I analysdelen kommer jag att svara på de forskningsfrågorna jag ställt med hjälp av den valda teoretiska ansatsen, tidigare forskning och materialet från intervjuerna. Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar inlärningen och inställningen till matematik hos gymnasieelever. Vidare har uppsatsen undersökt hur eleven blir påverkad av personer inom det egna sociala fältet gällande val av
gymnasieprogram. Frågeställningarna jag tillämpat är följande; vilken påverkan har elevens socioekonomiska bakgrund gällande förståelse och inställning till matematik? Hur kan personer i elevens sociala fält påverka valet av gymnasieprogram?
6.1 Vilken påverkan har elevens socioekonomiska bakgrund
gällande förståelse och inställning till matematik?
I mina intervjuer hade fyra utav fem informanter högutbildade föräldrar. Det vill säga föräldrar med universitet eller högskoleutbildning. De fyra informanterna är Kevin, Marie, Sofia och Nafa och har höga betyg i matematik. Kevin och Nafa har C och Marie och Sofia har betyget A i matematik. Den sista informanten Sara har en ensamstående mamma som är lågutbildad och F i matematik. Om informanterna behöver hjälp med matematik vänder de sig i första hand till läraren. Den enda som vänder sig för hjälp med matematiken av föräldrar är Nafa även om majoriteten har högutbildade föräldrar. De andra informanterna som Kevin vänder sig till sin syster, Sara läxhjälp och Sofia berättar att hon får hjälp av sin bror ibland. Detta betyder inte att föräldrarna inte är involverade i deras utbildning utan att informanten känner att den inte behöver hjälp. Alla informanter berättade att deras föräldrar är involverade i olika grad, Sofias föräldrar var minst involverade. Detta kan bero på, föräldrar som är nöjda med skolprestationen kan slappna av (Von Otter, 2014). Det kan tolkas som att föräldrarna är högutbildade och vet vad som krävs för vidareutbildning eller hur skolsystemet fungerar och därför väljer att inte lägga sig i. Deras barn har även höga betyg vilket betyder att de är nöjda med skolprestationen. Detta betyder inte att föräldrarna inte är engagerade i barnens
utbildning. Barn som har högutbildade föräldrar har större möjlighet att få hjälp och motivation från sina föräldrar för att söka till högre utbildning själva (Von Otter, 2014). Nafa var den enda informanten som visste vad hon ville utbilda sig till och fick hjälp med matematiken av en förälder specifikt mamma. Detta stärks av (Von Otter, 2014) studie att
31
Mammor med hög utbildning tenderar till att vara mer involverade i barnens skola och ingriper oftare om val gällande utbildningen. De tar även större ansvar att hålla sig informerade om barnens skola och vad som pågår (Von Otter, 2014).
Sara berättar att hon bor tillsammans med 6 syskon vilket kan påverka arbetsmiljön hemma och tid för studier. Familjer med högre utbildning och större ekonomiska resurser har möjligheten att erbjuda förmåner som bättre arbetsmiljö exempelvis tid och plats för studier. Men även objektivt kulturellt kapital så som datorer, böcker, privat undervisning och studiero (Månson, 2015).
Eleverna som har positiv inställning till matematik är Kevin, Marie, Sofia och Nafa. Marie har utmärkt inställning till matematik. Kevin har fått en bättre inställning genom att arbete
förståelsebaserat med hjälp av läraren. Kevins situation är ett tydligt exempel på social reproduktion läraren förmedlar symboliskt kapital och Kevin applicerar kunskapen i verkligheten och på det viset når en hög social position (Månson, 2015).
Andra informanter som gör detta är Sofia och Nafa, de har en god inställning när de förstår matematiken. Sara har en negativ inställning till matematiken. Det mönstret jag kan se är att Sara som har ensamstående lågutbildad förälder har negativ inställning till matematik. Sambandet mellan Saras situation och Bourdieus teori är att inställningen Sara har skapat har hon fått genom sitt sociala ursprung till skillnad från de andra informanterna som mer eller mindre föds in i ett högt socialt kapital (Månson, 2015). Likt Bourdieus studier är Sara på väg att nå högre ambitioner(medelklass/överklass) med hjälp av utbildningen men hon stöter på svårigheter gentemot resten av informanterna. Utbildningen handlar om att nå
kunskapsmässiga mål men Saras klass erfarenhet stannar den samma. Informanterna går på samma skola, teoretiskt sätt ska utbildningen vara lika för alla fem oavsett social bakgrund. Detta ser man inte är fallet utan Kevin, Marie, Sofia och Nafa har större förutsättningar att göra om kunskapen i utbildningen till den bildning som krävs. De fokuserar på utbildning och lyckas kontrollera reproduktionen av viktiga sociala positioner genom att lägga större vikt på det kulturella kapitalet som förmedlas i utbildningen (Månson, 2015). För Saras mamma är utbildningen viktig men har inte lika stor betydelse som att hon är trygg i skolan. Detta stämmer överens med Bourdieus teori att arbetarklassen inte ser att utbildningen har lika stor betydelse (Månson, 2015). Saras negativa inställning kan tolkas som att hon inte får stötting av föräldern. Samspel mellan delaktiga föräldrar och lärare är en god utgångspunkt för elevernas studieframgångar i matematik. Det finns elever som associerar matematik med negativa känslor ibland används ord som matematik-oro, matematik-rädsla och
32
matematikångest för att beskriva detta. Dessa känslor begränsar elevens uppskattning till matematik vilket kan upplevas som ett motstånd mot matematikstudier. (Myndigheten för skolutveckling, 2004). I enlighet med Von Otters (2014) studie finns det koppling mellan de högutbildade informanternas föräldrars sociala kapital och koppling till deras barns betyg.
6.2 Hur kan personer i elevens sociala fält påverka valet av
gymnasieskola och program?
Alla informanter rådfrågade någon i familjen om val av gymnasium. Nafa var den enda som inte involverade sin närmsta familj utan en kusin. De informanter som rådfrågade personer inom skolväsendet var Kevin och Marie. Ingen av informanternas föräldrar var speciellt involverade o gymnasievalet. Eftersom samhällsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet är breda utbildningar som är högskoleförberedande anser föräldrarna att det skapar
möjligheter. Bourdieu beskriver att en av strategierna föräldrarna använder är att barnen ska gå en bred utbildning för att bevara eller öka sitt kulturella kapital. En bra position i
utbildningsfältet är även en möjlighet till en bra position i arbetsmarknaden (Månson, 2015). Om barnen agerar i enlighet med föräldrarnas förväntningar träder en bild av tillit mot barnet fram. Det innebär att barnets habitus överensstämmer med föräldrarnas habitus (Månson 2015). Broady (1990) menar att människor ärver sitt habitus. Om barnens agerande motsvarar föräldrarnas förväntningar skapas en tillit och föräldern behöver inte ha en aktiv roll och engagera sig i valprocessen. Föräldrarnas habiuts skapar ett handlingsutrymme barnet orienterar sig utifrån (Broady, 1990). Detta exemplifieras i Kevins val av gymnasieskola då pappan kände en lärare på skolan då Kevins habitus hur kan agerar överensstämmer med pappans habitus (Månson, 2015).
Böhlmark m.fl. (2015) menar att elever med högt kapital söker sig till vissa skolor och på så sätt bildas det en klassklyfta i samhället vilket bidrar till att elever med större kapital får det lättare med matematiken eftersom de har mer resurser att få hjälp. För skolan kan det betyda symboliska tillgångar, det kan innebära att skolan har ett gott rykte. Detta påverkar även skolvalet för eleverna (Böhlmark m.fl., 2015). Nafa var den enda som resonerade kring i vilket område skolan låg. Hon hade hört Rosengård inte var ett ”bra ställe” och hade låg status men att Västra Hamnen däremot var en bra miljö med hög status. Utifrån Bourdieu kan detta tolkas som att skolor i områden lik Rosengård inte anses ha en hög status det vill säga ett högt symboliskt kapital. Enligt Bourdieu behöver ett kapital tillskrivas ett visst värde och vara
33
erkänt och etablerat av fältet för att uppnå en hög status. Olika skolor har alltså olika värde inom fältet (Månson, 2015). Detta kan tolkas som att Nafa inte ansåg att det var värt att studera på en skola hon ansåg besatt en låg status och lågt symboliskt kapital.
34