7. Resultat och analys
7.4 Analys av enkäter
Enkätresultatet analyseras utifrån de diagram som sammanställts (se bild 1-6). I resultatet från enkäterna framkom det att fler kvinnor högläser jämfört med männen. Detta skulle kunna ses som en bekräftelse på vad som tidigare har nämnts utifrån Molloys mening (Molloy, 2007, s.158) att läsning är kvinno-orienterat i dagens samhälle. Däremot högläser kvinnorna inte lika ofta som männen, skillnaden var däremot inte påfallande. Detta innebär att
majoriteten av eleverna fortfarande får se både män och kvinnor läsa högt vilket kan tänkas innebära att normen att endast kvinnor läser inte blir lika bärande. Respondenterna fick även svara på hur ofta deras barn lyssnade på ljudbok då det kan ses som ett komplement till att läsa högt ur en fysisk bok. Bland de respondenter som svarade att deras barn lyssnade mer frekvent från en gång om dag till en gång i veckan så fanns det inga större skillnader mellan könen då nästan lika män som kvinnor svarade. Detta resultat visar kan tolkas som att inställningen till ljudböcker är densamma hos kvinnor och män som deltog i denna enkät. Bland majoriteten av vårdnadshavarna som läste mellan 15-30 minuter per gång var största andelen kvinnor. Däremot tenderar fler män än kvinnor att läsa längre än 30 minuter per tillfälle och fler kvinnor än män tenderar att läsa mindre än 10 minuter per tillfälle. De flesta vårdnadshavarna väljer att högläsa för sitt barn på kvällen vilket troligtvis kan förklaras utifrån att aktiviteten sker i samband med nattning. Något som även framkom som anledning till varför de högläser. Däremot var det en synlig skillnad mellan kvinnor och män gällande vilken tidpunkt på dagen de läste för barnet då fler kvinnor läste vid andra tillfällen än endast kväll. Eftersom att frågorna i enkäten var slutna så ger inte svaren tillgång till bakgrund till varför vårdnadshavarna läser olika länge eller olika tidpunkter på dagen vilket hade kunnat möjliggöras vid exempelvis intervju. Därför är det en svårighet i att analysera varför det skiljer sig mellan kvinnor och männen.
När det kommer till egna läsvanor och läsning av skönlitteratur så finns det en markant representation av män som läser för sin egen del regelbundet. Utifrån detta resultat kan man tolka att det är vanligare att kvinnor högläser och att det är vanligare att männen läser skönlitteratur för sin egen del.
Det finns en bred variation i hur högläsningen går till bland dessa vårdnadshavare samtidigt som enkäten bekräftade att antalet fler kvinnor läser jämfört med antalet män. Däremot får man en mer nyanserad bild av hur högläsningen ser ut utifrån de olika aspekterna. Med detta resultat kan vi se att det finns en korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor bland vårdnadshavare men att detta är olika beroende om man syftar till högläsning för sitt barn eller egen skönlitterär läsning. Korrelationen finns mellan kvinnor och högläsning samt korrelationen mellan egen skönlitterär läsning och män.
8. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka läsvanor och attityder utifrån ett genusperspektiv i två olika F-3 klasser. Detta genomförde vi på så sätt att vi undersökt högläsningvanor hos vårdnadshavare till barn i dessa två utvalda F-3 klasser. Undersökningen riktade även in sig på könsskillnader inom läsning och attityder i klassrummet utifrån lärarens uppfattning. I resultatet av vår studie framgår det att det finns könsskillnader när det gäller attityden kring läsning och egen läsning bland eleverna i dessa två klasser. Vi kom fram till, genom närmare studier av intervjuerna att detta grundade sig i fyra olika underkategorier: läsning, intresse. tålamod samt normer.
Vi kom fram till att pojkar i dessa två klasser generellt sätt har en sämre attityd till läsning och läser mindre än vad flickorna i dessa två klasser gör. Detta eftersom pojkarna inte läser lika mycket på egen hand som flickorna. Att intresset styr eleverna, om de inte finner böcker intressanta försvinner intresset för att läsa. Även här visade det sig en skillnad mellan pojkar och flickor. Där flickor hade lättare att finna böcker som matchade deras intressen än vad pojkarna hade. Detta resultat överensstämmer med det som Logan och Johnston fann i sin studie om läsattityder kopplat till kön (2009) att flickor har en mer positiv attityd till läsning som eventuell följd av att de läser bättre och mer än pojkar (2009, s. 200). Båda lärarna uppfattade att pojkarna har sämre tålamod när det kommer till läsning då det finns en invand strävan efter snabb respons, vilket läsningen inte ger om inte övning och tid läggs åt
läsningen. Dessa gemensamma uppfattningar om flickor respektive pojkar som framkom hos båda lärarna kan kopplas till olika förväntningar som finns på barnet utifrån genus. Att flickor ofta är goda läsare medan pojkar har det mer utmanande med tålamod och förmåga. Dessa förväntningar grundar sig möjligtvis i de könsrelaterade normer som samhället har för pojkar respektive flickor (Martinsson & Reimers, 2020, s. 13). Dessa normer präglas även av att läsning anses vara kvinno-orienterat (Molloy, 2008, s.21) vilket kan bero på att många lärare i årskurs F-3 idag är kvinnor (Skolverket, 2019, s. 20). Detta menar Molloy kan göra att pojkar tar ett större avstånd från läsning i jämförelse med flickor på grund av brist av maskulina förebilder när det kommer till läsning (Molloy, 2007, s.158). Möjligtvis påverkas pojkar oftare av Matteuseffekten (Molloy, 2007 s.17) då de uppfattas vara sämre läsare vilket grundar sig i samhällets normer som även präglar läraren omedvetet eller medvetet.
Ur en didaktisk synpunkt kan denna kunskapsöversikt vara relevant för lärare att ha i åtanke vid planering och skapande av lärandeaktiviteter som innefattar egen läsning samt högläsning för att arbeta mot dessa skillnader mellan flickor och pojkar. Dels att ett moment som läsning kan behöva extra anpassningar samt att det finns olika förutsättningar och erfarenheter av läsning hemifrån som kan ge olika förutsättningar i klassrummet.
Vidarekopplat till analysen av intervjuerna och underkategorin normer framkom det att man i Elsas skola arbetar aktivt med att bryta denna normativa föreställning genom att låta olika lärare läsa för olika klasser i skolan de arbetar på. Även vårdnadshavare erbjuds att högläsa i
förebild för sina elever då läraren kan påverka elevernas föreställningar om vad som är normativt korrekt eller inte (2020, s.52). Därför är det positivt att man gör på detta sätt i Elsas klass då det kan bidra till att eleverna inte endast ser läsning som kvinno-orienterat (Molloy, 2008, s.21).
Resultatet från enkäterna visade däremot att skönlitterär läsning inte var kvinno-orienterat bland respondenterna då majoriteten som läste regelbundet var män. Att läsning är en kvinno-orienterad aktivitet som Molloy menar syns inte i denna grupp (Molloy, 2008, s.21). Däremot stämmer resultatet överens med den historiska bilden av läsning som en manlig företeelse som berodde på att fler män hade större möjlighet och tillgång till utbildning jämfört med kvinnor fram till tidigt 1900-tal (Larsson & Westerberg, 2019, s. 444). Samtidigt visade resultatet från enkäterna att det främst var kvinnor som högläser för sitt barn men det fanns ingen överrepresentation av kvinnor.
9. Konklusion
Konklusionen vi kan dra av denna studie är att egen läsning, intressen och tålamod är tre orsaker till att pojkarna i dessa klasser läser mindre och har en sämre attityd till läsning än flickorna. Vi kan även dra slutsatser av att kvinnor bland vårdnadshavarna i dessa klasser är representerade när det kommer till högläsning för sina barn och män bland vårdnadshavarna är representerade när det kommer till egen skönlitterär läsning. Konklusionen vi dra av denna studie med utgångspunkt från lärarna i denna studies uppfattningar är att egen läsning,
intressen och tålamod är tre orsaker till att pojkarna i dessa klasser läser mindre och har en sämre attityd till läsning än flickorna. Det framgår även att det rådande normsystemet har en övergripande påverkan och betydelse för elevernas uppfattning av läsning. Detta förklaras genom att lärarnas uppfattningar av eleverna stämmer överens med samhällets syn på pojkar respektive flickor. Förväntningar (normer) som finns för pojkar och flickor idag påverkar möjligtvis lärarnas uppfattning av elevernas läsattityd. Samtidigt förklaras skillnader i
attityder främst utifrån faktorer som egen läsning, intressen och tålamod och inte enbart kön. Vi kan även dra slutsatsen av att kvinnor bland vårdnadshavarna i dessa klasser är
representerade när det kommer till högläsning för sina barn och män bland vårdnadshavarna är representerade när det kommer till egen skönlitterär läsning. Den förutfattade meningen om att läsning är kvinno-orienterat stämmer inte överens med resultatet från denna
undersökning samtidigt tyder resultatet från undersökningen att pojkar har en sämre attityd när det kommer till läsning. Vi kan konstatera att denna attityd inte påverkas av elevernas hemförhållanden då resultatet tyder på att män läser skönlitteratur i större utsträckning jämfört med kvinnor. Här finns ingen tydlig korrelation mellan hem och sämre läsattityder. I framtida studier skulle det vara intressant att undersöka elevernas attityder gentemot läsning genom intervjuer eller enkäter. Detta för att kunna utveckla studien ytterligare och få in ett tredje perspektiv, elevperspektivet. Mot bakgrund av denna studie hade det varit intressant att jämföra om lärarnas uppfattning och syn på skillnader mellan könen stämmer överens med elevernas enskilda attityd gentemot läsning.
Referenslista
Barmark, Mimmi; Djurfeldt, Göran. (2015) - Statistisk Verktygslåda 0 : att förstå och förändra världen med siffror. Andra upplagan: Lund: Studentlitteratur
Barmark, Mimmi; Djurfeldt, Göran. (2020). Statistisk verktygslåda 0 : att förstå och förändra världen med siffror. Andra upplagan: Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan; Nilsson, Björn (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber Connell, R. & Pearse, R. (2015). Om genus. (3., [omarb. och uppdaterade] uppl.) Göteborg: Daidalos.
Dominković, K., Eriksson, Y. & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.
Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Larsson, E. & Westberg, J. (red.) (2019). Utbildningshistoria: en introduktion. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Logan, S., & Johnston, R. (2009). Gender differences in reading ability and attitudes: examining where these differences lie. Journal of Research in Reading. 199-214. doi:10.1111/j.1467-9817.2008.01389.x
Läsrörelsen. (2013) Årsredovisning 2012-01-01 – 2012-12-31 för föreningen Läsrörelsen. Hämtad 2015-08-14 från:
http://www.lasrorelsen.nu/wpcontent/uploads/2013/08/Årsredovisning-2012.pdf
Martinsson, L. & Reimers, E. (red.) (2020). Skola i normer. (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups.
Molloy, G. (2008). Reflekterande läsning och skrivning. (2., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Olaussen, Stokke Bodil (1989). Utvikling av lærestrategier: Et sentral trekk i foreldres vaner ved højtlesing for førskolebarn. I Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin, 2006: Läsa högt för barn. (13-14, 16). Studentlitteratur.
Skolverket. 2010. Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2010/rustad-att-mota-framtiden-pisa-2 009-om-15-aringars-lasforstaelse-och-kunskaper-i-matematik-och-naturvetenskap?id=2473 (Hämtad 2021-02-09).
Skolverket. 2013. PISA 2012 - 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2013/pisa-2012---15-aringars-ku nskaper-i-matematik-lasforstaelse-och-naturvetenskap?id=3126(Hämtad 2021-02-09) Skolverket. 2017. PIRLS 2016. https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2017/pirls-2016?id=3868(Hämtad 2021-02-12).
Skolverket. 2019. Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2018/19. Diarienummer: 5.1.1–2019:46
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d8b3/(Hämtad 2021-02-26). Skolverket. 2021a. Högläsning och samtal om text i förskolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hoglasn ing-och-samtal-om-text-i-forskolan(hämtad 2021-04-15)
Skolverket. 2021b. PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och
läsförståelse.https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/internatio nella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa-internationell-studie-om-15-aringars-ku nskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse(Hämtad 2021-02-09)
Skolverket. 2021c. PIRLS: en studie om läsförmåga.
ande-studier-pa-utbildningsomradet/pirls-internationell-studie-om-lasformaga-hos-elever-i-ar skurs-4(Hämtad 2021-02-11).
Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.
Söderberg, J. (2007). Vår världs ekonomiska historia D. 1 Den förindustriella tiden. (1. uppl.) Stockholm: SNS förlag.
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (Upplaga 3). Stockholm: Liber Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html