5.1 Hypotes 1
Det första sambandet som undersöktes i den första hypotesen (H1) var om det fanns ett samband mellan ESG-score och könsdiversifiering. Första regressionsanalysen som undersökte H1 visade på ett positivt signifikant samband mellan ESG och andelen kvinnor i styrelsen (GEND). Resultatet går i linje med tidigare studier av Velte (2016), Arayssi et el. (2016) samt Bear et al. (2010). t-testet (2) som jämförde ESG-score i företag med högst antal kvinnor och lägst antal kvinnor i styrelsen mot varandra indikerade att det fanns en signifikant skillnad mellan de två
grupperingarna, vilket stärker de resultat vi finner i regressionsanalysen.
5.2 Hypotes 2
Sambandet som skulle undersökas i andra hypotesen (H2) var om det fanns ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i ledande position (VD eller styrelseordförande). Resultaten från den andra regressionen visar ej på ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i ledande position. Det första t-testet (1) genomfördes för att undersöka om ESG-score skiljer sig i de företag som har kvinna i ledande position och de som inte har kvinna i ledande position. Testet visade inte att det fanns någon signifikant skillnad mellan företagen som hade en kvinna i ledande position och de företag som inte hade en kvinna i ledande position, vilket närmare bekräftar vad vi finner i regressionsanalysen.
5.3 Analys av regressioner
För variabeln GEND så är det förväntade värdet i linje med resultatet från regressionerna. Båda regressionerna visar på ett positivt samband med en
signifikansnivå på 95%. Resultatet är i enlighet med Arayssi et al. (2016) som menar på att högre andel kvinnor i företagets styrelse har en positiv påverkan på företagets hållbarhetsrapportering. Resultatet går även i linje med Velte (2016) som finner att en högre andel kvinnor i styrelsen har en positiv påverkan på företagets ESG-score.
Tidigare forskning (Arayssi et al. 2016; Byron & Post, 2015; Hillman et al., 2002;
Velte, 2016) har belyst ett flertal faktorer som en könsdiversifierad styrelse kan bidra till och i vårt fall verkar det som könsdiversifiering i styrelsen har en positiv
påverkan på företagets ESG-score. Vad det beror på kan vara det som Hillman et al.
(2002) nämner, att kvinnor bidrar till mer expertis i styrelsen eller det som Arayssi et al. (2016) nämner att ökad kvinnlig representation i styrelsen ökar chansen att
förvärva kompetens från en större del av den arbetande befolkningen som i sin tur skulle ge fler intressentinriktade personer som vet och kan anpassa sig till
marknadens efterfrågan. Det skulle då betyda att legitimiteten hos ett företag ökar och styrelsen skulle återspegla populationen mer korrekt i enlighet med Hillman et al. (2002). Resultatet som visar att en högre andel kvinnor påverkar ESG-score hos
Det är i linje med intressentmodellen som menar på att företag måste ha strategier som tar hänsyn till de grupper som kan påverka företagets förmåga att nå sina mål (Freeman & Reed, 1983).
För variabeln GILP så förväntades en positiv regressionskoefficient. Det på grund av att den som är styrelseordförande eller verkställande direktör (VD) i ett företag förväntas ha ett betydande inflytande på ett företags hållbarhetsarbete. Resultaten i den andra regressionen påvisar dock inte något positivt samband mellan ESG-score och en kvinna i ledande position. Trots att ett positivt samband funnits mellan ESG-score och andelen kvinnor i styrelsen så finns inte något positivt samband mellan score och variabeln GILP. Eftersom vi fann ett positivt samband mellan ESG-score och antal kvinnor i styrelsen, så har en högre andel kvinnor en större påverkan på det beslut som tas i styrelsen och därför skulle det kunna förväntas att en kvinna i ledande position skulle ha ett positivt inflytande på ett företags hållbarhetsarbete, dock kan det inte bekräftas med resultaten från den andra regressionen.
Resultaten för både den första och den andra regressionen visar att det förväntade värdet för EXP inte överensstämmer med resultatet av regressionskoefficienten. För variabeln EXP så förväntades ett positivt värde, men i resultatet så är
regressionskoefficienten för EXP negativ, dock var värdet inte signifikant. Resultatet för EXP skulle kunna ses som förvånande då den underliggande tanken är att
hållbarhetsexperter ska förbättra hållbarhetsarbete i styrelsen som i sin tur ska reflekteras i företaget ESG-score. Trots att resultat inte korresponderar med det förväntade värde så stämmer det överens med resultatet som Velte (2016) kom fram till. Velte (2016) förväntade ett positivt värde men hade också ett negativt resultat i sin regression. En förklaring till varför variabeln EXP är negativt kan vara att företag med sämre ESG-score nyligen kan ha tillsatt en hållbarhetsexpert för att förbättra företagets hållbarhetsarbete. Det argumentet skulle kunna kopplas till
intressentmodellen på grund av att modellen säger att företag ska lyssna till sina intressenter och att tillsätta en hållbarhetsexpert bör kunna ses som ett tecken på att lyssna till sin omvärld.
För variabeln CSRC så var det förväntade resultatet positivt vilket stämde överens med resultatet i regressionskoefficienten och hade en signifikansnivå på 95%.
Resultatet går i linje med Velte (2016) som också finner en positiv påverkan på ESG-score om företaget har implementerat ett CSR-utskott. Att ha ett CSR-utskott i företaget som ansvarar för hållbarhetsarbetet kan också kopplas till
intressentmodellen med samma argument som ovannämnt.
Resultatet för de båda regressionerna visar även på att variabeln SIZE har en positiv regressionskoefficient vilket var det förväntade värdet och hade en signifikansnivå på 95%. Resultatet skulle kunna indikera på att ett högre antal styrelsemedlemmar skulle ha en positiv effekt på företagets ESG-score. Det skulle betyda att resultatet gick emot Arayssi et al. (2016) som menar på att en mindre styrelse skulle arbeta mer
(2011) som menar på att en större styrelse skulle vara bättre på att hantera hållbarhetsfrågor.
I den första och andra regressionen så överensstämmer regressionsresultaten för variabeln BIG med de förväntade värdena, dock har variabeln varken i första eller andra regressionen några signifikanta värden. Resultaten går till viss del i linje med Velte (2016) som också finner ett positivt samband, men Velte (2016) finner också ett signifikant samband mellan ESG-score och variabeln BIG vilket vi inte gör.
För variabeln FSIZE är resultaten från den första och den andra regressionen i linje med det förväntade resultatet och signifikant på 95% nivån. Resultatet
överensstämmer med tidigare forskning (Arayssi et al., 2016; Manita et al., 2018;
Velte, 2016). En förklaring till varför ett företags storlek kan ha en positiv påverkan på ett företags ESG-score kan förklaras genom ett av Manita et al. (2018) argument, att större företag kan vara mer benägna att rapportera hållbarhetsinformation som ska ses som ett sätt att öka transparensen mot sina intressenter. Argumentet förstärks av Arayssi et al. (2016) som menar på att sambandet kan förklaras av att större företag känner större press från sina intressenter att vara mer hållbara eftersom deras
verksamhet med stor sannolikhet har en större påverkan på samhället. Följaktligen så kommer de att förbättra sitt ESG-arbete som kan svara på intressenternas krav.
Variablerna LEV och ROA är två finansiella nyckeltal som kan kopplas till
företagets finansiella stabilitet och prestation. Resultatet för variabeln LEV är inte i enlighet med det förväntade resultatet och resultatet är inte nära någon signifikant nivå. Detsamma gäller för variabeln ROA. Resultaten från den första och den andra regressionen överensstämmer inte med tidigare studier såsom Velte (2016) där ett negativt samband mellan ESG-score och variabeln LEV finns. För variabeln ROA så överensstämmer resultaten i den första och andra regressionen inte med tidigare forskning. Velte (2016) och Arayssi et al. (2016) finner båda ett positivt samband mellan ESG-score och räntabilitet på totalt kapital. Tidigare forskningsresultat säger alltså att räntabiliteten på totalt kapital påverkar ESG-score positivt, alltså att ett företags lönsamhet påverkar ESG-score positivt, vilket indirekt betyder att de aktiviteter som ett företag investerar i gör företaget mer lönsamt och i sin tur får en positiv påverkan på ESG-score. Men resultaten från den första och den andra regressionen visar motsatsen. Resultaten från regressionerna indikerar på att de aktiviteter som förbättrar ett företags lönsamhet leder till att företagets ESG-score blir sämre. Det skulle då indikera på att det inte är lönsamt att investera i aspekter som kan förbättra ett företags ESG-score vilket inte skulle kunna ses som positivt hur hållbarhetssynpunkt.
5.4 Diskussion
Det huvudsakliga sambandet vi undersökte i den första hypotesen (H1) precis som tidigare studier, gav ett liknande resultat, att det finns ett positivt signifikant samband mellan ESG-score och könsdiversifiering. En anledning till att resultaten
överensstämmer med tidigare forskning skulle kunna bero på att problematiken kring hållbarhet och könsdiversifiering inte är geografiskt bunden.
I den deskriptiva statistiken (se tabell 4) så kan det utläsas hur fördelningen och spridningen av data ser ut. Variabeln EXP har ett medel på 0,7% och medianen var 0, vilket betyder att antalet hållbarhetsexperter i styrelserna näst intill inte existerade.
På grund av det låga antalet experter så är det svårt att dra någon relevant slutsats, även om ett signifikant samband inte funnits. Variabeln CSRC hade även den en mycket skev fördelning med en standardavvikelse som var hög i relation till medelvärdet (se tabell 4) och medianen var 0. Det var mycket få företag som hade någon form av CSR-utskott implementerat i företaget. Trots att det fanns ett positivt signifikant samband för den här variabeln i båda regressionsanalyserna ska någon form av slutsats tas med försiktighet med hänsyn till fördelningen. BIG-variabeln hade en problematik som var tvärt emot variabeln CSRC, där en övervägande majoritet av företagen använde någon av de fyra största revisionsbyråerna (se tabell 4). BIG hade inte något signifikant värde men trots det så bör inte det uteslutas att variabeln haft någon påverkan på grund av den skeva fördelningen som fanns. Den andra oberoende variabeln, GILP hade även den ett mycket lågt medelvärde (0,140) och en median på 0. Resultatet från den andra regressionen som visar på ett negativt men inte signifikant samband kan därför inte förkasta hypotesen (H2) helt. Det låga antalet observationer med kvinna i ledande position leder till en viss osäkerhet i resultatet och viss försiktighet bör vidtas i slutsatser trots resultat från regression.
Kön i ledande position (GILP) skulle kunna kopplas till intressentmodellen och vilka mål som intressenter har. Kvinnor och män har som tidigare nämnt ofta olika sätt att leda och ta beslut i ett företag. Riskaversion som nämnts är vanligare hos kvinnor, vill intressenterna att företagets ska undgå stora risker så kan en kvinnlig ledare möjligtvis vara mer lämpligt än en man utifrån det antagandet. Till vår kännedom så har inte variabeln GILP, som visar kvinnor i ledande position inkorporerats på liknande sätt inom ämnesområdet hållbarhetsredovisning och blev därav intressant att undersöka. Med anledningen av att de tidigare studier funnits inte undersökt just den aspekten så blir den för oss omöjlig att jämföra med tidigare studier. Det hade varit av intresse att jämföra resultatet av GILPens regressionskoefficient med något annat land för att se eventuella skillnader mellan olika länder.
Utifrån de två olika korrelationsanalyser som genomförts (Pearson Correlation &
VIF) så visar ingen av analyserna på multikollinearitet mellan oberoende samt kontrollvariabler. Vi kan därför med viss försiktighet, utgå från att det samband vi hittat mellan ESG och GEND inte beror på någon av de andra kontrollvariablerna som inkluderats.
Den första sensitivitetsanalysen som hade ett balanserat dataset med 49 företag, visade ingen signifikant skillnad i de oberoende variablerna. Även om
förklaringsvärdet samt F-värdet var något lägre så var regressionen signifikant. Det visar i sin tur att det urval vi gjort inte har haft någon större skillnad på resultatet trots det obalanserade datasetet. Skillnaden som visades var istället att vi fick ett högre förklaringsvärde för regressionen när vi använt ett högre antal observationer, vilket ytterligare stärker beslutet att använda ett obalanserat dataset.
Gällande den andra sensitivitetsanalysen där GEND omvandlats till en
dummyvariabel påvisas en drastisk skillnad i variabelns regressionskoefficient. Den drastiska skillnaden skulle kunna förklaras av att majoriteten av styrelserna hade minst en kvinna i styrelsen och skillnaden mellan företagens ESG-score blir därför svår att mäta. Eftersom koefficienten inte heller är av signifikant värde så går det inte att dra några direkta slutsatser.