Vi kommer här att diskutera uppsatsens olika delar och tydliggöra vilka slutsatser som dragits utifrån vårt resultat, tidigare forskning och teori.
8.1 Litteraturdiskussion
När vi sökte efter svensk forskning kring regler fann vi det relativt enkelt, men när det gällde utländsk forskning var det inte lika lätt. Den forskning vi fann utgick mestadels ifrån
Thornberg och hans undersökningar (2006, 2007, 2008), vilket gjorde det svårt då vi även var intresserade av att se hur annan forskning tolkat resultat kring regler. Den forskning som ingår i vår uppsats var till en början svåra att jämföra och se samband emellan då de inriktade sig på både elevers och lärares perspektiv. Men då forskningen visar få skillnader i hur lärare och elever förhåller sig till regler samt vilka faktorer som påverkar dem ansåg vi att dessa tillsammans bildade en helhet. Helheten underlättade sedan vårt vidare arbete.
Att vi valde John Dewey (1999, 2004) som teoretiker i vår uppsats beror på de olika begrepp han belyser i sin teori. Eftersom vår frågeställning utgår från intervjuer med elever i en skolklass där eleverna ständigt bröt mot reglerna har vi fått tankar kring vilka delar som möjligtvis fattas, delar som John Dewey (1999) menar är viktiga för ett fungerande socialt klimat. Dewey (1999) talar stundtals direkt om regler vilket vi ansåg som en stor fördel för att kunna analysera vårt resultat. Teorin och dess begrepp har fungerat väl i analysen och gett oss relevanta tankar för att kunna tolka elevernas svar om hur de upplever och förhåller sig till regler.
8.2 Metoddiskussion
Valet av att använda en kvalitativ undersökningsmetod anser vi har fungerat väl och till största del gett oss den information vi behövde för att kunna skapa en uppfattning kring hur elever upplever och förhåller sig till regler. Då vi ville utgå ifrån elevernas perspektiv var det viktigt att använda samtalsintervjuer för att elevernas direkta upplevelser skulle komma fram, vilket vi anser att det har gjort i våra 16 intervjuer. Vi tycker att vårt urval var ett bra val då eleverna går i skolår 6 och gav mogna och reflekterande svar. Dock önskar vi att tiden för vår
42
undersökning hade varit längre så att uppföljningsintervjuer hade kunnat tillämpas och ge oss svar på frågor som uppkom efter besöket på skolan. När vi skulle välja metod valde vi bort observationer på grund av risken av att missförstå elevernas handlingar, men i efterhand menar vi att observationer hade varit ett bra komplement för att se om elevernas svar överensstämde med deras handlingar.
8.3 Resultatdiskussion och slutsats
Att ta reda på hur elever upplever och förhåller sig till regler var ganska svårt då begreppet regler både enligt forskning och elevernas svar framkommit som diffust. Regler innefattas av många olika faktorer som försvårar förhållningssättet och gör det svårt för eleverna att faktiskt förstå vad det innebär. Trots regelns diffusa innebörd kan vi genom elevernas svar dra
slutsatser om att reglerna som skapats tillsammans är de regler som främst upplevs som positiva. Vidare har vi dragit slutsatsen att denna positiva syn inte är detsamma som att reglerna följs och att förhållningssättet är bra. I undersökningen svarade eleverna att både de själva samt deras klasskamrater bröt mot reglerna.
Enligt forskning (Demirkasimoglu et al, 2012; Thornberg, 2006, 2007, 2008; Wester, 2008) påverkas förhållningssättet till största del av de implicita reglerna och lärarens inkonsekvens, vilket även vi har funnit liknande resultat kring. Dock talar vår studie för att eleverna har lika svårt att följa de explicita reglerna som de implicita. Vi har med denna slutsats börjat fundera kring om elevernas val av att bryta och följa regler är medvetna eller omedvetna. De explicita reglerna verkar eleverna till viss del välja att bryta av olika anledningar, medan de implicita reglerna inte är tydliga regler som de vet att de bryter mot. Genom elevernas svar, tidigare forskning och teori har vi funnit att det måste ske förändringar i regelarbetet för att eleverna ska få ett bättre förhållningssätt till regler.
Det befintliga regelarbetet utgörs till största del av demokrati, men då eleverna bryter mot regler som skapats tillsammans menar vi utifrån Deweys teori (1999, 2004) att eleverna kanske inte känner någon delaktighet. Delaktigheten är av stor vikt för att den enskilda eleven ska få en förståelse för reglerna och dess betydelse, vilket i sig gynnar hela elevgruppen. Enligt både forskning (Thornberg, 2007) och Deweys teori (1999) är ansvaret hos eleverna lika viktigt som lärarens. Det är med det delade ansvaret som reglerna blir väsentliga för båda
43
parter. Eleverna behöver därmed bli medvetna om sitt ansvar och sina skyldigheter lika mycket som deras rättigheter.
Vidare har vi i vår studie sett att nyttan och meningen med reglerna många gånger inte finns för eleverna. Vi menar likt Dewey (2004) att regelarbetet och dess regler behöver denna nytta för att eleverna medvetet ska följa reglerna. Att utgå ifrån aktuella problemsituationer, som eleverna vill finna en lösning på, kan vara en fungerande väg till detta regelarbete. Vi menar att eleverna behöver arbeta kontinuerligt med drama som utgår ifrån verkliga händelser för att de ska förstå nyttan med deras regler. De behöver även återkommande diskutera och reflektera över deras ansvar inför gruppen och vad som händer med denna när de väljer att bryta regeln. I detta resonemang ingår även att eleverna måste få en förståelse inför att de inte alltid kan utgå ifrån vad de själva tycker är av värde utan se till det som gynnar gruppen.
En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att elevernas självkontroll har stor inverkan på valet av att bryta eller följa en regel. Självkontrollen innefattas av elevernas egna värderingar och innebär att eleverna många gånger utgår ifrån sin egen uppfattning även i de fall de blivit tillsagda att lyda en regel. Mustafa, som väljer att tugga tuggummi för att han vill, utgår ifrån sin självkontroll då han tar sina värderingar före regeln. Enligt hans värderingar finns det kanske inte någon mening med regeln eftersom ingen blir skadad. Självkontrollen är en positiv egenskap som borde tas tillvara på i regelarbetet. Elevernas värderingar är viktiga, men kan skapa svårigheter om alla ska utgå ifrån sin egen självkontroll. Självkontrollen borde därför diskuteras så att klassens elever kan finna en gemensam ram för vilka värderingar som ska gälla i klassrummet.
Vi kan utifrån vårt resultat dra slutsatsen att eleverna är medvetna om samhällets och klassens behov av regler, men att de på olika sätt behöver vara mer delaktiga i regelarbetet för att reglerna ska följas. Ju mer de får vara delaktiga desto mer förståelse finns det för reglerna.
"Jag tycker kepsregeln är en bra regel för där får både elever och lärare som de vill". Emma
8.4 Pedagogiska implikationer
Eftersom regler är ett diffust begrepp med många definitioner och tillägg menar vi att det är viktigt att få en förståelse för hur elever upplever och förhåller sig till regler. Syftet med vår undersökning var att underlätta för både lärare och elever i hur de skulle kunna se till varandra
44
när regler ska utvecklas och upprätthållas. Utifrån vår undersökning behöver regelarbetet ha en uppbyggnad som arbetats fram gemensamt utifrån direkta händelser. På så vis skapas en mening för regeln som eleverna förstår och kan ta med sig vidare i livet. Regler behöver även ständigt ses över och arbetas med för att de ska upprätthållas.
8.5 Förslag till vidare forskning
Då vi i vårt arbete utgick ifrån regler i sin helhet hade det varit intressant att fördjupa sig och mer specifikt forska vidare utifrån enskilda regler. Undersökningen hade likt vår kunnat baseras på kvalitativ undersökningsmetod men med observationer som komplement, vilket hade kunnat skapa ett större djup. Vidare anser vi att regler ur ett genusperspektiv hade varit intressant att forska kring. Har könet någon roll i hur regler följs eller kommer denna
uppfattning ifrån förutfattade meningar av att flickor är ordentliga och pojkar är busiga? Ett annat förslag kring vidare forskning är att se om hemförhållanden, kulturer och klass påverkar eleverna i deras val av att följa och bryta mot regler.
45