av miljö utgör exempel på platser där ekokammare existerar (Cinelli et al., 2020). Individer som föredrar en specifik nyhetskälla kommer söka sig till den specifika nyhetssidan vilket skapar ett kluster av individer med likartade åsikter. Att det finns vissa indivder som föredrar en typ av nyhetskälla förutsätter att det finns andra grupper med individer som föredrar en annan typ av nyhetskälla. Cinelli et al.s definiering av en ekokammare är förekomsten av så kallad opinionspolarisering och
homogena interaktioner (2020). Denna undersökning består därför av ekokamrar bestående av två olika nyhetssidor på Facebook där dessa utgör en plats för idébyte som sker mellan människor genom enkla klick. Då inläggen på nyhetssidorna kan röstas upp och ned på, påverkar användarna var inläggen hamnar i varandras flöden. Genom att dessutom
kommentera och rösta på inläggen styr användarna på Facebook nyhetssidorna och vilka som får ta del av dessa. Detta kan resultera i ohälsosamma miljöer där användarna endast får sina åsikter bekräftade av andra. Då blir tidigare öppna diskussionsforum snarare stängda
åsiktskorridorer där samma åsikter studsar tillbaka på individerna (Sunstein, 2002). Men är det så att åsikterna i respektive kommentarsfält verkligen skiljer sig åt? Kan det vara så att två ideologiskt polariserade grupper på två skilda nyhetssidor på Facebook faktiskt har
gemensamma åsikter rörande Sveriges hantering av pandemin?
2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte
Denna undersökning syftar till att beskriva vilka åsikter som användare i två ekokamrar, bestående av kommentarsfälten i två ideologiskt skilda nyhetssidor på Facebook har rörande pandemihanteringen i Sverige och i vilken utsträckning dessa är gemensamma eller inte.
Genom att använda en kvantitativ innehållsanalys i två steg ämnar undersökningen att först ta reda på vilka åsikter som förekommer för att sedan analysera i vilken utsträckning åsikterna är gemensamma eller inte mellan kommentarsfälten.
2.2 Frågeställningar:
- Vilka åsikter kommer till uttryck i två ekokamrar rörande pandemihanteringen i Sverige?
- I vilken utsträckning är dessa gemensamma eller inte mellan ekokamrarna?
3. Tidigare forskning
3.1 Ekokammare och politisk polarisering
Det råder oenighet bland den tidigare forskningen kring politisk polarisering och ekokamrar.
Främst råder det oenighet kring hur ekokammare definieras och uppkommer. Den oeniga och även tunna forskningen kring ämnet kan ha att göra med att begreppet ekokammare är ett nytt ord som tillsammans med sociala mediers utbredning blev aktuellt i det svenska språket år 2010 (Språktidningen, 2014). Dessutom centraliseras den tidigare forskningen om ekokamrar nästan uteslutande kring USA och kring amerikanska medier. Den befintliga forskningen om fenomenet tar avstamp i begreppet politisk polarisering vilket är ett begrepp som kan förstås som;
”skillnader mellan politiska attityder som leder till extrem grad” (Dimaggio, 1990, s.59).
Politisk polarisering är ett fenomen som delar samhällen längs politiska konfliktlinjer genom att konstruktiv dialog överskuggas av känslobaserade anklagelser. I ett polariserat samhälle tenderar dessutom motsatta läger att ifrågasätta det andra lägrets legitimitet och existens.
Vidare kan detta läger betrakta det andra lägret som ett hot mot sig själva såväl som landet i helhet (Mutz, 2011; Sunstein, 2007). När den politiska polariseringen tar sin plats på internet kan internet bidra till att öka polariseringen så pass mycket till en extrem grad. Internet beskrivs inte som orsaken till politisk polarisering utan snarare som ett fenomen som
förvärrar polarisering i ett samhälle (Sunstein, 2002). Internet möjliggör dessutom risken att få uttrycka sig fritt vilket leder till att politisk engagerade individer samlas tillsammans i kluster bestående av andra individer som delar samma politiska inriktning (Adamic et al., 2005). Sunstein menar att detta är en faktor som driver på uppkomsten av ekokamrar (2002).
3.2 Problematisering av ekokammare
Oenigheten om hur en ekokammare definieras och uppkommer visar sig i den tidigare forskningen. I en första studie från PEW Research Center undersöks ekokamrar på sociala medieplattformen Twitter. Där definieras ekokamrar som en specifik grupp på internet och författarna i studien menar att grupper kan uppstå i olika former på internet oavsett om gruppen väljer att stänga ute andra med andra åsikter eller inte. Resultatet i undersökningen visar på sex olika mönster i hur användarna använder plattformen och dessa mönster kan sen delas in i två kategorier baserat på huruvida användarna interagerar med varandra eller inte.
De grupper där ekokamrar uppstår är i samhällsklungor och polariserade grupper där
användarna interagerar med varandra men även i så kallade sändningsnätverk där integrering mellan individerna inom gruppen inte existerar. Resultatet visar på att ekokamrar finns på internet både i grupper där interaktion med användare inom gruppen existerar men även där det inte gör det (2014).
I denna undersökning används en definition av ekokammarbegreppet från en studie med namnet Echo Chambers on Social Media: A comparative analysis. Där tar författarna fasta på polariserade grupper som beskrivs som en av flera typer av grupper där ekokamrar kan skapas i studien ovan (Cinelli et al., 2020). Syften med studien är att lyfta fram en operationell definition av begreppet ekokammare och genom en kvantitativ analys, mäta närvaron av ekokamrar i olika sociala medier och där bland annat Facebook. Författarna menar att två viktiga element behövs för att en ekokammare ska uppstå. Det första är att det måste finnas en grupp av individer med en gemensam politisk ideologi som därmed delar en eller flera gemensamma åsikter om ett eller fler ämnen, vilket förutsätter att det finns andra grupper med andra åsikter rörande samma ämnen. Det andra elementet är att det måste finnas sociala interaktioner mellan individerna där information utbyts och som bekräftar individernas befintliga åsikt om något-confirmation bias. Sammanfattningsvis kännetecknas ekokamrar av samexistensen av opinionspolarisering och homogena interaktioner där personer har
preferenser att interagera med likasinnade individer för att få sina befintliga åsikter bekräftade. Genom att personer med gemensam politiska ideologi samlas förutsätter författarna att de interagerar med varandra vilket bekräftar existensen av homogena interaktioner (Ibid.)
I studien ser författarna en tydlig skillnad i åsikterna på plattformen Facebook mellan användarna beroende på deras politiska ståndpunkt när det kommer till nyhetskonsumering.
Användare tar del av olika nyhetskällor beroende på ens poliska värderingar. Den politiska ståndpunkten som den första användaren har och som plockar upp en viss information påverkar dessutom vilka de slutliga mottagarna av den informationen är genom bland annat delning av inlägg. Detta indikerar på förekomsten av ekokamrar där delning av inlägg sker i grupper bestående av individer med samma politiska ideologi. Slutligen kommer författarna fram till resultatet som visar på skillnader av förekomsten av ekokamrar mellan de olika sociala medierna. Facebook och Twitter domineras av ekokamrar i alla observerade dataset, medan Reddit och Gab inte gör det (Cinelli et al., 2020).
Vidare menar en annan studie skriven av Boutyline et al. att ekokammare har lättare att uppstå i grupper om politiskt konservativa individer än i mer liberala sådana. I studien förutspår författarna först att människor med olika politiska inriktningar kommer uppvisa olika nivåer av politisk homogenitet. Författarna tror att individer som är mer konservativa kommer uppvisa större politisk homogenitet och gruppera sig med likartade individer i större utsträckning än liberala individer. Genom att sedan undersöka användare på plattformen Twitter och deras olika politisk ideella organisationer användarna följer kommer författarna fram till resultatet att grupper med politiskt konservativa individer har lättare att skapa ekokamrar än liberala individer (2016).
3.3 Sammanfattning och undersökningens bidrag
Den tidigare forskningen visar en del av variationen på hur begreppet ekokammare definieras och uppkommer. Fokus i den tidigare forskningen ligger på att försöka reda ut just detta och samtidigt på att visa på komplexiteten kring begreppet. Forskning som istället syftar på att se i vilken utsträckning som ekokamrar emellan delar åsikter finns det inte mycket om. Vissa forskare menar på att delade åsikter och potentiell konsensus inte är möjlig mellan ekokamrar, utan att dessa är ämnade att orsaka polarisering i hög grad. Andra forskare menar istället att ekokamrar bestående av individer med gemensamma åsikter och konsensus i vissa frågar kan förklaras ur det behovet som människor har att av att bibehålla en fungerande demokrati. Det är därför av intresse att undersöka just detta i syfte att se ifall två ideologiskt polariserade nyhetssidor på Facebook tycker lika om något i pandemihanteringen i någon utsträckning.
Denna undersökning ämnar testa ifall det är som teorin om ekokamrar säger eller om det är tvärtom som offentlighetsteorin säger. Vidare hoppas undersökningen kunna bidra till ökad förståelse för komplexiteten kring ekokamrar och beroende på resultat, kunna säga något om respektive teori i förhållande till ekokamrar.
4. Teoretiska ramverk 4.1 Ekokamrar
Teorin om ekokamrar startar med fenomenen confirmation bias och så kallade filterbubblor där confirmation bias är en tendens i människans beteende som gör att folk undermedvetet vänder sig till information som bekräftar ens redan bestämda uppfattning om saker och ting.
Fenomenet myntades först av psykologen Peter Watson 1960 i ett experiment där deltagarna fick göra ett antal uppgifter rörande sifferproblem. Deltagarna i experimentet visade sig
endast testa lösningar som motsvarade deras egen initiala hypotes vilket stärkte Watsons idé om just confirmation bias. När individer har bildat sig en uppfattning om något och omfamnar sig kring den informationen blir individer således fångar av deras egna antagande. Detta genom de undermedvetet plockar ut information som får individerna själva att må bra och bekräfta deras tro om något (Heshmat, 2015). Professor Bettina J. Cassad skriver att
confirmation bias är ett effektivt sätt att processa information på vilket är en av anledningarna till att det är mottagligt för människor att hamna i. När individer omringas av information i den sociala världen är det svårt och tidskrävande att ta in all information för att bilda sig en opartisk slutsats om något. Människors beslutsfattning och informationsprocess blir partisk på grund av denna tidsbegränsning och för att bland annat skydda sig mot skada blir människor begränsade att tolka information ur sin egen synvinkel. Dessutom fungerar confirmation bias som ett sätt att skydda människors självförtroende. När individer upptäcker att en tro om något som de värderar högt egentligen är fel, tycker de illa om sig själva och för att undvika detta kommer individer att söka efter information som bekräftar deras redan existerande tro (Casad, 2007).
Confirmation bias får människor att söka den information som bekräftar deras existerande tro och preferenser och på samma sätt avvisa information den information som går emot deras övertygelse. Sökningen på internet fungerar dock på ett speciellt sätt där den data som människor tar del av är ett resultat av mekanismer som ”studerar” våra preferenser och personligheter och på så sätt som formar vår egen filterbubbla. Sociala medier och webbsidor erbjuder personligt innehåll baserat på sökhistorik, ålder, plats och annan data. Resultatet blir en mängd med artiklar och ”posts” som stöttar och bekräftar människors personliga
preferensers för att försäkra att de gillar vad de ser. Även när en sida inte specifikt pekar på ett typ av innehåll tenderar personer att följa och lyssna på andra personer vars åsikter överensstämmer med ens egna. Möjligheten till ett individualiserat informationsflöde har gjort det lättare att stänga in sig med andra personer som besitter på samma åsikter. På så sätt är det också lätt att stänga ute de som inte tycker lika (Pariser, 2011).
Resultatet av de två fenomenen, confirmation bias och filterbubblor, är ett annat fenomen som tar plats på internet och som kallas för ekokamrar. Definitionen av en ekokammare är
”polariserade grupper på internet bestående av personer med samma berättelser och avläsningar” (Quattrociocchi et al., 2016)
Om människor får välja mellan ett obegränsat antal av informationsmedel kommer människor att dras mot det innehåll som bekräftar deras befintliga åsikter, vilket kan förklaras ur
fenomenen confirmation bias och filterbubblor. Genom att människor interagerar med
likartade personer som delar samma åsikter kommer deras åsikter att förstärkas och driva dem till en mer extrem version av dessa övertygelser. De kommer att bilda ekokamrar som
professor Cass Sunstein argumenterar för är orsaken till varför vårt samhälle blivit mer fragmenterat och polariserat (Weinberger, 2017).
Hur ekokamrar bidrar till polariserade samhällhällen skriver Sunstein om I The law of group polarization från 2002. Gruppolarisering beskrivs som en konsekvens av gruppdiskussioner och uppkommer genom att homogena individer överlägger och diskuterar i grupper. Sunstein menar att när likasinnade personer deltar i diskussioner utan exponering för konkurrerande åsikter som avviker från ens egna, skapas extrema rörelser. Detta genom att individerna i gruppen rör sig mot en given riktning när deras åsikter och tankar bekräftas av andra i gruppen. Som exempel tar Sunstein upp hur måttligt ”pro-feministgrupper ”bestående av kvinnor kommer vara starkare feministiskt efter en diskussion eller att de som redan är kritiska mot att gå in i krig kommer att bli mer motsatta mot det i en diskussion (s.177).
Sunstein menar sammanfattningsvis att ekokamrar och möjligheten att stänga ute andra personer med andra åsikter gör att personer obehindrat kan argumentera med personer som tycker lika dant. Det bildas ett eko av ens egna åsikter som förstärks från andra individer med samma åsikter och som på sikt tenderar att bli mer extrema. Detta ger upphov till en ökad polarisering där en gemensam konsensus genom diskussion eller kompromiss med andra grupper aldrig kommer att uppnås. Detta menar Sunstein kommer resultera i ett hot mot demokratin (2007, s.72).
4.2 Offentlighetsteorin i onlineutrymmen
Medan teorin om ekokamrar menar på att internetanvändare är omringade med likartade personer online till den mån att de utesluter kontakter med andra, menar offentlighetsteorin, som senare appliceras på internetsammanhang, på det motsatta. Offentlighetsteorin menar på att en mångfald av människor med olika idéer som tillsammans genom diskussion mellan
varandra kan komma att uppnå en konsensus i frågor. Begreppet myntades först av den tyska filosofen Jurgen Habermas där the public sphere beskrevs som ställen där privatpersoner samlades för att gemensamt formulera samhällets behov av staten. Teorin beskrivs övergripande som en ny typ av anordning av kommunikation mellan makthavare och medborgare. Medborgarna skulle diskutera och resonera sig fram till en allmän opinion i att lägga fram till makthavarna (Thompson, 1993). Vidare definierade Gerard A. Hauser begreppet som
”ett diskursivt utrymme där individer och grupper förenas för att diskutera frågor av ömsesidigt intresse och, om möjligt, i syfte att uppnå en gemensam dom om dem” (A.Hauser,
1999).
Framväxten av internet och en ny publik svär diskuterar Dahlgren i artikeln The Internet, Public Spheres, and Political Communication: Dispersion and Deliberation. Där applicerar Dahlgren idén om offentlighetsteorin på internet och i online-utrymmen. Dahlgren tar avstånd från idén att ekokamrar skulle generera i något farligt utan ser internet som ett heterogent utrymme där diskussioner mellan ekokamrar sker och som i slutändan ändå uppnår konsensus i frågor. Begreppet medborgarkultur, the civic culture, utgår från tanken att homogenitet bland människor inte finns men att människor ändå har ett gemensamt behov att finna gemensamma idéer i syfte att ha en fungerande demokrati. Detta innebär i sin tur att
människor ändå besitter en förmåga att se bortom sina egenintressen och behovet att få sina åsikter bekräftade av andra. Vidare förklarar Dahlgren att den mest grundläggande övningen i att uppnå en gemensam medborgarkultur är genom interaktion och diskussion. Denna
interaktion och diskussion som sker i online-utrymmen gör det möjligt för människor att debattera även om de inte är inom den politiska arenan. Dahlgren beskriver det som en ny publik sfär där politiskt deltagande genererar skapandet av politiska broar mellan individer.
Dahlgren menar slutligen att diskussioner i online-utrymmen kan generera en ömsesidig dynamik som förstärker medborgarkultuerns parameter och på så sätt påverkar den politiska situationen i större bemärkelse (Dahlgren, 2005).
4.3 Sammanfattning av de teoretiska ramverken
Tillväxten av massmedia och internet kan utifrån teorin om ekokamrar och offentlighetsteorin har olika effekter på politisk polarisering. Sunstein menar på att problemet med confirmation bias och filterbubblor som ekokamrarna består av bidrar till polarisering till den grad att
grupperna utgör ett hot mot demokratin (2007, s.72). Genom interaktion med personer med likartade åsikter som bekräftar individers redan befintliga ställningstagande om något tenderar dessa åsikter att bli ännu starkare till den grad att de kan anses extrema. Tron på att finna en gemensam konsensus om något ses därför inte som möjlig (Ibid. s.73). Om gemensamma åsikter mellan grupperna inte skulle hittas stärker det Sunsteins teori om ekokamrar som en bidragande faktor för ökad polarisering till graden som ett hot mot demokratin.
Offentlighetsteorin och Dahlgrens artikel tror på det motsatta. De bortser inte från idén om att ekokamrar finns men menar i kontrast till teorin om ekokamrar att dessa inte utgör ett hot mot demokratin eftersom att individer har ett behov av att skapa en gemensam konsensus i syfte att skapa eller behålla en fungerande demokrati. Detta innebära att användarna i de två
kommentarsfälten har gemensamma åsikter i någon utsträckning på grund av just det behovet- att bibehålla en fungerande demokrati. Visar resultatet på detta skulle det innebära att
offentlighetsteorin och Dahlgrens synpunkt stärks.
5. Material
Utifrån teorierna och syftet har två ideologiskt skilda nyhetssidor på Facebook valts där respektive nyhetssida bestående av kommentarer utgör ekokamrar enligt Cinelli et als.
definition. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de nyhetssidor som valts och dess bakgrund.
5.1 Bakgrund av nyhetssidorna
Samtiden
Undersökningens material utgörs av användarkommentarerna under fem stycken inlägg från två nyhetssidor på Facebook. Den första nyhetssida är tidningen Samtiden. Samtiden
beskriver sig själva som Sveriges första socialkonservativa nyhetssida på sin egen hemsida och ges ut av Sverigedemokraterna. Dick Erixon är chefredaktör och ansvarig utgivare och vill erbjuda läsarna nyheter och en konservativ idédiskussion med ett mål att nå en bredare publik och bli en större aktör i svensk samhällsdebatt (Samtiden).
Aftonbladet
Den andra valda medieplattformen är tidningen Aftonbladet. Aftonbladet är en svensk kvälls- och-nättidning grundad av Lars Johan under 1830-talet. Sedan 1960 har tidningen beskrivit sig själva som oberoende socialdemokratisk. Aftonbladet kallar sig själva för en av Sveriges
största nyhetshetskälla vars syfte är att granska makten och ge läsaren inflytande genom journalistisk (Aftonbladet, 2020).
6. Metod
Materialet som ska undersökas är användarkommentarer på Facebook under inlägg publicerade på nyhetssidorna Samtiden och Aftonbladet. Då användarkommentarerna kan beskrivas som texter som kan tolkas lämpar sig en textanalys bra. En textanalys kan användas kvalitativt och kvantitativ och eftersom ett stort antal kommentarer kommer analyseras lämpar sig specifikt en kvantitativ innehållsanalys bäst (Bergström et al., 2009). Nedan följer en beskrivning på hur urvalet av användarkommentarer gjorts samt av undersökningens metod.
6.1 Urval
På tidningarnas nyhetssida på Facebook har ordet corona skrivits in i sökfunktionen för att få upp inlägg som berör det ämnet. Då många inlägg inte har kommentarer alls under sig har ett medvetet val gjorts genom att välja inlägg med minst 250 kommentarer under sig. Innehållet i artikeln kan påverka antal kommentarer vilket är medvetet. De första inläggen från vardera tidningen är skrivna i maj 2020 och berör båda, utifrån vad titeln säger, dödsantalet i Sverige under den tiden. De andra två artiklarna från Samtiden är också publicerade i maj 2020 och har titlarna I varje läge misslyckas regeringen bekämpa pandemin effektivt och Också svensk ekonomi drabbas hårdare av corona än andra länder (Samtiden, 2020). De artiklar med tillhörande kommentarsfält som tagits från Aftonbladets nyhetssida har titlarna
Universitetsstudie: Sverige har högst dödlighet i världen WHO:s Corona-hyllning: ”Andra länder borde lära sig av Sverige” samt Tegnell pekar ut värsta coronaländerna i Europa:
”Allt blir mörkare” (Aftonbladet, 2020). Totalt har sex stycken inlägg använts i
undersökningen och totalt 696 kommentarer analyserats. Då Facebook saknar funktionell filtreringsfunktion för inlägg så kan det motiveras att valet av inlägg inte gjorts slumpmässigt.
Avsaknaden av funktionell filtreringsfunktion gör så att alla inlägg inte hamnar i ordning och att alla inlägg som berör ett visst ämne inte nödvändigtvis behöver dyka upp bara för att det skrivs in i sökfunktionen (se reliabilitet).
Ett slumpmässigt urval av kommentarerna har gjorts för de totalt sex inläggen på nyhetssidorna. I undersökningar med beskrivande frågeställningar lämpar sig ett
slumpmässigt urval bäst vid undersökningar bestående av många analysenheter, vilket denna
undersökning har (Esaiasson et al., 2017, s. 173). Detta slumpmässiga urval är en form av systematiskt urval (Bryman, 2012). Urvalet möjliggörs genom att slumpmässigt dra två papperslappar ur två pappershögar med sex stycken ark i vardera pappershög. I varje pappershög är arken numrerade med en siffra från mellan spannet 1–6. Arken är vikta på mitten vilket gör det omöjligt att veta vilken siffra som står på arket. Det pappersark som dras ur första högen är den kommentar som ska analyseras först under inläggen. Det pappersark som dras ur den andra högen representerar det intervall mellan kommentarerna som ska analyseras. Det första arket som drogs ur den första högen var nummer 1 och det arket som drogs ur den andra högen var också nummer 1. Detta innebär således att det är den första kommentaren under varje inlägg som kommer undersökas samt att det ska gå en kommentar till innan en ny kommentar analyseras. Den första kommentaren analyseras först och den tredje efter det för att sedan analysera den femte och så vidare. Efter att ha räknat på antal kommentarer under varje inlägg är det totalt 348 kommentarer från Samtidens nyhetssida som har använts i undersökningens första steg. Från Aftonbladets nyhetssida är det totalt 348 stycken.
När sedan dessa 696 kommentarer kartlagts vilka ämnen de berör kommer sedan de mest frekventa ämnena att väljas som variabler. De berörda kommentarerna kommer sedan att kodas enskilt var för sig. Fortsättningsvis visar undersökningen på exempelkodningar där användarnamnet bytts ut till kommentarsnummer och artikelnummer som återfinns i en bilaga som kan överlämnas vid förfrågan.
6.2 Kvantitativ innehållsanalys
En kvantitativ innehållsanalys benas ut i två begrepp-kvantitativ och innehållsanalys.
Kvantitativ innebär att undersökningens uppgifter är likvärdiga och därmed jämförelsebara med så pass många analysenheter att dessa kan uttryckas och undersökas med numeriska värden. Innehållsanalys avser en undersökning med skriftlig, muntlig eller bildmässig framställning av innehållet (Esaiasson et al., 2017, s.198). Genomförandet av en kvantitativ innehållsanalys tar start i definitionen av analysenheterna och variablerna med tillhörande variabelvärden. Analysenheterna beskriver det som ska analyseras. Variablerna är de egenskaper som analysenheterna kan anamma och variabelvärden är de kategorierna som variablerna kan bestå av. När det gäller variabelvärdena är det viktigt att de är skilda från varandra och att analysenheterna endast kan anta ett variabelvärde (Bergström, 2005, s.49).
I denna undersökning utgör användarkommentarerna på Samtiden och Aftonbladets nyhetssida på Facebook analysenheterna och deras tillhörande variabelvärden är det som kommer att ligga till grund för undersökningens första och andra steg-vilka ämnen som användarkommentarerna berör rörande pandemilagen i Sverige.
Att bestämma vilka typer av variabler som undersökningen ska studera det vill säga vilka ämnen rörande pandemihanteringen i Sverige kommentarerna berör är i detta fall svårt att bestämma i förväg. Steget för när material ska samlas in för en undersökning och sedan tolkas beskrivs som operationaliseringsprocessen vid empiriska undersökningar. Då skapas specifika frågor i förväg baserat på en flera teorier där frågorna ställs direkt till materialet (Esaiasson et al., 2017, s.198). Då undersökningen i förväg inte vilka typer av frågor som kommer ställas till materialet och som sedan kommer att kodas görs ett första steg för att ta reda på vad användarkommentarerna berör för ämnen när de uttrycker en åsikt. Detta görs genom att systematiskt gå igenom kommentar för kommentar och i ett första steg placera in dem i kategorier som sedan förs in ett Worddokument där resultatet sammanställt. I
Worddokumentet märs kommentaren med artikelnummer och kommentarnummer. Valet att göra ett sådant första steg kan motiveras ur studien Echo Chambers on Social Media där författarnas studie, som tidigare nämnt, ämnar analysera engagemanget och intresset för ämnet corona genom att göra en differentiell bedömningen av den genomgående diskursen för varje plattform. Då författarna i förväg inte vet vilka diskurser som förekommer undersöker de detta i första steg genom insamlande av en mängd kommentarer (Cinelli et al., 2020).
Kommentarer som ordagrant berör ett ämne kommer att i denna undersökning placeras i den specifika kategorin. Ett exempel på en kommentar som berör punkten regeringen är:
”Regeringen misslyckas med allt” (nr 126. Artikel 2)
När kommentarer inte ordagrant nämner ett specifikt ämne görs en övergripande tolkning av vad för kategori som kommentaren kan tänkas beröra. Det kan handla om i vilken kontext kommentaren befinner sig i och under vilken artikel som kommentaren befinner sig under.
Det blir således extra viktigt med tydliga tolkningsregler och kodningsprinciper då detta vid ett tidigt skeende kan innebära problem för undersökningens reliabilitet (se reliabilitet) (Ejvegård, 2009). Vidare har detta tagits i beaktning och valet att använda en kvanitativ innehållsanalys har ändå setts som den säkraste metoden att säkerställa en god reliabilitet. En
kommentar där en övergripande tolkning av ämnet gjorts och som hamnat i kategorin ekonomi och befinner sig under artikeln med namnet ”Också svensk ekonomi drabbas hårdare av corona” är:
”Innan ni kastar skit på allt och alla, vänta och se vad som händer. Detta är långt från över, så här långt har det skötts bra och det går, utefter förutsättningarna”. (nr 12. Artikel 3)
En kommentar som berör flera ämnen hamnar i de respektive kategorier som kommentaren berör. Detta kan skapa problem med frekvensen i materialet men är ett medvetet val.
Kommentaren blir således uppdelad i två variabler som kodas med variabelvärden. Exempel på en sådan kommentar där kommentaren hamnat i två kategorier, Tegnell och Regeringen, är:
”Nej men regeringen är helt bakom flötet. Med en virrig Tegnell som inte har gissat rätt en enda gång. Fel dag efter dag månad efter månad”. (nr. 22. Artikel 3)
Vidare görs ingen skillnad på kommentarer som svarar på en kommentar och som empiriskt befinner sig under en annan kommentar. Detta innebär således att om en användare instämmer med något utan att själva kommentaren skriftligt berör ett ämne kommer den kommentaren placeras in i samma kategori som det som personen instämmer med. Detta gäller även när den svarade kommentaren antyder på en kommentar som inte är med i undersökningens urval av kommentarer. Det blir således även här viktigt med tydliga tolkningsregler och
kodningsregler. En kommentar som svarat på en kommentar och som hamnat i kategorin invandring är:
”håller med dig” (nr. 36. Artikel 3)
Kommentarer där ett berört ämne inte kan urskiljas kommer hamna i kategorin Annat. Detta innebär att det undersökningen kommer ha ett bortfall av kommentarer vilket är oundvikligt.
En kommentar som hamnat i kategorin annat är:
”Nej, under en gran i skogen” (nr. 4. Artikel 2)
Undersökningens första och andra steg ämnar att se vilka ämnen som dyker upp och hur ofta.
Därefter görs ett medvetet val att plocka ut de ämnen som är mest relevanta. Det är dessa
ämnen som kommer agera variabler i undersökningens nästa del. Den tredje delen av undersökningen utgör själva kodningen där syftet är att se huruvida användarna och deras kommentarer ställer sig positivt, neutralt eller negativt till variablerna. Till det senare praktiska arbetet används en typ av kodbok där samtliga variabler med tillhörande variabelvärden skrivs ned. Vidare kan variablerna delas in i formvariabler och
innehållsvariabler där den första berör storlek och placering och den andra berör variabelns innehåll (Bergström, 2005, s.49). Kommentaren nedan visar på en kommentar som berör variabeln Tegnell och kommer kodas med variabelvärdet negativt.
”Alla lär väl hinna dö innan en andra våg eftersom inte regeringen gör något åt saken” (nr 99. Artikel 4)
Den kvantitativa innehållsanalysens syfte blir att med systematisk mätning av materialet studera huruvida det finns mönster eller inte i materialet. Det är därför av vikt att använda sitt kodningsschema så konstis som möjligt om en slutsats sedan ska dras. Esaiasson et al. skriver att en så kallad dubbelkodning kan göras i syfte att se huruvida samma resultat fås genom att göra undersökningen igen. Detta kan göras i syfte att stärka reliabiliteten och undvika fallgropar (2017, s. 200). Slutligen kan den kvantitativa innehållsanalysen vara till hjälp vid generaliseringar av större material och omfång. Om studien är utformad på sätt som kan relatera till tidigare forskning kan den dessutom bidra till vetenskaplig kumulativitet (Bergström, 2005, s.50).
7. Reliabilitet och validitet 7.1 Reliabilitet
Vissa delar av denna undersökning kan tänkas ha låg reliabilitet. Detta gäller främst
undersökningens båda frågeställningar då de båda innefattar tolkning och kategorisering vid olika skeenden. Undersökningens första och andra steg ämnar kategorisera åsikterna i olika kategorier. För att säkerställa god reliabilitet vid ett sådant steg har kommentarerna hamnat i de kategorier som kommentarerna ordagrant berör. Detta innefattar i huvudsak ingen tolkning av kommentaren och kan på så sätt tänkas stärka reliabilitet. Problem uppstår när
kommentarer som inte ordagrant nämner vad för kategori den berör och då har således en tolkning behövts göra utifrån en bredare kontext. I det tredje steget där själva kodningen görs och som innefattar en tolkning om huruvida kommentaren är positiv, negativ eller neutral,
brister reliabiliteten ytterligare. Undertecknad har gjort en tolkning och uppfattat en
kommentar som positiv och en annan som negativ, medan en annan individ kanske skulle ha uppfattat samma kommentarer annorlunda.
Dessutom gör undersökningen och valet av kvantitativ innehållsanalys inte det möjligt att analysera åsikterna i de berörda ekokamrarna på djupet vilket i vissa avseende behövts göras.
Frågeställningen två som ämnar undersöka i vilken utsträckning åsikterna är gemensamma eller inte har ställt till med problem när resultatet ska tolkas och en gränsdragning för när åsikterna är gemensamma eller inte behövts göras. Då andelen berörda åsikter i varje kategori skilt sig från de olika nyhetssidorna kan undersökningens reliabilitet tänkas brista ytterligare.
Valet att använda denna metod har dock gjorts när den ställts mot andra typer av metoder som används i liknande undersökningar. En återkommande metod som används i arbeten där jämförelse av olika material sker är bland annat diskursanalyser. I sådana analyser görs större tolkningar av helheten vilket skulle orsaka ett större bortfall av kommentarer och således ge en mindre ärlig bild av åsikterna och dess fördelning om det användes i denna undersökning (Esaiassons et al., 2017)
Ett annat problem berör Facebook avsaknad av så kallad funktionell filtreringsfunktion. Detta innebär att urvalet som gjorts av inläggen från respektive nyhetssida inte kunnat göras
slumpmässigt. På respektive nyhetssida finns en sökfunktion där ordet corona skrivits in och då har artiklar dykt upp i oordning. Facebook erbjuder möjligheten att sortera inlägg utefter år vilket har använts i denna undersökning genom att använda inlägg från år 2020. Denna
filtreringsfunktion brister i den mån i att inläggen inte sorteras utefter datum.
En annat reliabilitetsproblem som innefattar Facebookfunktioner är funktionen relevanta kommentarer. Vid en första anblick på ett inlägg visas ett antal befintliga kommentarer när det i själva verket är ett helt annat antal. Detta har att göra med funktionen relevanta
kommentarer och innebär således att Facebook filtrerar bort kommentarer som inte anses vara relevanta för inlägget. När ett aktivt val att använda inlägg med mer än 200 kommentarer gjorts har inläggen egentligen bestått av 157 exempelvis på grund av bortsållade
kommentarer.
I syfte att stärka undersökningens reliabilitet har ett systematiskt urval använts i första steget av insamlandet av kommentarerna. Detta innebär att det varit varannan kommentar ur respektive tre inlägg som plockats ut och analyserats.
I undersökningens andra steg har analysenheternas variabler valts och således har irrelevanta variabler plockats bort. I ett första skeende när kommentarerna placerats in i berörda
kategorier har vissa kommentarer hamnat i kategorier som inte är relevanta för
undersökningen. En bortsållning av irrelevanta kommentarer kan således stärka reliabiliteten ytterligare.
En sista åtgärd som gjorts, på grund av Facebook filtreringsfunktion, i syfte att stärka reliabiliteten är att alla använda kommentarer återfinns att se i en bilaga med respektive inläggstitel och publiceringsdatum som kan överlämnas vid förfrågan. Detta underlättar vid eventuell framtida studie av materialet då risken finns att inlägget med tillhörande
kommentarer tagits bort.
7.2 Validitet
God validitet syftar på att mäta det undersökningen faktiskt ämnar undersöka och låg reliabilitet medför alltid låg validitet (Bryman, 2012).
I syfte att mäta det som avses mäta kan undersökningen tänkas ha god validitet. Detta då begreppet ekokammare har definierats enligt författarna i artikeln Echo Chambers on Social Medias. För att mäta det som undersökningen avser att mäta har således materialet valts av förekommandet av opinionspolarisering och homogena interaktioner. På grund av
nyhetssidornas ideologiska bakgrund och Facebook funktion som en bidragande faktor till uppkomsten av filterbubblor uppfylls den operationella definitionen.
I reliabilitetsavsnittet framgår det att stora delar av undersökningens reliabilitet brister men att åtgärder tagits vid för att stärka reliabilitet. För att stärka validiteten har exempel på hur kommentarer kodats inkluderats samt en sammanställning av alla kommentarer i en bilaga.
Det går således att göra en egen bedömning huruvida validiteten i undersökningen är god eller inte.
Vidare finns det olika typer av validitet och där så kallad extern validitet. Extern validitet handlar om huruvida ett undersökningsresultat går att generalisera från urval till population (Esaiasson et al., 2017, s. 60). Då denna undersökning syftar på att undersöka
kommentarsfälten i två specifika ekokamrar och i dessa enbart ska resultatet inte generaliseras till andra liknande undersökningar i en annan kontext.
8. Resultat
Undersökningens resultat presenteras i tre delar. De första två delarna ämnar besvara undersökningen första frågeställning;
- Vilka åsikter har Facebookanvändare i två ekokamrar rörande pandemihanteringen i Sverige?
Den tredje delen ämnar åt att besvara undersökningens andra frågeställning;
- Finns det gemensamma åsikter mellan dessa ekokamrar rörande pandemihanteringen i Sverige i så fall vilka?
8.1 Undersökningens första del
Vilka åsikter har Facebookanvändare i två ekokamrar rörande pandemihanteringen i Sverige?
Undersökningens första och andra del ämnar se vilka åsikter Facebookanvändare i två ekokamrar har rörande pandemihanteringen i Sverige för att sedan besvara på
undersökningens första frågeställning. För att besvara denna frågeställning har totalt 696 kommentarer analyserats och hamnat i olika kategorier i vilka kommentarerna berör för ämnen. Totalt har 348 stycken kommentarer analyserats från totalt tre inlägg från Samtidens nyhetssida men eftersom några kommentarer berör flera ämnen har totalen hamnat på 355.
Från Aftonbladets nyhetssida har totalt 348 stycken kommentarer analyserats från totalt tre inlägg eftersom några kommentarer berör flera ämnen har totalen hamnat på 351.
Nedan presenteras först resultatet i form av ett stapeldiagram som visar på diskuterande ämnen rörande pandemihanteringen på Samtidens och Aftonbladets nyhetssidor och hur många kommentarer som hamnat i respektive kategori. Nedanför stapeldiagrammet ges sedan en beskrivning av de olika kategorierna mer djupgående. Efter beskrivningen väljs de
kategorier ut till undersökningens andra del, som efter undersökningens första del, varit mest återkommande.
Figur 1: Diskuterande ämnen rörande pandemihanteringen på Samtidens och Aftonbladets nyhetssidor på Facebook.
Ekonomi: I den första kategorin ekonomi har kommentarer hamnat som innefattar åsikter rörande Sveriges ekonomi och mer specifikt kommentarer som innefattar hur Sveriges ekonomi kommer att påverkas av landets strategi.
Restriktioner: I den andra kategorin restriktioner har kommentarer hamnat som innefattar åsikter rörande restriktionerna i Sverige. Kommentarerna som hamnat i denna kategori berör
19
141 37
3 15
20 3
13
50 15
14 5
20
129 7
48 0
44
72 0
3
45 6
0
26 1
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Sverige Regeringen Tegnell Sverigedemokraterna Munnskydd Statistikrapportering Allvarlighet Stefan Lövfen Annat Äldrevård Invandring Restriktioner Ekonomi
DISKUTERANDE ÄMNEN RÖRANDE
PANDEMIHANTERINGEN PÅ SAMTIDENS OCH AFTONBLADETS NYHETSSIOR PÅ FACEBOOK
Aftonbladet Samtiden
specifikt huruvida Facebookanvändarna anser att andra invånare i Sverige följer restriktionerna eller inte.
Invandring: I den tredje kategorin har kommentarer som innefattar åsikter rörande invandring hamnat och mer specifikt, kopplingen mellan pandemin i Sverige och invandring. Denna kategori har inte dykt upp vid analyserandet av Aftonbladets kommentarer utan endast Samtidens.
Äldrevård: I den fjärde kategorin har kommentarer som innefattar åsikter rörande Sveriges hantering av de äldre i pandemin hamnat.
Annat: I den femte kategorin har kommentarer som inte kunnat placerats in i någon av de andra kategori hamnat.
Stefan Löfven: I den sjätte kategorin har kommentarer som innefattar åsikter rörande Sveriges statsminister Stefan Lövfen hamnat och mer specifikt kommentarer som innefattar Lövfens hantering av pandemin i rollen som statsminister.
Allvarlighet: I den sjunde kategorin har kommentarer som innefattar åsikter om Sveriges hantering av pandemin generellt hamnat. Denna kategori har heller inte dykt upp vid analyserandet av Aftonbladets kommentarer.
Statistikrapportering: I den åttonde kategorin har kommentarer som innefattar Sveriges statistikrapportering av dödsfall i förhållande till andra länder hamnat.
Munskydd: I den nionde kategorin har kommentarer som innefattar åsikter rörande
användandet av munskydd hamnat och huruvida det är eller inte är en effektiv strategi för att minska smittspridning.
Sverigedemokraterna: I den tionde kategorin har kommentarer som innefattar åsikter om partiet Sverigedemokraterna hamnat. Likt kategorin Invandring och Allvarlighet har denna kategori inte dykt upp vid analyserande av Aftonbladets kommentarer.
Tegnell: I den elfte kategorin har kommentarer som innefattar åsikter rörande Sveriges statsepidemiolog Ander Tegnell hamnat och mer specifikt Tegnells hantering av pandemin.
Regeringen: I den tolfte kategorin har kommentarer som innefattar Sveriges regering hamnat i och mer specifikt åsikter rörande regeringens hantering av pandemin i Sverige.
Sverige: I den trettonde kategorin har kommentarer som innefattar åsikter om Sverige som lands hantering av pandemin och huruvida detta går eller inte går att säga i ett stadie nu.
Val av variabler
Resultatet visar på att det finns kommentarer med åsikter rörande pandemihanteringen i Sverige i de respektive nyhetssidorna vilket är en förutsättning för undersökningens
genomförande. Dessutom visar resultatet på att det finns gemensamma ämnen som diskuteras i respektive ekokammare. Kommentarerna från Samtiden har totalt kunnat placeras in i tretton stycken olika kategorier och kommentarerna från Aftonbladet i tio stycken. Vidare väljs de kategorier som har varit mest frekventa i resultatet som variabler till undersökningens
kodning. De ämnen som kommer kodas i undersökningens andra del och utgöra kodschemats variabler blir således; Sverige, regeringen, Tegnell, restriktioner, statistikrapportering och munskydd.
8.2 Undersökningens andra del
I kodblanketten visas variablerna med tillhörande variabelvärden som motsvarar de svarsalternativ som varje kommentar kodas efter. I utformningen av en kvantitativ studie föreslår Esaiasson et al. en kodbok och en kodblankett. Kodboken består av variablerna med tillhörande variabler variabelvärden och kodblanketten av informationen som överförts från analysenheterna och som görs om till sifferuppgifter (Esaiasson et al. 2017, 201).
Utformningen av kodblanketten och mallen görs således utifrån Esaiassons et al. förslag.
V1: Hur hanterar Sverige pandemin?
1. Positiv (i form av bra)
2. Neutral (i form av det går inte att säga ännu)
3. Negativ (i form av dåligt)
V:4: Hur följer Sveriges invånare pandemirestriktionerna?
1. Positiv (i form av bra)
2. Neutral (i form av varken eller) 3. Negativ (i form av dåligt)
V2: Hur hanterar Regeringen pandemin?
1. Positiv (i form av bra)
2. Neutral (i form av varken eller) 3. Negativ (i form av dåligt)
V4: Hur är rapporteringen av
dödsstatistiken i pandemin i Sverige i förhållande till andra länder?
1. Positiv (i form av rättrapporterad och andra länder felrapporterad) 2. Neutral (rättrapporterad i Sverige
och i andra länder)
3. Negativ (i form av felrapporterad och andra länder rättrapporterad)
V3: Hur är hanterar Anders Tegnell pandemin?
1. Positiv 2. Neutral 3. Negativ
V5: Hur är inställningen till munskydd?
1. Positiv (i form av att det hjälper mot smittspridning)
2. Neutral (i form av att det varken eller hjälper)
3. Negativ (i form av att det inte hjälper mot smittspridning)
Resultat från Samtidens nyhetssida
2 4 2 0
12 13
15
127 34
5 7 2
2 10 1 0 1 0
0 20 40 60 80 100 120 140
Sverige Regeringen Tegnell Restriktioner Statistikrapportering Munnskydd
Åsikter på Samtidens nyhetssida på Facebook
Neutrala Negativa Positiva
Figur 2: Åsikter på Samtidens nyhetssida på Facebook rörande pandemihanteringen i Sverige.
Sverige: Majoriteten av Facebookanvändarna på Samtidens Facebooksida som berör
kategorin Sverige anser att Sverige hanterar pandemin dåligt. En liten andel anser att det inte går att säga ännu medan en liten andel också anser att Sverige hanterar pandemin bra.
Regeringen: Majoriteten av Facebookanvändarna på Samtidens Facebooksida som berör kategorin Regeringen att Sveriges Regering hanterar pandemin dåligt. Resterande anser att Regeringen hanterar pandemin varken eller bra.
Tegnell: Majoriteten av Facebookanvändarna på Samtidens Facebooksida som berör kategorin Tegnell anser att Sveriges statsepidemiolog hanterar pandemin dåligt. Resterande har neutrala och positiva.
Restriktioner: Alla Facebookanvändarna på Samtidens Facebooksida som berör kategorin Restriktioner anser att invånarna i Sverige följer pandemirestriktionerna dåligt.
Statistikrapportering: Majoriteten av Facebookanvändarna på Samtidens Facebooksida som berör kategorin Statistikrapportering anser att rapporteringen av dödsstatistiken i pandemin i Sverige är rättrapporterad i förhållande till andra länder där statistiken anses vara
felrapporterad. En mindre andel anser att dödsstatistiken är felrapporterad i Sverige och rättrapporterad i andra länder. Resterande anser att dödsstatistiken är rättrapporterad i Sverige och i andra länder.
Munskydd: Majoriteten av Facebookanvändarna på Samtidens Facebooksida som berör kategorin Munskydd anser att munskydd är ett effektivt sätt att minska smittspridningen i Sverige. Resten anser att det är varken eller.
Resultat från Aftonbladet
Figur 3: Åsikter på Aftonbladets nyhetssida på Facebook rörande pandemihanteringen i Sverige.
Sverige: Majoriteten av Facebookanvändarna på Aftonbladets Facebooksida som berör kategorin Sverige anser att Sverige hanterar pandemin dåligt. En stor andel anser att det inte går att säga ännu medan resterande anser att Sverige hanterar pandemin bra.
Regeringen: Majoriteten av Facebookanvändarna på Aftonbladets Facebooksida som berör kategorin Regeringen anser att Sveriges Regering hanterar pandemin dåligt. Resterande anser att Sveriges Regering hanterar pandemin bra.
Tegnell: Majoriteten av Facebookanvändarna på Aftonbladets Facebooksida som berör kategorien Tegnell anser att Sveriges statsepidemiolog hanterar pandemin dåligt. Resterande har positiva och neutrala åsikter.
Restriktioner: Majoriteten av Facebookanvändarna på Aftonbladets Facebooksida som berör kategorin Restriktioner anser att invånarna i Sverige följer pandemirestriktionerna dåligt.
Resterande anser att att Sveriges invånare följer restriktionerna bra.
15 0
5 1
36 14
60 5
12
25 10
17
54 2
1 0
26 13
0 10 20 30 40 50 60 70
Sverige Regeringen Tegnell Restriktioner Statistikrapportering Munnskydd
Åsikter på Aftonbladets nyhetssida på Facebook
neutrala negativa positiva
Statistikrapportering: Hälften av Facebookanvändarna på Samtidens Facebooksida som berör kategorin Statistikrapportering anser att rapporteringen av dödsstatistiken i pandemin i
Sverige är rättrapporterad i förhållande till andra länder där statistiken anses vara
felrapporterad. Resterande anser att dödsstatistiken är rättrapporterad i Sverige och i andra länder och en liten andel anser att dödsstatistiken är felrapporterad i Sverige och
rättrapporterad i andra länder.
Munskydd: Majoriteten av Facebookanvändarna på Aftonbladets Facebooksida som berör kategorin Munskydd anser att munskydd inte är ett effektivt sätt att minska smittspridningen i Sverige. Ungefär en tredjedel anser att det är ett effektivt sätt medan resterande tycker varken eller.
8.4 Undersökningens tredje del
Finns det gemensamma åsikter mellan dessa ekokamrar rörande pandemihanteringen i Sverige i så fall vilka?
I undersökningens tredje steg är syftet att urskilja huruvida det finns eller inte finns gemensamma åsikter mellan ekokamrarna på respektive nyhetssida rörande
pandemihanteringen i Sverige. Detta görs genom att sammanställa resultatet från respektive Facebooksida i ett liggande stapeldiagram och sedan tolka resultatet.
Figur 4: Åsikter på Samtidens och Aftonbladets nyhetssida på Facebook rörande pandemihanteringen i Sverige.
Sverige: I kategorin Sverige anser majoriteten av Facebookanvändarna på Samtidens och Aftonbladets nyhetssida som berör kategorin Sverige att Sverige hanterar pandemin dåligt.
Regeringen: I kategorin Regeringen anser majoriteten av Facebookanvändarna på Samtidens och Aftonbladets nyhetssida som berör kategorin Regeringen att Regeringen hanterar
pandemin dåligt.
Tegnell: I kategorin Tegnell anser majoriteten av Facebookanvändarna på Samtidens och Aftonbladets nyhetssida som berör kategorin Tegnell att Tegnell hanterar pandemin dåligt.
15 2 0 4 5 2 1 0
36 12
14 13
60 15
5
127 12
34 25 5
10 7
17 2
54 2
2 10 1 1 0 0
26 1
13 0
0 20 40 60 80 100 120 140
Aftonbladet Samtiden Aftonbladet Samtiden Aftonbladet Samtiden Aftonbladet Samtiden Aftonbladet Samtiden Aftonbladet Samtiden
SverigeRegeringenTegnellRestriktionerStatistikrappo rteringMunskydd
Åsikter på Samtidens och Aftonbladets nyhetssida på Facebook
neutrala negativa positiva
Restriktioner: I kategorin Restriktioner anser majoriteten av Facebookanvändarna på Samtidens och Aftonbladets nyhetssida som berör kategorin Restriktioner att invånarna i Sverige följer pandemirestriktionerna dåligt.
Statistikrapportering: I kategorin statistikrapportering anser majoriteten av
Facebookanvändarna på Samtidens och Aftonbladets nyhetssida som berör kategorin Statistikrapportering att rapporteringen av dödsstatistiken i pandemin i Sverige är rättrapporterad i förhållande till andra länder där anses vara felrapporterad
Munskydd: I kategorin munskydd anser majoriteten av Facebookanvändarna på Samtidens nyhetssida som berör kategorin munskydd att munskydd är ett effektivt sätt att minska smittspridningen på i Sverige medan majoriteten av användarna på Aftonbladet anser att det inte är det.
9. Analys
I detta avsnitt analyseras undersökningens resultat utifrån teorin om ekokamrar och
offentlighetsteorin. Först analyseras resultatet utifrån teorin om ekokamrar därefter analyseras resultatet utifrån teorin om ekokamrar.
Teorin om ekokamrar
Teorin om ekokamrar menar på att grupper bestående av likartade individer tillsammans med internets filterbubblor kommer bidra till ökad polarisering till graden extrem. Genom
integrering med individer som tycker lika om något tenderar redan befintliga åsikter att bli ännu starkare (Sunstein, 2007). Resultatet visar på att åsikterna som kommer till uttryck i respektive ekokammare är samma inom fem av sex av de berörda kategorierna. Majoriteten av användarna i de berörda kategorierna tycker att Sverige, regeringen, Tegnell inte hanterar pandemin bra samt att invånarna inte följer restriktionerna och att dödsstatistiken rapporteras rätt i Sverige med fel i andra länder. Detta visar på att resultatet inte är i enighet med teorin om ekokamrar och ekokamrar som stängda åsiktskorridorer där gemensam konsensus mellan andra grupper inte finns. Gemensam konsensus finns inom ovan fem av sex kategorier.
Vidare visar resultatet dock på att en av ekokamrarna tenderar att bestå av fler individer med gemensamma åsikter än den andra vilket antyder på existensen av homogena interaktioner i högre utsträckning. Ett sätt att urskilja existensen av homogena interaktioner, bortsett från att
individerna i grupperna delar samma val av nyhetskälla, är genom att urskilja fördelning av antalet positiva, neutrala och negativa kommentarer i respektive kategori.
Resultatet i figur 2 visar på att det föreligger homogena interaktioner bland
Facebookanvändarna på Samtidens nyhetssida i högre utsträckning än på Aftonbladets
nyhetssida. Detta urskiljs genom att se att skillnaderna mellan antalet negativa kommentarer i respektive kategorier är ganska stora i förhållande till antalet positiva. Detta antyder på att användarna i ekokammaren är ganska eniga om de ämnen som de pratar om. I huvudsak är användarna på Samtiden eniga om att Sverige, regeringen och Tegnell inte hanterar pandemin bra. Dessutom är användarna ganska eniga om att invånarna i Sverige inte följer
restriktionerna bra, att statistikrapporteringen i Sverige är rätt i förhållande till andra länder som rapporterar fel samt att munskydd är ett effektivt sätt att minska på smittspridningen. Det finns således en gemensam konsensus i de åsikter som kommer till uttryck bland användarna på Samtidens nyhetssida. Dessutom är majoriteten av kommentarerna som berör kategorierna Sverige, Tegnell och regeringen negativa. Då dessa tre kategorier berör viktiga samhällsroller i pandemin och därför är väldigt lika kan en slutsats dras att majoriteten av Samtidens
Facebookanvändare är negativa till pandemihanteringen generellt i Sverige. Om en användare tycker negativt om Sveriges hantering av pandemin är det sannolikt att användaren tycker negativt om regeringens hantering av pandemin, vilket är ett resonemang som också tas upp senare.
Existensen av homogena interaktioner på Aftonbladets Facebooksida är inte lika lätta att urskilja. Detta beror på den spretighet bland positiva, neutrala och negativa kommentarer som berör de sex olika kategorierna. Dessutom är det många kommentarer som ställer sig neutrala till de olika kategorierna. Det finns således en större oenighet bland Aftonbladets
Facebookanvändare vilket gör att existensen av homogena interaktioner bland användarna inte är lika tydlig att urskilja. Vad avsaknaden av homogena interaktioner i lägre utsträckning innebär för existensen av en ekokammare på Aftonbladets nyhetssida eller inte diskuteras vidare i diskussionsavsnittet. Då en spretighet bland kommentarerna på Aftonbladets nyhetssida visas antyder det på att det finns vissa kategorier där åsikterna skiljer sig mellan respektive nyhetssida. Detta leder analysen in på vilka skillnader bland åsikterna som föreligger mellan ekokamrarna.
Bortsett från att respektive nyhetssida på Facebook skiljer sig ideologiskt från varandra, vilket visar på ideologisk polarisering, pekar resultatet på åsiktskildringar i kategorin munskydd. I resultatet är det fem av sex kategorier där användarna i respektive kategori har eniga åsikter mellan sig. Aftonbladets nyhetssida har dock ett större antal användare som uttrycker sig neutralt och positivt i alla fem olika kategorier än vad Samtidens nyhetssida har vilket tyder på en större spretighet och osäkerhet. Antalet negativa åsikter om kategorierna är således högre bland Samtidens Facebookanvändare än bland Aftonbladets. Om hänsyn tas till fördelningen av antal kommentarer i respektive kategori föreligger det därmed en mer
komplicerad typ av åsiktspolarisering mellan Facebookanvändarna på respektive nyhetssida.
Offentlighetsteorin
I konstrast till teorin om ekokamrar så menar offentlighetsteorin på att människor kommer finna konsensus i frågor på grund av det gemensamma behovet att skapa eller bibehålla en fungerande demokrati. Detta kallas som tidigare nämnt, medborgarkultur eller the civic culture. Som tidigare nämnt visar resultatet på att majoriteten av åsikterna i fem av de sex berörda kategorierna lutar åt samma håll i de båda ekokamrarna. Dessa är Sverige,
Regeringen, Tegnell, Restriktioner och Statistikrapportering vilket således visar på gemensamma åsikter i hög utsträckning. Resultatet är således i enighet med
offentlighetsteorin.
Som tidigare nämnt visar resultatet också skillnader i fördelning av antalet kommentarer i respektive kategori. Tas det hänsyn till kan slutsatsen om att resultatet är i enighet med offentlighetsteorin komma att ifrågasättas. En sådan kategori är exempelvis regeringen där antalet negativa kommentarer är 127 på Samtiden och 5 stycken på Aftonbladets nyhetssida.
Kan det då fortfarande sägas att de respektive nyhetssidorna har gemensamma åsikter om denna punkt i hög utsträckning? Den så kallade publika sfären som Habermas och Dahlgren beskriver internet som en plats där broar mellan individer byggs och där konsensus mellan användarna genereras (Dahlgren, 2005). Gemensamma broar kan byggas och gemensam konsensus kan finnas på vissa punkter trots problemet med antalet kommentarer i respektive kategori, om analysen tas ett steg längre.
En sådan bro som kan tänkas skapa är mellan användarna som har negativa åsikter om Sverige på Aftonbladets nyhetssida respektive Regeringen på Samtidens nyhetssida. Detta på grund av, som ovan nämnt, att kategorierna är ganska lika. Tycker en Facebookanvändare att
