I detta här kapitel analyseras studiens metodtillämpning, teori och resultat. Alla sju koncept som ingår i WELL-standarden analyseras och jämförs med BBR och BREEAM. Även intervjun som ingick som en del av resultat analyseras.
4.1 Metod och teori
Metoden som användes i studien var en kombination av litteratursökning och fysisk intervju med en WELL-kunnig aktör. Kombinationen av fysisk intervju och litteraturstudier resultera en utvidgande blick kring tillämpning av WELL-indikatorer på svenska byggnader och identifiering av vilka WELL-indikatorer som uppfylls av BBR respektive BREEAM.
I teoridelen ingick en översiktlig beskrivning över WELL-standarden, BBR, BREEAM standarden och WELL-certifierade byggnader i Sverige. Utifrån teoridelen tillämpades en detaljerad sammanfattning för respektive WELL-indikator i resultatdelen. Varenda indikator som ingår i WELL-standard jämfördes med BBR föreskrifter och BREEAM-standard. Sammanställningen av jämförelserna skedde i både tabellform och textbeskrivning för att underlätta för läsaren att uppfatta resultatet.
4.2 WELL koncept
4.2.1 Air
I Boverket (2018c) framgår att luften är en viktig förutsättning för människors hälsa och välmående. För att främja en god luftkvalité ska bland annat luftburna föroreningar reduceras, användning av luftfilter ska tillämpas, installationer ska utformas på så sätt att skadliga mikroorganismer och mikrobiell tillväxt begränsas, kontroller lufttäthet och luftläckage ska ske och relativa fuktigheten får inte överstiga 75 % (Boverket 2018c). I BREEAM beskrivs att luftens kvalité är en viktig förutsättning för en hälsosam inomhusmiljö. För att uppnå god inomhusluft ska man minimera källor till luftföroreningar genom omsorgsfull design och planering, ta hänsyn till ventilationssystemets prestanda och effektivitetsvärde, byggmaterial som inte avger VOC och formaldehyd ska kontrolleras och mätas och relevanta kontroller ska genomföras för att förhindra framtida fuktproblem (SGBC 2017). De höga kraven som både BREEAM och BBR ställer har medfört att flera av WELL-standardens skall-krav respektive optimeringar har redan uppnåtts. Dock tillkommer några WELL-indikatorer som varken BBR eller BREEAM uppfyller vilket gör att WELL-standarden ställer högre krav på luft än vad BREEAM och BBR gör. 02 Smoking Ban är ett exempel på en WELL-indikator som varken uppfylls av BREEAM och BBR. Möjligen kan det bero på att det redan finns regler och lagar i Sverige som behandlar rökförbud, därav nämns ingen rökförbud relaterande aspekt i BBR. För BREEAM kan det troligen bero på att det är ett miljöcertifieringssystem som behandlar de främsta grunder i de miljörelaterade områden, därav finns det inga specifika krav som relaterar till rökförbud indikatorn, beskriver författaren.
4.2.2 Water
I BBR framgår att byggnader och deras installationer ska vara utformade så att vattenkvalitén tillfredsställer allmänna hälsokrav. Ohälsosamma koncentrationer av vattenupplösta skadliga ämnen ska reduceras, gränsvärden för bly ska uppnås och att tappvatteninstallationer ska utformas så att mikroorganismers utveckling i dricksvatten reduceras (Boverket 2018c). BREEAM belyser vatten aspekten och beskriver bland annat att drickvattenanvändningen ska
46
övervakas och kontrolleras periodvis, reducering av vattenföroreningar ska ske och att det ska erbjudas god dricksvattenkvalité till byggnadens brukare (SGBC 2017). Dock framgår fyra WELL-indikatorer som varken uppfylls av BBR eller BREEAM. BBR hänvisar ett antal gånger till Livsmedelverket för vidare regler och dricksvatten. Vilket möjligen utgör en förklaring till varför det inte ställs lika hårda krav i BBR. BREEAM uppfyller färre WELL- indikatorer än BBR. Detta kan bero på att BREEAM vid ett antal tillfällen beskrivit att nationella riktlinjer som är anpassade för Sverige ska uppnås och därav hänvisar BREEAM till BBR föreskrifter som i sin tur hänvisar till Livsmedelsverket.
4.2.3 Nourishment
BBR uppfyller inga av WELL-indikatorer som tillhör konceptet Nourishment. Troligtvis beror detta på att indikatorerna som tillhör denna kategori behandlar krav och optimeringar som är näringsinriktade. BBR utgår från bland annat aspekten som behandlar människors hälsa och hygienförhållanden (Boverket 2018c). Hälsorelaterade aspekter som BBR förespråkar har ingen koppling till människors näringsintag. Däremot uppfyller BREEAM tre av WELL-indikatorer som ställs i det konceptet. Exempelvis framgår i resultatdelen att WELL-indikatorn 38 Fruits And Vegetables belyses i BREEAM. Det ställs krav att ha lämpliga mataffärer i närheten till byggandes brukare (SGBC 2017). Indikatorer som inte uppfylls i BREEAM kan troligen bero på att BREEAM är ett heltäckande miljöcertifieringssystem som behandlar flera områden som har påverka på miljön. Näringskonceptet har ingen tydlig koppling till miljö och därmed kan det förklara varför BREEAM inte uppfyller flera av WELL-indikatorer.
4.2.4 Light
Det som är gemensamt mellan BBR och BREEAM är att de uppfyller samma WELL- indikatorer som tillhör konceptet Light. BBR lägger stor vikt på flera områden, och ljusförhållanden är ett sådant område som belyses med flera krav och allmänna råd. I BBR framgår att byggnader ska utformas med tillfredställande ljusförhållande med avseende på att förebygga skaderisker för människors hälsa. Dock hänvisar BBR till Arbetsmiljöverket för vidare regler om ljusförhållanden (Boverket 2018c). Vilket möjligtvis förklarar varför BBR inte uppfyller alla WELL-indikatorer i denna kategori. BREEAM lägger även stor fokus på belysning och ljusförhållanden i byggnaden. I BREEAM framgår att alla relevanta delar av en byggnad ska utformas med lämplig belysningsstyrka med avseende på utrymmets användningsområde för att främja tillfredställande komfort bland brukare. BREEAM hänvisar även till Arbetsmiljöverkets föreskrifter för vidare regler om ljusförhållande (SGBC 2017). Detta kan förklara varför BREEAM inte uppnår all WELL-indikatorer som tillhör kategorin
Light.
4.2.5 Fitness
Ett fåtal indikatorer som tillhör konceptet Fitness uppfylls av BREEAM respektive BBR. I BBR uppfylls endast indikatorn 64 Interior Circle Circulation. Det framgår att det ska finnas tillräckligt med utrymme för trappor med orienterade skyltar som hänvisar till trappor (Boverket 2018c). Denna indikator uppfylls även av BREEAM där det framgår att huvudentrén till byggnaden ska ha direkt anslutning till trappor (SGBC 2017). BREEAM uppfyller även ett par till indikatorer som tillhör det konceptet. Varför BBR och BREEAM inte ställer relaterande krav eller allmänna råd till detta koncept kan möjligtvis bero på att de inte behandlar områden som är relaterade till människors livsstil, liksom motion och fysiskt aktivitet.
47 4.2.6 Comfort
De flesta indikatorer som tillhör konceptet Comfort uppfylls av BREEAM och BBR. I BBR framgår bland annat krav på att anpassa byggnaderna till funktionsnedsatta personer, bestämda gränsvärden för oljud som kommer från utomhus och inomhus ska uppfyllas, krav på installering av styr- och reglersystem ska ske, tillgänglighet för naturlig ventilation och gränsvärden för efterklangstid ska uppnås (Boverket 2018c). Varför BBR inte uppfyller alla dem övriga indikatorer som tillhör samma koncept kan möjligtvis bero på att BBR har vid ett antal tillfällen hänvisat till Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten för vidare relaterade regler. I BREEAM framgår bland annat att styr- och reglersystem ska vara tillgänglig i byggnaden, möjlighet ska finnas för att forcera ventilation vid olukt, säkerställa att godtagbara termiska komfortnivåer erbjuds och att ljudisoleringen och ljudmiljön ska leva upp till en lämplig standard med avseende på utrymmets användningsområde (SGBC 2017). Dock hänvisar BREEAM till regler om bullerkriterier som finns i Naturvårdsverket, vilket troligen förklarar varför BREEAM inte uppnår alla indikatorer i det konceptet.
4.2.7 Mind
Endast en indikator som tillhör konceptet Mind uppfylls av BBR. Däremot uppfyller BREEAM flera indikatorer som ingår i samma koncept. I BREEAM framgår bland annat att man ska ta hänsyn till intressenters förslag och kommentarer, upprätta en plan med avseende på naturvårdsmål och livsmiljöer, upprätthålla hälsosam livsstil för brukare genom att erbjuda en närliggande fritidscentrum, fotbollsplan eller lekplats och låta en lokal miljö- eller naturskyddsorganisation arbeta med att bevara lokala växter i projektet (SGBC 2017). Många andra WELL-indikatorer uppfylls inte av BREEAM. Anledningen till detta kan troligtvis bero på att BREEAM är baserad på att främja miljön genom att beakta de byggrelaterade faktorer som påverkar miljön, därav är människors sinne inget som är riktig relevant för miljöcertifieringssystemet. I BBR framgår bland annat bestämda takhöjder för att främja dagsljusinsläppet (Boverket 2018c). Varför BBR inte uppfyller flera indikatorer som tillhör det konceptet kan möjligtvis bero på att andra byggrelaterade föreskrifter beaktar dessa indikatorer. Detta då BBR har vid flera tillfällen hänvisat för vidare vägledning och regler i bland annat Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten.
4.3 Utmaningar vid implementering av indikatorer
Genom intervjun med WELL-kunniga arkitekten kunde man inse att bygghandlingsskedet har kostat mest pengar och tid. Principlösningar för vilka lämpliga och relevanta indikatorer som kan tillämpas i byggprojektet bidrar till effektiv resursbegränsning med avseende på tid och kostnad. Redan i förfrågningsunderlaget ska principlösningar definieras och beskrivas. Vid senare byggskeden kan det bli svårt att erhålla dem indikatorer som är lämpliga för just det byggprojektet, därför är det viktigt att kunna tillhandahålla den informationen tidigt i byggprocessen. Dock var projektet Eminent speciellt i sitt fall. För just det byggprojektet fick man inte veta mycket mer information än att Eminent ska WELL-certifieras, enligt informanten. Därför blev det mycket mer arbete än förväntat på senare delar av byggprocessen. Vilket medförde både extra kostnad och tidsfördröjning av byggprojektet. Med avseende på kostnad har Eminent projektet krävt större budget då flera indikatorer kräver att man ska upprätta WELL-anpassad byggnadsutformning, dokumentationer och byggmaterial.
Med avseende på tiden har byggprojektet Eminent krävt extra tid, enligt informanten. Upprättning av bland annat ”Biophilia plan” har varit ett nytt koncept som tillämpats i byggsektorn och en krävande process för de involverande aktörerna. Även tolkning till
48
svenska krav har varit en tidskrävande process, enligt informanten. Jämfört med icke certifierade respektive miljöcertifierade byggprojekt involveras fler aktörer i ett WELL- projekt såsom miljösamordnare, WSP-assessor och WELL experter. Projektet kommer därmed innefatta fler aktörer med olika kompetenser som både kräver tid och större budget. Genom intervjun framgick att BBR ställer redan höga krav på bland annat takhöjd, dagsljus termisk komfort och ventilation. Redan vid bygglovsskedet uppfylls flera WELL-relaterade skall-krav och optimeringar, enligt informanten. Exempelvis är cykelanvändnings relaterade WELL-indikatorer något som vi i Sverige har lätt för att tillgodoräkna, enligt informanten. Detta då många svenska städer, såsom Malmö stad, ställer redan höga krav på cykelanvändningen. Det är ingen ny aspekt som beaktas i Sverige genom tillämpning av estetiskt tilltalande utomhusmiljö såsom bänkar och fontäner. De har alltid varit beaktat i de flesta byggprojekt, enligt informanten. Även växter och fasadgrönska är inga nya aspekter som beaktas för byggprojekt. Varför det är lättare för Sverige att uppnå flera av WELL- standardens skall-krav och optimeringar kan möjligtvis bero på att i USA utgår man inte från samma strikta och tydliga riktlinjer som i Sverige. I Sverige tillämpas byggprojekt med avseende på PBL, BBR, Arbetsmiljöverket och andra nationella riktlinjer. Då WELL är ett amerikanskt certifieringssystem kan det tyda på att USA har annorlunda system och nationella riktlinjer än i Sverige. Exempelvis ställs det fler indikatorer på vattenkvalité och leverering av det i WELL-standarden än i BBR och BREEAM. I Sverige sköts vattenleverering och tillämpning av god vattenkvalité främst genom vattenverket, beskriver författaren. Därav beskrivs inte mycket om vatten i BBR jämfört med WELL-standard. Även i BREEAM framkom inte många krav gällande vatten. BREEAM är ett miljöcertifieringssystem som behandlar flera områden som bidrar till negativ miljöpåverkan (SGBC 2017). Detta kan därför vara orsaken till varför vattenrelaterade krav inte tas upp i BREEAM.
Denna fallstudie kan dock inte generaliseras, detta då rapporten innefatta endast en fallstudie med en intervju. Man behöver undersöka fler WELL-certifierade byggprojekt runt om i landet. Det är viktigt att jämföra Eminent projektet med en likadan WELL-projekt som utgår från att tillämpa Core and Shell indikatorer. Det är även viktigt att genomföra intervjuer med aktörer en tid efter färdigställande av byggprojektet. Detta då mycket av informationen man är ute efter kan man inte direkt få svar på. Detta då aktörerna i sig inte har tydliga underlag för det. Man behöver avvakta en tid efter färdigställande av byggprojektet för att få relevanta och konkreta svar. Man behöver även intervjua flera aktörer som jobbat med WELL-projektet. Ju fler fallstudier och större urval av intervjuer som utförs desto säkrar data får man, anser författaren.
49