I detta kapitel kommer elevernas intervjusvar att analyseras utifrån forskning samt teori, dels för att ge ett djup i vår undersökning men även för att reflektera kring vårt resultat i
förhållande till vad tidigare forskning och teori visar.
7.1 Analys av resultat
I vår undersökning fann vi att merparten av eleverna var överens om vad en regel är, där de syftade på att regler är något som ska följas och inte brytas. Eleverna berättade även att vissa regler endast är skapade utav läraren och att detta är något de är vana vid. Deras förklaring liknar Samuelssons (2008) definition av regler. Han talar om att regler ska ses som en guidning från läraren till eleven för att hjälpa eleverna att finna vägen till att agera enligt vad skolan anser som lagom. Även Dewey (2004) talar om att läraren ska agera som guide, men syftar till samspelet mellan eleverna och den föränderliga omvärld de lever i. Vi menar likt Dewey att reglerna som används då läraren guidar eleverna ständigt ska ses över så att de är aktuella och fyller en funktion som gynnar gruppen. En viss del av eleverna i vår
undersökning ansåg att det var bra att läraren bestämde och syftade på att de var vuxna och därmed visste bäst. Trots detta var det en majoritet av eleverna som ansåg att deras
regelarbete utgår ifrån ett demokratiskt synsätt. Eleverna berättade att de tyckte att reglerna som upprättats demokratiskt var bra. Likt Thornberg förklarar Samuelsson (2008) att ett demokratiskt regelarbete är av stor vikt för att eleverna ska följa reglerna. Även Dewey (2004) belyser att demokrati är en av de viktigare ståndpunkterna för att få ett fungerande regelsystem. Han menar att detta inte innebär att lärarens roll kan förbises, och belyser att all utbildning utgår ifrån en fostran som skolan och samhället vilar på. Trots att eleverna i vår undersökning har haft ett demokratiskt regelarbete berättade de att de bröt mot vissa av reglerna de upprättat. Vår tolkning är att eleverna kan ha ett behov av att arbeta mer kring regler för att de ska kunna använda sig av dem och därmed inse att de fyller en funktion. Dewey (2004) betonar att det inte enbart går att utgå ifrån demokrati för att få ett fungerande arbetssätt och pekar på andra faktorer. Han belyser intelligent action som syftar på att
eleverna själva måste reflektera över det problem de står inför och själva få tillfälle att finna en lösning på detta. Vimenar att eleverna kanske inte kan se att regeln är användbar då de inte
38
stått inför en problemsituation som de kan relatera till och därmed finna nyttan med reglerna de varit med och skapat. Dewey (1999) benämner detta med sin sanningsteori som innebär att all utbildning, oavsett om det gäller regler eller annat, ska baseras på vad som är relevant och användbart i livet. Dewey (1999) belyser även learning by doing som innebär att processen är lika viktig som målet och att dessa aldrig ska särskiljas i lärandesituationer. En del av
eleverna berättade att de hade vissa regler uppskrivna på skolan samtidigt som andra elever uttryckte att de inte visste om det fanns några uppskrivna regler någonstans. Vi tolkar detta som att dessa skyltar med regler inte var av stort värde då eleverna inte verkade titta på dem ofta. Detta kan i förlängningen vara påverkat av att de inte varit med i processen tillräckligt för att dessa ska acklimatiseras utan de framstår bara som etttomt mål som inte fyller sitt syfte. Vidare menar vi att elevernas svar visar på att de har ett behov av att ständigt arbeta med regelarbete för att de ska kunna förhålla sig till dessa på bästa sätt.
En av reglerna som eleverna ansåg var bra innebar att de blev utvisade från klassrummet då de störde sina klasskamrater. Samuelsson (2008) talar om att ett bristande skolsystem är baserat på den auktoritära läraren som utgår ifrån hot, straff och utvisande ur klassrummet. Utifrån vår undersökning har vi funnit att eleverna kan vara positiva till utvisning då regeln kommit till genom demokrati och inte förmedlats som straff från läraren.
I elevernas svar fick vi ta del av att de är införstådda med att det finns olika slags regler men att de inte kategoriserar dem på liknande sätt som Thornberg (2007). Thornbergs forskning visar att relationsregeln är den mest förekommande i skolan.Under vår
undersökning relaterade eleverna till både antimobbningsregler och till regler som syftade till att de inte skulle slåss, men dessa relationsregler var inte de som de hänvisade till mest.
Eleverna i vår undersökning talade främst om skyddsregler och etikettregler. En del av eleverna syftade till att etikettregler var något de redan kunde och de verkade inte anse att detta var lärarens uppgift att undervisa i. Till skillnad från eleverna menar Dewey (1999) att läraren ska utgå ifrån elevernas olika erfarenheter för att finna en gemensam ram för dessa för att undervisningen ska fungera på bästa sätt. Under intervjun kom eleverna återkommande tillbaka till att de får ha keps under klassföreståndarens lektioner, vilket kan benämnas som en etikettregel. Vi menar att denna upprepning kan bero på elevernas förtjusning över att läraren gör ett undantag av den vanliga regeln som innefattar att keps endast bärs utomhus. Vidare tror vi att denna förtjusning till största del utgår ifrån att läraren har följt elevernas behov kring klädkoder och därmed reviderat en regel som funnits länge i skolan och infört nya tankegångar. Ielevernas resonemang fann vi likaså att regelarbetet i klassen till största del har kommit till i förebyggande syfte eller för att något har hänt. Thornberg (2007) betonar att
39
skyddsreglerna är av största vikt då de utgår ifrån elevernas säkerhet då de vistas på skolan. Eleverna nämner inte att det finns personliga regler, men vår uppfattning är att eleverna indirekt talar kring denna kategori när de på olika sätt förklarar att det inte är svårt för dem själva att följa reglerna, men för deras klasskamrater. En majoritet av eleverna visade
förståelse för att vissa av deras klasskamrater behövde fler chanser då det gällde regler, där de syftade till att alla individer är olika. Dewey (2004) menar att läraren måste vara införstådd i vilka kapaciteter som finns i skolan för att på bästa sätt kunna guida eleverna i
lärandesituationer. Vidare menar han att vissa elever själva behöver få experimentera kring regler för att i förlängningen kunna se nyttan i dessa. Dewey (1999) betonar även att eleverna i gruppen måste känna delaktighet för att de ska ha en vilja att finna gemensamma ramar. Vårt resultat visar att en del elever upplever att klassens regelbrott orsakas av klasskamraternas tuffhet och ovilja kring att inte bry sig. Vi tolkar utifrån Deweys (1999) teori att denna ovilja antingen kan utmynna ifrån att eleven inte känner någon delaktighet i klassen och det beslut som tagits gemensamt, eller att eleven endast ser till de rättigheter han har och inte till sina skyldigheter.
Demirkasimoglu et al. (2012) talar om att regler har tre drag som påverkar eleverna för huruvida de ska följa regler eller ej. Självkontroll som är en av dessa drag är den vi upplever att eleverna i vår undersökning indirekt har då de följer sina egna värderingar och
uppfattningar. Vidare anser vi att eleverna kan ha en självkontroll men ändå bryta mot vissa regler för att de inte anser att de är av värde. Demirkasimoglu et al. (2012) belyser de yttre faktorerna som innebär att eleverna får belöningar då de följer regler. De menar att detta kan motivera eleverna att följa regler men att det slutligen är självkontrollen som står för det slutliga avgörandet. Eleverna berättade att de fick belöningar vid vissa tillfällen då de följde regler. Genom elevernas svar tolkar vi att de yttre faktorerna i form av belöningar spelar en viss roll i förhindrandet av att eleverna bryter reglerna, men att dessa ändå inte gör så att eleverna tillfullo följer dem.
I vår undersökning betonade vissa av eleverna att det fanns regler som aldrig uttalades och att de fick insyn i dessa på olika sätt. En del elever verkade inte ha uppfattningen att de outtalade reglerna ställde till bekymmer, men det fanns likaså elever som visade att de tyckte att det var svårt att förhålla sig till dem, eftersom de själva fick finna tillvägagångssätt för att få inblick i dem. Demirkasimoglu et al. (2012) såväl som Thornberg (2007) betonar att de implicita reglerna i skolan är svårförståeliga och en av anledningarna till att eleverna bryter mot dem.ÄvenWester (2008) poängterar de implicita reglerna och belyser den dolda läroplanen som utgörs av dessa. Hon menar att detta är en fostran som inte ingår i
40
styrdokumenten, men som innehåller en viktig förberedelse inför elevernas kommande liv.Wester (2008) uttrycker att utbildning kring dessa implicita regler och den dolda läroplan de ingår i, bör inrättas både för lärare och elever för att underlätta regelarbetet och det sociala arbetet i skolan. I elevernas svar ser vi likt Thornberg (2007) att gränsen mellan implicita regler och inkonsekvens hos läraren är hårfin. I vår undersökning visade en del av eleverna en förståelse inför inkonsekvens från lärarens sida då detta innefattade de svaga eleverna. Det fanns även en del elever som ansåg att inkonsekvens inte var bra där de syftade på att läraren var orättvis och gav de starka i klassen fler chanser för att de brukade sköta sig. Denna delade mening inför inkonsekvens kan enligt oss vara ytterligare en anledning till att eleverna bryter mot reglerna.
41