Studien utgår från att underlätta förståelsen kring kraven som byggnaden behöver uppnå för att WELL-certifieras. Syftet med studien är att kunna främja ett hälsosamt byggande detta genom att jämföra vilka krav BBR respektive BREEAM uppfyller i WELL-standarden. Studien utgår även från att dra lärdomar från Eminent byggnadens process med avseende på implementering av WELL-indikatorer.
Metoderna som tillämpades i arbetet besvarade frågeställningarna som studien utgår ifrån. Metoderna var anpassade efter respektive frågeställning. För de två första frågeställningar var det lämpligast att genomföra litteraturstudier som innefatta att erhålla fakta främst från respektive certifieringssystemets manual. När det gäller sista frågeställning hade det varit intressant att intervjua flera arkitekter och andra aktörer som varit involverade i Eminent- projektet. Eventuellt kunde en intervju ske med ett annat byggföretag som jobbar för nuvarande med att upprätta en WELL-certifierad byggnad i Malmö. Dock kunde studien blivit omfattande och detaljerad. Då detta hade i sin tur resulterat en jämförelse med avseende på individuellbaserade aspekter och praktiska erfarenheter mellan olika byggföretag. Därför var det tillräckligt för denna studie att intervjua en WELL-kunnig aktör inom ett byggföretag. Arbetet med Eminent byggnaden har bidragit med lärdomar. Man har både kunnat inse fördelar och nackdelar med WELL standarden. Enligt informanten uppkom flera svårigheter under byggprocessen med att implementera WELL-indikatorer i Eminent. Det erhölls inte mer information än att Eminent byggnaden ska WELL-certifieras. Otillräcklig med information om WELL-standarden bidrog med okunskap kring tillämpning av relevanta indikatorer. Detta anses därför vara en stor orsak till varför implementering av WELLindikatorer försvårades.
I ett WELL-certifierat projekt ingår flera aktörer med olika specialiseringar. Detta i sin tur kräver av bland annat arkitekter att hålla ständig kommunikation med andra aktörer under projektets fortlöpande. Många av de svenska byggnaderna uppfyller redan flera av WELL- indikatorer. Dock uppstår svårighet med att tolka och förstå syftet med de amerikanska kraven. Därför anses det är nödvändigt att översätta WELL-indikatorer och tolka de till Sveriges nationella riktlinjer. SGBC har upprättat en svensk version av BREEAM som underlättar förståelsen kring varje kravs syfte. Att ha en svensk version av WELL-standarden bidrar med underlättad förståelse kring varje indikators syfte, vilket i sin tur resulterar mindre kostnad och tid.
Informanten var tydlig med att det inte syns på Eminent-byggnaden att den är WELL- certifierad. Tillämpning av WELL-standard har inte medfört ett visuellt resultat. Det är svårt att känneteckna byggnadens utformning med WELL-certifiering. Många av WELL- indikatorer är avancerade byggtekniska krav som inte kan ses på ett visuellt sätt. Höga krav på akustik, avancerade ventilationssystem och bestämda gränsvärden på VOC är några av de byggtekniska indikatorer i WELL som inte syns i den fysiska inomhusmiljön. En byggnad kan även WELL-certifieras efter färdigställandet. Vissa WELL-indikatorer är baserade på projektägarens vilja att implementera. Exempelvis 48 Special Diets och 96 Altruisim är WELL-indikatorer som projektägaren själv kan bestämma om dessa ska tillämpas.
Det framgår i tidigare studiers intervjuer att det har varit svårt att få WELL genomsyras i alla byggskeden. Orsaken till detta var att certifieringen kom sent in i byggprojektet, vilket medförde att flera av WELL-indikatorer var svåra att integrera i det WELL-certifierade byggprojektet Flat Iron Building. Det beskrivs även att det var en snäv tidplan för alla byggprocessers skeden. Tidplanen har även påverkat projektets möjligheter till att implementera WELL-indikatorer. I samma studier framgår att utmaningar i projektet existerar
50
till följd av att hälsocertifieringssystemet är relativt nytt i Sverige. Det tar tid att inse, förstå och tolka WELL-indikatorer till svenska krav. Resultaten är lika när det gäller hur den studien förhåller sig till tidigare studier. Samma svårigheter med avseende på praktiska aspekter I byggprocessen för WELL-certifierade byggnader belyses i både den studien och de tidigare studierna. Detta förklarar att WELL-certifierade byggnader kommer kräva större tidplan och budget till följd av att hälsocertifieringssystemet är nytt att tillämpa i Sverige. En svensk- anpassad version av WELL-standarden hade därför bidragit med sparande av både tid och pengar.
Både BBR och BREEAM uppfyller flera av WELL-standardens skall-krav och optimeringar som ingår i de sju olika koncepten. För konceptet Air uppfyller BBR många optimeringar och skall-krav som ingår i WELL-standarden. BBR ställer redan flera krav på luften och luftens kvalité. I BBR ingår flera avsnitt som behandlar bostadens inomhusluft. Även BREEAM har hänvisat vid ett antal tillfällen till BBR krav och allmänna råd gällande luftens kvalité. Dessutom riktar sig studien på att nå fram till vilka av WELL-indikatorer som uppfylls av BBR respektive BREEAM. Hade studien istället utgått från vilka BBR krav som WELL- standarden uppfyller skulle det troligtvis resulterat i att BBR ställer fler krav på luften än vad WELL-standarden gör. Detta då vid litteratursökningen kunde man konstatera att flera krav och råd som ingår i BBR beskrivs inte i WELL-standarden.
När det gäller Water konceptet uppfyller BBR endast tre av de sju WELL-indikatorer. BREEAM uppfyller dessutom mindre antal WELL-krav än vad BRR gör. Vid flera tillfällen har BBR hänvisat till andra myndigheter och dess riktlinjer gällande vatten och vattenkvalité. BBR har hänvisat till bland annat Livsmedelverket för mer information kring krav och råd för vatten. Vilket förklarar varför BBR inte uppfyller fler av WELL-indikatorer som ingår i
Water koncept. BREEAM har flera avsnitt som behandlar just vatten och vattenkvalité. Flera
av vatten-kraven som ingår i BREEAM beskrivs inte i WELL-standardens indikatorer. Detsamma gäller WELL-standarden, där flera indikatorer inte tas upp i BREEAM. Detta beror möjligtvis på att det är olika certifieringar som har i fokus olika mål.
För konceptet Nourishment uppfyller BBR inte en enda optimering eller skall-krav som ingår i den kategorin. BBR har i fokus att behandla de byggtekniska aspekterna. Matkonsumtion, näringsintag och hälsosam livsstil är inget som BBR ställer krav eller allmänna råd på. Däremot uppfyller BREEAM några av WELL-indikatorer som ingår i den kategorin. Detta beror på att BREEAM är ett “heltäckande certifieringssystem” som behandlar flera aspekter relaterade till byggnationer och inte enbart de byggtekniska aspekterna.
För Light konceptet framgår det att BBR uppfyller de flesta kraven som WELL ställer. I BBR ingår avsnitt som behandlar just ljusförhållanden och belysning. Det ställs många krav och allmänna råd gällande den fronten detta då belysning betraktas som en viktig byggteknisk aspekt. Både BBR och BREEAM har vid flera tillfällen hänvisat till Arbetsmiljöföreskrifter och SIS för mer information kring ljus och belysning för bostäder.
BBR uppfyller i princip endast en WELL-indikator som ingår i konceptet Fitness, medan BREEAM uppfyller fler. Som det redan nämnts tidigare är BBR anpassad för de byggtekniska aspekterna. Motion är därför inget som BBR tar hänsyn till. I BREEAM tas det upp krav på val av transportmedel vilket gör att BREEAM på sätt och vis bidrar till hälsosam livsstil och förbättrad miljö. Detta då ett av BREEAM målen är att bygga med avseende på hållbar stadsutveckling.
Vad som är gemensamt mellan BBR och WELL-standarden med avseende på konceptet
Comfort är att BBR ställer höga krav på byggnaders anpassning till funktionsnedsatta
51
indikatorer som ingår i det konceptet. Även BREEAM belyser flera aspekter som relaterar till WELL-indikatorer som ingår i Comfort konceptet. BREEAM har även vid flera tillfällen hänvisat till SIS för vidare information kring termisk komfort och ventilation.
När det gäller Mind konceptet uppfyller BBR endast en av WELL-indikatorer. Detta beror på att flertalet indikatorer som ingår i den kategorin behandlar främst orsaker som påverka människors sinnen såsom krav på bland annat olika former av bidrag, tillämpning av kulturellrika konst och tillgänglighet av hälsorelaterad litteratur. Då BBR behandlar de byggtekniska aspekterna beskrivs inga krav eller råd som relaterar till Mind konceptets indikatorer. Däremot uppfyller BREEAM fler krav än BBR när det gäller den kategorin. Detta beror på att BREEAM är ett certifieringssystem som behandlar fler aspekter än de byggtekniska.
Generellt sätt kan man konstatera att BBR uppfyller de flesta byggtekniska aspekter som ingår i de sju WELL-koncepten. För BREEAM gäller att fler aspekter än de byggtekniska beaktas och beskrivs i BREEAM-SE manualen. Dock framgår flera hänvisningar till BBR gällande de byggtekniska aspekterna. Förutom hänvisningar till BBR framgår i både BREEAM och BBR hänvisningar till andra svenska myndigheter för mer information om riktlinjer och råd. Vilket förklarar varför varken BBR eller BREEAM uppfyller alla optimeringar och skall-krav i WELL-standarden. Hänvisningarna till de svenska myndigheter förklarar att flera krav och råd kan behöva uppnås än de som står i BBR. Olika myndigheter har olika specialiseringsområden och beaktar därför olika aspekter än de byggtekniska som står i BBR. Därför är det troligt att WELL-standardens krav är redan uppfyllda i de svenska byggnaderna om man tar hänsyn till de andra myndigheters krav och råd.
Fördelarna med WELL-standarden är att den sätter människors hälsa och välbefinnande I fokus. I WELL-standarden ingår flera personliga-, genetiska- och beteendebaserade indikatorer för att främja en hälsosam bostadsmiljö. Varje indikator som ingår i WELL- standarden är associerad med människokroppen. En WELL-certifierad byggnad kan bland annat bidra med lägre sjukfrånvaro. Med lägre sjukfrånvaro minskar antalet sjuka vilket i sin tur är ekonomiskt lönsamt för samhället. WELL ställer arbetspolicyer och boendepolicyer som tar hänsyn till byggnadsfunktioner som har dålig påverka på den mentala hälsan. WELL ställer indikatorer som belyser förbättrad akustik, ergonomi, lukt och termisk komfort för att förebygga minskad arbetsproduktivitet distraktion, irritation och fysisk störning. Detta medför att tillämpningen av WELL-standarden ökar arbetsproduktivitet och välbefinnande hos brukare. Vilket i sin tur leder till att fler projektägare väljer att investerar i WELL-certifierade byggnader.
En intressant och mer detaljrik studie kunde skett om alla WELL-standardens indikatorer jämfördes med Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket, Miljöbyggnad, LEED och andra miljöcertifieringssystem som används i Sverige. En relevant studie kan även vara att jämföra WELL-standarden med den nya amerikanska hälsocertifieringen Fitwel. Eventuellt kan en lämplig studie vara att jämföra första WELL-standardens version med den senaste för att åstadkomma vilka justeringar och ändringar som skett och analysera dessa. För framtida studier kan man ägna tid åt att jämföra vad olika WELL-aktörer inom olika byggföretag tycker om WELL och låta en jämförelse ske mellan WELL-standarden och annat miljöcertifieringssystem baserad på WELL-aktörers tankar och praktiska aspekter. På så vis tillhandahålls en utvidgande bild över WELL-standarden och dessutom kan andra byggaktörer dra lärdomar av erfarna WELL-involverade byggföretag.
52
6 Slutsats
Syftet med studien är att identifiera hälsocertifieringssystemet WELL för att sedan kartlägga vilka av WELL-indikatorer som uppfylls i BBR föreskrifter och BREEAM-standarden. Syftet är även att öka förståelsen kring hur byggprocessen för byggprojektet Eminent förändrats rent praktisk med avseende på bland annat tid, ekonomi och kulturella svårigheter.
Vad som är gemensamt mellan WELL-standarden och BBR är att BBR ställer höga krav på luften och luftens kvalité. Även BREEAM ställer flera krav på luftens kvalité. Vid flera tillfällen hänvisar BREEAM till BBR olika avsnitt som innefattar krav och allmänna råd angående luften. Dock framkom några WELL-indikatorer som varken uppfylls av BBR eller BREEAM, med avseende på konceptet Air. BREEAM uppfyller få av WELL-indikatorer som tillhör konceptet Water. Även BBR har inte mycket gemensamt med WELL-standarden med avseende på Water-relaterade indikatorer. BBR lyfter upp inga aspekter som relaterar till
Nourishment-koncept. BREEAM lyfter upp fåtal aspekter som relaterar till Nourishment-
konceptets indikatorer. Både BBR och BREEAM uppfyller samma indikatorer som tillhör konceptet Light. BBR ställer många krav och råd angående belysning och ljudförhållande inomhus. Dock framgår att några indikatorer som tillhör konceptet Light varken uppfylls av BBR eller BREEAM. BBR uppfyller endast en indikator som tillhör konceptet Fitness. BREEAM uppfyller fåtal indikator som tillhör konceptet Fitness. Många av WELL- indikatorer som tillhör konceptet Comfort uppfylls av både BBR och BREEAM. BBR uppfyller endast en indikator som tillhör konceptet Mind. Medan BREEAM uppfyller fåtal indikator som tillhör konceptet Mind.
Byggprocessen för Eminent-projektet har bidragit med förändringar med avseende på praktiska aspekter. Tid, kostnad, kulturella svårigheter och tolkningssvårigheter har varit dem förändrade praktiska aspekterna för byggprocessen som de involverade aktörer fick uppleva. Dessa praktiska aspekter har varit orsaken till utmaningar vid implementering av WELL- indikatorer i Eminent byggnaden.
53
Referenser
Almerud P. & Andersson E. & Barregård L. & Molnár P. & Sandén H. & Sällsten G.& Tondel M. & Ögren M. (2013). Barns miljö och hälsa i Västra Götaland. Göteborg: Miljömedicinskt Centrum. http://www.svtstatic.se/image-
cms/svtse/1391620514/svts/article1791051.svt/BINARY/BarnsMiljoHalsa2013.pdf (2019-04-01).
Arbetsmiljöverket. (2019). Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter. Stockholm: Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformning-afs-2 0092-foreskrifter/ (2019-05-01)
Arbetsmiljöverket. (2018). Arbetsställning och belastning – ergonomi. Stockholm: Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsstallning-och-belastning---ergonomi/ (2019-05-01)
Barclay, Tim. (2018). Integumentary system. Innerbody. https://www.innerbody.com/anatomy/integumentary (2019-05-17)
Boverket. (2018c). Boverkets byggregler, BBR. Karlskrona: Boverket. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/bbr-2018_konsoliderad-version.pdf (2019- 05-01)
Boverket. (2018a). Om Boverkets byggregler, BBR. Karlskrona: Boverket. https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/om-bbr/ (2019-05-03)
Boverket. (2018b). Utnyttjandegrad. Karlskrona: Boverket. https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/egenskapsbestammelser-for-
kvartersmark/bebyggandet/utnyttjandegrad/ (2019-04-25)
Heiskanen, Siru. (2016). Naava Vetenskap: Biophilia – hur förklarar vetenskap vår kärlek till naturen. https://www.naava.io/sv/redaktion/naava-vetenskap-biophilia-hur-f%C3%B6rklarar-vetenskap-v%C3%A5r- k%C3%A4rlek-till-naturen (2019-06-05)
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Hägerhed Engman, Linda. (2006). Indoor Environmental Factors and its Associations with Asthma and Allergy
Among Swedish Pre-School Children. Doktorsavhandling. Lund Institute of Technology, Lunds universitet.
https://lup.lub.lu.se/search/publication/546631 (2019-03-01).
International Organization for Standardization. (2007). ISO 16000-5:2007. Schweiz: International Organization for Standardization. https://www.iso.org/standard/37388.html (2019-05-07)
Kanozi. (2018). Snart invigs Nordens första WELL-certifierade kontor. https://www.kanozi.se/snart-invigs- nordens-forsta-well-certifierade-kontor/ (2019-04-21)
Kemikalieinspektionen. (2019). Färger och lacker – VOC. Sundbyberg: Kemikalieinspektionen. https://www.kemi.se/lagar-och-regler/ytterligare-eu-regler/farger-och-lacker-voc (2019-06-05)
Kemikalieinspektionen. (2016). PRIO-ämnens egenskaper. Sundbyberg: Kemikalieinspektionen. https://www.kemi.se/prio-start/kriterier/prio-amnens-egenskaper (2019-05-02)
Lagen. (2018). Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning samt allmänna råd
54
Lönngren, Ulrika. (2008). Stödceller viktiga vid grön starr. Doktorsavhandling. Institutionen Hälsa och medicin, Uppsala universitet. https://www.forskning.se/2008/11/26/stodceller-viktiga-vid-gron-starr/
Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Mostofi, Ramtin Moini. (2016). Hantering av fukt innan och efter byggtiden. Examensarbete 15 hp. Institution för ekonomi samhäller och teknik, Mälardalens högskola. http://www.diva- portal.se/smash/get/diva2:943949/ATTACHMENT01.pdf (2019-04-02)
Pettersson Josefine & Winninge Melinda. (2018). Sveriges första hälsocertifierade kontor - Lärdomar från
implementering av certifieringen WELL Building Standard”. Examensarbete 30 hp. Institutionen för
samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1209120/FULLTEXT01.pdf (2019-04-09)
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Rytter Vera. & Thilderkvist Ann. (2017). “WELL-certifiering – Hur kontorsbyggnader kan bidra till en god
hälsa”. Examensarbete 15 hp. Institutionen för Bygg- och Miljöteknologi, Campus Helsingborg.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8913569&fileOId=8961937 (2019-04-09) Sanofi. (u.å.). Hjärt-kärlsystemet. https://www.trombossidan.se/public/what-is-thrombosis/cardiovascular-
system (2019-05-08)
Skanska. (2018). Skanska först i Norden med att hälsocertifiera kontor enligt WELL.
https://www.skanska.se/om-skanska/press/pressmeddelanden/215136/Skanska-forst-i-Norden-med-att- halsocertifiera-kontor-enligt-WELL (2019-03-31)
Svenska Institutet för Standarder. (2001). Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Vårdlokaler,
undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. Stockholm: Svenska Institutet för Standarder.
https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/skydd-av-och-i-byggnader/akustik-i-byggnader- ljudisolering/ss25268/ (2019-05-05)
Svenska Institutet för Standarder. (2015). Byggnaders termiska egenskaper - Bestämning av byggnaders
lufttäthet - Tryckprovningsmetod (ISO 9972:2015). Stockholm: Svenska Institutet för Standarder.
https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/skydd-av-och-i- byggnader/varmeisolering/sseniso99722015/ (2019-05-01)
Svenska Institutet för Standarder. (2004). Indoor air -- Part 6: Determination of volatile organic compounds in
indoor and test chamber air by active sampling on Tenax TA sorbent, thermal desorption and gas chromatography using MS/FID. Stockholm: Svenska Institutet för Standarder. https://www.sis.se/produkter/miljo-och-halsoskydd-sakerhet/luftkvalitet/omgivningsluft/iso1600062004/ (2019- 05-01)
Svenska Institutet för Standarder. (2006). Inomhusluft - Del 2: Provtagningsstrategi för formaldehyd (ISO
16000-2:2004). Stockholm: Svenska Institutet för Standarder. https://www.sis.se/produkter/miljo-och-
halsoskydd-sakerhet/luftkvalitet/omgivningsluft/sseniso1600022006/ (2019-05-01)
Svenska Institutet för Standarder. (2012). Inomhusluft - Del 3: Bestämning av formaldehyd och andra
karbonylföreningar i inomhusluft och i testkammare - Aktiv provtagning (ISO 16000-3:2011, IDT). Stockholm:
Svenska Institutet för Standarder. https://www.sis.se/produkter/miljo-och-halsoskydd- sakerhet/luftkvalitet/omgivningsluft/ssiso1600032012/ (2019-05-07)
Svenska Institutet för Standarder. (2007a). Inomhusluft - Del 5: Mätstrategi för flyktiga organiska ämnen (VOC)
(ISO 16000-5:2007). Stockholm: Svenska Institutet för Standarder. https://www.sis.se/produkter/miljo-och-
halsoskydd-sakerhet/luftkvalitet/omgivningsluft/sseniso1600052007/ (2019-05-01)
Svenska Institutet för Standarder. (2003). Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 1: Arbetsplatser
inomhus. Stockholm: Svenska Institutet för Standarder. https://www.sis.se/produkter/ergonomi- fb23d4ad/ergonomi--belastningsergonomi/ssen124641/ (2019-05-13)
55
Svenska Institutet för Standarder. (2007b). Luftbehandling - Funktionskrav på ventilations- och
luftkonditioneringssystem. Stockholm: Svenska Institutet för Standarder. https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/bygginstallationer/ventilation-och-
luftkonditionering/ssen137792007/ (2019-04-30)
Svenska Institutet för Standarder. (2017). Luftfilter för allmän ventilation - Del 1: Tekniska specifikationer, krav
och klassificeringssystem för partikelavskiljningsgrad (ePM) (ISO 16890-1:2016). Stockholm: Svenska Institutet
för Standarder. https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-och-byggnader/bygginstallationer/ventilation- och-luftkonditionering/sseniso1689012017/ (2019-05-04)
Sweden Green Building Council. (2017). BREEAM-SE Nybyggnad 2017. Manual. Stockholm: Sweden Green Building Council. https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/06/BREEAM-SE-2017-1.1-Swedish-version.pdf (2019-05-01)
Sweden Green Building Council. (u.å.). Vad är BREEAM-SE?. Stockholm: Sweden Green Building Council. https://www.sgbc.se/certifiering/breeam-se/vad-ar-breeam-se/ (2019-05-01)
WebMD. (u.å.). Your Guide to the Female Reproductive System. https://www.webmd.com/sex- relationships/guide/your-guide-female-reproductive-system#1 (2019-05-02)
WebMD (2017). What Is the Endocrine System?. Khatri, Minesh. https://www.webmd.com/g00/diabetes/endocrine-system-
facts?i10c.ua=1&i10c.encReferrer=aHR0cHM6Ly93d3cuZ29vZ2xlLmNvbS8%3d&i10c.dv=16 (2019-05-13) WELL. (2017). The WELL Building Standard V1. Manual. USA: WELL Building Standard. https://www.wellcertified.com/sites/default/files/resources/WELL%20Building%20Standard%20with%20the%2 0Q2%202017%20Addenda_0.pdf (2019-04-15)
WELL. (u.å.). Our company. USA: WELL Building Standard. https://www.wellcertified.com/en/about-iwbi (2019-04-19)
Xcen. (u.å.). Beskrivning av ljuskällor. http://www.belysningsplanering.se/ljusskola (2019-05-11)
1177. (2019). Högt blodtryck. Peter Tuominen. Stockholm: 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/sjukdomar-- besvar/hjarta-och-blodkarl/blodtryck/hogt-blodtryck/ (2019-05-09)
56
Bilagor
Bilaga 1 beskriver vilka intervjufrågor som ställdes till informanten.
Bilaga 1:
Ekonomi
- Hur skulle du beskriva det WELL-certifierade projektet Eminent med avseende på ekonomi? - Vilka byggskeden krävde större ekonomiinsats?
- Vilka är anledningar till en större ekonomiinsats till dessa byggskeden? - Är ett WELL-certifierat projekt ekonomiskt lönsamt?
Tid
- Hur skulle du beskriva det WELL-certifierade projekt Eminent med avseende på tid? - Vilket byggskede i byggprocessen har varit mest tidkrävande?
- Vilka är anledningar till en förlängd tidsplanering till dessa byggskeden?
Resurser
- Hur mycket mer resurser lades ner på WELL-certifierat projekt i jämförelse med miljöcertifierat projekt? Vad avses med resurser?
- Hur mycket mer resurser lades ner på ett WELL-certifierat projekt i jämförelse med icke