Att någon annan har läst en roman tidigare och kan rekommendera den, betyder en hel del vid valet av litteratur för de elever som intervjuats i föreliggande studie. Cai Svensson (1988) talar om att vänners rekommendationer och läsmönster vid tidigare undersökningar ofta motiverar någon till ett visst bokval. Bommarco (2006) såg vid sin undersökning, att böcker ofta rekommenderas av kamrater, men också av syskon och föräldrar.
Att bokomslagen har stor betydelse, vilket enligt Genette (1997) ingår i bokens paratext, visar resultaten också på. Även Norberg (2005) påtalar att bokomslag och baksidestext ofta är avgörande vid elevernas litteraturval (Norberg 2005). Alla tre eleverna läste på ”sin” romans baksida och tyckte att den verkade intressant. Martin fastnade även för bokens framsida och associerade bilden till titeln Skuggspel och Lukas tänkte på riddare och medeltiden när han såg riddarsvärdet på framsidan av Vägen till Jerusalem.
Eleverna är måna om att verkligen hitta en ”bra” bok, kanske beroende på att den blir deras egen. Även om eleven har hittat en bok som han/hon finner intressant, frågar de gärna läraren om hans/hennes synpunkter. Anna kände igen titeln på sin roman, Liftarens guide till Galaxen, eftersom hon tidigare hade sett filmen till del ett ur boken. Då filmen hade varit bra, fick hon lust att läsa fler delar av historien. På så sätt har även filmmediet påverkat hennes val. Svenskläraren Lena menar att när populära böcker filmas, så förstör det mycket, eftersom eleven då inte vill läsa boken. Det går också fortare att se en film, än att läsa ut en hel roman. I Annas fall bidrog filmen till att hon motiverades till att läsa om fortsättningen.
Enligt Anna, så hade hon ”hört av flera” att boken var bra, fast hon kommer inte ihåg av vilka. Hon provade med sitt val på en ny genre, science fiction. Svedner (1999) talar om att elever ska få möjlighet till att bredda sin litteraturtyp. Det gör Anna med sitt val av en science fictionroman, eftersom hon tidigare mest läst kriminalromaner.
Lukas fick boktips av Johan, som visste att Lukas helst ville läsa om spännande historiska händelser, helst om medeltiden. Martin frågade mig om Connellys Skuggspel, som jag rekommenderade och sade var spännande. Han hade mer eller mindre bestämt sig innan för den och mitt svar bekräftade troligtvis hans tidigare uppfattning. Huvudsaken var att romanen tillhörde deckargenren, helst utländsk. Martin menar att de känns mer realistiska än svenska deckare.
Bland annat Griswold (1997), Malmgren (1992), Kulluvaara Östman (2005), Årheim (2007) och Svensson (1988) tar i sina undersökningar upp att många ungdomar föredrar realistiska eller verklighetsbaserade berättelser. Årheim (2007) har pekat på att bokmarknaden blir allt aggressivare i sin marknadsföring och bokomslagen ger också sken av att berättelsen innehåller ”sanning” eller har verklighetsbakgrund (Årheim 2007). Många ungdomar vill, precis som Lukas, läsa om ”verkliga händelser”, även om Lukas föredrar romaner som handlar om
medeltiden. Olin-Scheller (2006) talar också om att pojkar är intresserade av ”verkliga” texter och menar att det kan bero på att de till exempel söker efter någon slags hjältegestalt.
Årheims (2007) undersökning, i en samhällsklass, visar att deckargenren hamnar på en andraplats bland de populäraste genrerna (Årheim 2007). Lusten att prova någon annan genre är inte så stor hos Martin. Detta stämmer väl överens med Gun Malmgrens (1992) undersökning i en verkstadsklass, som visar att pojkarna oftast väljer böcker där hjältar av olika slag ingår och många verkstadspojkar tillhör inte gruppen av flitiga bokläsare. I deckargenren kämpar oftast någon kriminalare eller agent för rättvisa och vill lösa mordet på någon. Malmgren (1992) och Ahlén (2005) talar om att det är främst spänningsupplevelsen, som många pojkar riktar in sig på, vilket stämmer överens med det som Martin vill att en bok ska innehålla (Malmgren 1992), (Ahlén 2005). Grogarn (1979) har också erfarenhet av att verkstadselever föredrar spännande och lättlästa romaner, helst deckare, äventyrsböcker eller krigsböcker (Grogarn 1979).
De tre eleverna är nöjda med sina bokval, varav Anna och Martin har läst ut sina, men inte Lukas. Malmgren (1992) talar om att det är genom fria val av litteratur, som eleverna berörs och oftast får en intressant upplevelse. Att läsning berör elever på olika sätt visar även Bommarcos (2006) avhandling på. Elever som får välja roman fritt och blir berörda av den, blir mer inspirerade, enligt Malmgrens (1992) undersökning.
Då många ord är påhittade i Annas roman, har hon stundtals fått läsa om dem och bilda sig en uppfattning om deras betydelse. Hon berördes av boken och säger att den var rolig. Textens och Annas allmänna och litterära repertoar verkar matcha varandra väl. Hon är en van läsare och gillar att få en läsupplevelse, vilket hon fick av denna roman. Under sin läsning har Anna rört sig genom de fyra faserna och byggt upp olika föreställningsvärldar. Martin hade lite problem i början att komma in i handlingen och förstå vilka de olika personerna var, men efter ett tag lossnade det. Även här matchar textens allmänna och litterära repertoar Martins, eftersom han känner igen sig i deckargenren och romanens stil och språk tilltalar honom. Att romanen innehåller mord och spänning, är ett viktigt kriterium för Martin. Han kan också ställa sig utanför texten och analysera, men inte lika djupt som Anna. Martin rör sig också i alla fyra faserna, till en början länge i den första fasen innan han fick grepp om handling och personer.
Lukas, som inte har hunnit mer än ett trettiotal sidor, befinner sig fortfarande i den första fasen och har beredskap för och förväntningar om att något ska hända. Han säger själv, att han är vid
den trista delen, vilket kan göra det svårt att komma vidare. Denna tröskel måste han över. Så småningom dyker Arn upp i handlingen och då tror Lukas att den blir bättre, i och med att han lärs upp till riddare. Just realistiska bilder av medeltiden är intressant för Lukas att läsa om och romanen kommer nog att passa honom bra. Eftersom han har erfarenhet av historiska romaner tidigare, matchar denna texts allmänna och litterära repertoar Lukas. Han är medveten om att det brukar ta lång tid att läsa en roman för honom, eftersom han har dyslexi. Genom Vägen till
Jerusalem, som har påhittad handling och persongalleri, breddar han sin litteraturtyp, då han
tidigare mest läst historiska faktabaserade verk. Enligt Svensson (1988) är det vanligt att gymnasieelever väljer litteratur efter sitt intresse och för att de ofta har ett informationsbehov som de vill tillfredsställa (Svensson 1988).
De tre elevernas romaner har manliga huvudkaraktärer och är skrivna av manliga författare. Detta mönster av val har Arfwedsson (2006) beskrivit utifrån Molloys undersökning, som vanligt förekommande. Pojkar vill inte läsa om handlingskraftiga flickor och även flickor avvisar ofta den typen av litteratur (Arfwedsson 2006). Manliga författare dominerar även hos eleverna på IP, vilket bokvallistan (bilaga 4) pekar på. Där är endast tre romaner skrivna av kvinnliga författare och övriga 16 romaner av manliga författare.
I kursplanens mål för svenska står det att eleverna ska ”stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till kunskap och glädje” (www.skolverket.se 2004:2). Genom bokreabesöket, kan man säga att detta mål uppnåddes, då eleverna var intresserade och engagerade i sina bokval. De tycker att böckerna var bra och att läsning kan ge ett bättre ordförråd, liksom andra verklighetsuppfattningar. Molloy (2003) menar att elevernas erfarenheter och repertoar kan tas in i skolan genom deras fritidsläsning. Där får även lärarna en bild av hur elevernas litteraturläsning ser ut (Molloy 2003). Hennes uppfattning om att eleverna helst väljer att läsa om något som de kan känna igen i sin egen verklighet, stämmer inte riktigt överens med dessa elevers bokval. Av dessa vuxenromaner utspelas en under 1100-talet, en i en amerikansk storstad där mord sker ofta och den tredje är en påhittad framtidshistoria i universum.
Liftarens guide till Galaxen är inte direkt en roman som man känner igen i sin egen verklighet.
Den har mer som syfte att roa och ge läsaren en verklighetsflykt. Boken ger Anna, precis som en annan flicka i Årheims (2007) undersökning, en möjlighet att ”leva i en egen värld” (Årheim 2007:2). Även Vägen till Jerusalem kan vara svår att koppla till verkligheten, då texten berättar om Sverige på 1100-talet. Skuggspel har en tuffare storstadsmiljö, som läsaren skulle kunna
känna igen genom amerikanska deckare på tv, men inte direkt till polisarbete i svenska småstäder. Olin-Scheller (2006) talar om pojkars läsarroll, ”läsaren som hjälte”, vilket stämmer in på denna typ av litteratur (Olin-Scheller 2006). Ofta finns även våldsinslag i dem, vilket ingår i romanen Skuggspel, som Martin valde. Det finns också i Vägen till Jerusalem, där Arn har en hjälteroll.
Molloy (2003) menar bland annat att elever helst väljer böcker och texter som de kan känna igen sin egen verklighet i, men det visar inte mina resultat på. Grogarns (1979) studie pekar på att allt för detaljerade beskrivningar i romanens början av personer och miljö, liksom svåra ord och många utländska namn, skulle leda till att romanen redan från början ger ett dåligt intryck. Detta märks inte i min undersökning. Annas roman, Liftarens guide till Galaxen, innehåller många konstiga ord och beskrivningar och Martins roman, Skuggspel, innehåller många utländska namn och platser. Även Lukas roman, Vägen till Jerusalem, har många svåra ord som knappt används i det svenska språket längre. De sökte inte heller efter de slags romaner, som flera undersökningar tyder på att elever gör. En del undersökningar ger en schablonartad bild när det gäller elevers fria bokval, till exempel att flickor inte väljer en fantasy eller en science fiction. Inom forskningen görs breda undersökningar angående motivation för läsning och vad elever vill läsa om. Dessa undersökningar ger en bild, medan individuella samtal med elever kan ge en annan bild. Eftersom de är egna individer, som tycker och tänker olika, får vi lärare också bemöta dem som unika individer.
7.1 Vidare forskning
Det har varit lärorikt och intressant för mig att läsa in mig på detta ämne, intervjua flera personer och att analysera deras svar. Jag skulle kunna tänka mig att undersöka närmare hur man med litteraturens hjälp och portföljmetodik kan hjälpa elever som har läs- och skrivsvårigheter. Trots att en del elever har nioårig grundskola och treårig gymnasieutbildning, finns det en del som knappt kan stava, skriva eller läsa och samtidigt få en förståelse av det lästa. Så länge man med nöd och näppe klarar sig över G-nivån och läraren med svårighet kan tyda vad eleven skriver, verkar det inte som om möjligheten till extrahjälp i svenska finns. Om eleven senare ska söka arbete eller studera vidare, kan dessa svårigheter vara ett handikapp för honom/henne. Det skulle vara intressant i framtiden att ta reda på vilken pedagogik och vilka metoder som visar sig ha effekt för elever med läs- och skrivsvårigheter.