1
Naturvetenskap-Matematik-Samhälle
Examensarbete i Matematik
15 högskolepoäng, avancerad nivåElevers socioekonomiska bakgrund
och matematik.
Students' socio-economic background and mathematics.
Alija Mesetovic
(Ämneslärarexamen, 300 hp)
Datum för slutseminarium (2020-06-01)
Examinator:Per-Eskil Persson Handledare:Peter Bengtsson
2
Förord
Ett stort tack till samtliga informanter som hade möjlighet att delta i denna studie och dela med sina av sina berättelser.
Dessutom vill jag tacka min handledare Peter Bengtsson som bidragit med värdefulla synpunkter gällande mitt arbete.
Ett sista stort tack till min sambo som har bidragit med värdefull kunskap och uppmuntran!
3
Sammanfattning
Syftet med min uppsats är att bidra med forskningsbaserad kunskap om hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar inlärningen och inställningen till matematik hos gymnasieelever. Vidare kommer uppsatsen undersöka hur eleven blir påverkad av personer inom det egna sociala fältet gällande val av gymnasieprogram. I studien används en kvalitativ metod och det empiriska materialet består av fem intervjuer med elever i en gymnasieskola i Malmö. Den teoretiska ansatsen består av Bourdieus teori om kapitalformer, socialt fält och habitus. Studiens slutsats är att elever med högt socialt kapital har en bättre inställning och förståelse av matematik än de med lågt socialt kapital. Studien visar även att om elevens val av gymnasieskola och gymnasieprogram överensstämmer med föräldrarnas förväntningar skapas en tillit och föräldrarna behöver inte ha en aktiv roll och engagera sig i valprocessen. Föräldrarnas habitus skapar då ett handlingsutrymme för barnet att orientera sig utifrån.
5
Innehåll
1. Inledning ... 7
1.1 Introduktion och bakgrund ... 8
1.2 Syfte ... 9
1.3 Frågeställningar... 9
1.4 Begreppsdefinition ... 9
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Fria skolvalet och segregation ... 10
2.2 Familjematematik ... 10
2.3 Föräldrars utbildningsnivå och elevers prestationer ... 11
2.4 Användning av socialt kapital ... 11
2.5 Familjens resurser och föräldrars involvering ... 12
2.5.1 Föräldrars olika grad av engagemang ... 12
3. Teori ... 14
3.1 Klass och reproduktion i utbildningssystemet ... 14
3.2 Habitus och kapitalformer... 15
3.3 Konsekvens av teorival ... 16 4. Metod ... 17 4.1 Kvalitativ metod... 17 4.2 Tillvägagångssätt ... 17 4.3 Urval ... 18 4.4 Etiska överväganden ... 19 4.5 Tillförlitlighet ... 20 5. Resultat ... 20 5.1 Presentation av informanter ... 21
5.2 Inverkan av elevens socioekonomiska bakgrund gällande förståelse och inställning till matematik ... 22
5.3 Hur kan personer i elevens sociala fält påverka valet av gymnasieprogram? ... 25
6. Analys ... 30
6.1 Vilken påverkan har elevens socioekonomiska bakgrund gällande förståelse och inställning till matematik? ... 30
6.2 Hur kan personer i elevens sociala fält påverka valet av gymnasieskola och program? ... 32
7. Diskussion ... 34
7.1 Elevers socioekonomiska bakgrund gällande förståelse och inställning till matematik ... 34
6 8. Vidare forskning ... 37 9. Referenser ... 38 10. Bilagor... 40 10.1 Intervjuformulär ... 40 10.2 Samtyckesblankett ... 41
7
1. Inledning
Efter att ha vuxit upp i ett socialt utsatt område med högutbildade föräldrar har jag under årens lopp i min utbildning till ämneslärare i matematik reflekterat över vilka faktorer som påverkar elevers skolval som kan komma att en stor påverkan på deras framtid. Frågor som fångat mitt intresse är bland annat varför de väljer en viss skola och vem i deras omgivning de vänder sig till för råd gällande val av skola. Dessa frågor har väckt mitt intresse för ytterligare resonemang gällande huruvida elevers diversifierade bakgrund och sociala kapital har en påverkan gällande deras förståelse och inställning till matematik. Har exempelvis elever bättre inställning till matematik ifall deras föräldrar är högutbildade och vem vänder de sig till för att få hjälp med matematiken? Mitt främsta intresse och engagemang finns hos eleverna med utländsk bakgrund från mångkulturella och socialt utsatta områden. Vilka möjligheter ges att lära sig matematik enligt elever från dessa områden och vad är det som påverkar deras inställning till matematik?
Bryggan mellan föräldrar och deras barns utbildning är ett återkommande tema i forskning på social hierarki, stratifiering och status. I de flesta utvecklade länder är sambandet mellan hög utbildning och status samt förmögenhet betydelsefullt. Både europeiska och amerikanska skolor ser föräldrarnas involvering i skolan som en form av socialt kapital och lägger fokus på samspelet mellan förälderns och barnets utbildning. Min uppsats och intervjustudie har ett tvådelat syfte som är relaterat till mängden av socialt kapital kopplat till prestation av matematik samt inställning. Valet av gymnasium är också en central fråga för att ta reda på hur involverade föräldrarna är i barnets utbildning och vilka effekter det kan få. En central teoretisk utgångspunkt för studien är tanken om ett socialt rum och utbildningsfält där aktörer innehar olika positioner och relationer till varandra. Det sociala rummet är en modell som tydliggör sociala skillnader (Månson, 2015). Med hjälp av Bourdieus teori vill jag kunna konstruera en social karta där individer och institutioner innehar olika positioner i relation till andra aktörer. Aktörernas position avgörs av deras tillgång till resurser i form av ekonomiskt, kulturellt, socialt, symboliskt kapital och habitus (Kallstenius, 2010).
8
1.1 Introduktion och bakgrund
Enligt Skolverket (2011) ska undervisningen i ämnet matematik syfta till att eleverna utvecklar förmågan att arbeta matematiskt. Vidare skriver Skolverket att eleverna ska ges möjlighet att fördjupa sig och bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Skolan ska ge alla elever samma förutsättningar att lyckas genom att bland annat variera undervisning och förmågor på olika sätt, alla elever ska kunna studera, ta till sig information, uttrycka sig och visa sina kunskaper och förmågor och känna sig motiverade och engagerade i sitt eget lärande. Grundidén är att ge elever tillgång till utbildning och ge alla elever förutsättningar att lära och utvecklas (Skolverket, 2011).
I skolan är det tydligt hur förutsättningarna ska se ut för att en elev ska få möjlighet att lära sig och utveckla sin matematiska färdighet men ändå lyckas vissa bättre än andra. I Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering även förkortat som IAFU (2017)
beskriver forskare att förmögenhet bör inkluderas i socioekonomisk bakgrund eftersom det kan vara en potentiell bidragande faktor till ojämlikhet i skolan. Rapporten definierar
förmögenhet som en överföring mellan generationer, det vill säga mellan föräldrar och deras barn. IAFU (2017) inkluderar även mor-/farföräldrar eftersom familjer ofta lyckas bevara sin socioekonomiska position över flera generationer. Det bidrar till att familjer som besitter en hög förmögenhet ofta en högre social position och behåller den över fler generationer. IAFU (2017) beskriver även att förmögenhet inte styrs av att exempelvis vinna på ett lotteri, utan är snarare en statusöverföring i form av en långsiktig investering från familjen eller släkten, där pengarna har tydliga begränsningar hur de bör användas.
I rapporten beskrivs även kulturellt kapital som mäts i utbildning och kulturellt deltagande. De påvisar att utbildning är en viktig faktor bakom kulturellt kapital.
Familjens förmögenhet kan inverka på barns utbildningsnivå enligt tre sätt:
• Köpkraft. Att kunna köpa ett boende i ett område med tillgång till bra skolor. Kunna köpa hjälpmedel för studier som läxhjälp.
• Försäkring. Barnen vågar ta större risker eftersom de negativa utfallen som
arbetslöshet inte påverkar dem i lika stor utsträckning. Barnen kan därför satsa på att utveckla sin kompetens utan något krav på omedelbar avkastning.
9
• Kunskap. Familjen erbjuder barnen att investera i utbildning för att uppnå den kompetens som krävs för att förvalta förmögenheten. Vilket leder till en arbetsmarknads karriär som inte präglas av låga inkomster eller arbetslöshet.
1.2 Syfte
Syftet med min uppsats är att bidra med forskningsbaserad kunskap om hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar inlärningen och inställningen till matematik hos gymnasieelever. Vidare kommer uppsatsen undersöka hur eleven blir påverkad av personer inom det egna sociala fältet gällande val av gymnasieprogram. Detta kommer göras med följande frågeställningar;
1.3 Frågeställningar
• Vilken påverkan har elevens socioekonomiska bakgrund gällande förståelse och inställning till matematik?
• Hur kan personer i elevens sociala fält påverka valet av gymnasieprogram?
1.4 Begreppsdefinition
Uppsatsen kommer utgå ifrån följande definition av person med utländsk bakgrund då uppsatsen redogör för personer som är utrikes födda eller har två utrikesfödda föräldrar. (Kulturdepartementet, 2000).
10
2. Tidigare forskning
I detta kapitel redogör jag för tidigare studier som är relevanta för min uppsats. Dessa är: fria skolvalet och segregation, familjematematik, föräldrars utbildning och elevers prestationer, användning av socialt kapital, familjens resurser och föräldrars involvering samt grad av engagemang. Jag har valt att avgränsa min tidigare forskning till relevanta studier som
efterliknar mitt eget syfte. Det har inte varit specifikt likadana studier, några av dem är utförda på högstadiet vilket begränsar om jag kan dra definitiva slutsatser när jag diskuterar resultatet.
Utifrån kontexterna i tidigare forskning tror jag att tidigare resultat i viss mån kan generaliseras och användas i denna studie. Framförallt hur föräldrars socioekonomiska bakgrund påverkar förståelse och inställning till matematik och andra skolämnen.
2.1 Fria skolvalet och segregation
Tidigare forskning på området har kommit fram till att resurser som pengar och utbildning kan vara värdefulla när det gäller val av skola eller möjlighet till hjälp med läxor. Elever med stort kapital söker sig till vissa skolor och på så sätt bildas det en klassklyfta i samhället vilket bidrar till att elever med större kapital får det lättare med matematiken eftersom de har mer resurser att få hjälp. För skolan kan det betyda symboliska tillgångar, det kan till exempel innebära att skolan har ett gott rykte. Detta påverkar även skolvalet för eleverna (Böhlmark, Holmlund & Lindahl 2015).
2.2 Familjematematik
Föräldrars inställning är betydelsefull för barns förståelse i matematik. Barn som får stöttning av föräldrar uppmanar en positiv attityd för barnen. Samspel mellan delaktiga föräldrar och lärare är en god utgångspunkt för elevernas studieframgångar i matematik. Det finns elever som associerar matematik med negativa känslor ibland används ord som matematik-oro, matematik-rädsla och matematikångest för att beskriva detta. Dessa känslor begränsar elevens uppskattning till matematik vilket kan upplevas som ett motstånd mot matematikstudier. Skolmatematiken kan även upplevas som oanvändbar och obegriplig vilket också försvårar engagemanget och glädjen med matematik. I samhället anses matematik vara en
framgångsfaktor som leder till bra betalda jobb och en hög status i samhället (Myndigheten för skolutveckling, 2004).
11
2.3 Föräldrars utbildningsnivå och elevers prestationer
Enligt von Otter (2014) studie på 15 117 föräldrar visar resultatet att föräldrars aktivitet i skolan är positiv för barnens skull oavsett föräldrarnas utbildning. Studien visar att föräldrar med högre utbildningsnivå är de mest aktiva vilket gör att barn med föräldrar som har högre utbildning kan dra nytta av fördelarna. En god relation med föräldrarna påverkar också skolresultatet positivt samt barnens skolbetyg positivt. Enligt Von Otter (2014) visar studien att ju högre föräldrarnas sociala kapital är desto högre är barnens betygsmedelvärde. Detta visar att det finns ett överförande av socialt kapital från föräldrar till barn kopplat till utbildning. Studien visar även att den största skillnaden är mellan hur ofta föräldrar pratar med sina barn om skolan och betygsmedelvärde. Vidare visar studien att socialt kapital kan vara olika högt. Faktorer som spelar in är hur involverade föräldrarna är, ifall föräldrarna är högutbildade eller om föräldern är ensamstående. Involverade i skolan kan vara om de läser elevernas skolmaterial och kommer på föräldramöten. Alla dessa faktorer räknas in iföräldrarnas sociala kapital. Von Otter (2014) menar att föräldramöte inte har någon större inverkan på kvalitén på relationen. Fortsättningsvis skriver hon att högt socialt kapital öppnar dörrar för vidareutbildning. Bourdieus teori om överföring av socialt kapital borde gynna elever som har föräldrar med högre utbildning. Har föräldrarna erfarenhet av högre utbildning leder det till att de väljer strategier som stöttar och motiverar barnen. Högutbildade föräldrar har ofta nätverk som ger dem tillgång till kunskap och resurser. Resultaten av studien visar även att tillgång till socialt kapital är mycket viktigare än att inte ha något alls (von Otter, 2014).
2.4 Användning av socialt kapital
Föräldrar med högt kapital måste använda sitt kapital för att de ska ge resultat. Till exempel involvera sig i barnets skola. Resultatet visar att kombinationen mellan högt socialt kapital och en bra relation till barnen medför högre betyg för barnen. Studien visar även att effekten av svag relation och lågt socialt kapital medför lägre betyg. Von Otter (2014) menar att ifall barnet har en bra relation med föräldern och föräldern har högt socialt kapital men föräldern inte är involverad i elevens skola resulterar detta i att barnets prestation minskar.
Sammanfattningsvis har föräldrars sociala kapital en viktig roll i barns prestationer i skolan. Det betyder att barn med lägre socialt kapital har en ofördelaktig position i skolan även om de
12
har ett bra förhållande med föräldrarna. Kombinationen mellan högt socialt kapital och föräldrars involvering i elevers skola visar sig vara den bästa framgångsfaktorn för elevers prestationer i skolan (Von Otter, 2014). Slutligen är det viktigt att poängtera att inflytandet av socialt kapital och bra relationer sträcker sig längre än resultat i skolan. Forskning visar att barn med högutbildade föräldrar är mer privilegierade att vilja utbilda sig högre (Von Otter, 2014). Von Otter (2014) menar att barn som har högutbildade föräldrar har större möjlighet att få hjälp och motivation från sina föräldrar för att söka till högre utbildning själva. Social hierarki slutar inte endast med bra betyg utan fler möjligheter.
2.5 Familjens resurser och föräldrars involvering
Föräldrar är ofta intresserade av deras barns progression i skolan, det är en vision som
existerar av vad bra uppfostran är. Men vad bra uppfostran är varierar mycket när det kommer till skola. Familjer med högre utbildning och större ekonomiska resurser har möjligheten att erbjuda förmåner som bättre arbetsmiljö exempelvis tid och plats för studier. Men även objektivt kulturellt kapital så som datorer, böcker, privat undervisning och studiero. Föräldrar med låg utbildning har oftast inte möjlighet att hjälpa sina barn med skolan vilket kan leda till att de inte är lika involverade i barnens skola. Föräldrarnas syn på vem som har ansvaret för barnets utbildning kan också påverka deras engagemang. Anser föräldrarna att utbildning är skolans ansvar involverar de sig själva mindre. Lågutbildade föräldrar lägger större ansvar på skolan att barnet ska lyckas med sin utbildning, det samma gäller för föräldrar med utländsk bakgrund. Mammor med hög utbildning tenderar till att vara mer involverade i barnens skola och ingriper oftare om val gällande utbildningen. De tar även större ansvar att hålla sig informerade om barnens skola och vad som pågår (Von Otter, 2014).
2.5.1 Föräldrars olika grad av engagemang
Det finns två typer av föräldraengagemang, deras attityd mot utbildning och praxis. Attityd involverar deras uppfattning om utbildning och barnets förmågor i ett utbildningssyfte. Praxis involverar hur engagerad föräldern är i utbildningen hemma med skolan. Exempelvis hjälper de till med läxor, frågar barnet om skolan och underlättar för barnet att lära. Det är viktigt att skilja på attityd mot skolan och praxis eftersom handlingsplaner brukar fokusera på hur föräldrar opererar och inte hur deras attityd är mot skolan. Attityden till utbildning påverkar mest elevens åsikt om skolan (Von Otter, 2014). Bara för att attityden mot utbildning är
13
positiv behöver det inte betyda att förälderns engagemang är bra. Exempelvis kan föräldrar som är nöjda med skolprestationen slappna av medan föräldrar som inte är nöjda med
skolprestationer ökar deras engagemang i utbildningen (Von Otter, 2014). En bättre förståelse för det här samspelet hjälper barnen i deras utbildning. Det finns alltid undantag och Von Otter (2014) menar att många lågutbildade inte alls håller med utbildningssystemet och väljer att inte involvera sig alls. De tycker att utbildning är skolans och lärarens område att ansvara för.
14
3. Teori
I uppsatsen undersöker jag hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar inlärningen och inställningen till matematik hos gymnasieelever. Vidare undersöker uppsatsen hur eleven blir påverkad av personer inom det egna sociala fältet gällande val av gymnasieprogram. För att uppnå mitt syfte med uppsatsen kommer jag använda mig av de olika kapitalteorierna, klass och habitus av Pierre Bourdieu.
3.1 Klass och reproduktion i utbildningssystemet
Bourdieu skriver att det finns tre steg i klass, underklass, medelklass och överklass. Dessa klasspositioner hänger samman med kulturell smak när det gäller en samling av saker,
exempelvis kroppsspråk, matvanor, kläder och musik. Att födas i underklass eller överklass är mycket mer än ett ekonomiskt förhållande, det är även ett kulturförhållande. Klassisk musik är exempelvis inte universell delad utan socialt införskaffad, vanligtvis i elitkontexter. Samtidigt som underklassen och medelklassen utvecklar sin egen kulturella smak skapar den kännedom om att överklassen styr i samhället och försöker efterlikna den. Historiskt sätt består eliten aldrig av exakt samma människor. Eliten är en metafor för positioner i samhället, ett socialt fält uppbyggt av tillskrivna och förvärvade maktmöjligheter som tillämpas av fysiska personer och där med får sin ställning som elit. I flertal studier visar Bourdieu att utbildningssystemet är centralt för denna reproduktion.
Månson (2015) menar att utvecklingen av utbildningssystemet medför sig två konsekvenser: omfattande utveckling och förändring i samhällets klasstruktur, samtidigt som ett nytt
reproduktionsmönster av underordnad och överordnad etablerats. Månson (2015) förklarar att effekten av ett utbildningsorienterat samhälle är att om man går från enklare omständigheter (underklass) till att nå högre ambitioner(medelklass/överklass) kommer man att stöta på svårigheter. Månson (2015) menar att utbildningsystemet handlar om att nå kunskapsmässiga mål men individens klass erfarenhet stannar den samma. Månson (2015) menar att många upplever att utbildningens innehåll är abstrakt, många är inte hellre kapabla till att bearbeta de kunskaper och den livsinställning de har fått genom sitt sociala ursprung till det som andra samhällsklasser mer eller mindre föds in i. Månson (2015) menar att för att hitta nyckeln till social framgång för de lägre klasserna behövs ofta ett stort anpassningsarbete. Månson (2015)
15
menar att ifall man inte påträffar vilka symbolvärden som gäller och omvandlat dem till en del av sin bildning räcker inte drömmen och strävan till högre positioner. Månson (2015)
beskriver att vill man förändra sin klassposition genom utbildning handlar det om att tillägna sig de sociala mönster som bär fram utbildningens klassinnebörd och idé, att gå i de rätta skolorna och tillägna sig dess språk, beteende och kunskapsformer. Bourdieu teori om
utbildning använder sig av reproduktionsbegreppet, där exempelvis lärare-elev handlar om att förmedla symboliskt kapital som har en central betydelse för hög social position. Bourdieu syftar på att reproduktion är att lära sig med förståelse för att kunna applicera kunskapen i verkligheten och på det viset nå en hög social position.
Bourdieu beskriver att skolan styrs av uppfattningen om utbildning som en likvärdig
möjlighet för alla, oavsett social bakgrund. På grund av detta synsätt blir man blind för att det sker en överföring i utbildningens av samhällets dominerade system. Bourdieu menar att behandla alla som likasinnade leder till att de utan ”medfödd” kunskap har sämre
förutsättningar att göra om kunskapen i utbildningen till den bildning som krävs. Bourdieus studie visar att övre medelklassbarn väljer de högre utbildningarna och befäster den egna klassens sociala idé. Arbetetarklassen har ser inte att utbildning har lika stor betydelse. Medelklassen fokuserar på utbildning lyckas de kontrollera reproduktionen av viktiga sociala positioner genom att lägga större vikt på det kulturella kapital som förmedlas genom
utbildningen. Vidare skriver Bourdieu att termen ”ekonomiskt kapital” är inte den enda formen av social inverkan utan ansåg att det fanns socialt kapital. Detta handlar om en annan form av rikedom och kan inträffa även om de har litet ekonomiskt kapital. Sociala kapitalet är en produkt av förbindelse och kontakter. Vidare beskriver Bourdieu att socialt kapital är en del av det kulturellt kapital. Enligt Bourdieu kan kulturellt kapital delas in i olika
grundbegrepp. Ett exempel är akademiskt kapital, som är produkten av att investera i utbildningssystemet. Utan hänsyn till vilken ekonomisk position man har så kan kulturellt kapital av den akademiska sorten samlas på och påverka framtida rikedom och status. Bourdieu beskriver att det finns även statushierakiska examen till exempel kandidat- eller masterexamen från olika universitet samt en rangordning på skolorna.
3.2 Habitus och kapitalformer
Habitus kan verka vardaglig men är lika betydelsefullt som etablerade manifestationer av ojämlikhet. Habitus karakteriserats som ett system av dispositioner. Dispositioner är skapat av
16
individens syn på sin sociala värld, vilket styrs av deras föreställningar och praktiker. Det är en samling av erfarenheter, kunskap, utstyrsel och sätt att föra sig på dessa ligger
inkorporerade som en del av människan. Dispositioner används av människor för att orientera sig i den sociala världen (Broady, 1990). Habitus ger en förklaring varför människor hanterar kapital på olika sätt. Man kan ärva sitt habitus genom bestämda villkor som existerar i den sociala miljön. Ett exempel är att ett barn föds i en familj där kulturellt kapital är högt värderat, barnet ärver ett habitus som reproducerar den värderingen. Det givna habitus
bestämmer vilka strategier som ska användas för de aktuella omständigheterna, vilket i sin tur skapar ett handlingsutrymme. Strategierna kan förhålla sig till regler eller ett mål omedvetet till en specifik riktning. Habitus kan även appliceras på grupper vilket förenar eller skiljer människor. Habitus fungerar som en vägledning för människor när det kommer till val av en situation. Exempelvis val av gymnasium eller gymnasieprogram. Habitus bildar en sorts praktiskt sinne som fungerar som en vägledning för individen genom att rangordna vad som gynnar dem mest. Ju fler möjligheter som presenteras desto viktigare är det att ha det
praktiska sinnet. Kapital hjälper individen att välja vad som är bäst för dennes framtid. Habitus och kapital är närstående till varandra. Om habitus är högt kan det omvandlas till kapital. Reproduktionsstrategier och omvandling av habitus till kapital kan användas för att bevara eller öka sin sociala status (Broday, 1990).
3.3 Konsekvens av teorival
En konsekvens med Bourdieu är att etiketterna som är satta är inte svart och vita i verkligheten. Det kan inte ses som ett sätt att definiera sociala fenomen utan som ett
hjälpmedel för att förklara komplexa sociala fenomen. Wacquant (1989) beskriver det som att redskapen är temporära konstruktioner för att kunna sättas i relation till det empiriska arbetet. Problemet med kapital begreppet är att det finns olika grader, alla elever kommer inte ha samma kapital. Vissa behärskar språket bra och andra har möjlighet att betala för läxhjälp eller har högutbildade syskon eller föräldrar som gör det möjligt att få hjälp med
matematiken. Skolorna har även börjat implementera läxhjälp för att minska gapet av kapital. Därför är det viktigt att se Bourdieus begrepp som ett verktyg för att känna av effekterna av dessa fenomen när jag kopplar det till den empiriska verkligheten och på så sätt få en relation mellan empiri och teori.
17
4. Metod
4.1 Kvalitativ metod
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar inlärningen och inställningen till matematik hos gymnasieelever. Vidare kommer uppsatsen undersöka hur eleven blir påverkad av personer inom det egna sociala fältet gällande val av gymnasieprogram. För att kunna uppå syftet med uppsatsen har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på fem intervjuer med gymnasieelever i en skola som är belägen i Malmö. Informanterna har olika bakgrund, betyg i matematik och
socioekonomisk bakgrund. Studien syftar till att förstå och tolka informanternas
familjebakgrund samt koppla den till betyg i matematik därför är en kvalitativ ansats mer lämplig än en kvantitativ då studien syftar till att ta reda på elevernas uppfattning och resonemang. (Trost, 2010). En kvantitativ metod strävar snarare efter att tolka statistik eller andra kvantitativa mätningar vilket inte är relevant för att uppnå uppsatsen syfte (Trost, 2010). Intervjuunderlaget är konstruerat utifrån två frågeställningar och är tematiskt indelat till
frågeställningarna. Kvalitativa intervjuer ger informanterna möjlighet att utveckla sina resonemang och föreställningar utan att bli missförstådda. Att använda sig av kvalitativa intervju gör det möjligt att fånga upp de personliga aspekterna som bakgrund, trygghet och föreställningar (Ahrne&Svensson 2017).
4.2 Tillvägagångssätt
På grund av Covid-19 epidemin var det svårt att få tillgång till informanter i det här fallet elever eftersom de är hemma. För att kunna hitta informanterna till studien kontaktade jag en matematiklärare och frågade om jag kunde intervjua några elever. Läraren gick med på att jag fick intervjua dem under hens lektioner. Detta kan definieras som bekvämlighetsurval (Trost 2010). Informanterna fick utförlig information om studiens innehåll samt skriva under en samtyckesblankett. All kontakt med informanterna skedde individuellt, de fick information av sin lärare som jag hade avsett för dem att läsa. Intervjun ägde rum på Google Classroom där läraren bjöd in båda parter och sedan lämnade samtalet. Jag och läraren valde Google Classroom eftersom informanterna redan hade skolkonton där och var bekväma med programmet. Google Classroom var även en fördel då det innebar att informanten kunde
18
återansluta till lektionen efter samtalet och nästa informant kunde ansluta till intervjun. Under intervjuerna användes en ljudupptagare vilket alla informanter upplystes om och godkände. Ljudinspelningen gjorde det möjligt att fokusera på vad informanten berättade vilket bidrog till att samtalen flöt på bättre. Konsekvenserna av ljudinspelning kan vara att informanterna känner sig obekväma och upplever intervjun som formell (Trost 2010). Min bedömning är att de inte reflekterade över ljudinspelningen snarare att de var engagerade när de svarade.
När intervjuerna var klara transkriberades materialet, jag valde att inte rätta språkfel för att inte förändra eller påverka informanternas berättelser (Ahrne & Svensson 2017). Var och en av intervjuerna analyserades först enskilt utan något anseende till övriga intervjuer för att inte ta några förhastade slutsatser. Därefter kodades allt material utifrån de tre frågeställningarna genom att stryka under svar som korrelerade med frågeställningarna. Kodningen nyttjades för att utläsa mönster som fanns i informanternas berättelser. Slutligen lyfte jag fram citat för att ge en inblick i informanternas berättelser samt stärka relevansen för frågeställningarna.
4.3 Urval
Kriteriet för att delta i studien var att informanterna ska gå på gymnasiet och läsa någon av de gymnasiala matematikkurserna. Skolan där informanterna studerar klassificeras som en skola med dåligt rykte det vill säga att betygsnittet för att komma in är lägre än andra skolor i kommunen. I studien ställdes inga krav att informanterna skulle vara från en låg
socioekonomisk bakgrund. Informanterna hade inte några krav på vistelse i Sverige eller kön. De utvalda informanterna varierar i både socioekonomisk, inställning till matematik och vistelse i Sverige. Jag har valt att endast redogöra för den information som är relevant för studien för att upprätthålla så hög anonymitet för informanterna som möjligt.
19 Kön Ålder Föräldrars utbildning Gymnasieprogram Inställning till matematik Betyg i matematik
Man 17år Universitet Samhälle - beteende Positiv C
Kvinna 17år Gymnasial Samhälle - beteende Negativ F
Kvinna 19år Universitet Natur-Natur Positiv A
Kvinna 17år Universitet Natur-Natur Positiv A
Kvinna 18år Universitet Natur-natur Positiv C
Orsaken till att jag valt att utföra fem intervjuer är att kunna sammanställa tillräckligt med intervjumaterial för att finna teman och kunna dra en generaliserbar slutsats. Jag valde att inte ha en jämn könsfördelning eftersom det inte var relevant till min frågeställning eftersom studien inte kommer vara en jämförelse mellan personer med olika könstillhörigheter utan resultatet av studien kommer lägga fokus på enskilda upplevelser som sedan kan leda till ett generaliserbart resultat.
4.4 Etiska överväganden
Studien är utförd enligt Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer vilka är; konfidentialitetskravet, nyttjandekravet informationskravet, samtyckeskravet, och informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informanterna blev upplysta om syftet med studien genom informationsbrev samt att de har tagit del av en samtyckesblankett som informerar om att ljudupptagare skulle användas och information till vetenskapsrådet.
Samtyckesblanketten skulle även signeras för att de har tagit del av informationen. I samband med att studiens slut raderas även allt inspelat material. Informanterna har informerats att deras medverkan i studien samt under intervjun får när som helst avbrytas, de behöver inte heller svara på någon fråga om de inte vill. I studien sker anonymisering genom fiktiva namn och inga andra uppgifter än de som är relevanta för studien har nyttjats. De uppgifter som klassas som relevanta är ålder, föräldrars utbildning, kön, gymnasieprogram, inställning till matematik, betyg i matematik.
20
4.5 Tillförlitlighet
För att åstadkomma en hög validitet och reliabilitet i kvalitativa intervjustudier är det viktigt som forskare att vara transparent med sitt material och dess tolkning (Trost, 2010). Eftersom det är svårt att upprepa ett resultat i kvalitativa studier då resultatet påverkas av forskarens egen tolkning och val av teoretisk ansats är det svårare att bedöma tillförlitlighet än i en kvantitativ studie (Trost, 2010). Studien omfattade endast 5 elever vilket medför en svårighet i empirisk generalisering, vilket är ofta svårt med kvalitativ metod (Trost, 2010). Tanken är däremot om det visar sig ett generaliserbart resultat kan uppsatsen bidra med förståelse om hur personer i omgivningen är betydelsefulla för valen eleven gör när det kommer till utbildning. För att åstadkomma en hög trovärdighet i min studie har jag försökt vara tydlig med att motivera mina tolkningar med stöd i tidigare forskning samt de teoretiska ansatserna och konsekvent använt mig av referenser till materialet. Problemet som uppstår i samtliga studier är att urvalet av informanter har ett inflytande över det empiriska resultatet (Trost, 2010). Jag är medveten att resultatet troligen hade blivit annorlunda om informanterna i studien hade varit fem andra personer eller gjorts på en annan skola. Det är viktigt att betona att informanterna i denna studie inte representerar alla som har liknande socioekonomisk situation, inställning till matematik och kulturellt kapital på grund av familjens eller omgivnings situation samt inställning till matematik.
21
5. Resultat
I den första delen av kapitlet kommer jag redovisa för fem elevers berättelser om deras upplevelser, inlärning och inställning till matematik kopplat till deras socioekonomiska bakgrund. Den andra delen kommer bestå av hur elever blir påverkade av personer inom det sociala fältet gällande gymnasieval och gymnasieskola. Jag kommer inleda med en
presentation av eleverna samt deras bakgrund. Kapitlet avslutas med sammanfattande reflektioner.
5.1 Presentation av informanter
Kevin är 17 år och går samhällsprogrammet med inriktning beteende. Han kom till Sverige
när han var sex år och bor tillsammans med sina föräldrar och sin syster i östra delen av Malmö.
Sara är 17 år och går samhällsprogrammet med inriktning beteende. Hon är född i Sverige
och bor med sin mamma och sex syskon i östra delen av Malmö.
Marie är 19 år och går naturvetenskapsprogrammet. Hon kom till Sverige när hon var 16år
och bor tillsammans med sina föräldrar och sin tvillingsyster och bor i södra delen av Malmö.
Sofia är 17 år och går naturvetenskapsprogrammet. Hon är född i Sverige och bor med sina
föräldrar och två syskon i östra delen av Malmö.
Nafa är 18år och går naturvetenskapsprogrammet. Hon är född i Sverige och bor med sina
22
5.2 Inverkan av elevens socioekonomiska bakgrund gällande
förståelse och inställning till matematik
Föräldrar spelar en viktig roll för sina barns skolprestationer, även lärare anser föräldrars engagemang i sina barns skolarbete är av stor vikt och att det har positiva effekter. Det tyder på att ämnesspecifik samverkan mellan skola och familj bidrar till förbättrade prestationer av kunskap i matematik. Föräldrars ambitioner och värderingar kring utbildning förmedlas till barnet, engagemanget från föräldern kan fungera som motivation för barnet att prestera i skolan (Svensson, 2014). Under intervjun berättade eleverna i denna studie om sina föräldrars utbildning, vad föräldrarna tyckte om matematik, vem de fick hjälp av samt deras inställning till matematik. I kapitlet försöker jag även ta reda på om högutbildade föräldrar kan bidra till en bättre förståelse av matematik. Intervjun redovisas genom utvalda elevcitat med avseende på elevens inställning till matematik och kopplingen till deras föräldrars utbildning. I
elevernas uttalande framkommer samtal som relaterar till inställning till matematik, föräldrar och matematik. I slutet görs en sammanfattning av resultatet.
Kevin har bott i Sverige 11år under den här tiden har båda hans föräldrar lyckats skaffa sig en akademisk utbildning på högskolenivå. När jag frågar honom om hans föräldrar tycker att matematik är viktigt svarar han ja. Det kan tolkas som att föräldrarna anser att skola är viktigt. När jag frågar Kevin om hans inställning till matematik och betyg förklarar han det;
Kevin: Asså om jag ska vara ärlig, innan jag började gymnasiet så allt som hade med matte och no ämnen jag ville inte ha det. Men sen när jag började med matte lite med lärare, det var inte lika som jag trodde. Mitt problem var att jag inte förstod ämnena som gjorde dem tråkiga. Nu jag förstår matte det blir mer kul. Jag förstår uppgifter, jag kan svara på frågor i klassen, jag skäms inte för att jag ska ställa fel svar jag är pricksäker. Så asså det kan vara svårt ibland men jag klarar mig, jag ligger C tror jag.
Även om han tycker att det kan vara svårt i vissa fall väljer han att inte ta hjälp av sina
föräldrar utan framförallt sin lärare, när han inte kan nå läraren tar han hjälp av sin syster. Han förklarar att hans inställning till matematik har ändrats med åren eftersom läraren fick honom att applicera förståelsebaserat lärande inom matematik för att uppleva ämnet som roligt. Under sin resa har han utvecklat ett självförtroende vilket övertygar honom att han är bra på matematik, det i sin tur leder till att inställningen till matematik följt en positiv riktning.
23
Kevins föräldrar hjälper honom inte specifikt med matematikuppgifter men det framkommer i samtalet att de stöttar honom i skolan och att hans äldre syster hjälper honom om det behövs. I samtalet framkommer det att läraren bidrar till största delen av inlärningen av matematik och sedan systern.
Saras mamma har inte vidare utbildat sig efter gymnasiet. Sara berättar att hennes mamma inte är involverad i matematiken men hon tar hjälp av sina äldre syskon. Hon berättar även att det finns läxhjälp tillgängligt. Dock väljer hon att inte få hjälp eftersom hon inte tycker om när någon hjälper. Hennes inställning till matematik är negativ och hon har en låg tilltro till sin egen matematiska förmåga. För tillfället har hon F i matematik.
Sara: Ja jag har aldrig gillat matte. Men min mamma säger att jag alltid gillat det sen jag var liten men asså så fort det kommer in bokstäver i matte jag kan inte. Men jag har äldre syskon, jag är näst yngst och de hjälper mig med matte. Men jag själv är sån jag gillar att ta grejer på egen hand. Gillar inte att folk hjälper. Men sen när de ser mina betyg då
Sara har bara en förälder och sju syskon i familjen. Detta kan tolkas som att mamman har svårt att hinna hjälpa med matematiken. Hon berättar att det finns mycket hjälp att tillgå men väljer att ta det på egen hand.
Sara: Sen du vet här i rosengård de finns läxhjälp för barnen så de äldre är här. När jag har något riktigt svårt så kan jag fråga dem också.”
Hon har en plan att studera vidare. Det kan tolkas som att Sara vet vad som behöver göras men har en tendens till att skjuta upp sina problem och hon vill inte ta hjälp av andra även om hjälpen uppenbarligen finns.
Sara: Matte 2b, det är ändå bra att ha den. För många vidare utbildningar kräver den som jag ska söka till i framtiden. Yrken kräver matte 2b och det är bättre att göra det nu sen läsa upp det i Komvux.
Marie kom till Sverige för 4 år sedan trots det har båda hennes föräldrar har
universitetsutbildning. Hennes tvillingsyster är en stor trygghet när det kommer till olika val i livet som exempelvis utbildning. I sin intervju berättar hon att hon har A i matematik och har lätt för ämnet.
24
Maries inställning till matematik är bra. Hon berättar att gymnasiet är som repetition från grundskolan i hennes hemland. När hon berättar om matematiken jämför hon med sitt hemland. Hon kan dra slutsatser om vilka fördelar och nackdelar matteböcker har i de olika länderna och jämföra dem. Ett exempel är att svenska matematikböcker har mer
problemlösning och böckerna från hennes hemland fokuserar mer på hur man löser uppgifter med matematiska formler, det är inte kopplat till några problem. Detta kan tolkas som att Marie har en bred och varierad inblick av matematik och hennes kunskap är stor.
När jag frågar Marie om hon får hjälp hemma med matematiken svarar hon att hon faktiskt tar allt ansvar själv. Även om hennes tvillingsyster går i samma klass och hennes föräldrar är högutbildade väljer Marie att inte ta hjälp av någon, hon menar att hon lär sig bäst då.
Sofias föräldrar kom till Sverige när de var 20 och utbildade sig med universitetsutbildning. När hon svarar på frågan om hennes föräldrar hjälper henne med matematiken svarar hon.
Sofia: Det är ju läraren/…/ min bror då och då. Men jag fixar det mesta själv.
Det kan tolkas som att även om hennes föräldrar är högutbildade studerar hon på egen hand med hjälp av lärare och bror. Sara har för tillfället A i matematik. Sofia beskriver sin inställning till matematik
Sofia: När jag väl inte förstår det är det svårt. Men när jag väl får det förklarat är det inte så svårt gillar jag matte. Det beror på om jag har förberett mig innan så ser jag fram emot det eftersom jag gått in i det om jag inte har gjort det så känns det som helt blackout.
Fastän Sofias höga betyg i matematik tolkar jag hennes svar som att hon måste avsätta mycket tid för att uppnå sina mål. När hon väl uppnått sina mål ser hon tiden som hon har lagt ner som en belöning i form av resultat vilket gör att hennes inställning blir positiv till matematik. Det som styrker mitt argument är att hon berättar att förståelse och förberedelse är viktigt för att bibehålla sin positiva attityd gentemot matematik.
Nafa har C i matematik och berättar att hennes föräldrar har universitetsutbildning och att hon får hjälp med matematiken hemma. Hon har tillgång till högutbildade föräldrar vilket hon använder för att få hjälp i matematiken. Nafa berättar även
25
Vilket visar att hon har förståelse för att kunna förutse vad hon måste göra för att nå sitt mål. Inställningen till matematik är bra när hon utvecklar sitt svar genom att förklara att hon gillar ekvationer men inte geometri och grafer. Jag tolkar svaret som att Nafa tycker om procedur uppgifter när hon får lösa ekvationer men har svårt med problemlösning som ofta geometri och grafer består av. Vilket är normalt eftersom Skott (2009) beskriver det som en av de stora utmaningarna i matematikdidaktiken. Det går även att tolka svaret som att hon tycker om matematik när hon förstår det.
5.3 Hur kan personer i elevens sociala fält påverka valet av
gymnasieprogram?
Kevin berättar att han hans val av gymnasium skifta mellan ett idrottsinriktat och ett traditionellt gymnasium eftersom han gillar att träna boxning. När han var på öppet hus på idrottsgymnasiet upplevde det inte hans förväntningar därför valde han ett mer traditionellt gymnasium med samhällsinriktning. När jag frågar Kevin om hans föräldrar var med i beslutet berättar han
Kevin: På riktigt ville jag gå in i idrottsgymnasiet. Det var mitt mål i 8an typ. För att jag höll mycket på med boxning och så jag ville gå dit typ, men sen så typ när jag gick på öppet hus märkte jag att det inte är typ som man tror. Det där med att man tränar och tycker att det är kul, så jag och min vän går i samma klass som mig nu. Jag och han vi fastna på nuvarande skolan på något sätt. Det är så vi motiverar varandra.
När jag frågar Kevin om hans föräldrar var med i beslutet säger han nej. Kevin har fått sin information om skolans status genom att hans äldre syster studerar på skolan. I slutet av intervjun med Kevin nämner han
Kevin: Det finns en lärare där, min pappa känner honom. Så asså typ jag känner typ halva skolan innan jag gick in dit. Jag var mest trygg där och ja.
Detta kan tolkas som att Kevins föräldrar har inblick i skolan eftersom hans föräldrar har kontakter där och kan få förstahandsinformation om hur det fungerar. Kevin berättar även att det är viktigt för honom att känna sig trygg i skolan. När jag frågar honom om varför han just valde den skolan berättar han även;
26
Kevin: Jag hörde att lärarna där de typ spenderar mycket tid på eleven.
Vilket kan tolkas som att han fått reda på informationen av sin syster eftersom hon har
influerat hans val mest. När det kommer till val av gymnasieprogram berättar Kevin att han är mer intresserad av samhällsvetenskapliga kurser och därför valde samhällsprogrammet. Även om han tycker om matematik motiverar han det som ett intresse han inte brinner för lika mycket som resten av ämnena.
När jag frågar Sara om fler i hennes högstadieklass valde samma gymnasium som henne svarade hon;
Sara: Asså jag tror många skulle inte ens börja gymnasiet, de andra som skulle börja gymnasiet hade inte så bra betyg. Asså jag går inte med någon jag känner. Ingen från min gamla skola går med mig.
Vilket kan tolkas som att Saras bakgrund från högstadiet inte har godkända betyg eller viljan att fortsätta med gymnasiet. Detta kan i sin tur påverka Saras inställning till utbildning. Sara berättar vidare om sitt val av gymnasium;
Sara: Jag ville va på ett ställe där jag ville passa in och känna mig trygg med människor som är som jag. Sen jag börja fundera på nuvarande skolan. Det är många blattar och så vidare.
Saras gymnasieval gjorde hon på egen hand, hon berättar att hennes systrar inte ville att hon skulle välja den nuvarande skolan på grund av dåligt rykte. Hennes mamma var stöttande och sa att hon skulle välja den skolan hon är mest bekväm i. Det som fick Sara att välja det nuvarande gymnasiet var att hon kände sig trygg och ville passa in, samt att hon hade en vän som går där. När jag frågar henne varför kompisen spelade stor roll svarade hon.
Sara: Hon är ändå äldre, jag kan lika bra gå där då. Hon är äldre o så hon kanske har bättre tankesätt.
Valet av Saras gymnasium kan tolkas som att hon lyssnar på en äldre vän eftersom hon har bättre kunskap och går på skolan. Hennes mamma och hon vill att hon ska passa in och känna sig trygg. Sara nämner även att hon inte visste att skolan hon valde hade ett dåligt rykte. Hon utvecklar dock inget mer om det dåliga ryktet.
27 Marie förklarar sitt val av gymnasiet som följande;
Marie: Eftersom det var en person en lärare som har rekommenderat den här skolan. Men egentligen har jag gått till mässan i Malmö där man har diskussion med olika skolor vid en dag. Sen pratade jag tex med Skola 2 med rektorn där men hon sa jag saknar fyra ämnen. Därför kan jag inte ansöka mig till Skola 2 och därför vill jag fortsätta med min nuvarande skola, eftersom det är en bra skola och jag trivs väldigt bra där.
Följdfrågan jag ställer är om någon annan var med i beslutet. Då svarade hon;
Marie: Ja vi diskuterar allt tillsammans. Eftersom jag och min syster är tvillingar pratar vi om allt tillsammans. Sen pratade vi med familj och vi har fattat det här beslutet.
Hon stödjer även sitt uttalande med;
Marie: Nej helt själv, jo eftersom jag tycker att fråga min familj absolut. Det är mitt val att välja. Det är jag som ska studera i skolan inte dem.
Maries uttalande kan tolkas som att hon bildar sig en uppfattning om gymnasievalet med hjälp av hennes förutsättningar och personer i omgivningen. Hon går på gymnasiemässan, hon förstår att skola 2 inte är en möjlighet eftersom hon saknar fyra ämnen på grund av att hon precis kommit till Sverige samt att hon diskuterar med lärare och familj. Eftersom Marie anser sig själv vara duktig på matematik valde hon naturvetenskapliga programmet. När hon
berättar om det nuvarande gymnasiet berättar hon att hon trivs och att skolan är bra även om hon har möjlighet att byta till skola 2. Detta kan tolkas som att trygghet är viktigt för henne när det kommer till skola. Marie och hennes tvillingsyster går i samma klass vilket kan tydas som att de båda använde sig av samma tillvägagångsätt för att förstå vilken skola är bäst för just dem. Slutligen lägger hon stor vikt på att förklara att det avgörande valet är att hon ska gå i skolan ingen annan därför är det viktigt att hon trivs.
När jag frågar Sofie hur hon resonerade över valet av den nuvarande gymnasieskolan berättar hon;
Sofie: Det började med att min bror gick där, så i och med att i min skola hade jag inte tänkt på det men oj kunskapsskolan finns. Så skuggade jag en dag och jag gillade verkligen skolan eftersom den var liten, alla kände alla, lärarna var ganska unga vilket gör att de förstår eleverna. De hade korta lektioner ca 50 min. Där de hade workshops. Jag gillade det väldigt mycket eftersom det gav
28
elever en frihet att själv kunna planera hur man vill studera och så. Det varierar mellan elever hur de gillar att plugga. Jag gillar struktur att de verkligen lär ut eleverna hur man planerar och strukturerar själv. Förbereder en till skolan.
Jag följde upp hennes svar med frågan, tog du reda på det själv?
Sofie: Ja i och med att min bror gick där så hade han gett mig tips. Jag trodde inte på honom utan jag är sån som vill se att det verkligen stämmer. Jag gick på öppet hus, skugga en dag och jag gilla den. Jag snackade med syv och jag hade i huvudet att jag skulle ha kunskapsgymnasiet och betygen räckte till. Mina föräldrar brydde sig knappt bara jag var bekväm med mitt val sa de.
När jag tolkar Sofies svar är det viktigt för henne med struktur och den nuvarande skolan erbjöd det. Hennes bror rekommenderade skolan till henne men hon var skeptisk och valde att undersöka vad hennes bror hade sagt självständigt för att sedan återkoppla bilden hon hade skapat sig av skolan med studie och yrkesvägledaren. När jag frågar om hennes föräldrar var delaktiga i gymnasievalet tolkar jag det som att de ej var engagerade och att hon ska känna sig trygg är viktigt trots att de har högskoleutbildning.
Nafa gick i grundskolan i Kristianstad vilket betyder att hon var den enda informanten som inte visste något om Malmös skolor. Hon resonerar såhär över sitt gymnasieval och
programval;
Nafa: Jag flyttade precis till Malmö så jag blev rekommenderad den nuvarande skolan, av min kusin. Hon går i min klass nu också, jag visste ingenting om Malmö jag bara tog det
Nafa resonerade även kring var skolan låg;
Nafa: Jag tänkte mer på platsen. Att rosengård inte är så bra ställe och västra hamnen det är bra miljö. Jag vill bli läkare, så det är det enda programmet där
När jag frågar henne om någon annan än kusinen var med i beslutet svarar hon
Nafa: Nej, jag hade koll. Jag vet att vissa föräldrar kan vara läkare o så men jag valde för mig. Mina syskon har också andra yrken det spelar inte någon roll för min familj.
Som ett resultat av Nafas ort saknar hon information om Malmös skolor. Hon utgår från plats, där hon beskriver det som Rosengård inte har bra status medan Västra Hamnen har en bra status. Hon nämner även miljö vilket kan tydas som att studiemiljö är viktigt för henne. I sin intervju nämner Nafa att hennes kusin gjorde ett intryck på henne att välja det nuvarande
29
gymnasiet. Hennes val av program visar förståelse genom att hon har ett mål att bli läkare och därför valde hon naturvetenskapsprogrammet. Nafa nämner även att hon hennes föräldrar inte var med i beslutet och att syskonen har andra yrken men vidareutvecklar inte svaret. Detta kan tolkas som att syskon och föräldrar inte var med i beslutet av gymnasium.
30
6. Analys
I analysdelen kommer jag att svara på de forskningsfrågorna jag ställt med hjälp av den valda teoretiska ansatsen, tidigare forskning och materialet från intervjuerna. Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar inlärningen och inställningen till matematik hos gymnasieelever. Vidare har uppsatsen undersökt hur eleven blir påverkad av personer inom det egna sociala fältet gällande val av
gymnasieprogram. Frågeställningarna jag tillämpat är följande; vilken påverkan har elevens socioekonomiska bakgrund gällande förståelse och inställning till matematik? Hur kan personer i elevens sociala fält påverka valet av gymnasieprogram?
6.1 Vilken påverkan har elevens socioekonomiska bakgrund
gällande förståelse och inställning till matematik?
I mina intervjuer hade fyra utav fem informanter högutbildade föräldrar. Det vill säga föräldrar med universitet eller högskoleutbildning. De fyra informanterna är Kevin, Marie, Sofia och Nafa och har höga betyg i matematik. Kevin och Nafa har C och Marie och Sofia har betyget A i matematik. Den sista informanten Sara har en ensamstående mamma som är lågutbildad och F i matematik. Om informanterna behöver hjälp med matematik vänder de sig i första hand till läraren. Den enda som vänder sig för hjälp med matematiken av föräldrar är Nafa även om majoriteten har högutbildade föräldrar. De andra informanterna som Kevin vänder sig till sin syster, Sara läxhjälp och Sofia berättar att hon får hjälp av sin bror ibland. Detta betyder inte att föräldrarna inte är involverade i deras utbildning utan att informanten känner att den inte behöver hjälp. Alla informanter berättade att deras föräldrar är involverade i olika grad, Sofias föräldrar var minst involverade. Detta kan bero på, föräldrar som är nöjda med skolprestationen kan slappna av (Von Otter, 2014). Det kan tolkas som att föräldrarna är högutbildade och vet vad som krävs för vidareutbildning eller hur skolsystemet fungerar och därför väljer att inte lägga sig i. Deras barn har även höga betyg vilket betyder att de är nöjda med skolprestationen. Detta betyder inte att föräldrarna inte är engagerade i barnens
utbildning. Barn som har högutbildade föräldrar har större möjlighet att få hjälp och motivation från sina föräldrar för att söka till högre utbildning själva (Von Otter, 2014). Nafa var den enda informanten som visste vad hon ville utbilda sig till och fick hjälp med matematiken av en förälder specifikt mamma. Detta stärks av (Von Otter, 2014) studie att
31
Mammor med hög utbildning tenderar till att vara mer involverade i barnens skola och ingriper oftare om val gällande utbildningen. De tar även större ansvar att hålla sig informerade om barnens skola och vad som pågår (Von Otter, 2014).
Sara berättar att hon bor tillsammans med 6 syskon vilket kan påverka arbetsmiljön hemma och tid för studier. Familjer med högre utbildning och större ekonomiska resurser har möjligheten att erbjuda förmåner som bättre arbetsmiljö exempelvis tid och plats för studier. Men även objektivt kulturellt kapital så som datorer, böcker, privat undervisning och studiero (Månson, 2015).
Eleverna som har positiv inställning till matematik är Kevin, Marie, Sofia och Nafa. Marie har utmärkt inställning till matematik. Kevin har fått en bättre inställning genom att arbete
förståelsebaserat med hjälp av läraren. Kevins situation är ett tydligt exempel på social reproduktion läraren förmedlar symboliskt kapital och Kevin applicerar kunskapen i verkligheten och på det viset når en hög social position (Månson, 2015).
Andra informanter som gör detta är Sofia och Nafa, de har en god inställning när de förstår matematiken. Sara har en negativ inställning till matematiken. Det mönstret jag kan se är att Sara som har ensamstående lågutbildad förälder har negativ inställning till matematik. Sambandet mellan Saras situation och Bourdieus teori är att inställningen Sara har skapat har hon fått genom sitt sociala ursprung till skillnad från de andra informanterna som mer eller mindre föds in i ett högt socialt kapital (Månson, 2015). Likt Bourdieus studier är Sara på väg att nå högre ambitioner(medelklass/överklass) med hjälp av utbildningen men hon stöter på svårigheter gentemot resten av informanterna. Utbildningen handlar om att nå
kunskapsmässiga mål men Saras klass erfarenhet stannar den samma. Informanterna går på samma skola, teoretiskt sätt ska utbildningen vara lika för alla fem oavsett social bakgrund. Detta ser man inte är fallet utan Kevin, Marie, Sofia och Nafa har större förutsättningar att göra om kunskapen i utbildningen till den bildning som krävs. De fokuserar på utbildning och lyckas kontrollera reproduktionen av viktiga sociala positioner genom att lägga större vikt på det kulturella kapitalet som förmedlas i utbildningen (Månson, 2015). För Saras mamma är utbildningen viktig men har inte lika stor betydelse som att hon är trygg i skolan. Detta stämmer överens med Bourdieus teori att arbetarklassen inte ser att utbildningen har lika stor betydelse (Månson, 2015). Saras negativa inställning kan tolkas som att hon inte får stötting av föräldern. Samspel mellan delaktiga föräldrar och lärare är en god utgångspunkt för elevernas studieframgångar i matematik. Det finns elever som associerar matematik med negativa känslor ibland används ord som matematik-oro, matematik-rädsla och
32
matematikångest för att beskriva detta. Dessa känslor begränsar elevens uppskattning till matematik vilket kan upplevas som ett motstånd mot matematikstudier. (Myndigheten för skolutveckling, 2004). I enlighet med Von Otters (2014) studie finns det koppling mellan de högutbildade informanternas föräldrars sociala kapital och koppling till deras barns betyg.
6.2 Hur kan personer i elevens sociala fält påverka valet av
gymnasieskola och program?
Alla informanter rådfrågade någon i familjen om val av gymnasium. Nafa var den enda som inte involverade sin närmsta familj utan en kusin. De informanter som rådfrågade personer inom skolväsendet var Kevin och Marie. Ingen av informanternas föräldrar var speciellt involverade o gymnasievalet. Eftersom samhällsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet är breda utbildningar som är högskoleförberedande anser föräldrarna att det skapar
möjligheter. Bourdieu beskriver att en av strategierna föräldrarna använder är att barnen ska gå en bred utbildning för att bevara eller öka sitt kulturella kapital. En bra position i
utbildningsfältet är även en möjlighet till en bra position i arbetsmarknaden (Månson, 2015). Om barnen agerar i enlighet med föräldrarnas förväntningar träder en bild av tillit mot barnet fram. Det innebär att barnets habitus överensstämmer med föräldrarnas habitus (Månson 2015). Broady (1990) menar att människor ärver sitt habitus. Om barnens agerande motsvarar föräldrarnas förväntningar skapas en tillit och föräldern behöver inte ha en aktiv roll och engagera sig i valprocessen. Föräldrarnas habiuts skapar ett handlingsutrymme barnet orienterar sig utifrån (Broady, 1990). Detta exemplifieras i Kevins val av gymnasieskola då pappan kände en lärare på skolan då Kevins habitus hur kan agerar överensstämmer med pappans habitus (Månson, 2015).
Böhlmark m.fl. (2015) menar att elever med högt kapital söker sig till vissa skolor och på så sätt bildas det en klassklyfta i samhället vilket bidrar till att elever med större kapital får det lättare med matematiken eftersom de har mer resurser att få hjälp. För skolan kan det betyda symboliska tillgångar, det kan innebära att skolan har ett gott rykte. Detta påverkar även skolvalet för eleverna (Böhlmark m.fl., 2015). Nafa var den enda som resonerade kring i vilket område skolan låg. Hon hade hört Rosengård inte var ett ”bra ställe” och hade låg status men att Västra Hamnen däremot var en bra miljö med hög status. Utifrån Bourdieu kan detta tolkas som att skolor i områden lik Rosengård inte anses ha en hög status det vill säga ett högt symboliskt kapital. Enligt Bourdieu behöver ett kapital tillskrivas ett visst värde och vara
33
erkänt och etablerat av fältet för att uppnå en hög status. Olika skolor har alltså olika värde inom fältet (Månson, 2015). Detta kan tolkas som att Nafa inte ansåg att det var värt att studera på en skola hon ansåg besatt en låg status och lågt symboliskt kapital.
34
7. Diskussion
Syftet med denna studie har varit att undersöka och försöka förstå elevers socioekonomiska bakgrund gällande förståelse och inställning till matematik samt hur personer i elevens sociala
fält påverkar valet av gymnasieskola och gymnasieprogram. Min utgångspunkt i studien baserat på tidigare forskning var att elever med högt socialt kapital ofta har en fördel i
skolgången. Baserat på skolans dåliga rykte kopplat till tidigare forskning förväntade jag mig lågutbildade föräldrar och en negativ inställning till matematik. Istället möttes jag av
högutbildade föräldrar, elever med ambitioner och mål högt över min förväntan. Nedan diskuteras resultaten i relation till de två forskningsfrågorna, vilka är:
• Vilken påverkan har elevens socioekonomiska bakgrund gällande förståelse och inställning till matematik?
• Hur kan personer i elevens sociala fält påverka valet av gymnasieskola och program?
7.1 Elevers socioekonomiska bakgrund gällande förståelse och
inställning till matematik
Mitt första syfte var att undersöka elevens socioekonomiska bakgrund gällande förståelse och inställning till matematik. Jag fann att socioekonomisk bakgrund hade en påverkan på
förståelse och inställning. Eleverna med högt socialt kapital visade sig ha både god inställning till matematik samt förståelse i form av högre betyg. Min beskrivning i tidigare forskning angående huruvida föräldrar involverar sig mer om de har högt socialt kapital stämde inte överens med resultatet. Detta kan bero på att föräldrar som är nöjda med skolprestationen kan slappna av så länge eleven följer deras vision av vad en bra utbildning är. Det betyder inte att föräldrarna inte är engagerade i barnens utbildning. Angående förståelse och socialt kapital visade sig läraren vara första personen eleverna vända sig till och största faktorn deras förståelse av matematik. Familjer med högre utbildning och större ekonomiska resurser har möjligheten att erbjuda förmåner som bättre arbetsmiljö visade sig också vara ett mönster som stämde överens med tidigare forskning. Enligt Bourdieus teori har elever med hög
socioekonomisk bakgrund lättare att förankra kunskapen från utbildningen till verkligheten även kallad social reproduktion, vilket stämde överens med resultatet. Resultaten tyder på att en andel elever med högt socialt kapital kan dra nytta av det. Med tanke på vilket positivt
35
inflytande föräldrars sociala kapital har eller inte har kan det förklara framgångsfaktorn för olika elevers förståelse och inställning till matematik beroende på om de har mer eller mindre socialt kapital. Bourdieu beskriver att elever med hög socioekonomisk bakgrund lägger fokus på att lyckas i utbildningen och kontrollera reproduktionen av viktiga sociala positioner genom att lägga större vikt på det kulturella kapitalet som förmedlas i utbildningen. Resultaten för teorin stämmer överens till viss del, elever med hög social bakgrund valde utbildningar som var breda för att kunna vidareutbilda sig i framtiden. För att stödja denna teori fullständigt hade jag behövt mäta hur stor vikt de lägger på utbildningen. Intervjua fem informanter är inte en tillräckligt stor kvantitet data för att kunna sammanställa ett rättvist resultat för att stödja teorin. Om framtida studier skulle samla mer data och analysera materialet är det möjligt att det förväntade resultatet kan uppstå. Oavsett är det tydligt att föräldrars sociala kapital är utav nytta till förståelse och inställning till matematik i min studie.
7.2 Påverkan av elever inom deras sociala fält
Mitt andra syfte handlade om hur personer i elevens sociala fält kan påverka valet av gymnasieskola och program. Bourdieu beskriver att en av strategierna föräldrarna använder för att reproducera, bevara eller öka sitt kulturella kapital är att barnen ska gå en bred utbildning. Resultaten stämmer överens med teorin, dock intervjuade jag endast elever som gick högskoleförberedande program vilket utesluter något annat resultat. En teori som var tydlig i resultatet var överföringen av föräldrarnas habitus. Föräldrarnas habitus skapar ett handlingsutrymme barnet orienterar sig utifrån. Om barnens agerande motsvarar föräldrarnas förväntningar skapas en tillit och föräldern behöver inte ha en aktiv roll och engagera sig i valprocessen. Resultaten i studien åskådliggör att familjen är med och konsulterar i beslutet men eleven orienterar sig utifrån det handlingsutrymmet som familjen konstruerat. För att få en större inblick i hur stor familjens påverkan är hade intervjufrågorna behövt justeras som exempelvis vilken åsikt hade din familj haft om du valt en utbildning som inte var
högskoleförberedande.
I min tidigare forskning formulerade Böhlmark m.fl. i sin rapport om skolsegregation och skolval att elever med högt kapital söker sig till vissa skolor och på så sätt bildas det en klassklyfta i samhället vilket bidrar till att elever med större kapital får det lättare med matematiken eftersom de har mer resurser att få hjälp. Min studies resultat stämde inte överens med vad Böhlmark m.fl. hade kommit fram till. Jag valde skolan eftersom den
36
kvalificerades som en skola med dåligt rykte. Resultaten visar att elever med högt socialt kapital söker sig till skolor med dåligt rykte om skolan erbjuder högskoleförberedande program. Det kan vara en tillfällighet att fyra av de fem informanterna jag slumpvis valde hade högutbildade föräldrar.
37
8. Vidare forskning
Min forskning visar vikten av socialt och humant kapital i den svenska gymnasieskolan. Forskningen har visat att prestationer och inställning till matematik har en koppling till elevers sociala kapital samt att familjens bakgrund har en passiv inverkan på valet av gymnasium och gymnasieprogram. Forskningen visar att barn med föräldrar som har högt socialt kapital tenderar att anpassa sig bättre till utbildningsystemet och förstå vikten av det vilket syns på betygen. Resultatet av denna studie har gett upphov till ytterligare intressanta frågeställningar angående elevers socioekonomisk bakgrund gällande förståelse och
inställning till matematik samt påverkan av elevers sociala fält. Eftersom läraren var en stor del av vem eleverna vänder sig till för att få hjälp med matematiken skulle jag vilja forska vidare på vilken position har läraren utgör i elevers sociala fält. Det andra området jag hade önskat att forska vidare i är hur stort föräldrars habitus och skapandet av handlingsutrymme för elevens val är, samt om det påverkar elevens val positivt eller negativt.
38
9. Referenser
Broady, D. (1990). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och den
historiska epistemologin = [Sociology and epistemology] : [on Pierre Bourdieu's work and the
historical epistemology]. Diss. Stockholm : Högsk. för lärarutbildning. Stockholm.
Böhlmark, A., Holmlund, H. & Lindahl, M. (2015). Skolsegregation och skolval. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Kallstenius, J. (2010). De mångkulturella innerstadsskolorna [Elektronisk resurs] om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2011. Stockholm.
Kulturdepartementet (2000). Begreppet invandrare: användningen i myndigheters
verksamhet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Myndigheten för skolutveckling Nationellt centrum för matematikutbildning (2004).
Familjematematik: hemmet och skolan i samverkan. (1. uppl.) Göteborg: Nationellt centrum
för matematikutbildning (NCM), Univ..
Månson, P. (2015) editor. Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker. 9. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Hämtad 2020-04-14 från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skovsmose, O. (1994). Towards a philosophy of critical mathematics education. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
39
Svensson, P. (2014). Elever med utländsk bakgrund berättar: möjligheter att lära matematik. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2014. Malmö.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wacquant, J. D. (1989): “Towards a Reflexive Sociology: A Workshop with Pierre Bourdieu”, Sociological Theory 7 (1):26-63
40
Bilagor
Intervjuformulär
InledningJag kommer att fråga dig om några olika områden till exempel boende, skolval och inställning till matematik. Alla som blir intervjuade får ett fiktivt namn i uppsatsen. Intervjun tar ungefär 15 minuter.
Ange vem som intervjuas
Namn Ålder
Gymnasieprogram
Bakgrundsinformation
Hur länge har du bott i Sverige? Var bor du?
Hur många finns i hushållet? Grundskola?
Frågor om socialt kapital
Varför valde du din skola? Följdfråga var föräldrarna med i beslutet? Vilken betydelse hade betyget?
Vad har dina föräldrar för utbildning?
Får du någon hjälp med matematiken utöver lärare och självstudier? ex. föräldrar, läxhjälp, syskon.
Hur är din inställning till matematik? Vad har du för betyg i matematik i nuläget?
