Institutionen för pedagogik, didaktik och
utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3 och 4-6, 15 hp
Läsning - en kvinnlig företeelse?
En studie om högläsningsvanor i relation till elevers attityd kring
läsning ur ett genusperspektiv
Självständigt arbete 1
Sofia Pihlblad Vendela BergforsSammanfattning
Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka läsvanor och attityder utifrån ett genusperspektiv. Detta genom undersökning av högläsningvanor hos vårdnadshavare till barn i två utvalda F-3 klasser. Studien syftar även till att undersöka könsskillnader inom läsning och attityder i klassrummet utifrån lärarens uppfattning.
● Hur ser de lärarna som ingår i studien på elevernas attityder kring läsning ur ett genusperspektiv?
● Hur svarar vårdnadshavare om vanor kring högläsning och egen läsning? ● Finns det en korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor? Metod
Vi genomförde en kvalitativ studie med hjälp av personliga intervjuer i kombination med en kvantitativ insamlingsmetod i form av anonyma enkäter. Enkäterna skickades endast ut till en liten skara respondenter, färre än 100 personer, detta bidrog till att undersökningen blev kvalitativ med hjälp av en kvantitativ insamlingsmetod. Populationen vi undersökte var två stycken F-3 klasser, där vårdnadshavare blev respondenter för enkäterna och klasslärare respondenter för intervjuerna, inga elever deltog i studien. Resultatet analyserades utifrån en tematisk analysmetod för intervjuer och kvantitativ dataanalys för enkäter. Detta genom ett genusperspektiv med bakgrund i det sociokulturella perspektivet.
Resultat
I resultatet av denna studie framgår det att det finns könsskillnader när det gäller attityder kring läsning och egen läsning bland eleverna i dessa två klasser. Vi kom fram till, genom närmare studier av intervjuerna att detta grundade sig i fyra olika underkategorier: läsning, intresse. tålamod samt normer. Vi kom fram till att pojkar i dessa två klasser har generellt sätt en sämre attityd till läsning och läser mindre än vad flickorna i dessa två klasser gör. Detta eftersom pojkarna inte läser lika mycket på egen hand som flickorna. Att intresset styr eleverna, om de inte finner böcker intressanta försvinner intresset för att läsa. Här visade det sig en skillnad mellan pojkar och flickor. Där flickor hade lättare att finna böcker som matchade deras intressen än vad pojkarna hade. Att pojkarna har sämre tålamod när det kommer till läsning då det finns en invand strävan efter snabb respons, vilket läsningen inte ger om inte övning och tid läggs åt läsningen. Samt att olika könsnormer påverkar eleverna i studiens klasser. Studien resulterade även i att vi kunde se en korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor bland vårdnadshavare men att detta är olika beroende om man syftar till högläsning för sitt barn eller egen skönlitterär läsning. Korrelationen finns mellan kvinnor och högläsning samt korrelationen mellan egen skönlitterär läsning och män. Slutsats
Slutsatsen vi dra av denna studie med utgångspunkt från lärarna i denna studies uppfattningar är att egen läsning, intressen och tålamod är tre orsaker till att pojkarna i dessa klasser läser
mindre och har en sämre attityd till läsning än flickorna. Det framgår även att det rådande normsystemet har en övergripande påverkan och betydelse för elevernas uppfattning av läsning.
Vi kan även dra slutsatser av att kvinnor bland vårdnadshavarna i dessa klasser är
representerade när det kommer till högläsning för sina barn och män bland vårdnadshavarna är representerade när det kommer till egen skönlitterär läsning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1. Inledning 5 2. Bakgrund 6 2.1 Lgr11 6 2.1.1 Högläsning i skolan 6 2.1.2 En likvärdig utbildning 6 2.2 Internationella studier 7 2.2.1 PISA 7 2.2.2 PIRLS 8 2.3 Matteuseffekten 92.4 Läsning i förhållande till genus ur ett historiskt perspektiv 9
3. Forskningsöversikt 11
3.1 Tidigare forskning om högläsning 11
3.2 Tidigare forskning om attityd 13
4. Teoretiska utgångspunkter 14
4.1 Genusteori 14
4.2 Sociokulturella perspektivet 15
5. Syfte och frågeställningar 16
6.Metod 17
6.1 Kvalitativ metod 17
6.1.1 Föräldraenkäter 17
6.1.2 Lärarintervjuer 18
6.2 Genomförande av enkäter och intervjuer 18
6.3 Arbetsfördelning 19
6.4 Urval 19
6.5 Bearbetning och analys 20
6.5.1 Tematisk analys 20
6.5.2 Kvantitativ dataanalys 21
6.6 Forskningsetiska principer 21
6.7 Tillförlitlighet och trovärdighet 22
7. Resultat och analys 24
7.1 Resultat från intervjuer 24
7.1.2 Arbetet mot skillnader 25
7.2 Analys av intervjuer 26
7.2.1 Korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor i klassrummet 27
7.3 Resultat från enkäter 29 7.4 Analys av enkäter 33 8. Diskussion 34 9. Konklusion 36 Referenslista 37 Bilagor
Bilaga 1. Informationsbrev och enkät 40
Bilaga 2. Intervjuguide och informationsbrev 43
1. Inledning
Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka lärares uppfattning om elevers attityder kring läsning ur ett genusperspektiv, hur vårdnadshavare svarar om vanor kring högläsning och egen läsning samt om en korrelation finns mellan kön och läsattityder samt läsvanor. Intresset för denna studie grundar sig i nyfikenhet kring genus i relation till högläsning. Högläsningen är en del av vardagen för många elever i både hem och skola. För många är högläsningen första erfarenheten av böcker och även det första steget mot egen läsning. Om man ser till det sociokulturella perspektivet så utvecklas människan genom att se och prova på själv, alltså utifrån den sociala och kulturella kontext som människan lever i (Säljö, 2015, s.15). Därför fyller högläsningen en viktig betydelse för elevernas egen läsutveckling då de genom den får sina första erfarenheter om vad en bok är och vad den fyller för
funktion.
Vem som högläser menar Gunilla Molloy kan påverka elevens föreställningsvärld eftersom läsning och läsförmåga ofta kopplas ihop med genus (2007, s.158). Tidigare har läsning ur ett historiskt perspektiv varit kopplat till det manliga könet men synen på läsning och kön är förändrad idag. Möjligen har den påverkats av de rapporter som publiceras internationellt som PISA och PIRLS. Två internationella studier som mäter läsförmåga och läsattityder bland barn som visat att det finns en framträdande skillnad mellan flickor och pojkars läsförmåga, intresse och attityd. Molloy menar att dagens samhälle präglas av att
svenskämnet samt skönlitterär läsning är kvinnodominerat och många pojkar tar idag avstånd från både läsning och skola i brist på maskuliniteten (2007, s.158). Kan detta avståndstagande gentemot läsning vara en påverkande faktor för attityden kring läsning?
2. Bakgrund
Detta avsnitt inleds med en redogörelse för delar ur läroplanen (Lgr11) som berör den svenska kursplanen i relation till högläsning samt elevers rätt till en likvärdig utbildning. Sedan följer en redogörelse för de internationella studierna PISA och PIRLS samt begreppet Matteuseffekt. Avslutningsvis förklaras läsning i förhållande till genus ur ett historiskt perspektiv.
2.1 Lgr11
2.1.1 Högläsning i skolan
Högläsning kan ha flera goda effekter på elevers språkutveckling då det kan utveckla flera förmågor relaterade till läsning som ordförråd och föreställningsförmåga (Skolverket, 2021a). Högläsning är en av metoderna för ökad läsförståelse i skolan och kan vara särskilt relevant i undervisningen för elever som inte knäckt läskoden eller saknar språkkunskaper. Genom högläsning kan läraren öppna en dörr till elevens egna läsandet genom att väcka intresse och nyfikenhet för böcker och textens värld.
I den första delen av läroplanen för förskolan står det att barn i förskola ska erbjudas en stimulerande miljö och få ta del av högläsning samt få möjlighet att samtala om litteratur (Skolverket, 2021a). Till skillnad från förskolans läroplan saknas motsvarighet om
högläsning i läroplanen för grundskolan. I läroplanen för grundskolan står det inget specifikt krav eller mål för högläsning eller hur högläsning ska gå till i. Trots högläsningens frånvaro i läroplanen för grundskolan så är det ett vanligt förekommande inslag i undervisningen. I kursplanen för svenska står det under ämnets syfte att undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper relaterade till det svenska språket (lgr11, s. 257). Det står även att eleverna ska få undervisning som stimulerar deras intresse för att läsa och skriva (lgr11, s. 257). Som lärare kan man tolka läroplanens innehåll och välja högläsning som ett lämpligt tillvägagångssätt för att arbeta med innehåll på ett kunskapsutvecklande sätt. I de tidiga skolåldrarna kan högläsning vara en intresseskapande aktivitet för eleverna där de får
kunskaper om det svenska språkets olika former både skrift och tal. Högläsning öppnar även upp för hantering av texters innehåll på ett annat sätt jämfört med när eleverna läser själva. Genom att ha gemensamma samtal om texten före, under eller efter läsningen så kan eleverna få en bättre förståelse för innehållet samt lära sig vad de ska göra om de inte förstår
(Skolverket, 2021a).
2.1.2 En likvärdig utbildning
Elevers rätt till en likvärdig utbildning är en central del av den svenska läroplanen
(Skolverket, 2011, s.6). Därför är det extra viktigt att lärare arbetar mot en likvärdig skolgång för sina elever och lockar sina elever till att utveckla sina kunskaper. Detta för att minimera skillnader mellan elevers utbildning oavsett bakgrund och förutsättningar. Man kan även läsa i Lgr11 om hur viktig samverkan mellan skola och hem är för elevernas utbildning och att
studie relevant att undersöka vårdnadshavares syn på läsning och högläsning i relation till lärarens syn.
2.2 Internationella studier
Då den här studien handlar om skillnader inom läsning mellan flickor och pojkar så är det relevant att undersöka Sveriges resultat för läsförståelse genom åren. Att ta del av resultaten från PISA ger möjligheten att se vilka skillnader som finns bland flickor och pojkar både nationellt och internationellt. Detta är relevant att undersöka då resultat från PISA möjligtvis påverkar lärarens och skolans uppfattning om elevers generella förmågor och kunskaper utifrån kön. Eftersom att PIRLS undersöker elever närmare i den åldern som denna studie avser att göra så är även den relevant att ta del av. Fördelen med PIRLS är att den endast undersöker läsförmåga samt attityder, vilket är ytterst relevant för denna studie. Dessa internationella studier är av relevans för denna studie då resultaten ofta uppmärksammas nationellt samtidigt som de skulle kunna påverka lärares syn på pojkar respektive flickors förmågor och kunskaper. Resultaten är även av relevans då de visar på skillnader mellan könen vilket skulle kunna indikera att normer rörande kvinnligt och manligt i relation till läsning är en påverkande faktor till hur eleverna tillägnar sig läsförmåga och läsvana.
2.2.1 PISA
Den internationella studien PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt (The Organisation for Economic Co-operation and Development) med syfte att undersöka 15-åringars kunskaper och förmågor inom läsförståelse, matematik samt naturvetenskap (Skolverket, 2021b). Till skillnad från de svenska nationella proven så är denna typ av studie konstruerad för att kunna mäta kunskapsutvecklingen över tid. De länder som deltar får en överblick över resultatutvecklingen och kan jämföra resultaten med andra deltagande länder. (Skolverket, 2013, s. 3).
De förmågor som undersöks inom PISA är följande:
● förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem.
● förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap.
● förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang. ● kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett
naturvetenskapligt förhållningssättengagemang och motivation att lära sig ämnena (Skolverket, 2021b).
Resultaten från PISA-undersökningen som genomförs vart tredje år väcker ofta stor uppmärksamhet internationellt och har fått olika konsekvenser i olika utbildningssystem (Skolverket, 2013, s. 3).
År 2009 var läsförståelse huvudområdet för andra gången i PISA-undersökningens historia. Senaste gången läsförståelse var huvudområdet var år 2000. Redan under PISA 2006 upptäcktes en försämring bland de svenska resultaten och i Skolverkets sammanfattande rapport från PISA 2009 kunde man även konstatera en försämring bland eleverna inom läsförståelse. Rapporten tar även upp skillnader i resultat mellan flickor och pojkar. Resultatet visar tydligt att flickor presterar bättre i samtliga deltagande länder inom läsförståelse. De redovisar även för att skillnaden mellan pojkar och flickors läsförståelse i Sverige har ökat från 37 till 46 procent sedan PISA 2000 (Skolverket, 2010 s. 16).
2.2.2 PIRLS
PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en annan internationell studie som undersöker och jämför läsförmåga samt attityder till läsning hos elever i årskurs fyra. (Skolverket, 2021c). Till skillnad från PISA så utförs PIRLS vart femte år. Denna studie omfattar elever, lärare, rektorer samt vårdnadshavare. Eleverna utför läsförståelsetester samt svarar på enkäter där de frågas om deras attityd till läsning samt om sin bakgrund, skolgång och sitt lärande. Lärare och rektorer svarar på frågor som berör utbildningen i olika mån bland annat utbildning och lärandemiljö samt elevernas inställning. Enkäten som tilldelas till föräldrar innehåller frågor som berör barnets hemmiljö samt aktiviteter kopplade till läsning. (Skolverket, 2021c)
Syftet med PIRLS-studien är att undersöka elevernas kunskaper i läsförståelse gällande faktatexter samt skönlitteratur. Studien undersöker även attityder till läsning. Med hjälp av resultaten från denna typ av studien kan PIRLS även beskriva olika trender och skillnader mellan olika länder när det gäller läsförmåga (Skolverket, 2021c) med hänsyn till olika faktorer som skolans organisation, lärares undervisning och elevernas situation och attityder. I den senaste rapporten från PIRLS 2016 så visade resultaten att svenska elever tycker minst om att läsa och har tillsammans med Danmark minst andel elever som tycker om att läsa i jämförelse med övriga 48 deltagande länder (Skolverket, 2017, s. 39). Resultaten visar även att det är en större andel flickor än pojkar som är mycket positiva till läsning (Skolverket, 2017, s. 40). Skillnader bland könen syns även när man jämför det genomsnittliga resultatet bland flickor som tycker mycket om att läsa respektive pojkar som tycker om att läsa mycket. Flickor har i genomsnitt 24 poäng högre än pojkar. Rapporten lyfter även vårdnadshavares attityder till läsning och resultatet visar att vårdnadshavare i Sverige tycker mest om att läsa (Skolverket, 2017, s. 42). Däremot har resultatet sjunkit med 7 procentenheter jämfört med år 2011 (Skolverket, 2017, s. 42). Till vårdnadshavare ställer PIRLS även frågor om tidiga läsaktiviteter som att exempelvis läsa böcker tillsammans, berätta sagor, tala om vad de läst, sjunga eller leka ordlekar. Det man kunde se år 2016 var att det var färre elever i Sverige som ägnade sig åt tidiga läsaktiviteter än i jämförande länder utifrån vad vårdnadshavare har svarat. När man undersökte hur elever presterade i relation till tidiga läsaktiviteter så visade resultatet att elever med högre grad av tidigare läsaktiviteter presterade bättre än de elever
Det man även har kunnat konstatera utifrån tidigare resultat från PIRLS är att även i denna typ av undersökning så presterar flickor bättre än pojkar. Skillnaden har däremot inte ökat sedan man testade år 2011 (Skolverket, 2021c).
2.3 Matteuseffekt
Fenomenet Matteuseffekten är ett relevant begrepp i relation till läsning och kön. Begreppet Matteuseffekt förklarar läsforskaren Keith E. Stanovich utifrån bibelcitatet från
Matteusevangeliet ”Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har” (Nya Testamentet 2000 25:29). Detta innebär att barn som har god läsförmåga läser mycket och gärna medan barn med svag läsförmåga undviker läsning. Detta leder till att den som har god läsförmåga utvecklas och blir bättre medan den som undviker läsning utvecklas långsammare och glappet mellan starka och svaga läsare ökar. Stanovich lyfter även att barn som blir bättre läsare ofta formas kring det och väljer exempelvis vänner som läser och ser läsning som en fritidsaktivitet (Molloy, 2007 s.17). Molloy belyser risken med att användningen av begreppet kan vara etiketterande och statiskt “en gång en svag läsare, alltid en svag läsare” (Molloy, 2007, s. 17) och menar därför att lärare bör vara särskilt medvetna om att de kan bryta Matteuseffekten.
2.4 Läsning i förhållande till genus ur ett historiskt perspektiv
Att besitta förmågan att kunna läsa är något som många av oss människor ser som en självklarhet och att detta även hör till allmänbildningen. Vi förutsätter att människor i vår omgivning behärskar denna förmåga. Historiskt sett såg detta dock annorlunda ut. Tidigare i historien var det inte en självklarhet att alla kunde läsa.
Först på mitten av 1800-talet när den så kallade Folkskolan infördes i Sverige började
människor från olika samhällsklasser och kön få ta del av konsten att lära sig läsa. (Larsson & Westerberg, 2019, s.129). Samtidigt var fortfarande fattigdomen hög i både Europa och Sverige och böcker var en dyr vara vilket resulterade till att få hade ekonomin till att äga böcker (Kåreland, 2015, s.216). Att studera vid högre läroverk och ta studentexamen var en manlig företeelse ända fram till 1870 då kvinnor fick denna möjlighet på en arena som tidigare varit mansdominerad detta fick dock inget större genomslag. Få kvinnor hade dock möjligheten att vidareutbilda sig på detta sätt på grund av den tidens könsnormer (Larsson & Westerberg, 2019, s. 444). Detta resulterade i att dåtidens könsuppdelning gällande
litteraturläsning var mansdominerad.
Högläsning har historiskt sett varit en bidragande faktor till barns läsinlärning och är även en inlärningsmetod som fungerar än idag med stöd från forskning. Att som barn iaktta hur berättaren avkodar bokstäver och omvandlar detta till en spännande och inlevelsefull
läsa. Idag ser samhället annorlunda ut. Idag är läsning och främst läsning av skönlitteratur starkt förknippat att vara en kvinnlig företeelse, detta trots denna historiska motsats (Molloy, 2008, s.21).
3. Forskningsöversikt
I det här avsnittet redogörs det för peer reviewed forskning kring högläsning samt läsförmåga och attityder ur ett genusperspektiv. För att hitta aktuell forskning som har en tydlig
anknytning till syftet med denna studie så användes sökmotorn Google Scholar. För att få ett större urval av forskning användes engelska sökord vilket även gör det möjligt att hitta internationell forskning. Sökorden som användes för att hitta relevant och aktuell forskning var “gender differences”, “reading”, “reading aloud” och “school”. Detta val gjordes då det främst kom upp andra studentuppsatser vid användande av svenska sökord. Material
avgränsades genom att forskning som inte kunde relateras till denna studies syfte valdes bort.
3.1 Tidigare forskning om högläsning
Det finns många studier som har undersökt högläsning och eventuella effekter på barnet utifrån olika aspekter. I denna studie riktas intresset mot genusrelaterade attityder inom läsning i relation till högläsningsvanor i hemmet och i klassrummet. Eftersom att högläsningen har en stor betydelse för denna stuide samt har en didaktisk relevans för
läraryrket så vill vi även lyfta forskning som påvisar dess relevans. Högläsning kan associeras till många olika situationer i olika sammanhang (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006, s.10). I denna uppsats associeras ordet till den situation när en vuxen läser högt ur en bok för ett barn.
Dominković, Eriksson och Fellenius redogör i boken “Läsa högt för barn” för olika studier av andra forskare där man har kunnat påvisa effekter av högläsning i den mening att barnet har fått upplevelser och kunskaper som påverkar barnets utveckling positivt. Majoriteten av de studier som redogörs för i denna bok utgår från modern och hennes högläsning tillsammans med barnet.
B.Olaussen har i sin studie ”Utvikling av lærestrategier: Et sentral trekk i foreldres vaner ved højtlesing for førskolebarn” (1989) undersökt hur föräldrar kan påverka barnets
språkutveckling under högläsning genom att ta upp svåra ord eller begrepp (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006, s.14). Detta undersöktes genom att en grupp föräldrar i Danmark valdes ut som sedan studerades medan de läste för sitt barn. Studiens syfte var att undersöka hur samtal mellan barn och vuxen om ord eller begrepp under högläsning kan påverka barnets medvetenhet för förhållningssätt till ord. Resultatet från studien visade att barn kan utveckla ett medvetet förhållningssätt till ord när den vuxne definierar ord eller begrepp samt samtalar om dem i samband med högläsningen (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006, s.14). Detta eftersom barnet utvecklar en medvetenhet om okända nya ord som den kan omsätta i sitt ordförråd i relation till redan kända ord. Vidare menar Olaussen att en långsiktig effekt av att den vuxne samtalar om ord och begrepp under högläsningen har en positiv betydelse för barnens skolframgång. Detta då den vuxna blir en förebild för barnet under högläsningen och kan förutsätta barnet med strategier för att förstå och ta till sig texten (Dominković, Eriksson
& Fellenius, 2006, s.14). Dessa förutsättningar menar Olaussen har betydelse för skolframgången när barnet börjar i skolan.
En annan studie som även stärker betydelsen av högläsningens effekt i relation till
skolframgång är en amerikansk longitudinell studie av De Temple och Tabors (1996). Syftet med denna studie var att undersöka hur barnens erfarenheter av högläsning i hemmet kan relateras till senare berättarförmågor samt hur denna förmåga kan relateras till språk och literacy förmågor i skolan (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006, s.14). I undersökningen deltog sextiotvå mödrar som var socialbidragstagare samt deras barn. Detta för att man ville undersöka literacy utvecklingen hos barn från låginkomstfamiljer. Undersökningen startade när barnen var mellan 3 och 4 års ålder och pågick fram till att barnen hade avslutat årskurs ett i skolan. Detta för att kunna undersöka korrelationen mellan barnens rapporterade förmågor ur ett tidsperspektiv. För att undersöka barnens utveckling så jämförde man
mödrarnas rapporter från hemmet när barnet var i 3-4 års ålder, omdömen från årskurs 1 samt tester relaterade till läsning och berättarförmåga som genomförts under studiens
gång.Resultatet från studien visade en korrelation mellan barnets erfarenhet av högläsning vid 3-4 års ålder och berättarförmåga vid det andra undersökningstillfället efter två års tid. Man såg även en korrelation mellan barnets erfarenhet och läs-och skrivrelaterade intressen och kunskaper (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006, s.14). Vid en ytterligare mätning jämförde man barnens läsresultat i första klass i relation till den uppvisade berättarförmågan vid 5 ½ års ålder. Mätningen visade att barnens läsresultat var starkt relaterad till
berättarförmågan (Dominković, Eriksson & Fellenius, 2006, s.14). Utifrån resultatet från studien argumenterar författarna De Temple och Tabors för att hemmets läsmiljö
förutbestämmer barnens läsförmåga i första klass.
Tidigare forskning om högläsning visar att samtal under högläsning mellan den vuxne och barnet kan påverka barnets medvetenhet om ord. Detta genom att samtala om svåra ord eller begrepp som förekommer under högläsningen. Enligt B. Olaussen får detta positiva effekter på barnets språk och läsutveckling samtidigt som barnet utvecklar egna strategier utifrån erfarenheter från samtal om text. De Temple och Tabors har i en longitudinell studie
visat hur barns tidiga högläsning erfarenheter korrelerar med senare läs-och språkrelaterade kunskaper från årskurs ett.
3.2 Tidigare forskning om attityd
En annan studie vi väljer att lyfta i detta arbete är en peer reviewed forskningsartikeln “Gender differences in reading ability and attitudes: examining where these differences lie” av Sarah Logan och Rhona Johnston (2009). Denna studie väljer vi att inkludera i
forskningsöversikten då den kan ge ett perspektiv på hur skillnader mellan kön i relation till bland annat läsförmåga och attityder har undersökts.
I den brittiska studien “Gender differences in reading ability and attitudes: examining where these differences lie” undersöker Sarah Logan och Rhona Johnston (2009) skillnader mellan kön i relation till läsförmåga, läsfrekvens samt attityder och antaganden relaterade till läsning och skolan. Denna studie har relevans för detta arbete då de undersöker läsning och attityder utifrån kön. Däremot så undersöker de dessa aspekter utifrån elevernas perspektiv vilket skiljer sig från denna studie men resultatet är intressant för att förstå vilka etablerade skillnader som finns mellan flickor och pojkar inom forskning gällande läsning.
232 barn i tio års ålder deltar i studien och får genomföra ett läsförståelsetest samt besvara frågor om läsfrekvens, attityd till läsning, attityd till skolan, uppfattning av kompetens
(competency beliefs) och mottaget akademiskt stöd från klasskamrater samt lärare (Logan & Johnston, 2009, s. 199). Logan och Johnston lyfter i sin artikel att det enligt tidigare
forskning oftast är flickor som har en mer positiv attityd till läsning. Samtidigt redogör de även för att tidigare forskning visat att flickor läser bättre och läser mer än pojkar vilket de menar kan vara en förklaring till den mer positiva attityden hos flickor (Logan & Johnston, 2009, s.200). Resultatet från denna studie stämmer överens med tidigare refererad forskning i artikeln då flickor i denna undersökning hade en bättre läsförmåga och läste oftare i
jämförelse med pojkarna (Logan & Johnston, 2009, s.207). Dock var dessa skillnader mycket små och man såg inte några skillnader mellan könen i fråga om deras uppfattning av
kompetens eller mottaget akademiskt stöd. Däremot fann man tydliga skillnader mellan könen gällande attityden gentemot läsning (Logan & Johnston, 2009, s.211). Man såg även att det fanns en tydligare koppling mellan läsfrekvens och positiv läsattityd än mellan läsförmåga och positiv läsattityd. Enligt Logan och Johnstone kan detta indikera på att attityden mot läsning har en större inverkan på läs frekvensen och inte en produkt av läsförmågan (Logan & Johnston, 2009, s.211).
Likt den internationella studien PIRLS visar även denna studie på tydliga könsskillnader mellan attityder utifrån kön vilket gör studien intressant. Då studien är utförd i England så går det inte att dra någon slutsats om hur väl resultatet stämmer överens i svensk kontext då olika faktorer utifrån olika aspekter kan påverka inställning och attityd gentemot läsning. Däremot ger Logan och Johnstons studie en bild av hur etablerad skillnaderna mellan könen är inom en grupp av elever. I detta arbete har denna studiens resultat betydelse för en jämförelse mellan lärarnas egna uppfattningar av skillnader mellan kön och hur dessa individuella uppfattningar förhåller sig till visade skillnader.
4. Teoretiska utgångspunkter
I det här avsnittet kommer först en inledande del om genusteori följt av en redogörelse för det sociokulturella perspektivet.
4.1 Genusteori
Genus är idag en benämning på en terminologi där dikotomin är närvarande. Med dikotomi menas med den biologiska uppdelningen av män och kvinnor där genus är fokuserat på psykologiska och sociala skillnader (Connell, 2015, s.24). Samtidigt finns starka invändningar mot denna uppdelning exempelvis att människan inte kan delas upp i två tydliga grupper utan att hänsyn tas till människans individuella person och att dikotomin många gånger inte avspeglar den verkliga verkligheten (2015, s.25).
Genusforskaren Yvonne Hirdman, professor vid Stockholms universitet, anser att det som skiljer pojkar och flickor åt i beteende och intressen redan är konstruerat. Hon menar på att det är samhället som är med och fostrar eleverna in i dessa befintliga konstruktioner (2003, s.37-38). Detta kan kopplas samman med hur elever förväntas vara och agera för att passa in, detta kopplat till hur samhället ser på läsning utifrån genusbegreppet. Hur genus speglas i vuxna och barns läsning i våra två klasser som vi valt att studerar i denna studie.
Genus och samhällets normer är något som ständigt är i förändring, vad samhället eller en grupp anser vara socialt accepterat, vilka regler och förväntningar som finns på den enskilda individen i ett visst sammanhang. Föränderligheten beror på att samhället utvecklas och förändras och med det också synen på vad som är socialt accepterat. Normer för exempelvis könsuppdelning och förväntningar på respektive kön har förändrats med tiden. Att både män och kvinnor i dagens Sverige kan ägna sig åt sina karriärer och tjäna egna pengar är en självklarhet samtidigt som det var helt otänkbart under 50-talets Sverige (Martinsson & Reimers, 2020, s. 13). Vårt samhälle består av många olika former av normer, normer som talar om för oss människor hur vi ska vara och bete oss för att passa in i samhället. När ett barn föds är barnet själv inte medveten om alla normer som finns runt omkring barnet. Barnet blir snabbt placerad i det binära/tvådelade könsuppdelningen som dominerar i större delen av världen. För att sedan bli medveten om det förväntningar och oskrivna regler som finns ibland samhällets normer (ibid, s.16).
Att vara lärare handlar mycket om att vara en förebild för sina elever. Läraryrket infinner en hög auktoritär roll och läraren måste ha i åtanke att det hon eller han gör eller säger kan påverka elevernas föreställningar om vad som är normativt korrekt eller inte. Hur läraren gör eller säger spelar en stor roll för elevernas föreställningsvärld (2020, s.52). På grund av detta valde vi att använda oss av normbegreppet som en av våra teoretiska utgångspunkter. Detta eftersom alla vi i samhället påverkas till stor grad av redan fasta normföreställningar i hur vi väljer att tänka och agera. Inte minst barn är till högsta grad påverkade av det normer som råder i samhället då barn i stor utsträckning gör som vuxna gör.
I siffror från Skolverket år 2019 “Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2018/19” framkommer det att under läsåren 2018 och 2019 var könsfördelningen för
tjänstgörande lärare för grundskolan 25% män respektive 75% kvinnor (s.20). Detta tyder på att det är en stor majoritet av kvinnliga lärare i grundskolan och även då bland lärare i klasserna F-3 som är i fokus i denna studie. Att många lärare i det lägre åldrarna är kvinnor har en bidragande orsak till att många elever normativt sett ser läsning som en kvinnlig företeelse. Detta på grund av att i deras föreställningsvärld har kvinnor i större utsträckning läst för dem än män. Som Gunilla Molloy antyder i sin bok “När pojkar läser och skriver” tar många pojkar i skolan avstånd från läsning då normer tyder på att läsning är
kvinno-orienterat. I brist på maskulina normer väljer många pojkar att avstå från läsning (Molloy, 2007, s.158).
4.2 Sociokulturella perspektivet
Det sociokulturella perspektivet handlar om vad eleverna lär sig och inte om de lär sig något, att lärandet är centralt och inte sekundärt. Språket är en central del för den mänskliga
utvecklingen och lärandet(Säljö, 2015, s.189-190). Fördelarna med att bli högläst för som barn och elev är starkt kopplat till det sociokulturella perspektivet. Att som barn få uppleva berättelsen/texten genom att bli uppläst för hjälper barnet att förstå kontexten och utveckla nyfikenhet och vilja till egen läsning.
Högläsning där man då använder texter som ett verktyg, är en ömsesidig upplevelse något som kan betraktas som ett sociokulturellt fenomen. Den ömsesidiga upplevelsen av texten ur boken som läses kan gynna utvecklingen för förståelse av språkets många olika dimensioner. Det kan även bidra till förståelse för den kultur som boken återspeglar. Att använda
högläsning som en gemensam aktivitet för barn och vuxen kan hjälpa till utveckla trygghet och en fin kontakt på ett känslomässigt plan. (Dominkovic, Eriksson & Fellenius, 2006, s.17).
Om man ser till det sociokulturella perspektivet så utvecklas människan genom att se och prova på själv, alltså utifrån den sociala och kulturella kontext som människan lever i (Säljö, 2015, s.15). Genom högläsning får barnet se hur den vuxne läser och kan applicera de kunskaper den får från högläsningen på sin egen läsning.
5. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka läsvanor och attityder utifrån ett genusperspektiv. Detta genom undersökning av högläsningvanor hos vårdnadshavare till barn i två utvalda F-3 klasser. Studien syftar även till att undersöka könsskillnader inom läsning och attityder i klassrummet utifrån lärarens uppfattning.
Frågeställningar:
● Hur ser lärarna som ingår i studien på elevernas attityder kring läsning ur ett genusperspektiv?
● Hur svarar vårdnadshavare om vanor kring högläsning och egen läsning? ● Finns det en korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor?
6. Metod
Detta avsnitt behandlar metod och kommer inledningsvis att redogöra för vald
undersökningsmetod samt motivering till detta val. Därefter presenteras genomförandet av metoden samt en presentation av de två undersökningsgrupper som medverkat i studien. Ytterligare beskrivs bearbetningen och analysen av det insamlade materialet. De etiska forskningsprinciper som varit relevanta för denna studie redovisas även i detta avsnitt. Avslutningsvis följer en beskrivning om studiens tillförlitlighet och trovärdighet.
6.1 Kvalitativ metod
I denna studie valdes en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer kombinerat med anonyma enkäter. Enkäterna kommer inte att skickas ut till en stor skara respondenter, färre än 100 personer, detta resulterar i att undersökningen blir kvalitativ med hjälp av en kvantitativ insamlingsmetod. Skillnader finns mellan kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder samtidigt är dessa väldigt fördelaktigt att kombinera. Kvantitet står för storhet och mängd medan kvalitativ analys står för hur man på skiftande sätt räknar sig fram till svaren (Barmark, 2020, s. 31). Flera insamlingsmetoder är fördelaktigt vid syfte att få fram svar på en och samma frågeställning (Thurén, 2019, ss. 117-118).
6.1.1 Föräldraenkäter
Enkäter valdes eftersom de är både billiga och enkla att administrera. Samtidigt är en nackdel med enkäter att ingen intervjuare finns närvarande något som kan resultera i att inte helt sanningsenliga svar alltid anges. Därför lades ett stort fokus på utformandet av enkäterna. Detta för att på bästa sätt försöka eliminera denna nackdel. Enkäten består främst av slutna frågor för att eliminera att svaren ska bli spretiga bland respondenterna (Bryman, 2018, s.286). De slutna frågorna innebar att respondenterna fick välja bland svarsalternativ som var relevant. Endast en av enkätens frågor är öppna för fri text vilket var frågan om varför man högläser. Denna fråga var relevant att ha som en öppen fråga då den inte går att mäta kvantitativt på samma sätt som exempelvis frågor och hur ofta och när man högläser. Då syftet är att undersöka skillnader hos kvinnor respektive män så utformades frågorna utifrån olika aspekter som kan mätas och jämföras könen emellan. Därav formulerades frågor som innefattade tidpunkt och frekvens samt längd på läsning för att kunna få en tydligare och mer nyanserad bild av hur kvinnorna och männen högläser.
Frågorna är utformade på ett sätt som gör dem lätta att förstå för respondenten i syfte att minska risken för missförstånd. Vi har även valt att inte ha en för omfattande enkät med endast sju frågor (se bilaga 1). Enkäten tar mellan 5-10 minuter att svara på. Om enkäten är för omfattande och tar för mycket tid från respondenten finns risken att respondenten tappar intresset för enkäten och i värsta fall väljer att inte svara (2018 s.287).
6.1.2 Lärarintervjuer
Att komplettera enkäterna med två stycken intervjuer kändes som det självklara valet för oss då vi ville fördjupa vår kvalitativa studie. För att kombinera struktur med öppenhet valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Detta innebär att vi utformade en
intervjuguide (se bilaga 2) med formulerade frågor som hjälp men att frågorna ej behövde följa ett specifikt mönster under intervjuns gång. Utifrån frågeställningen så var det av betydelse att frågorna fokuserade på lärarens uppfattade attityder kring läsning utifrån kön samt högläsningen i klassrummet. Detta menar även Bryman är utmärkande för kvalitativa intervjuer då intresset riktas mot den intervjuades ståndpunkter i en kvalitativ undersökning (2018, s. 561). Våra respondenter hade möjlighet att tala fritt under intervjuerna. Även vi som intervjuare hade möjlighet att ställa kompletterande frågor till vår intervjuguide (2018 s.563). Respondenterna för lärarintervjuerna var för oss kända sedan tidigare och tillfrågades om deltagande vid studiens uppstart.
6.2 Genomförandet av enkäter och intervjuer
I begynnelsen av denna forskningsstudies uppkomst diskuterade vi två skribenter fram vad vi ville undersöka och i samspel med vår handledare fick vi fram väl utformade frågeställningar och syfte till studien. När detta var bestämt kunde vi börja med införskaffandet av fakta kring ämnet samt insamling av tidigare forskning i ämnet. Valet av insamlingsmetoder gjordes i relation till studiens syfte och frågeställningar. Enkäterna möjliggjorde en större insamling av data från vårdnadshavare och intervjuer med lärarna gav en djupare inblick i deras syn och uppfattning. Vi kontaktade det två skolorna som var tänkta att studien skulle utövas på. När klasserna så småningom tackat ja till att delta kunde tid och plats bestämmas med lärarna för intervjuerna. Vi skickade ut både våra tänkta intervjufrågor och informationsbrev angående studiens syfte med mera till lärarna i förväg. Detta för att lärarna skulle få tid på sig att reflektera över studiens ämne innan den stundande intervjun. Vårt syfte med detta var att respondenterna förhoppningsvis skulle kunna ge oss mer nyanserade, reflekterande och fördjupade svar på våra frågor. Vi valde att göra en intervju vardera. Intervjuerna tog
ungefärligt trettio minuter att genomföra och i samråd med respondenterna valde vi att spela in intervjuerna.
Detta valde vi dels för att vi båda skulle ha tillgång till materialet i efterhand men även för att inspelning ger möjlighet till ett mer avslappnat samtal och respondentens exakta svar på frågorna dokumenteras via inspelningen. Detta är även viktigt på grund av att intervjuerna syftar till den kvalitativa analysen och det är därför nödvändigt att respondenternas svar med deras egna ord. Vi behöver även under intervjuns gång vara lyhörda inför respondentens svar för möjlighet till intressanta följdfrågor vilket möjliggörs genom inspelning (Bryman, 2018, s.566). Att spela in intervjun skapar möjlighet till att förbättra och utöka vårt minne samt att intervjun går att kontrollera i efterhand, den direkta intentionen går att revidera i efterhand. Detta skapar även goda förutsättningar för att i efterhand kunna analysera djupgående det som respondenterna sagt under det två intervjuerna (2018, s.577). Respondenterna gavs
uppgift att vara så flexibla som möjligt under intervjuns gång (2018 s.567). Efter att intervjuerna var genomförda lyssnade vi båda igenom respektive intervju för att sedan transkribera det som sagts.
Ett informationsbrev adderades till föräldraenkäterna (se bilaga 1) i syfte att informera vårdnadshavarna kring studien. I undersökningssyfte är det viktigt att respondenterna får vetskap om studiens syfte. I vår undersökning är genusperspektivet hela tiden närvarande. I informationsbrevet väljer vi att inte skiva med detta då vi tror att det kan påverka
respondenternas svar i en negativ bemärkelse för undersökningen. Vi väljer därför att redovisa syftet med undersökningen i informationsbrevet men inte vilket perspektiv vi kommer att analysera materialet utifrån.
Enkäterna delades ut i pappersform i respektive klass, eleverna fick ta med sig hem två papperskopior vardera i syfte att flera vårdnadshavare skulle få möjlighet att svara på enkäten. Varje vårdnadshavare hade fem stycken arbetsdagar på sig att svara på enkäterna innan dessa skulle få följa med eleverna tillbaka till skolan igen. I klassrummet för vardera klass placerade vi en brevlåda där det ifyllda enkäterna sedan skulle lämnas in. När eleverna kom tillbaka till skolan med det ifyllda enkäterna följdes angivelserna på det medföljande informationsbrevet att lämna enkäterna i den hänvisade brevlådan. Detta i syfte att alla enkäter skulle bli anonyma och att vi inte skulle kunna spåra vilken enkät som var vilken i förhållande till respektive respondent.
Enkäterna sammanställdes och skrevs ner i tabeller. Datan i tabellerna fördes sedan över i cirkel och stapeldiagram för att få en klar och tydlig bild av resultatet från enkätsvaren. Vid överförandet mellan transkribering och uppsats valde vi att använda samma typ av språk som respondenterna använde under intervjuerna. Viss retuschering av nonsensord har gjorts men annars är allt som sagts exakt det samma som under intervjutillfällena. Vi valde att göra på detta sätt för att ge liv åt uppsatsen och även för att uppsatsen ska bringa förtroende för läsaren.
6.3 Arbetsfördelning
Samarbetet mellan oss skribenter för denna studie har varit nära. Vi har delat upp arbetet genom att fördela kapitlen och avsnitt oss emellan men har tillsammans reviderat och sammanställt all text och data för studien. Vendela Bergfors har haft huvudansvar för intervjun med Elsa och Sofia Pihlblad hade huvudansvar för intervjun med Mimmi.
6.4 Urval
Vid bestämmelse av urval inför en studie så finns det olika omständigheter att förhålla sig till utifrån vad för typ av studie man ska genomföra. Bryman menar att man inom kvalitativ forskning tenderar att betona vikten av målstyrda urval (2018, s. 495). Målstyrda urval innebär att urvalet av enheter exempelvis människor, organisationer eller dokument et cetera
har en direkt koppling till de forskningsfrågor som har formulerats (2018, s. 495). Att ha ett målstyrt urval är fördelaktigt för denna studie jämfört med ett sannolikhetsurval eftersom att denna studie endast framställer hur det ser ut i de två utvalda klasserna. Resultatet kan inte generaliseras eller förväntas vara densamma i alla klasser i Sverige. Det är av större vikt för oss att få tillgång till så många olika individer som möjligt som är av relevans för våra forskningsfrågor. Med detta i åtanke så bestämde vi urvalet utifrån de forskningsfrågor vi ställt och valde därför att genomföra undersökningen i två klasser från olika skolor.
Denna studie grundar sig på enkäter som besvaras av vårdnadshavare samt intervjuer med två yrkessamma lärare. Samtliga lärare är legitimerade och arbetar i grundskolans tidigare år. För att få kunskap om hur högläsningsvanor ser ut bland vårdnadshavare har vi valt att undersöka två utvalda grupper vårdnadshavare från två olika klasser i olika skolor. Ett
bekvämlighetsurval gjordes vid val av skola då lärarna i dessa klasser är bekanta för oss sedan tidigare. Vi valde att undersöka klasser i årskurs två respektive årskurs tre då det finns större chans att flertalet elever har kommit igång med sin läsutveckling jämfört med elever i tidigare årskurser. Valet av specifika årskurser gjordes även för att begränsa urvalet. Mimmi Barmark och Göran Djurfeldt menar att en studie blir mer effektiv om man i förväg planerar vad för grupp man ska undersöka som är relevant för frågeställningen (2020, s.36). Som följd av att reflektera över vilken grupp man ska undersöka så minskar risken att tid och resurser för att samla in enkäter läggs på grupper som inte är relevanta (2020, s.36).
Vi valde att undersöka två olika grupper från olika skolor dels för att öka andelen data i mån av risk för bortfall samt även för att kunna jämföra dessa undersökningsgrupper. Genom att undersöka två utvalda grupper av vårdnadshavare istället för slumpmässigt utvalda
vårdnadshavare så kan vi genom intervjuer med lärare få en tydligare helhetsbild.
6.5 Bearbetning och analys
I detta avsnitt presenteras metoden tematisk analys som använts för att bearbeta och analysera de kvalitativa intervjuerna. Avsnittet omfattar även en redogörelse för bearbetning och analys av den insamlade datan från enkäterna.
6.5.1 Tematisk analys
För att bearbeta och analysera det insamlade materialet från intervjuerna användes kvalitativ innehållsanalys. Detta eftersom att en del av studiens syftet är att undersöka hur lärare
uppfattar skillnader i attityder gentemot läsning utifrån genus. Metoden synliggör likheter och skillnader mellan respondenterna genom att man jämför meningsenheter och koder som återfinns i materialet. Denna metod innebär en stegvis analys av skriven eller verbal kommunikation vilket utförs genom att söka efter teman i materialet (Bryman, s.702). Ett tema är enligt Bryman en kategori som identifierats av analytikern utifrån datan (Bryman, s.702). Ett annat kännetecken för ett tema är att det är kopplat till forskningens fokus.
Materialet i denna tematiska analys bestod av transkriberingarna som skrivits ned elektroniskt efter respektive intervju.
För att få en helhetsbild av det insamlade materialet så lyssnades vi båda igenom
intervjuerna. Intervjuerna transkriberades kort efter respektive intervjutillfället av respektive författare. Transkriberingarna lästes igenom flera gånger. Detta för att bekanta oss med materialet vilket är ett viktigt första steg i denna metod (Bryman, s.707). Därefter sorterades data bort som inte var relevant för denna studie. Syftet med de kvalitativa intervjuerna är att undersöka studiens andra frågeställning “hur ser lärarna på elevernas attityder kring läsning ur ett genusperspektiv?” därav sorterades sådant som inte var relevant för denna
frågeställning bort. Resterande text analyserades utifrån en tabell (se bilaga 3) och delades in i två olika huvudkategorier: skillnader mellan pojkar och flickor samt arbetet mot skillnader. Utifrån dessa teman identifierades meningsbärande enheter vilket innebär att man väljer ut och analyserar meningar som är av relevans för studiens undersökning och syfte. Därefter kondenserades de utvalda meningsenheterna vilket innebär att man tar bort överflödiga ord som inte har betydelse för koden. Exempelvis talspråk. Därefter skapades koder. Koderna delades in i fyra underkategorier: läsning, intressen, tålamod och samverkan . Koderna delades även in i respektive huvudkategori skillnader mellan pojkar och flickor samt arbetet mot skillnader. Därefter formulerades temat lärares uppfattning om attityder kring läsning baserat på innehållet i kategorierna. Denna bearbetning synliggjorde likheter och skillnader mellan lärarnas tankar och idéer kring attityder och skillnader mellan pojkar och flickor vilket redogörs för i analysavsnittet.
6.5.2 Kvanitativ dataanalys
För att analysera datan från enkäterna så användes kvantitativ dataanalys. Då syftet med enkäterna var att ta reda på hur högläsningsvanor ser ut i relation till kvinnor och män så analyseras resultatet utifrån dessa två variabler. Därav valdes bivariat analys då det är lämplig metod vid analys av två variabler och hur de är relaterade till varandra (Bryman, s. 416). Variablerna i denna analys är kvinnor respektive män då syftet är att undersöka hur dessa variabler förhåller sig till varandra.
Först bearbetades enkäterna genom att datan sammanställdes utifrån hur varje kvinna
respektive man svarat på varje fråga. Eftersom att skoltillhörigheten inte har någon betydelse för analysen så sammanställdes resultaten från respektive skola till ett gemensamt resultat. Det sammantagna resultatet framställdes sedan i ett cirkel samt stapeldiagram (se bild 1-6) för att tydligt redovisa hur kvinnor och män har svarar på varje fråga. Fördelen med diagram är att de är enkla att tolka och representera (Bryman, s. 411) vilket vi ansåg var en fördel i denna analys då man tydligt ser relationen mellan kön och fråga.
6.6 Forskningsetiska principer
I denna studie har vi tagit hänsyn till de forskningsetiska principer som presenteras i Vetenskapsrådet i God forskningssed (2017, referenshantering) som även återfinns i Samhällsvetenskapliga metoder (Bryman, 2018). Vetenskapsrådet redogör för
kränkning (2017, s. 13). För att säkerhetsställa att de individer som deltar i denna studie inte skadas eller kränks så har vi utgått från fyra olika etiska principer.
Informationskravet är en princip som innebär att forskaren ska informera berörda personer om undersökningens syfte samt de moment som ingår i undersökningen (2018, s. 170). Denna princip avser även att forskaren har informerat om att deltagandet är frivilligt samt att man kan avbryta sitt deltagande utan särskilda skäl. Lärarna samt vårdnadshavare som deltog i denna studie informerades genom missivbrev om undersökningens syfte samt möjligheten att avbryta sin medverkan. I missivbrevet till deltagande lärare framgår det även att samtalet önskas att spelas in men understryker att materialet raderas när resultatet sammanställts. Samtyckeskravet innebär att respondenterna själva bestämmer över sin medverkan i studien (2018, s.170). Lärarna som har deltagit i denna studie har gett sitt godkännande att delta och inga bortfall har uppstått. De vårdnadshavare som tilldelats enkäter har haft möjlighet att bestämma över sitt deltagande genom att välja att delta eller inte.
Konfidentialitetskravet avser att “alla uppgifter om de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet” (2018, s. 170). Detta innebär att forskaren förvarar personuppgifter oåtkomligt för obehöriga (2017, s.40). All insamlad data som
producerats har förvarats varsamt och oåtkomligt för obehöriga. Datan har makulerats direkt efter transkribering och genomlyssning av intervjuer och sammanställning av enkäter detta sätt att ingen obehörig kan få tillgång till materialet. För att stärka konfidentialiteten i denna studie så har vi anonymiserat enkäterna och efterfrågar inte efter några personliga uppgifter utöver kön. Därav kan man inte koppla specifik vårdnadshavare till enkätsvaren och inte heller till tillhörande elev. Detta är även något som inte går att återupprätta. Vi har tydligt informerat i missivbrevet samt i enkäten till vårdnadshavare att enkäten är fullständigt
anonym. För att anonymisera uppgifter om medverkande lärare så har vi använt fiktiva namn på alla deltagande så att inget kan knytas till enskild person eller arbetsplats. Även vid
transkriberingen av intervjuerna används fiktiva namn. Lärarna har tydligt blivit informerade om att vi kommer använda fiktiva namn samt att arbetsplatsen förblir anonym.
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in om enskilda personer endast används i det vetenskapliga syfte som är avsett (2018, s. 171). Lärare samt vårdnadshavare har blivit informerade om att det insamlade materialet endast kommer att användas till denna studie.
6.7 Tillförlitlighet och trovärdighet
Reliabilitet, validitet samt replikation är tre konventioner som mer än ofta förekommer i forskningsstudier, inklusive i denna studie. För att en forskningsstudie ska nå hög
trovärdighet behöver den ha både en hög validitet och en hög reliabilitet samt att replikations faktorn är närvarande i studien. Med en hög validitet mäts det som önskas mätas och inget annat utöver det (Thurén, 2019, ss. 48-49).
När en forskningsstudie har en hög reliabilitet menas att undersökningsmetoder går att överföra på andra forskningsstudier än just i den specifika forskningsstudien. Det ligger även viktigt på att undersökningsmetoden är grundligt och utförligt beskriven i forskningsstudien. Så pass noggrant beskriven att en annan liknande studie i detta ämne ska kunna genomföras, replikation är benämningen för detta (2018, s. 72). Dessa tre nämnda konventioner är även relevanta i vårt val av litteratur till vår studie. Vi lade mycket tid på att studera källor i ämnet, detta för att öka trovärdigheten i vår forskningsstudie (2018, s. 163).
Vi har under hela studiens gång varit mycket noggranna med att validiteten i studien ska vara hög. Därför har vi kontinuerligt under studiens gång gått tillbaka till vårt syfte för att försäkra oss om att vi hela tiden är inne på rätt spår. För att läsaren lättare ska förstå kontentan av resultatet har våra svar delats in i tydliga underrubriker, detta är även bra när läsaren söker efter svar i vår studie (2018, s.566). När vi spelade in och sedan transkriberade intervjuerna ökar reliabiliteten, allt som sägs under intervjuns gång kommer sparas genom
transkriberingen av inspelningen. Detta skapar underlag för att det som sagts i intervjun inte är efterkonstruerat av intervjuarens förutfattade meningar. Om respondenten tillåter kan det inspelade materialet användas i andra forskningsstudier vilket leder till den ökade
reliabiliteten. Detta till skillnad från om svaren endast skulle antecknas av intervjuaren (2018, s.577).
7. Resultat och analys
Nedan kommer resultat och analys av vår studies undersökning. Resultat och analys av intervjuer respektive enkäter kommer att presenteras separat för att sedan diskuteras i nästa kapitel.
7.1 Resultat från intervjuer
I resultatet från intervjuerna framgår det att båda lärarna upplever att det finns könsskillnader gällande attityden kring läsning och egen läsning bland eleverna i de undersökta klasserna. De huvudkategorier som påträffades genom tematisk analys av intervjuerna var skillnader mellan flickor och pojkar samt arbetet mot skillnader. Fyra olika underkategorier påträffades även vilka var: läsning, intresse. tålamod samt normer.
7.1.1 Skillnader mellan flickor och pojkar
Både respondent Elsa och respondent Mimmi beskriver skillnader mellan pojkar och flickor när det kommer till attityder kring läsning men samtidigt som skillnader finns är de inte övergripande för det två könen utan andra typer av nyanser förekommer också. På frågan om det upplever skillnader i attityder kring läsning utifrån det två olika könen svarar båda våra respondenter att förhållandet ser övergripande lika ut men med en viss antydan till att pojkar av olika orsaker har en sämre attityd kring läsning. Våra respondenter svarar här utifrån frågan:
Hur tycker du att attityden till läsning ser ut i klassen? (Positiva/negativa - generellt) Upplever du några skillnader attitydsmässigt mellan pojkar och flickor?
Ja och nej det är ganska fifty fifty faktiskt om man jämför dem som inte tycker att det är så roligt kanske mer att killarna tycker att det är lite tråkigare än flickorna … Liksom ja och det finns ju skillnader mellan killarna också! Av dem som är “starkare” som läser kapitelböcker, det är ju flera pojkar som gör det, men det kanske bara är det att det är ett större glapp mellan de som läser kapitelböcker och dem som aa har lite svårare med avkodning, jämfört med där det är mer liksom så att alla, eller ja inte all men att det är mer jämt fördelat kunskapsmässigt på nått sätt mellan tjejerna. Det är liksom inte lika stora skillnader mellan varje individ. (Elsa)
Och jag tror ändå att det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det betyder inte att pojkar… Oftast brukar man säga flickorna kanske läser oftare på egen hand än pojkar i den här åldern. Men det finns absolut också undantag för det är inte att alla flickor jättegärna vill visa mmm, jag tror ändå, jag skulle säga att flickorna ändå är mer intresserade. (Mimmi)
Det är det, jag har flera andraspråkselever som inte har varit så länge i Sverige. Och dem är väll mest dem som är negativa … Dem har liksom inte engagemang för läsning… (Elsa)
I vår skola har vi inte så bra bibliotek så det finns ganska många böcker som är kanske intressanta för flickor … . … det är lite svårare att hitta böcker som pojkarna blir intresserade av. (Mimmi).
Eh sen kan jag tänka mig att flickorna har lite mer tålamod i den åldern eller ganska många flickor så då orkar dem kanske sitta lite längre. Eeh jag tror i den åldern vill många pojkar ha ganska snabba resultat liksom såhär okej nu går det inte då struntar jag i det här jag vill ha nästa uppgift. (Mimmi)
Om man jämför dem som inte tycker att det är så roligt kanske mer att killarna tycker att det är lite tråkigare än flickorna. Om det är mellan könen, jag vet inte riktigt vad det beror på kanske svårt att komma till ro eller kanske vill ha någon snabb
bekräftelse.. som dem kanske inte får med läsningen eller nått sånt…. Så som vi pratade om innan vi startade intervjun det här med telefoner och allt där får dem ju liksom på spel, snabb respons… (Elsa)
7.1.2 Arbetet mot skillnader
Vår skola har ju ganska många kulturer bland föräldrarna och det kan ju se ut lite annorlunda i olika kulturer. Liksom det här med läsningen … man förväntar sig att det är skolan som ska stå för all läsning … . Det är ju inte riktigt så hos oss så det är ganska mycket också viktigt att föräldrarna tar ansvar och hjälper till. Att det inte är så att hela ansvaret ligger på skolan tänker jag. (Mimmi)
… vi har ju veckobrev och mejl där jag skriver att nu sker det här,
utvecklingsområden, sen skickar ju även föräldrarna frågor som: Hur kan jag göra för att kunna läsa mer med mitt barn … Så vi har satt ihop ett formulär fullt med tips exempelvis “Så här kan du läsa med ditt barn” samt frågor som man kan ställa efteråt och under läsning och efter läsning. Vissa vill ha lite mer tips på böcker och så jag tycker ändå att det är ganska så nära sammarbete just med läsläxor och liksom av den delen med tips på böcker så vi har även tyckt att det har varit bra med läsläxor för att föräldrarna får en inblick i hur det går för barnet om det nu inte är så att dem
självmant läser med barnet. (Elsa)
Men sen tror jag att jag kan bli bättre på att liksom variera röst och styrka och inlevelse när man läser liksom, att få boken kanske ännu mer spännande. Som en kollega i en annan klass hon kör ju nästan såhär drama och “rollspelsaktigt” när hon läser. Jag skulle också vilja nå dit, så vi bjuder också in andra kollegor att läsa boken så det är inte alltid jag som läser boken. Så hon har ju läst även kapitel i vår bok. Så vi byter folk som läser. Innan corona så var det även föräldrar som var inbjudna att läsa
någonting … Så att dem får andra typer av personer som läser. Så att högläsning inte bara är min grej utan att det kan vara andra människor på skolan och deras föräldrar. (Elsa)
7.2 Analys av intervjuer
Denna del av vårt resultat är analyserat utifrån en tematisk analys (se bilaga 3) ur ett
genusperspektiv med bakgrund i det sociokulturella perspektivet. Ett perspektiv där språket är mycket centralt för utvecklingen (Säljö, 2015, s.189-190). Både att få höra text och att själv läsa är viktiga delar för barnets egen språkutveckling. Därför faller det sig naturligt att både högläsning och uppmuntran till egen läsning är viktigt. Trots detta varierar attityderna kring egen läsning och högläsning i dagens samhälle.
Vi har valt att kalla denna del för “Lärares uppfattning om attityder kring läsning”. Detta eftersom läraren har en bred inblick kring sina elevers attityd kring läsning. Vi utgår från två olika huvudteman “Skillnader mellan pojkar och flickor” och “Arbetet mot skillnader”. Dessa teman kommer att hjälpa oss att läsa ut underkategorier som även kommer att finnas med i en tematisk tabell nedan (bilaga 3). Denna tematiska analys kommer att analyseras utifrån våra två genomförda intervjuer med respondenterna Mimmi och Elsa som båda är yrkesverksamma för årskurs 1-3.
En negativ attityd kring läsning finns i båda lärarnas klasser. Svaren tyder på att skillnader i attityd mellan könen finns när det gäller läsning. Glappet mellan pojkar som är starka eller svaga läsare är större än bland flickornas läskunskaper där glappet inte är lika framträdande. Respondent Mimmi synliggör hur detta kan grunda sig i att flickor i hennes klass många gånger väljer att läsa på egen hand jämfört med pojkarna. Detta menar Mimmi kan bidra till att flickorna tycker att det är roligare att läsa då de får mer övning och utvecklas genom sitt intresse. Här finner vi underkategori: Läsning.
Den negativa attityden kring läsning förhåller sig inte enbart till kön utan andra bidragande orsaker till en sämre attityd kring läsning finns också i klasserna. Underkategori: Intresse. Mimmi berättar om hur eleverna blir påverkade av utbudet av böcker på skolans bibliotek. Här går det att se en tydlig korrelation mellan intresse och handling. Böckerna i biblioteket matchar inte många av pojkarnas intressen i klassen därför väljer många pojkar att istället avstå från att läsa. Underkategori: Intresse.
Båda våra respondenter antyder att de sett tendenser till att elever i deras klasser är vana vid snabb respons, här beskriver både respondent Elsa och respondent Mimmi att elever tenderar att ha svårare att komma till ro med läsning då yttre faktorer av snabb respons lockar mer. Båda våra respondenter antyder att de sett tendenser till att elever i deras klasser är vana vid snabb respons, här beskriver både respondent Elsa och respondent Mimmi att elever tenderar att ha svårare att komma till ro med läsning då yttre faktorer av snabb respons lockar mer.
kommer till just koncentration vid läsning. Något som båda trycker på är att det grundar sig i dåligt tålamod och att det finns annat som lockar mer. Underkategori: Tålamod.
Respondent Mimmi beskriver hur många vårdnadshavare lägger ett stort ansvar på skolan när det kommer just till lästräning något som är i behov av utveckling, då kanske främst genom kommunikation för att eleverna ska få så goda förutsättningar i sitt lärande som möjligt. Underkategori: Samverkan. Respondent Elsa beskriver hur hon arbetar för att samverkan ska fungera mellan hem och skola. Även här underkategori: Samverkan. Att elever får uppleva egen läsning och högläsning som en företeelse som är till för alla människor är viktigt för att eleverna ska känna sig bekväma att utöva läsning själva och tro på sin egen förmåga att kunna läsa. Att få möjlighet att se och höra olika personer läsa, unga som äldre, män och kvinnor är därför av betydelse för elevernas utveckling enligt Elsa. Detta eftersom att det ger eleverna ett bredare perspektiv av läsning. Elsas skola har en strävan att alla elever ska få ta del av flera olika personer som högläser för dem och att det inte bara är deras lärare som de förknippar med just läsning. Vi har valt att kalla detta undertema för: normer.
7.2.1 Korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor i klassrummet
I vår tematiska analys kring “Lärares uppfattning om attityder kring läsning” fick vi fram tre stycken olika underkategorier som är relevanta i samband med “Korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor i klassrummet”. Dessa tre underkategorier var: läsning, tålamod och intresse. Dessa underkategorier beskriver orsaker till attityden kring läsning hos elever i dessa två klasser vi undersökt. Därför är dessa relevanta att studera i denna del av vår analys. I underkategori läsning ser vi hur intresset till egen läsning påverkar elevernas attityd kring läsningen. På så sätt som respondent Mimmi förklarar:
Och jag tror ändå att det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det betyder inte att pojkar… Oftast brukar man säga flickorna kanske läser oftare på egen hand än pojkar i den här åldern. Men det finns absolut också undantag för det är inte att alla flickor jättegärna vill visa mmm, jag tror ändå, jag skulle säga att flickorna ändå är mer intresserade. (Mimmi)
I Mimmis klassrum är det fler flickor än pojkar som läser på egen hand vilket kan vara en bidragande orsak till att hon uppfattar flickorna att ha en bättre inställning till läsning än pojkarna generellt, en indikation på korrelation kön och läsattityder emellan.
Underkategori tålamod, beskrev våra båda respondenter vara en underliggande orsak till att attityden kring läsning hos pojkar var sämre än hos flickors. Att flickorna i respektive klasser har bättre tålamod än pojkarna, en indikation på korrelation kön och läsattityder emellan. Underkategori intresse har att göra med elevernas tycke och smak, om läsningen blir intressant för den enskilda individen. Respondent Mimmi beskrev att bristen på böcker i biblioteket på skolan bidrar till att många pojkar har svårt att finna böcker som intresserar
dem vilket gör att de väljer att istället avstå från läsning, en indikation på korrelation kön och läsattityder emellan. Samtidigt beskrev respondent Elsa hur intresset för läsning mest
fallerade när det kom till elever som ej varit i Sverige särskilt länge och inte behärskar det svenska språket till fullo. Här beskrev hon inte att det handlade om en korrelation mellan kön och läsattityder utan läsattityder för elever som har svenska som andraspråk, både pojkar och flickor.
Dessa tre underkategorier som här ovan beskrivits går att koppla ihop till en korrelation mellan kön och läsattityd och läsvanor för dessa två klasser. Genom intervjuerna har vi funnit bidragande orsaker till att attityden till läsning präglas av hur ofta individen läser, om eleven har tålamod för läsning och om eleven finner läsningen intressant. Vi kan med ett
övergripande synsätt fastställa att pojkarna i dessa två klasser har en sämre attityd kring läsning än flickorna och att detta grundar sig i underkategorierna. I dessa två klasser som vi undersökt finns en korrelation mellan kön och läsattityder samt läsvanor i klassrummet.
7.3 Resultat från enkäter
Totalt besvarade 42 vårdnadshavare denna enkät varav 47,6 procent respondenter var män respektive 52,4 procent var kvinnor (se bild). Det förekom inget bortfall bland de insamlade enkäterna. Däremot förekom ett bortfall bland respondenterna på grund av frånvaro i
klasserna vilket resulterade i att alla enkäter inte kunde delas ut.
Bild 1
Enkätresultatet visade att fler kvinnor (48%) läser för sitt barn i jämförelse med män (43%) (se bild 2). De 9 procent som aldrig läste för sitt barn var lika många män som kvinnor. Däremot läser kvinnor och män inte lika ofta för sitt barn. Enkäterna visade att majoriteten män läser oftare, varje dag eller 2-3 gånger i veckan medan majoriteten kvinnor läser mer sällan, en gång i veckan eller en gång i månaden. Majoriteten av respondenterna svarade att de läser för sitt barn på kvällen varav 40 procent var män och 38 procent var kvinnor (se bild 3). Endast kvinnor läste på eftermiddagen, förmiddag och kväll samt eftermiddag och kväll. Lika många män som kvinnor läste för sitt barn på förmiddag och eftermiddag.
Bild 2
Bild 3
Resultatet visade att kvinnor och män högläser olika länge för sitt barn (se bild 4).
Majoriteten respondenter svarade att de läser 15 till 30 minuter per tillfälle varav 29% var kvinnor respektive 26% var män. Därefter var det många som svarade att de högläser mindre än 10 minuter per tillfälle varav 17% var kvinnor och 10% var män. En tydlig skillnad kan ses mellan män och kvinnor gällande hur många som läste för sitt barn i en timme. 7% män läste i en timme medan 2% kvinnor läste lika länge. Respondenterna fick även svara på hur ofta deras barn lyssnade på ljudbok vilket kan ses som ett komplement till en fysisk bok och där fanns inga markanta skillnader mellan könen (se bild 5).
Bild 4
Bild 5
Respondenterna fick även svara på en fråga om deras egna läsvanor “hur ofta läser du skönlitterära böcker?” (se bild 6). Fler män (17%) läste mer regelbundet, varje dag eller två till tre gånger i veckan jämfört med kvinnorna (10%). Majoriteten kvinnor (29%) svarade att de läste mer sällan, en gång per månad eller en gång per år. Däremot var det fler män som
aldrig läste (12%) i jämförelse med kvinnorna (10%). Lika många män och kvinnor läste en gång i veckan.
Bild 6
I enkäten fick respondenterna även möjlighet att svara fritt om varför de högläser för sitt barn. Majoriteten respondenter lyfte utvecklingen av språket och läsutveckling som orsak:
“Att utveckla språket, barnet lär sig nya ord” “De lär sig hur man uttalar”
“Bättre satsmelodi, nya ord, hur orden låter, tonhöjd, accent, hur man pausar, mm.”
“För att skapa intresse för böcker, locka till egen läsning och öka ordförståelse och berättarförmåga” “För att träna förståelse”
En annan orsak som förekom ofta bland respondenternas svar var: “För att få barnen att sova”
“För att mina barn ber mig”
“För att väcka läsintresset och att det är mysigt”
Det fanns ingen anmärkningsvärd skillnad i hur respondenterna svarade på denna fråga utifrån kön.
