En studie om
certifieringssystemet WELL
Building Standard – Hur
certifiering av WELL främjar en
hälsosam miljö
A study about the certification system WELL Building
Standard – How certification of WELL promotes a
healthy environment
Examensarbete, 15 hp, Byggingenjörsprogrammet
VT 2019
i
Förord
Jag avslutar med detta examensarbete min utbildning inom byggingenjörsprogrammet på Malmö universitet. Det har varit utmanande men även lärorik och givande resa. Denna resa har fått mig att beakta nya aspekter samt gett mig ett brett perspektiv på livet. Jag vill därför rikta en stor eloge till min familj, nära och kära som har stöttat mig under alla stadier. Jag vill även rikta min tacksamhet till min interna handledare på Malmö universitet Kristian Stålne för all stöd och hjälp jag fått under studiens gång. Jag vill även tacka Åsa Jentsch som deltog i intervjun.
Malmö, maj 2019.
Zehra Tbena
ii
Sammanfattning
Syftet med studien är att kartlägga indikatorer som ingår i det amerikanska hälsocertifieringssystemet WELL för att underlätta förståelsen kring uppfyllelse av dem. En jämförelse mellan WELL standarden och miljöcertifieringssystemet BREEAM och en kartläggning kring hur BBR förhåller sig till WELL standarden bidrar till större kunskap om hälsocertifieringssystemet. En studie med avseende på hur byggprocessen för den WELL-certifierade byggnaden Eminent har förändrats rent praktiskt bidrar till identifiering av lärdomar samt fortsatt etablering av hälsosamma byggnader. I följande framgår studiens preciserade frågeställningar:
• Hur förhåller sig WELL Building Standard till BBR krav?
• Med avseende på hälsosam inomhusmiljö, vilka kriterier uppfyller miljöcertifieringssystemet BREEAM i jämförelse med WELL Building Standard? • På vilket sätt har den nya WELL standarden förändrat byggprocessen för projektet
Eminent rent praktiskt?
Metoden som tillämpas i studien är en interaktiv metod, där samspelning mellan datainsamling och analys sker löpande under studiens gång. Litteratursökning och litteratursanvändning har tillämpats i studien för att samla in teoretisk grund för som besvarar studiens två första frågeställningar. För att besvara den tredje frågeställningen tillämpades en fysisk intervju med en WELL-kunnig aktör som varit involverade i det WELL-certifierade byggprojektet Eminent. Som resultat av studien framgår att både BBR och BREEAM uppfyller flera av WELL standardens indikatorer, dock inte alla. Flera av WELL standardens indikatorer är lätta att uppnå i Sverige, men tolkningen av de amerikanska kraven försvårar uppfyllelsen av dessa. Det framgår även identifiering av lärdomar kring implementering av WELL-indikatorer i byggnader. Som slutsats ska det framgå i förfrågningsunderlag alla principlösningar för de lämpliga WELL indikatorer för att reducera risken för överskridet tidplan. Tolkningen av de amerikanska indikatorer till svenska nationella riktlinjer underlättar förståelsen över vilka WELL baserade skall-krav respektive optimeringar som redan uppfylls i Sverige och vilka man behöver arbeta med för att tillämpa.
Nyckelord: WELL Building Standard, WELL indikatorer, WELL koncept, Core and Shell,
hälsocertifiering, BREEAM, BBR, hälsosamma byggnader.
iii
Abstract
The purpose of this study is to contributes to greater WELL-knowledge through making a comparison between the WELL standard and BREEAM standard respective BBR. A study on how the construction process changes due to process of WELL-certification contributes to identification of building sector related lessons. The following are the study's questions: • How does WELL Building Standard relate to BBR requirements?
• With regard to healthy indoor environment, what criteria does the BREEAM environmental certification system meet in comparison to the WELL Building Standard?
• In what way has the new WELL standard changed the construction process for the project Eminent practically?
The method used in the study is an interactive method. Literature search and literature use has been applied in the study for answering the study's first two questions. In order to answer the third question, a physical interview was applied with a WELL-knowledgeable architect which has was involved in project Eminent. As a result of the study, it appears that both BBR and BREEAM meet several of the WELL standards' indicators, though not all. As a conclusion Several of the WELL standards' indicators are easy to achieve in Sweden, but the interpretation of the US requirements makes their fulfillment more difficult.
Keywords: WELL Building Standard, WELL indicators, WELL koncept, Core and Shell,
Health certification, BREEAM, BBR, healthy buildings.
iv
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställningar ... 2 1.4 Avgränsning ... 21.5 Metod och genomförande ... 2
1.6 Begrepp och definitioner ... 4
2 Teori ... 6 2.1 Certifieringssystem ... 6 2.1.1 WELL ... 6 2.1.2 BREEAM ... 7 2.2 BBR ... 8 2.3 WELL-certifierade byggnader ... 8
2.3.1 Flat Iron Building ... 8
2.3.2 Eminent ... 9 3 Resultat ... 10 3.1 Air ... 10 3.1.1 Air koncept ... 10 3.1.2 Air indikatorer ... 10 3.1.3 Resultat ... 18 3.2 Water ... 19 3.2.1 Water koncept ... 19 3.2.2 Water indikatorer ... 20 3.2.3 Resultat ... 22 3.3 Nourishment ... 22 3.3.1 Nourishment koncept ... 22 3.3.2 Nourishment indikatorer ... 23 3.3.3 Resultat ... 26 3.4 Light ... 27 3.4.1 Light koncept ... 27 3.4.2 Light indikatorer ... 27 3.4.3 Resultat ... 30 3.5 Fitness ... 31 3.5.1 Fitness koncept ... 31 3.5.2 Fitness indikatorer ... 31 3.5.3 Resultat ... 33 3.6 Comfort ... 34 3.6.1 Comfort koncept ... 34 3.6.2 Comfort indikatorer ... 34 3.6.3 Resultat ... 37 3.7 Mind ... 38 3.7.1 Mind koncept ... 38 3.7.2 Mind indikatorer ... 38
v
3.7.3 Resultat ... 42
3.8 Intervju ... 43
3.8.1 Eminent ... 43
4 Analys ... 45
4.1 Metod och teori ... 45
4.2 WELL koncept ... 45 4.2.1 Air ... 45 4.2.2 Water ... 45 4.2.3 Nourishment ... 46 4.2.4 Light ... 46 4.2.5 Fitness ... 46 4.2.6 Comfort ... 47 4.2.7 Mind ... 47
4.3 Utmaningar vid implementering av indikatorer ... 47
5 Diskussion ... 49 6 Slutsats ... 52 Referenser ... 52 Bilagor ... 55
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Dåliga förhållanden i bostadsmiljöer kan orsakas av bland annat luftföroreningar, fukt och buller. Att åtgärda dessa orsaker kostar samhället en hel del pengar. Om inte åtgärder implementeras kommer exempelvis fuktskador leda till enorma konsekvenser på bland annat konstruktions hållbarhet och människans hälsa. Allergier, astma och sjuka hus-sjukan är några exempel på sjukdomar som kan uppstå när man besöker en byggnad med dålig inomhusmiljö. Välbefinnande- och hälsoaspekten är därför en viktig grund att utgå från när man väljer att uppföra nya byggnationer (Mostofi 2016).
I en studie som genomförts i Götaland har man kunnat kartlägga ett antal barn som lider av hälsoproblem orsakade av bostadsmiljön. Barnens bostäder fick genomgå besiktningar, kontroller och mätningar. Som resultat av studien beskrevs att mögellukt var en av de största faktorer till en påskyndad allergisk reaktion och astmabesvär (Almerud et. al. 2013).
Flera byggföretag har därför börjat utgå från hälso- och välbefinnande aspekten. Tillämpningen av WELL Building Standard är en process som pågår i Sverige. Hälsocertifieringssystemet WELL Building Standard är det första i sitt slag som lägger fokus på människors hälsa och välmående. WELL mäter hur den byggda miljön såsom grönska, ljus, ljud, motion och komfort påverkar människans hälsa och välbefinnande. Kriterierna för certifieringssystemet WELL bygger på vetenskaplig och medicinska forskningar. Nivåerna som en byggnad kan certifieras med är silver, guld och platina (Skanska 2018).
Tidigare studier har fokuserat på att identifiera lärdomar utifrån det WELL-certifierade kontoret Flat Iron Building. Det framgår att det har varit en snäv tidplan till följd av tolkningssvårigheter med att kunna tillämpa relevanta WELL indikatorer på Flat Iron Building. Om översättningen av WELL-standardens indikatorer och tolkningen av dessa till svenska riktlinjer hade framkommit tidigare skulle de resulterat ett underlättat arbete för involverade aktörer (Pettersson & Winninge 2018). En annan studie har haft som fokus att studera WELL-standardens potential gällande kontorsbyggnader samt identifiera skillnader mellan WELL och diverse miljöcertifieringssystem. Det framgick i denna studie att kunskapsnivån kring WELL-standarden har varit låg hos de involverade aktörerna. Det har därför tagit tid för aktörer att ta sig an WELL-systemet för att tillämpa det på svenska byggprojekt (Rytter & Thilderkvist 2017).
Det saknas studier om hur väl Boverkets byggregler (BBR) förhåller sig till hälsocertifieringssystemet WELL. Man vill även kunna undersöka Eminent som är den första hälsocertifierade byggnaden i Malmö (Kanozi 2018). På så sätt får man en utvidgad bild över användningen av certifieringssystemet WELL. Dessutom saknas en jämförelse mellan WELL och miljöcertifieringssystemet Building Research Establishment Enviromental Assessment Method (BREEAM). Genom att utföra den studien underlättar man förståelsen kring tillämpningen av WELL-standarden i Sverige samt bidrar till en klarare bild kring hur väl BBR och BREEAM förhåller sig till WELL-standarden.
2
1.2 Syfte
Syftet med studien är att underlätta förståelsen över att uppnå WELL-standardens krav samt främja ett hälsosamt byggande. Detta genom att jämföra vilka krav BBR och BREEAM uppfyller i WELL-standarden. Studiens syfte är även att dra lärdomar från Eminent byggnadens process med avseende på implementering av WELL-indikatorer. Detta genom att undersöka hur byggprocessen för byggnaden Eminent har förändrats rent praktiskt.
1.3 Frågeställningar
En kartläggning kring hur BBR och BREEAM förhåller sig till WELL-standarden bidrar till ökad kunskap om hälsocertifieringssystemet. En studie med avseende på hur byggprocessen för den WELL-certifierade byggnaden Eminent har förändrats rent praktiskt bidrar till identifiering av lärdomar. I följande framgår studiens preciserade frågeställningar
• Vad har WELL Building Standard gemensamt med BBR?
• Med avseende på hälsosam inomhusmiljö, vilka kriterier uppfyller miljöcertifieringssystemet BREEAM i jämförelse med WELL Building Standard? • På vilket sätt har den nya WELL-standarden förändrat byggprocessen för projektet
Eminent rent praktiskt?
1.4 Avgränsning
Denna studie avgränsas till att jämföra WELL Building Standard med de svenska föreskrifter och allmänna råd som ställs i BBR samt med den svenska versionen av miljöcertifieringssystemet BREEAM. I studien tas det upp vilka WELL indikatorer som BBR och BREEAM uppfyller. Dock görs det ingen studie kring vilka krav som BBR respektive BREEAM ställer som krav gentemot WELL standarden. Studien avgränsas till undersökning av Eminent byggnad som är WELL-certifierade och belägen i södra Sverige. Aktörsperspektivet i denna studie är avgränsad till en arkitekt som är expert på WELL-frågor gällande Eminent byggnaden. Då Eminent byggnaden är nyproduktion och kontorsbyggnad avgränsas arkitektens WELL-svar till det.
1.5 Metod och genomförande
Inledningsvis studerades bakgrunden till WELL-standarden och kraven som relaterar till hälsosam inomhusmiljö. För varje formulerad frågeställning valdes den mest lämpliga metoden att finna svaren med. Studien utgår från en interaktiv process där datainsamlingen sker parallellt med analys. I en interaktiv metod sker en samspelning mellan datainsamling och analys under studiens fortlöpande. Metoden medför att studiens resultat och analys påverkar varandra kontinuerligt under studiens gång (Ryen 2004). Enligt Merriam (1994) skapar litteraturgenomgången en vetenskaplig förankrad grund inom både intervjustrategi och metodik.
Metoden för studien var att besvara de två första frågeställningar tidigt, detta då resultatet av dessa ökar förståelsen för tillämpning av den amerikanska WELL standarden på svenska byggnader. För de två första frågeställningar tillämpades litteraturstudier som innefatta datainsamling från de olika certifieringssystemens manualer. Den teoretiska grunden som ingick i studien innefatta datainsamling från bland annat WELL-manual,
BREEAM-SE-3
manual och BBR föreskrifter. För att få fram WELL-manualen användes övergripande nyckelorden ”WELL Building Standard manual” i sökmotorn Google. För att få fram senaste svenska version av miljöcertifieringssystemet BREEAM användes övergripande nyckelorden ”BREEAM-manual” i sökmotorn Google. Sweden Green Building Council (SGBC) har upprättad en svensk version av manual. Manualen med benämningen BREEAM-SE användes för att identifiera vilka WELL-indikatorer som BREEAM uppfyller. För att få tag på föreskrifterna som tillhör BBR användes nyckelorden ”BBR senaste version” i sökmotorn Google. För att få fram hälsorelaterade information i BREEAM och BBR användes detaljerade nyckelord i webbläsarens inbyggda sökfunktion. De detaljerade nyckelorden som användes i sökfunktionen skapade möjlighet till att identifiera likheter respektive skillnader mellan WELL, BREEAM och BBR. Nyckelorden som användes framgår i Tabell 1.
Tabell 1: Det framgår övergripande nyckelord respektive detaljerade nyckelord för litteratursökning. Övergripande nyckelord Detaljerade nyckelord
BREEAM-SE Luft BBR Vatten Ergonomi Motion Cykel Belysning Ljus Ventilation Termisk komfort Akustik Ljud Takhöjd Föroreningar Hygien Hälsa
För att skapa en bakgrundsbild för den WELL-certifierade Eminent-byggnaden genomfördes datainsamling kring byggnaden. Gamla studier kring WELL-certifierade svenska byggnader ingick som en del av metoden. Genom dessa studier bildades en uppfattning kring vilka utmaningar som uppkommer vid implementering av WELL-indikatorer.
4
För att besvara den tredje frågeställningen tillämpades en fysisk intervju med en WELL-kunnig aktör som varit involverade i byggprojektet Eminent. Tillämpning av intervjuer möjliggör flexibla svar av informanter som kan både analyseras och utvecklas senare. Dessutom utgör intervju en grund för informanter att yttra sig och påverka samtalet (Holme & Bernt Krohn 1997). Bokning av intervju med aktören gjordes efter att resultatet av de två första frågeställningar delvis hade blivit besvarade. Aktören som var aktuell för intervjun är en WELL-kunnig arkitekt som varit med under hela byggprocessen för Eminent. Frågorna som arkitekten blev tillfrågad om har utarbetas med handledaren för att utnyttja samtalstimmen samt få fram relevant information. Intervjufrågor baserades på utmaningar som uppkommer vid implementering av WELL-indikatorer. Tid, kostnad och kulturella svårigheter i den WELL-certifierade bygganden Eminent var utgångspunkten i intervjun. Nedan framgår Tabell 2 som bland annat beskriver vem informanten var, i vilket byggföretag hen jobbade samt när intervjun skedde.
Tabell 2: Information om informanten, typ av intervju, intervjutid och datum för intervjun framgår i denna tabell. Arkitektbyrå Aktör Intervju Intervjutid Datum
Kanozi Arkitekten Åsa Jentsch Fysisk intervju En timme Nionde maj 2019
1.6 Begrepp och definitioner
I det här avsnittet presenteras definitioner för begrepp som kommer användas i studien och som anses falla inom studiens ramar. Syftet med avsnittet är att underlätta förståelsen för studiens läsning genom förklaringar till termer som används i studien. Begreppen anges i bokstavsordning.
AFS 1997:12: Arbetsmiljöverkets föreskrifter som behandlar biologiska ämnen (Lagen
2018).
AFS 2009:02: Arbetsmiljöverkets föreskrifter som innefattar utformning av arbetsplatser.
Krav och råd om bland annat ventilation, klimat och inredning tas upp i förskrifterna (Arbetsmiljöverket 2019).
Biophilia: Är en hypotes som bygger på människans inre vilja att vara nära naturen
(Heiskanen 2016).
Bruttoarea: Med bruttoarea avses den sammanlagda ytan av alla byggnadens våningsplan
(Boverket 2018b).
EN 13779:2007: Svenska Institutet för Standarden (SIS) funktionskrav på luftkonditionering
och ventilationssystem (Svenska Institutet för Standarder (SIS) 2007).
Endokrina system: Det endokrina systemet innefattar kroppens alla körtlar som producerar
hormoner (WebMD 2017).
Ergonomi: Det begreppet syftar till att förebygga risker för ohälsa och olycksfall genom att
anpassa arbetet till människan (Arbetsmiljöverket 2018).
5
Hypertoni: Är ett annat begrepp för högt blodtryck (1177 2019).
Integumentsystem: Ett organsystem som består av hår, naglar och hud (Barclay 2018). ISO 16000-2:2006: SIS föreskrifter om provtagningsstrategier för formaldehyd (SIS 2006). ISO 16000-3:2011: SIS föreskrifter som innefattar bestämning av formaldehyd och andra
karbonylföreningar i inomhusluft (SIS 2012).
ISO 16000-5: SIS föreskrifter som innefattar mätstrategier för flyktiga organiska ämnen
(VOC) (SIS 2007A).
ISO 16000-5:2007: International Organization for Standarization (ISO) föreskrifter om
provtagningsstrategier för VOC (International Organization for Standardization 2007).
ISO 16000-6:2011: SIS föreskrifter som tar upp bestämningsstrategier för VOC i
inomhusluften genom aktiv provtagning (SIS 2004).
Kardiovaskulärsystem: Kroppssystem som består av hjärta, blodkärl och blod (Sanofi u.å.). Lux: Enhet på belysningsstyrka (Xcen u.å.).
Reproduktionssystem: Är ett kroppssystem som består av äggceller och ägg (WebMD u.å.). Riskminskningsämnen: Ämnen som innehåller exempelvis hög halt av gift,
allergiframkallande ämnen eller miljöfarliga (Kemikalieinspektionen (KEMI) 2016).
SS 25268:2007: SIS föreskrifter som innefattar ljudklassning av utrymmen i byggnader (SIS
2001).
SS-EN 12464-1: SIS föreskrifter som behandlar belysning för arbetsplatser (SIS 2003). SS-EN ISO 16890:2017: SIS föreskrifter som innefattar tekniska specifikationer och krav för
ventilationens luftfiltrering (SIS 2017).
SS-EN ISO 9972:2015: SIS föreskrifter som innefattar tryckprovningsmetod för byggnaders
lufttäthet (SIS 2015).
Utfasningsämnen: Ämnen som är hormonstörande, cancerframkallande och ozonbrytande
betraktas som utfasningsämnen (KEMI 2016).
VOC: Flyktiga organiska föreningar (VOC) är ett ämne som bidrar till ökad bildning av
6
2 Teori
Detta kapitel inleds med en genomgång för certifieringssystemen WELL respektive BREEAM. Sedan beskrivs kortfattat om Boverkets byggregler. Kapitlet avslutas med fakta om WELL-certifierade byggnader i Sverige.
2.1 Certifieringssystem
2.1.1 WELL
WELL Building Standard är ett hälsocertifieringssystem som har fokus på människors hälsa och välbefinnande. Hälsocertifieringssystemet WELL lanserades år 2014. WELL-standarden bygger på sex års forskning kring hälsorelaterade byggtekniska faktorer. Genom integrering av vetenskapliga och medicinska forskningar med bland annat hälsorelaterade byggtekniska faktorer, hälsomiljö, beteendemässiga faktorer kunde man utveckla certifieringssystemet WELL standard (WELL u.å.).
WELL-standardens syfte är att översätta den vetenskapliga forskningen till praktik, detta genom att erbjuda hälsosammare inomhusmiljön. WELL-standarden grundar sig på förståelsen att integrerar personliga, genetiska och beteendefaktorer för att forma en hälsosam miljö. På så viss bidrar certifieringssystemet till minimering av kostnader som relaterar till kroniska sjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Varje indikator som ingår i WELL-systemet är associerad med människokroppen. De kroppssystemen som WELL-indikatorer har främst påverkan på är kardiovaskulärsystem, matsmältningssystem, endokrina system, immunförsvar, integumentsystem, muskelsystem, nervsystem, reproduktionssystem, andningssystem, skelettsystem och urinsystem (WELL 2017).
Systemet WELL utgår från 100 indikatorer som är indelade i sju koncept, nämligen Air,
Water, Nourishment, Light, Fitness, Comfort och Mind (Petersson & Winninge 2018). WELL
utgår även från Innovations koncept som möjliggör alternativa innovativa lösningar som möter WELL-standardens krav. Så länge de innovativa lösningar stödjer vetenskapliga och medicinska forskningar är de acceptabla att utgå från först när dessa har granskats av WELL-standardens projektledning (WELL 2017).
För varje koncept ligger speciella förutsättningar som ska uppfyllas. När det gäller WELL-standardens indikatorer betraktas dessa antingen som skall-krav eller optimeringar. Certifieringssystemet WELL täcker olika typer av fastighetsägande, liksom privat såväl som offentlig byggnation. WELL-standarden kan även tillämpas på både nya som gamla byggnader (WELL 2017).
Silver, guld och platina är de tre nivåerna som certifieringssystemet WELL har. För att kunna certifieras med silver ska byggnaden ackumulera minst 50 poäng enligt WELL-standardens punktgräns. För guld gäller minst 60 poäng och för platina gäller minst 80 poäng. Dessa poäng kan en byggnad ackumulera genom att uppfylla WELL-standardens indikatorer. För varje uppfylld indikator tillhandahålls en poäng. Genom optimeringar eller skall-krav kan man max ackumulera 100 poäng (WELL 2017).
WELL-certifieringen kan tillämpas på tre olika projekt, nämligen New and Existing
Buildings, Core and Shell Buildings och New and Existing Interiors. New and Existing Buildings omfattar hela byggnaders ingående delar från konstruktion till designelement. Core and Shell Buildings omfattar byggnadens skal såsom värmesystem, konstruktionsuppbyggnad
7
en byggnad certifieras. Preconditions är den engelska benämningen för skall-kraven som måste uppnås i byggprojektet. Optimeringar som benämns Optimizations är däremot valbara att uppfylla. Beroende vilken typ av projekt som ska certifieras anpassas det efter antalet optimeringar och skallkrav som är relevanta för just det byggprojektet (WELL 2017). Genom Tabell 3 framgår skall-kraven som måste uppfyllas respektive optimeringarna som är valbara.
Tabell 3: Antal poäng från skall-krav respektive optimeringar som är baserade på projektets typ.
Project types Preconditions Optimizations Total
New and Existing Buildings 41 59 100
New and Existing Interiors 36 62 98
Core and Shell Buildings 26 28 54
Då byggnadens förhållande kan ändras över tid och försämras måste man be om en ny certifiering vart tredje år. Ansökningen görs innan slutet av den treåriga certifieringsperioden. Om byggnaden inte längre lever upp till WELL-standardens krav återkallas certifieringen. Om bygganden däremot uppfyllt ytterligare skall-krav och optimeringar under treårs period är byggnaden då berättigad en högre certifieringsnivå av WELL-standarden (WELL 2017). 2.1.2 BREEAM
BREEAM utvecklades i Storbritannien och är världens första miljöcertifieringssystem för bebyggda miljöer. Den nationella standarden tillämpas och anpassas genom ett nätverk av internationella operatörer och sakkunniga inom branschen. Standarden hjälper till att begränsa byggnaders miljöpåverkan. BREEAM-standardens främsta syfte att minimera byggnaders miljöpåverkan under hela livscykeln, uppmärksamma byggnaders miljöfördelar, förse byggnader med trovärdig miljömärkning, skapa värde åt miljövänliga byggnader och byggmaterial (Sweden Green Building Council (SGBC) u.å.).
Sedan år 2013 har Sweden Green Building Council anpassat BREEAM till svensk marknad. Redan då upprättades den svenska versionen, BREEAM-SE, för att kunna tillämpas i Sverige. Den senaste versionen av BREEAM-SE tillämpas för nyproducerade byggnader. För att en BREEAM certifiering ska erbjudas måste byggnaden uppfylla krav inom tio områden. De tio områdena är ledning och styrning, energi, hälsa och välmående, transport, vatten, material, avfall, föroreningar, markanvändning och ekologi samt innovationer. Varje område riktar sig till betydande faktorer som bidrar till negativ miljöpåverkan. Koldioxidutsläpp, biologisk mångfald, hälsa, ekologiskt värde och anpassning till klimatförändringar är kategorier som behandlas i varje område (SGBC 2017).
Innovativa lösningar med avseende på byggnadens tekniska aspekt ger extrapoäng vid miljöbedömning. För att bedöma vilken certifieringsnivå byggnaden kan erhålla görs en beräkning av totala antalet uppnådda poäng (SGBC u.å.). Betygsnivåer för BREEAM-SE framgår i Tabell 4.
8
Tabell 4: Betygsnivåerna som måste uppnås för att erhålla certifieringsnivån för BREEAM standard.
BREEAM certifieringsnivå: Outstandig ≥ 85 % Excellent ≥ 70 % Very good ≥ 55 % Good ≥ 45 % Pass ≥ 30 % Unclassified < 30 %
2.2 BBR
Boverket byggregler innehåller allmänna råd och föreskrifter som kompletterar Plan- och bygglagen (PBL). I Boverket framkommer preciserade regler till byggnadsutformningen, tekniska egenskapskrav och tomtkrav. Utformningskraven omfattar bland annat lämplighet för byggnadens ändamål samt tillgänglighet för funktionsnedsatta personer. För tekniska egenskapskrav gäller regler för brandsäkerhet, säkerhet för användning, skydd mot buller, energihushållning, hushållning med vatten och avfall, tillgänglighet för funktionsnedsatta personer, tillgänglighet för det avsedda ändamålet och skydd med avseende på hälsa, hygien och miljö. Tomtkraven innefattar regler för bland annat begränsning av olycksfall samt tillgänglighet för funktionsnedsatta personer (Boverket 2018a). I Tabell 5 framgår vilka områden som BBR behandlar.
Tabell 5: Områden som BBR ställer krav och allmänna råd om.
Områden som BBR behandlar
BBR föreskrift och allmänna råd gäller: Projektering, utförande och verifiering, tillgänglighet, rumshöjd, driftutrymme, bostadsutformning, brandskydd, farliga ämnen, ventilation, ljus i byggnader, termisk klimat, fuktsäkerhet, vatten och avlopp, förbränningsgaser, skydd mot skadedjur, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning.
2.3 WELL-certifierade byggnader
2.3.1 Flat Iron Building
Castellums kontor som är placerat på åttonde våningen i fastigheten Flat Iron Building har uppförts av Skanska fastigheter AB år 2008. Flat Iron Building har sen tidigare certifierats med LEED Core & Shell Gold och Miljöbyggnad Silver för befintlig byggnad. Kontoret har
9
en area som rymmer 1113 kvadratmeter. Flat Iron Building har utgått från att tillämpa relevanta skall-krav och optimeringar som är anpassade för New and Existing Interiors. För det kontoret krävdes en tillämpning av 25 optimeringar som ingår i WELL standard. Dock har kostnader och utmaningar vid implementering av WELL-indikatorer försvårat och påverkat valen för tillämpning av WELL-optimeringar (Pettersson & Winninge 2018).
Det har upplevts en frustration från aktörer som varit involverade i det WELL-certifierade byggprojekt Flat Iron Building. Tillämpning av lämpliga WELL-indikatorer i projektet genom undersökningar, beställningar av WELL-anpassade möbler och tolkning av kraven är de främsta orsakerna till större tidplan och kostnad för den WELL-certifierade byggnaden Castellum (Rytter & Thilderkvist 2017). Tolkning av de amerikanska kraven är i vissa fall komplicerad, detaljerat och amerikansk baserad. Vilket i sin tur har försvårat uppfattningen av indikatorers syfte. Aktörerna vädjar om att låta SGBC agera som ett kunskapscentrum för WELL-standarden genom att upprätta en svenskanpassad version. På så vis underlättas arbetet med WELL-projekt. Vilket i sin tur lockar fler kunder att investera i hälsocertifieringssystem (Pettersson & Winninge 2018).
2.3.2 Eminent
Eminent är Nordens första WELL-certifierade fastighet. Kontorsbyggnaden som ligger i Malmö har en yta som rymmer 14 000 kvadratmeter. Inom byggsektorn finns det ett antal olika miljöcertifieringar att utgå ifrån. Dock valdes WELL-certifieringen till byggprojektet Eminent då det är den enda certifieringen som lägger fokus på människors hälsa och välbefinnande. Fitness och Nourishment koncepten är exempel på sådana koncept som WELL-standard utgår ifrån. För att uppfylla aspekter relaterade till Fitness konceptet ägnades stor del av arbetet för att upprätta estetiskt tilltalande trappor som stimulerar hyresgästernas rörelse. För konceptet Nourishment har man utgått från att erbjuda hälsomagasin om kost och motion. Konstinstallationer, grönska och giftfria material är integrerade i byggprojektet Eminent. Man försöker uppmuntra besökare till gemensamma hyresgästaktiviteter genom bland annat erbjuda cykelgarage, omklädningsrum, takterrasser, odlingslådor på taket samt utrymme för yoga. Syftet med byggprojektet Eminent att främja människors hälsa och välbefinnande (Kanozi 2018).
10
3 Resultat
3.1 Air
3.1.1 Air koncept
Air som står för ”luft” och är ett av de sju koncepten som WELL Building Standard utgår ifrån. Inhemska föroreningar som kommer genom luft är en av de främsta orsakerna till tidig dödlighet. Man beräknar att omkring sju miljoner tidiga dödsfall sker i världen till följd av luftföroreningar. Det som påverkar luftens kvalité är föroreningar som kommer ifrån trafik, byggande, jordbruk och förbränningsindustrier. Luftkvalitén inomhus kan försämras genom att den påverkas av bland annat vattenläckage. Ett icke fungerande ventilationssystem leder till att besökare utsätts för VOC och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Även byggnadens ytor ackumulerar stora mängder av luftburna bakterier som triggar allergiska reaktioner, andningsproblem samt astma. Detta i sin tur påverkar individernas arbetsproduktivitet. Luftföroreningars koncentration, hastigheten och exponeringstiden som man utsätts för avgör vilken typ av hälsoproblem som man upplever. WELL-standardens syfte är att låta byggnader uppnå god inomhusmiljö genom effektiv ventilation och luftfiltrering (WELL 2017).
Enviromental Protection Agency (EPA) har fastställt nationella standarder för god luftkvalité som WELL utgår ifrån för att skapa hälsosam bostadsmiljö. WELL utgår även från världshälsoorganisationen WHO för att begränsa överföring av inhemska mikrober från byggnadens kontaktytor. WELL-standarden utgår även från organisationen American Society of Heating, Refrigerating and Air Conditioning Engineers (ASHRAE) som uppdaterar regelbundet deras bygghandbok med nya metoder och teknik för att begränsa luftföroreningar och förbättra luftfiltrering (WELL 2017).
3.1.2 Air indikatorer
01 Air Quality:
Första indikator som är ett skall-krav är Air Quality, det vill säga luftkvalité. VOC och andra inhemska ämnen som genereras i luften inomhus medför allergier, astma, andningsproblem och illamående. Om parametrarna för utomhus luftkvalité är dåliga påverkar detta negativt inomhus luftkvalité. Syftet med indikatorn Air Quality är att säkerställa att utrymmet får en hög luftkvalité. För att uppfylla denna indikator ska gränsvärden för inhemska ämnen uppnås (WELL 2017).
Enligt BBR är luftkvalité en viktig förutsättning för människors hälsa och välmående. För att främja en god luftkvalité ska luftburna föroreningar reduceras. Inneluftens kvalité ska bestämmas utifrån vad byggnadens utrymme är avsedd för (Boverket 2018c).
I BREEAM framgår att luftkvalité är en viktig förutsättning för en hälsosam inomhusmiljö. För att uppnå indikatorn ska man minimera källor till luftföroreningar samt ha en naturlig ventilation (SGBC 2017).
11
02 Smoking Ban:
Vid förbränning av rökcigaretter frigörs mer än 7000 kemiska föreningar som består av minst 69 kända cancerframkallande ämne. En icke-rökare påverkas av en rökares cigarettförbränning och därmed utsätts för gifter och hälsorisker. Syftet med skall-kravet
Smoking Ban (rökförbud) är att reducera hälsorisker som uppkommer vid exponering av
rökgaser, begränsa gifter och farliga kemiska föroreningar som sprids från rök samt bidra till minimering av rökning. WELL ställer krav på totalt rökförbud av både cigaretter och el-cigaretter inomhus. Rökförbud gäller även på balkonger, terrasser och uteplatser (WELL 2017).
Genom kartläggning av indikator 02 Smoking Ban gentemot BBR och BREEAM framkom inga relaterande aspekter.
03 Ventilation Effectiveness:
Ventilation Effectiveness är en viktig optimering för att behålla god luftkvalité. Det som
påverkar luftkvalitén är luftföroreningar som frigörs från inomhusaktiviteter såsom städning och matlagning. Ämnen som frigörs från inomhusaktiviteter ger upphov till VOC och hälsofarliga partiklar som leder till ögonirritation, astma och täppt näsa. Därför ska ventilationsnivån uppfylla alla ASHRAE krav för lufthastighet. WELL standardens skall-krav innefattar även en regelbunden kontroll över ventilationssystem för att hålla koldioxidhalten under 800 ppm (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikatorn 03 Ventilation Effectiveness gentemot BBR krav framkom antal krav som ställs för ventilationens effektiva användning. Ventilationens eleffektivitet bör inte överstiga värden för specifika fläkteffekten (SFP) (Boverket 2018c). I BREEAM framgår att hänsyn ska tas till ventilationssystemets prestanda och effektivitetsvärde. Ventilationssystemen ska vara utformade i enlighet med AFS 1997:12 (SGBC 2017).
04 VOC Reduction:
WELL standardens syfte är att reducera VOC i byggmaterial. VOC avges från färger, ytor och användning av rengöringsmedel såsom fresheners och hygienartiklar. Det ämnet ger upphov till andningsproblem, näsirritation och symptom som har koppling till leukemi. Därför ställs det bland annat som skall-krav att alla byggmaterial ska leva upp till VOC gränsnivån som California Air Resources Board (CARB) ställer (WELL 2017).
Det framkommer inga krav eller allmänna råd relaterade till denna indikator i BBR. När det gäller BREEAM framkom att både formaldehyd och VOC ska kontrolleras och mätas i rum där personer förväntas vistas under längre period. Provtagningsstrategier ska utföras i enlighet med ISO 16000-2:2006 och ISO 16000-5 (SGBC 2017).
12
05 Air Filtration:
Air Filtration handlar om att transportera bort hälsofarliga luftburna partiklar som kan fastna i
luftvägarna och orsaka hjärt-kärlsjukdomar. WELL ställer som skall-krav att filtrera bort luftburna partiklar och föroreningar genom kolfilter. Därför ska det mekaniska systemet dimensioneras med extra utrymme för kolfilter (WELL 2017).
Det beskrivs i BBR att ventilationssystemet ska utformas på så sätt att hälsofarliga ämnen, fukt, lukt och utsöndringsprodukter från verksamhetens aktiviteter ska transporteras bort från inomhusmiljön. Luftfilter kan användas för ventilationsanläggningar där svenska standarder i SS-EN ISO 16890:2017 ska uppfyllas vid installering (Boverket 2018c). I BREEAM framgår att källor till luftföroreningar ska minimeras genom omsorgsfull design, planering och specifikation. Ventilation-, värme- och luftkonditioneringssystem ska ha lämplig luftfiltrering för att minimera externa luftföroreningar. Vidare hänvisar BREEAM till EN 13779:2007 för vägledning och anvisningar för luftfiltrering (SGBC 2017).
06 Microbe and Mold Control:
Detta skall-krav ställer WELL för att reducera mögel- och mikrobiellutveckling i byggnaden. Mögel och mikrober bildas på kylspolar i ventilationssystem samt i fuktiga områden. Dessa ger upphov till andningsproblem, allergiska reaktioner och astma. WELL ställer som krav att varje kvartal göra en ventilationskontroll för rengöring av eventuell mögeltillväxt i kylspolen (WELL 2017).
Indikatorn 06 Microbe and Mold Control nämns och beskrivs i BBR. Det ställs i BBR bland annat krav på byggnader och på deras installationer, hur dessa ska utformas så att skadliga mikroorganismer och mikrobiell tillväxt begränsas. BBR hänvisar vidare till avsnitt 6:62 och 6:63 för minimering av legionellabakteriespridning genom kylning och fuktning i ventilationssystem (Boverket 2018c). I BREEAM framgår att byggnaden ska utformas med avseende på fuktsäkerhet. Byggnaden ska ha byggts i enlighet med de allmänna rekommendationer som BBR ställer i avsnitt 6:5. Relevanta experter, fuktsäkerhetsprojektering, kontroller och mätningar ska genomföras för att förhindra framtida fuktproblem. Vidare nämner BREEAM att minimering av bakterier ska ske i enlighet med regler och allmänna råd som BBR ställer i avsnitt 6:62, 6:63 och 6:96 (SGBC 2017).
07 Construction Pollution Management:
WELL-standardens syfte är att begränsa intaget av luftföroreningar i inomhusmiljö samt bevara byggprodukter från nedbrytning. Då luftföroreningar bidrar till respiratoriska sjukdomar måste man använda rätt material med rätt installationsteknik för att behålla en hälsosam luftkvalité. WELL ställer därför som skall-krav att alla nyinstallerade ventilationskanaler ska vara skyddad mot eventuella föroreningar vid installation, ett speciellt lagringsområde är avsett för just absorberande material samt alla utrymmen som är avsedda för arbete ska avskiljas från andra utrymmen genom dörrar eller fönster (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikatorn 07 Construction pollution management gentemot BBR och BREEAM framkom inga relaterade aspekter.
13
08 Healthy Entrance:
Detta skall-krav handlar om att ha en hälsosam ingång till byggnaden, detta genom att förhindra intaget av gifter, jordbruksbekämpningsmedel, tungmetaller och bakterier i byggnaden. Byggnadens ingång ska därför ha ett inloppssystem med galler som underlättar rengöring samt en vändbar matta. Dessutom ska byggnadens ingång antingen ha roterande ingångsdörrar eller två vanliga ingångsdörrar (WELL 2017).
Både BREEAM och BBR ställer inga aspekter relaterade till indikatorn 08 Healthy Entrance.
09 Cleaning Protocol:
WELL-standardens syfte är att öka användningen av hälsosamma produkter för att bevara god inomhusmiljö. Genom att uppföra ett rengöringsprotokoll uppmuntrar detta till ökad användning av allergivänliga och giftfria rengöringsmedel. WELL ställer som skall-krav att följa en lista med godkända rengörings-, handhygien, och desinfektionsmedel (WELL 2017). Vid kartläggning av indikatorn 09 Cleaning Protocol gentemot BBR och BREEAM framkom inga relaterade aspekter.
10 Pesticid Management:
Bekämpningsmedel påverkar negativt grundvatten i både jordbruks- och stadsområden. Atrazin är ett sådant bekämpningsmedel som påverkar negativt det endokrina- och kardiovaskulärsystemet. Andra inhemska ämnen är herbicid som påverkar det reproduktiva systemet. Därför ställer WELL som skall-krav att antingen utgå från skadedjursbekämpningsplan eller använda riskbedömda bekämpningsmedel (WELL 2017). I BBR framkommer att byggnader ska utformas på ett sätt som förebygger uppkomsten av skadedjur i inomhusmiljö. Det ska vara tillräcklig täthet mellan lägenhetsskiljande konstruktioner för att förhindra uppkomsten av skadedjur (Boverket 2018c). I BREEAM framgår att man ska utgå från en god praxis för trädgårdsodling, liksom att antingen förbruka lite eller inget av en långtidsverkande bekämpningsmedel (SGBC 2017).
11 Fundamental Material Safety:
Detta skall-krav uppfylls när man reducerar exponering av asbest, bly och polyklorerade bifenyler (PCB). Asbest utsöndras när byggmaterialet bryts över tiden och ger upphov till cancer. Bly påverkar negativt det neurologiska systemet och minnet (WELL 2017).
Genom kartläggning av indikator 11 Fundamental Material Safety gentemot BBR framkom inga relaterade aspekter. I BREEAM rekommenderas användningen av Byggvarubedömning, SundaHus och Basta som bedömningssystem för att minimera användningen av hälsofarliga byggmaterial (SGBC 2017).
14
12 Moisture Management:
WELL-standardens skall-krav stödjer lämplig design princip i kombination med vattentäta konstruktioner för att minimera fuktuppkomst. WELL beskriver steg för steg hur fukt kan förebyggas i olika byggnadsområden (WELL 2017).
Det nämns i BBR bland annat att man ska beakta fukt orsakade av fel monterade byggmaterial och installationer. BBR ställer krav och kontroller och mätningar som ska genomföras för att förhindra fuktproblem (Boverket 2018c). I BREEAM framgår indikatorn
06 Fuktsäkerhet som ställer ett antal skall-krav för att förebygga fuktskador i byggnader. Det
ställs bland annat krav på att byggnaden ska ha byggas i enlighet med de allmänna rekommendationer som BBR ställer i avsnitt 6:5, 6:62, 6:63 och 6:96 (SGBC 2017).
13 Air Flush:
WELL ställer som optimering att genomföra luftspolning. Det är en process där luften tvingas igenom hela byggnaden efter färdigställandet. Detta görs för att avlägsna VOC och andra inhemska föroreningar. Luftens kvalité kommer förbättras vilket medför reducerande hälsorisker och hälsosammare inomhusklimat (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikatorn 03 Air Flush gentemot BBR och BREEAM framkom inga relaterade aspekter.
14 Air Infiltration Management:
WELL-standardens optimering syftar till att begränsa luftläckage för att reducera termiska komfortproblem samt höja luftkvalitén inomhus. WELL har framlagt en åtgärdsplan för oförutsedda luftläckage samt att man ska uppfylla riktlinjer som ASHRAE ställer för luftläckage (WELL 2017).
Både BBR och BREEAM tar hänsyn till luftläckage och lufttäthet. I BREEAM framgår att inspektion och regelbunden kontroll av lufttäthet ska utföras i enlighet med SS-EN ISO 9972:2015 (SGBC 2017). Även BBR ställer krav som relaterar till inspektion och regelbunden kontroll av lufttäthet (Boverket 2018c).
15 Increased Ventilation:
WELL-standardens optimering syftar till att avlägsna de genererade föroreningarna vid olyckor genom ökad lufttillförsel i höga byggnader. Man använder sig av specifika beräkningar för att anpassa ventilationskanalerna till utrymmen i höga byggnader (WELL 2017).
I BBR beskrivs att ett ventilationssystem ska utformas för uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea. Specifika beräkningar och mätningar ska genomföras för att ställa in ventilationssystemet korrekt (Boverket 2018c). I BREEAM framgår att ventilationssystemen ska vara utformade i enlighet med AFS 1997:12 (SGBC 2017).
15
16 Humidity Control:
WELL-standardens optimering handlar om att ventilationssystemet ska hålla en relativ fuktighet mellan 30 % till 50 %. Då vid låg relativ fuktighet påverkas hud, ögon, hals och slemhinnor på ett negativt sätt. Vid hög relativ fuktighet kan tillväxten av mikrober, bakterier och mögel öka (WELL 2017).
I BBR ställs som krav att relativ fuktighet inte får överstiga 75 % (Boverket 2018c). Däremot vid kartläggning av indikatorn 16 Humidity control gentemot BREEAM framkom inga relaterade aspekter.
17 Direct Source Ventilation:
Kopieringsapparater bidrar till ökad produktion av ämnet ozon. Astma och luftvägssjukdomar är några sjukdomar som orsakas av ozon. Även förvaringsplatser för kemiska produkter leder till ökad produktion av VOC och allergiska reaktioner. WELL-standardens optimering är till för att behålla god luftkvalité genom isolering och korrekt ventilation av lagringsplatser (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikatorn 17 Direct Source Ventilation gentemot BREEAM och BBR framkom inga relaterade krav eller allmänna råd.
18 Air Quality Monitoring And Feedback:
Syftet med denna optimering är att kunna kontinuerligt övervaka luftkvalitén inomhus för att samla data för infiltrationshastigheter och ventilation. Dessa mätvärden hjälper till att hålla en god inomhusmiljö genom bland annat en detaljerad åtgärdsplan vid eventuella dåliga luftförhållande (WELL 2017).
Det framkom inga krav eller allmänna råd i BBR som relaterar till indikatorn 18 Air Quality
Monitoring And Feedback. I BREEAM förekom att mätningar för luftkvalité ska ske vid
färdigställande av en byggnad. Formaldehyd och VOC ska mätas i enlighet med ISO 16000-3:2011 respektive ISO 16000-5:2007 i kombination med ISO 16000-6:2011 (SGBC 2017).
19 Operable Windows:
WELL ställer som optimering att ventilera byggnader genom de naturliga ventilationsprocesserna. Med naturliga ventilationsprocesser avses ventilering i byggnaden genom öppningsbara fönster och dörrar. Genom att ventilera utrymmet med naturliga ventilationsprocesser sänks VOC, formaldehyd och koldioxidhalten (WELL 2017).
I BBR tas det upp att man ska kunna vädra byggnadens utrymme genom öppningsbara fönster eller vädringslucka. Matlagning-, sömn- och personhygieniska utrymmen kräver en forcerad ventilation eller vädring (Boverket 2018c). BREEAM belyser naturlig ventilationsprocess. Öppningsbara fönster ska motsvara fem procent av rummets bruttoarea (BTA). Denna utformning bidrar till en tillräcklig luftgenomströmning för att behålla termisk komfort och ventilation (SGBC 2017).
16
20 Outdoor Air Systems:
Vid korrekt installering av tilluftssystemet sparas en mängd energi. WELL ställer som optimering att installera ett tilluftssystem av en auktoriserad person. Alla värden för tilluftssystemet ska stämma överens med riktlinjerna som ASHRAE ställer (WELL 2017). BBR tar hänsyn till både frånluft- och tilluftssystemet. Ventilationssystemet ska utformas så att hela vistelsezon ventileras. Dessutom hänvisar BBR till avsnitt 6:42 för hur man behåller termisk komfort genom korrekt installering av tilluft- respektive frånluftsystem (Boverket 2018c). I BREEAM framkom att ventilationssystemen ska utformas med att vara möjlig att anpassa för olika potentiella behov och klimatscenarier (SGBC 2017).
21 Displacement Ventilation:
WELL ställer som optimering att ha deplacerade ventilationssystemet då systemet reducerar mängden luftföroreningar och luftpartiklar i inomhusluft samt bevarar en tillfredställande termisk komfort med god luftkvalité.
Det framkom inga aspekter i BBR relaterade till WELL indikator 21 Displacement
Ventilation. Däremot belyser BREEAM deplacerade ventilationssystem och beskriver det som
lämplig ventilationsteknik (SGBC 2017).
22 Pest Control:
WELL ställer som optimering att upprätta en skadedjurskontroll som är en kontroll som görs för att förebygga uppkomsten av dammpartiklar och skadedjur som ger upphov till astma och allergiska reaktioner hos besökarna (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikatorn 22 Pest Control gentemot BBR och BREEAM framkom inga relaterade krav eller allmänna råd.
23 Advanced Air Purification:
WELL ställer som optimering att ha kolfilter installerad i varje huvudkanal för respektive utrymme. Kolfilter i ventilationens huvudkanaler begränsar VOC-mängden och mögeltillväxten (WELL 2017).
Det framgår inga krav eller allmänna råd i både BREEAM och BBR som är relaterade till indikatorn 23 Advanced Air Purification.
24 Combustion Minimization:
Braskaminer bidrar till ökad produktion av kolmonoxid i inomhusluft. Andningssystemet påverkas negativt av kolmonoxid. Det blir svårt för syret att transporteras genom kroppen då kolmonoxid binder starkare syre än hemoglobin. WELL ställer som optimering att all förbränningsrelaterade utrustning ska uppfylla riktlinjer som California´s South Coast Air Quality Management District ställer (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikator 24 Combustion Minimization gentemot BBR framkom att det finns bestämda gränsvärden för respektive rumsvärmare som används i byggnader (Boverket 2018c). Dock framkom inga krav som relaterar till denna aspekt i BREEAM.
17
25 Toxic Material Reduction:
Det är viktigt att bygga med hälsosamma och miljövänliga byggmaterial. Därför ställer WELL som optimering att begränsa användning av halogenerade flamskyddsmedel till 100 ppm. Detta avser bland annat i golv, takplattor, rörledningar, ljud- och värmeisolering och möbler. Även polyvinylklorid (PVC) är begränsad till 100 ppm i bland annat persienner, golv, VVS-rör och mattor (WELL 2017).
I BBR beskrivs inga aspekter som relaterar till denna indikator. Däremot i BREEAM framgår förteckningar över Kemikalieinspektionens (KEMI) riskminskningsämnen respektive utfasningsämnen i byggprodukter för att reducera hälso- och miljöfarliga utlösningar av byggvaror (SGBC 2017).
26 Enhanced Material Safety:
Det är viktigt att bygga med material som har utvärderats och riskbedömts. WELL ställer som optimering att begränsa användning av hälsofarliga byggmaterial för att skydda hälsan hos inneboende och arbetare (WELL 2017).
I BBR beskrivs att man ska beakta byggmaterialets egenskaper med avseende på människors hälsa. Utvärdering, godkännande och registrering av byggvaror ska ske i enlighet med Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals (REACH) (Boverket 2018c). I BBREAM framgår att man ska utgå från riskminskningsämnen respektive utfasningsämnen som KEMI ställt gällande byggmaterial (SGBC 2017).
27 Antimicrobial Activity For Surfaces:
Förekomsten av mikrober och bakterier på ytor är stor. Denna optimering handlar om att hålla dessa ytor fria från bakterier och mikrober som skadar hälsan och människans välbefinnande. Genom användning av rengöringsutrustning med korta ultraviolett ljus bidrar man med begränsning av bakteriers och mikrobers mängd på ytor (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikator 27 Antimicrobial Activity For Surfaces gentemot BBR och BREEAM framkom inga relaterade aspekter.
28 Cleanable Environment:
Svåråtkomliga ytor ackumulerar en mängd olika gifter och kemikalier genom människors beröring. Dessa ytor utsätter människor för hälsorisker. WELL-standardens optimering syftar till att hålla dessa ytor fria från sprickor och dylikt för att underlätta rengöring av dessa (WELL 2017).
I både BREEAM och BBR beskrivs inga krav eller allmänna råd som relaterar till indikator
18
29 Cleaning Equipment:
Syftet med denna optimering är att använda högkvalitativ rengöringsutrustning och hälsosamma rengöringsmedel samt lagra dessa på en avskild plats. Användning av dessa bidrar till minskad spridning av föroreningar, mindre hälsorisker och mindre repetitivt arbete. Dammsugare ska ha ett filter som är bedömd med HEPA och förvaringsflaskor med blekmedel och ammoniakämne ska försvaras i separat lager (WELL 2017).
I BBR framgår att hälsofarliga kemisk-tekniska preparat såsom petroleumprodukter och maskindiskmedel ska vara försedda med säkerhetsbeslag samt ska dessa göras svåråtkomliga för barn. Mindre hälsofarliga preparat ska lagras i bänkskår samt vara försedda med säkerhetsbeslag (Boverket 2018c). I BREEAM beskrivs inga krav eller råd som relaterar till indikator 29 Cleaning Equipment.
3.1.3 Resultat
Vad som är gemensamt mellan BBR och WELL-standarden är att BBR ställer höga krav på luften och luftens kvalité. Även BREEAM ställer flera krav på luftens kvalité. Vid flera tillfällen hänvisar BREEAM till BBR olika avsnitt som innefattar krav och allmänna råd angående luften. Dock framkommer några WELL-indikatorer som varken uppfylls av BBR eller BREEAM. I Tabell 6 framgår resultat av vilka WELL indikatorer BBR respektive BREEAM uppfyller.
Tabell 6: Beskriver vilka WELL-indikatorer som BBR respektive BREEAM uppfyller med avseende på konceptet Air.
WELL indikatorer BBR BREEAM
01 Air Quality Standards X X 02 Smoking Ban - - 03 Ventilation Effectiveness X X 04 VOC Reduction - X 05 Air Filtration X X 06 Microbe And Mold Control X X 07 Construction Pollution Management - - 08 Healthy Entrance - - 09 Cleaning Protocol - - 10 Pesticide Management X X 11 Fundamental Material Safety - X 12 Moisture Management X X
19
14 Air Infiltration Management X X 15 Increased Ventilation X X 16 Humidity Control X - 17 Direct Source Ventilation - - 18 Air Quality Monitoring And Feedback X X 19 Operable Windows X X 20 Outdoor Air Systems X X 21 Displacement Ventilation - X 22 Pest Control X X 23 Advanced Air Purification - - 24 Combustion Minimization X - 25 Toxic Material Reduction - X 26 Enhanced Material Safety X X 27 Antimicrobial Activity For Surfaces - - 28 Cleanable Enviroment - - 29 Cleaning Equipment X -
3.2 Water
3.2.1 Water koncept
Människokroppen består av två tredjedelar av vatten. Kroppens celler består mestadels av vatten vilket underlättar för celler att binda fast näringsämne eller föra bort avfall. Vatten är även en viktig faktor för reglering av kroppstemperatur. Dricksvatten spelar därför en stor roll för hälsan. The Institute of Medicin (IOM) rekommenderar att kvinnor och ska män förbruka 2,7 liter respektive 3,7 liter vatten. Detta då kroppen behöver transportera bort gifter och avfall från kroppen, ge näring åt celler samt hålla en optimal kroppstemperatur. Dricksvatten som har blivit drabbad av kemiska och mineraliska föroreningar ger upphov till höga halter av skadliga ämnen. De skadliga föroreningar som förekommer i vatten är bly, glyfosat, atrazin och mikrober. Även klor och kloramin som tillsätts i dricksvattnet för att rengöra det ger upphov till trihalometan (THM), haloättiksyra (HAA) och nitrosodimetylamin. Dessa skadliga ämnen är farliga för kroppen samt är cancerframkallande. WELL-standardens syfte med konceptet Water är att främja ett rent och hälsosamt vatten genom filtreningsprocesser och regelbunden vattenkontroll (WELL 2017).
20 3.2.2 Water indikatorer
30 Fundamental Water Quality:
Det är viktigt att filtrera bort grumligheten som uppkommer i vatten. Genom att ha en fungerande vattenfiltreringssystem förebygger man uppkomsten av grumlighet som fungerar som ett skydd för bakterier. Även koliformakontrollen är ett alternativ som man kan genomföra för att reducera antalet koliformabakterier i vatten. Koliformabakterier leder till hälsoeffekter såsom diarré, kräkningar och illamående. WELL ställer som skall-krav att begränsa uppkomsten av vattenburna bakterier för att främja en god vattenkvalité. Skall-kravet uppfyllas genom att dricksvatten bakteriekontrolleras genom provtagning (WELL 2017).
I BBR framgår det att byggnader och deras installationer ska vara utformade så att både hygienförhållanden och vattenkvalitet tillfredsställer allmänna hälsokrav. Ohälsosamma koncentrationer av vattenupplösta skadliga ämnen ska reduceras. Genom att installera material som har tillräcklig god beständighet mot de yttre och inre kemiska, mekaniska och mikrobiella processer. Mätningar och riskvärderingar för tillväxten av legionellabakterier och vattentemperatur ska dokumenteras (Boverket 2018c). BREEAM belyser hållbar vattenanvändning och hälsosam drickvattenförbrukning. Det framgår att drickvattenanvändningen ska övervakas och kontrolleras periodvis genom en vattenmätare. Drickvatteneffektiviteten kan även beräknas med hjälp av BREEAM-SE-beräkningsmetoden (SGBC 2017).
31 Inorganic Contaminants:
WELL-standardens syfte är att reducera förekomsten av oorganiska föroreningar i dricksvatten. Föroreningarna som förekommer i dricksvatten består av kvicksilver och bly. Man har kunnat se att både bly och kvicksilver har koppling med utvecklingsförseningar, njurproblem samt hypertoni. WELL-standardens skall-krav syftar till att avlägsna upplösta metaller och föroreningar genom fluxion (KDF) filter samt utgå från bestämda gränsvärden på ämnen som ingår i dricksvatten (WELL 2017).
I BBR framgår endast gränsvärden för bly i dricksvatten. Däremot beskriver BBR att tappvatteninstallationer ska utformas så att mikroorganismers utveckling reduceras. BBR hänvisar vidare till Livsmedelverket för regler om dricksvatten (Boverket 2018c). I BREEAM beskrivs inga krav eller rekommendationer relaterade till indikator 31 Inorganic
Contaminants.
32 Organic Contaminants:
Syftet med detta skall-krav är att reducera förekomsten av organiska föroreningar i dricksvatten. Ytvatten innehåller mängder av mikroorganismer, kemiska och biologiska föroreningar som påverkar kroppens immunsystem och nervsystem. Genom att använda kolfilter i drickvattenledningar kan man effektivt avlägsna kemiska och hälsofarliga föroreningar (WELL 2017).
I BBR beskrivs att tappvatteninstallationer ska utformas så att mikroorganismers utveckling reduceras. BBR hänvisar till Livsmedelverket för regler om hälsosamt dricksvatten (Boverket 2018c). I BREEAM framgår att risken för vattenförorening ska reduceras genom att bland annat dimensionera byggnadens vattensystem i enlighet med angivna åtgärder och mått i erkända nationella riktlinjer (SGBC 2017).
21
33 Agricultural Contaminants:
Med detta skall-krav vill man begränsa närvaron av jordbruksföroreningar vid dricksvattenkällan. Jordbruksföroreningar innehåller glyfosat, atrazin och herbicid som påverkar bland annat sköldkörtel, njurar, reproduktiva systemet samt är hormonstörare. Genom att använda kolfilter, begränsa jordbruksföroreningar samt ha bestämda gränser av hälsofarliga ämnen främjar man en god kvalité på dricksvatten (WELL 2017).
I både BREEAM och BBR beskrivs inga krav eller allmänna råd som relaterar till indikator
33 Agricultural Contaminants. 34 Public Water Additives:
Detta skall-krav handlar om att reducera förekomsten av desinfektionsmedel, kloramin och fluor i dricksvatten. Desinfektionsmedel kan ge upphov till skadliga ämnen såsom desinfektionsbiprodukter (DBP), THM och HAA. Dessa ämnen kan ge upphov till cancer och njurskador. Kloramin bidrar till magproblem och ögon- och halsirritation. WELL har därför upprättat dokument med bestämda gränsvärden på dessa ämnen (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikator 34 Public Water Additives gentemot BBR och BREEAM framkom inga relaterade aspekter.
35 Periodic Water Quality Testing:
Denna optimering handlar om att utföra en periodvis vattenkvalitékontroll för att främja hälsosamt dricksvatten. Vid säsongskiftning kan temperaturen och pH värdet på vattnet ändras. Vissa kemiska föroreningar kan öka vid vissa perioder och minska vid andra. En rutinmässig vattenkontroll hjälper till att behålla högkvalitativt vatten. Varje kvartal ska bly-, arsenik-, kvicksilver- och kopparmängden kontrolleras och rapporteras in till International WELL Building Institute (IWBI). WELL ställer även som optimering att ha en åtgärdsplan vid eventuell uppkomst av höga värden av bly, arsenik, kvicksilver och koppar (WELL 2017). Varken BBR eller BREEAM beskriver aspekter som relaterar till indikator 35 Periodic Water
Quality Testing. 36 Water Treatment:
Vattenbehandlingssystem är ett system som består av kolfilter, sedimentfilter och UV-saneringsprocess. Det systemet bidrar till begränsning av tungmetaller, bakterier och herbicider i dricksvatten. Denna optimering hjälper till att hålla ett högkvalitativt dricksvatten för brukare (WELL 2017).
Det beskrivs varken i BREEAM och BBR aspekter som relaterar till indikator 36 Water
Treatment.
37 Drinking Water Promotion:
Detta skall-krav har som syfte att göra det högkvalitativa och hälsosamma vattnet åtkomlig för brukare. Det är viktigt att få i sig tillräcklig mängd vatten för att förhindra uppkomsten av muskelkramper, huvudvärk och torr hud. Dessutom bidrar tillräcklig förbrukning av dricksvatten från kran till reducering av vattenflaskförbrukning (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikator 37 Drinking Water Promotion gentemot BBR och BREEAM framkom inga relaterade aspekter.
22 3.2.3 Resultat
BREEAM uppfyller få av WELL-indikatorer som tillhör konceptet Water. Även BBR har inte mycket gemensamt med WELL-standarden med avseende på Water-relaterade indikatorer. BBR hänvisar till Livsmedelverket för mer information angående krav och råd om vatten. I Tabell 7 framgår resultat av vilka WELL-indikatorer som BBR respektive BREEAM uppfyller.
Tabell 7: Beskriver vilka WELL-indikatorer som BBR respektive BREEAM uppfyller med avseende på konceptet Water.
WELL indikatorer BBR BREEAM
30 Fundamental Water Quality X X 32 Inorganic Contaminants X - 33 Organic Contaminants X X 34 Agricultural Contaminants - - 35 Periodic Water Quality Testing - - 36 Water Treatment - - 37 Drinking Water Promotion - -
3.3 Nourishment
3.3.1 Nourishment koncept
Näring är en viktig faktor för förebyggande av fetma och kroniska sjukdomar. I många länder konsumerar människor mer än 500 kalorier av sockerartade produkter. Även kaloriintaget för USA:s befolkning är närmare 2600 kalorier per person per dag. Konsumtionen av fetter, oljor, sockerartade livsmedel och mjöl har ökat på sistone. Ohälsosam kost och dålig fysisk aktivitet medför alltför hög Body Mass Index (BMI). Om BMI ligger över 30 är risken stor att få kardiovaskulära sjukdomar, cancer, diabetes, tandkaries, depression, hjärtsvikt och hypertoni. År 2014 rapporterades att över 1,9 miljarder människor lider av fetma över hela världen. En av de tio främsta orsakerna till dödsfall är brist på näring. Med näring avses grönsaker och fruktintag. Tillgång till livsmedelsbutiker som framhäver frukt och grönsaker, minskad marknadsföring av ohälsosam mat, tillgång till kaloriinformation och hälsosamma dieter är några strategier för att minska förbrukning av ohälsosam mat som bidrar till kroniska sjukdomar. WELL ställer specifika designstrategier och policyer för den hälsocertifierade byggnaden. Dessa policyer och designstrategier ska kunna hjälpa människor att ha en hälsosam livsstil. Syftet med detta koncept är att öka användning av hälsosam mat, öka näringsförbrukning samt uppmuntra till hälsosamma matvanor och livsstilar (WELL 2017).
23 3.3.2 Nourishment indikatorer
38 Fruits And Vegetables:
Detta skall-krav syftar till att främja konsumtionen av frukt och grönt genom att göra frukt och grönsaksaffärer lättåtkomliga för brukare. Vid regelbunden konsumtion av frukt och grönsaker leder detta till minskad risk för diabetes, hjärtproblem, fetma och cancer. Det ska därför finnas tillgängliga salladsbarer eller sallad- och fruktaffärer i närheten till byggnaden (WELL 2017).
I BBR beskrivs inga aspekter relaterade till indikator 38 Fruits And Vegetables. Däremot framgår i BREEAM att tillgång till lämpliga mataffärer ska finnas i närheten till byggandes brukare (SGBC 2017).
39 Processed Foods:
WELL-standardens skall-krav handlar om att få brukare konsumera mindre konserverade livsmedel som innehåller höga halter av fetter, socker och kalorier. Fetma, diabetes typ två, hypertoni och njursjukdomar har en direkt koppling med konserverade livsmedel. All typ av mat, dryck och sockerartade produkter som säljs inom den hälsocertifierade byggnaden ska uppfylla det skall-kravet som syftar till att drycker inte får ha högre sockerhalt än 30 gram. Även mat och sockerartade produkter får inte innehålla mer än 30 gram socker per portion (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikatorn 39 Processed Foods gentemot BBR och BREEAM framkom inga relaterade aspekter.
40 Food Allergies:
WELL ställer som skall-krav att informera brukare om att undvika konsumtion av livsmedel som innehåller allergener. Många människor drabbas av spontana allergiska reaktioner till följd av konsumerade allergener genom matprodukter. Matallergi är en sjukdom som orsakar ca 150 dödsfall per år. Det är därför viktigt att se över vad man konsumerar. All mat, dryck och sockerartade produkter som säljs inomhus ska ha en tydlig markering om vilka potentiella allergener de innehåller. Jordnötter, fisk, skaldjur, soja, mjölk och mejeriprodukter, ägg, vete, nöter och gluten är de potentiella allergener som ska markeras tydligt på matprodukten (WELL 2017).
I BBR och BREEAM beskrivs inga krav eller allmänna råd som relaterar till indikator 40
Food Allergies. 41 Hand Washing:
Användning av handtvättmedel reducerar risken av bakterieöverföring samt förebygger uppkomsten och spridning av sjukdomar. Även pappershanddukar är effektivare för att avlägsna bakterier än att använda lufttorkare. Det är därför ett skall-krav att ha doftfria handtvättmedel samt desinfektionsmedel i toaletter. Även pappershanddukar ska finnas i toaletter. Vätskeflytande handtvättmedel ska avges av tvålapparater (WELL 2017).
Vid kartläggning av indikatorn 41 Hand Washing gentemot BBR och BREEAM framkom inga relaterade krav eller allmänna råd.
