Analys av elevsvar

Analys av elevernas intervjusvar presenteras här under tre temarubriker.

6.4.1 Elevens val av skönlitterär roman

Lärarna i arbetslaget har bestämt att alla elever ska välja ut en valfri bok från bokrean, som sedan ska läsas i skolan. Enligt kursplanerna för svenskans litteraturläsning på gymnasiet, kan detta vara ett sätt att stimulera eleverna ”till att söka sig till litteratur” (www3.skolverket.se). Idén tilltalar Anna, som inte gärna vill bli påtvingad någon bok som hon inte valt själv. En anledning till bokvalet, är att hon kände igen titeln, Liftarens guide till Galaxen. Titeln som paratext (Genette 1997) visar sig alltså vara av avgörande betydelse. I och med att Anna kände igen den, fick hon troligtvis associationer till den roliga filmversionen och valde att titta närmare på romanen. I filmen ingår bara första delen av boken och den tyckte hon var bra, vilket kan ha lockat henne till att läsa de andra delarna.

Det kan också vara nyfikenhet på en ny genre av litteratur, science fiction, som hon inte hade läst tidigare. Eftersom hon hade hört av andra att romanen skulle vara bra och fått tips om den, drar jag slutsatsen att hon lyssnade och litade på deras omdöme och tog till sig av deras boktips. Hade däremot någon av klasskamraterna sagt till Anna att ”den var dålig”, så skulle hon troligtvis inte ha valt den. Vänners rekommendationer har alltså stor betydelse för bokvalet.

Denna science fiction kan inte direkt kopplas till den verklighet som vi lever i, eftersom den handlar mycket om andra planeter, konstiga resor och otroliga upplevelser. Vissa situationer kanske Anna känner igen sig i, men romanen valdes mer i syfte av att roa och som avkoppling.

Idén med att få välja en egen bok, menar Martin är bra, men tycker att det är ”krångligt” och ”stimmigt” när hela klassen ska välja samtidigt. Det verkar som om han helst vill välja en roman, som ingen annan har valt. Martin hade redan före besöket bestämt sig för att hitta romanen Mein

Kampf, men den fanns inte. Han ville från början att bokvalet skulle gå snabbt, så att han kunde

komma därifrån så fort som möjligt. Hans inställning till besöket, ändrades sig senare och Martin studerade olika romaner lika länge som de övriga i klassen.

Boken ska enligt Martin ha ”en handling”, vilket jag tyder som att berättelsen ska innehålla en struktur och ett inre scenario, som gör den lätt att följa. Viktigt för Martin är att boken också innehåller spänning, till exempel vid en mordutredning. Enligt Martin är romanen ”realistisk” och han har en uppfattning att liknande händer i verkligheten i USA, men inte här. Berättelsen är påhittad och precis som andra deckare, löser den smarte kriminalaren fallet.

Martin associerade titeln Skuggspel till ”något spökliknande och våld”. Han tyckte att det lät som om någon skugga spelar och tänkte att den kanske handlade om FBI eller något liknande. Bokomslagets bild består av svarta höga träd med grönaktig skugga mellan stammarna. Titeln väckte hans intresse och han läste även på baksidan. Baksidestexten gav en slags introduktion och där stod bland annat att boken handlade om mord. Det tyckte Martin verkade spännande, vilket var avgörande för hans val. Dessa element som påverkade hans val ingår i bokens paratext (Genette 1997). Författaren hade Martin inte läst något av tidigare. Han bad inte om boktips av sina klasskamrater eller av sina lärare, utan frågade mig om jag hade läst Skuggspel. Eftersom jag har läst alla Connellys böcker, som är mycket spännande, rekommenderade jag romanen till honom. Det bekräftade troligtvis hans första intryck av den.

Att få välja ut en egen roman på bokrean, menar Lukas är en bra idé. Då har de valt något som intresserar dem och det är större chans, enligt honom, att romanen blir utläst. Lukas hade bestämt sig innan bokreabesöket att försöka få tag på någon historisk bok, gärna något om medeltiden. Vilken författare som hade skrivit boken, var mindre viktigt för honom. Det tyder på att han gärna provar på att läsa något av en ny författare. Lukas har troligtvis också ett behov av att få kunskaper om historiska händelser, eftersom de historiska romaner han brukar välja innehåller mycket fakta och berättar om verkliga händelser.

På bokrean tittade han på böckernas omslag och läste lite på dess baksidor, men det betydde inte så mycket, enligt honom själv. När Johan visade fram Vägen till Jerusalem, läste Lukas på

baksidan att bokens handling utspelade sig under 1100-talet. Han säger att ”det är en sann

historia. Det är ju Sveriges historia”. Troligtvis har Johan informerat honom om att vissa

personer har levt i verkligheten, för det står inget om att den skulle vara sann, vare sig på framsidan eller på baksidan. Kanske Lukas drog slutsatsen att det mesta var sant. Jag får intrycket att han vill läsa om ”verkliga händelser”. Berättelsen innehåller en bit av Sveriges historia, vilket var ett viktigt kriterium för honom. Peter Englund, känd historiker och akademiledamot, citeras på baksidan av romanen och han menar att bilden av människorna, som levde under 1100-talet, känns trovärdig och att romanen är intressant. Det kan också ses som bokens paratext (Genette 1997) och vara lockande för en läsare.

I romanerna pojkarna har valt finns Bosch, kriminalaren som löser alla mordfall och Arn, en riddare som kan slåss. Martin anser att Skuggspel visar en verklig bild av samhället och hur ett mord löses, även om berättelsen är påhittad. I Vägen till Jerusalem är det mesta också uppdiktat, men ger, enligt Lukas, en verklig bild av medeltiden. Jag tolkar det som att viktiga kriterier för de båda pojkarna är att romanen ger en trovärdig verklighetsbild. Annas är medveten om att hennes roman Liftarens guide till Galaxen är påhittad och tar den inte på så stort allvar. Hon uppskattar humorn i den och alla påhittade saker, namn och platser.

Det märks även bland dessa tre intervjuade elever att de uppskattar det fria valet och att det ger dem både läsupplevelse och lust att läsa mer, även om Lukas inte har hunnit så långt ännu.

6.4.2 Eleven som läsare

Anna har en ganska positiv attityd till läsning av skönlitteratur och finner den avkopplande. Hon läser gärna på fritiden och då helst svenska kriminalromaner. Anna tycker om att prata om böcker i skolan och ser gärna att lästiden i skolan utökas.

Vid läsningen av Liftarens guide till Galaxen, genomgår hon alla fyra föreställningsvärldarnas faser, där läsaren enligt Langer (1995) vill göra texten begriplig. Anna kan beskriva och reflektera över händelser och är beredd på att nya saker kan inträffa. Intrigen och innehållet i romanen uppskattar hon, vilket är ett lässtadium som ungdomar genomgår när de är i läsutvecklingens litterärt-estetiska skede, enligt Cai Svensson (1988).

Anna tror inte att Lena eller Bibi har läst Liftarens guide till Galaxen, men visar en viss osäkerhet. Hon har en bild av vad som finns på biblioteket och vilka romaner hon inte kan hitta,

till exempel nyare romaner eller Camilla Läckbergs romaner. Dessutom verkar Anna ha missat att undersökningar görs om vilka romaner som är populära och lånas ut mest på skolbiblioteket. De skrivs upp på en tio-i-topp-lista, som alla kan se inne på biblioteket.

Martin däremot läser inte så ofta på sin fritid och verkar inte ha så stort intresse av att läsa skönlitteratur. När han väl läser någon roman, håller han sig till deckargenren. Martin verkar inte ha någon större lust att prova på någon annan genre.

I Skuggspel var det lite svårt i början att komma in i handlingen, menar Martin. Det gäller speciellt alla dialoger i början, men Martin gav inte upp. Han befann sig då till en början i den första fasen av föreställningsvärldar, då man enligt Langer (1995) samlar på sig fakta och information. Detta för att den ska bli begriplig för läsaren (Langer 1995). Så småningom kom Martin in i den andra fasen och kan koppla ihop karaktärer och handling. Han kan också göra jämförelser om det lästa, när det gäller en annan verklighet och miljö, vilket innebär att han även rör sig i den tredje fasen. Martin kan också ha haft tankar av mer analytisk karaktär och rört sig i den fjärde fasen, eftersom han ser skillnader mellan romanens miljö och den svenska (Langer 1995).

Att Johan har läst Skuggspel, är Martin ganska övertygad om och han har en önskan att svenskläraren ska läsa den också, eftersom det skulle underlätta när den senare redovisas i klassen, vilket de brukar göra. Han vill också föreslå att bibliotekarien köper in några böcker av Connelly. Mer tid till skönlitteraturläsning i skolan önskar han också, vilket kan ses som positivt. I mån av tid, läser Lukas på fritiden och då oftast under helgerna. Han håller sig till en enda genre, historiska böcker. Detta intresse för historiska romaner tar Cai Svensson (1988) upp, där ungdomar befinner sig i läsutvecklingens litterärt-estetiska skede och där en del ungdomar har läsintressen med intellektuellt innehåll. Dessa historiska romaner innehåller en hel del fakta och de får gärna, enligt Lukas, handla om medeltiden. Jag uppfattar att Lukas vid läsningen av Vägen

till Jerusalem befinner sig i den första och andra föreställningsvärlden, där man enligt Langer

(1995), kliver in i en föreställningsvärld och försöker samla in fakta för att få grepp om handling och karaktärer. Lukas väntar på att något nytt ska hända, vilket läsaren i den andra fasen är beredd på (Langer 1995).

Eftersom Vägen till Jerusalem är ganska känd, tror Lukas att svenskläraren Lena har läst den, liksom bibliotekarien Bibi. Han antar även att svetsläraren Johan har läst den, eftersom han läser så mycket och rekommenderade den till honom.

Det är viktigt för Lukas att böckerna är spännande och håller intresset vid liv, för annars får han inget grepp om dem. Om böckerna innehåller många och långa dialoger, tappar Lukas intresset för dem. Troligtvis passar just historiska böcker honom bra, eftersom många innehåller mer berättande handling, än dialoger, vilket han inte tycker om. Någon deckare tänkte han inte välja, eftersom den typen av böcker ofta handlar om mord och innehåller många dialoger.

I till exempel Lukas bok, ges ett perspektiv på hur det kunde vara att leva under 1100-talet, vilket kan ge läsaren ny kunskap. Martin får del av ett hårdare klimat i sin deckare, som han tycker är annorlunda jämfört med Sveriges. Det ger honom nya erfarenheter, när han gör dessa jämförelser. Annas science fictionbok kan visa på nya tekniska möjligheter och andra levande organismer på andra planeter. För henne blir det något nytt och annorlunda och ger andra perspektiv på saker och ting. Det märks även att eleverna berörs på olika sätt av sina valda romaner, eftersom de söker ett visst innehåll och fastnar för olika detaljer i romanerna.

6.4.3 Romanens matchning i förhållande till elevens repertoarer

Liftarens guide till Galaxen berörde Anna och fick henne att skratta flera gånger. Efter att Anna

hade läst denna science fiction, åtminstone de tre delarna av fem, kan hon mycket väl tänka sig att läsa fler romaner inom samma genre. Tidigare har hon mest läst kriminalromaner.

I början säger Anna, att hon blandade ihop huvudpersonerna i romanen, men kom in i handlingen direkt. Vissa ord och meningar fick hon läsa om, eftersom många ord är påhittade. Där stämde inte hennes allmänna repertoar riktigt överens med textens. Arfwedsson (2006) menar att det då finns risk att läsaren överger boken, men det gjorde inte Anna, utan läste om och försökte förstå. På så sätt utvidgar hon sin repertoar och tar till sig nya mönster. Den allmänna repertoaren har betydelse för hur läsaren tar till sig nya intryck och händelser i romanerna. Det finns en tydlig matchning i den första fasen, som senare breddas till exempel andra genrer. De skiftande miljöerna, med sina tvära kast, var inga problem för henne heller att hänga med i. Boken verkar ha matchat läsaren bra, eftersom hon såg den som spännande och rolig. Hon ångrar inte sitt

bokval, utan kan tänka sig att läsa fler av samma författare. Anna ger boken betyget 4, utav 5 möjliga. Det gör romanen ”mer än godkänd”.

Martins allmänna repertoar (Molloy (2003), till exempel tankar om rätt och fel, ser ut att överrensstämma med denna typ av text, där han har tankar om polisernas korruption. Textens och Martins allmänna repertoar verkar passa överens. Han kan också ta till sig och känna igen textens litterära repertoar med beskrivningar av karaktärer, mönster, stil, perspektiv och romanens handling, vilket matchar hans litterära repertoar (Molloy 2003). Det går också att konstatera att Martin uppskattar intrig, form och romanens övriga innehåll, vilket pekar på att han befinner sig i läsutvecklingens litterärt-estetiska skede, enligt Svensson (1988). Martin uppskattar också de roliga episoderna kring huvudpersonen Bosch, som han även anser är ganska smart. Det märker Martin genom att han får ta del av Boschs inre tankar. Skuggspel skulle kunna ingå i det Svensson benämner ”äventyr med mer intellektuellt innehåll”, eftersom även läsaren får tänka på olika ledtrådar med mera och försöka lista ut vem som är mördaren (Svensson 1988:74). Att romanen inte innehåller en massa svordomar, utan har ett vårdat språk, tycker Martin är bra. Det visar på mognad och att en ungdom kan uppskatta en vuxenroman, där man inte nödvändigtvis måste skriva på speciellt ungdomligt sätt, använda talspråk eller slangord för att intressera en tonåring.

Martin är nöjd med sitt bokval, och kan mycket väl tänka sig att läsa fler av samma författare. Han säger även att intresset för böcker har ökat, vilket är positivt, eftersom han inte direkt är någon ”flitig bokläsare”. Romanen motsvarade hans förväntningar, men inte förrän han hade kommit en bit in i boken. Egentligen har han ju två sidor kvar i slutet, men själva fallet var då i princip löst, och han menar att det beror på tidsbrist. Något som är märkligt är hans uttalande om att utländska romanförfattare skulle skriva mer verklighetstroget än svenska. Martin har kanske inte läst så många svenska deckare eller kriminalromaner tidigare och breddat sin repertoar? Eftersom hans pappa är med i en bokklubb och köper hem deckare, påverkas troligtvis Martin en del av faderns läsvanor.

Lukas har inte kommit så långt i sin roman, endast ett trettiotal sidor, och det är svårare att tolka om hans och textens allmänna och litterära repertoar stämmer överens. Hittills har det inte hänt så mycket i berättelsen, vilket Lukas väntar på. När Sigrid befinner sig i en kyrka och pratar, anser han att det blir lite tråkigt. Han har dock vissa förväntningar på romanen och vill inte ge upp, utan tror att den blir mer intressant när huvudpersonen Arn dyker upp i handlingen. Att

romanen handlar om medeltiden och är realistiskt beskriven matchar både Lukas allmänna och litterära repertoar, även om han ännu inte har kommit så långt i den. Texten följer traditionella mönster, som är vanliga för skönlitterära romaner, med handlingen förlagd till en viss tid och uppdiktade personer. Några av dem har levt tidigare och ger en ”sanningsbild”. Allt är naturligtvis inte sanning i romanen, utan författaren har även använt sin fantasi. Vad som däremot kan vara svårt för läsaren är att veta vad eller vem som är fiktion i romanen.