Uppsatsen syfte har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellan
hållbarhetsredovisning i form av ESG-score och könsdiversifiering i styrelserna samt kön i ledande position. Tidigare studier har till största del hittat ett positivt samband mellan ESG-score och könsdiversifiering. På grund av att en högre andel kvinnor i styrelser visat en positiv påverkan på företags ESG-score så ville vi även undersöka om kvinnor i ledande position kunde ha en liknande effekt och påverkan på företags ESG-score. De hypoteser som formades utifrån teori och tidigare forskning var därför följande, H1: Det finns ett positivt samband mellan ESG-score och könsdiversifiering bland styrelsemedlemmar, H2: Det finns ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i ledande position.
Utifrån resultatet i regressionsanalyserna och t-testerna så kan vi dra slutsatsen att det i Sverige finns ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnliga
styrelseledamöter och ESG-score. Vi kan därför inte förkasta H1 utan snarare bekräfta och styrka hypotesen. Sett till företag på marknaden så finns det tecken på att intressentmodellen appliceras i många fall, även om företagen många gånger följer teorin så gör dem det oftast omedvetet. Vi kan delvis koppla det till intressentmodellen genom att säga att hållbarhetsredovisningen och
könsdiversifieringen är företagets svar på intressenternas krav och preferenser, alternativt att en del av företagets strategi att hållbarhetsrapportera och aktivt arbeta med könsdiversifiering är till för att ta hänsyn till just de grupper som har möjlighet att påverka företagets förmåga att nå sina mål. Vi ser även en tydlig koppling mellan företagets sammanlagda hållbarhetsarbete med omvärldens och därmed även
intressenternas generella önskan och mål att arbeta för en hållbar framtid.
Utifrån regressionsanalyserna och t-testerna kan vi inte direkt förkasta H2 som undersökte om det finns ett positivt samband mellan kön i ledande position (GILP) och ESG-score i företag noterade på Stockholmsbörsen. Trots att resultatet visade ett negativt samband så saknade värdet signifikans vilket betyder att det lika gärna skulle kunna vara slumpen som bestämt sambandets värde (koefficienten). Således kan vi inte heller förkasta H2 men vi hittade inget positivt samband i just vår undersökning, men vi kan inte heller bekräfta eller styrka hypotesen utifrån företag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån de låga antalet kvinnor i ledande position så skulle resultaten till viss grad, utifrån intressentmodellen förklara att det inte ligger i intressenternas krav och preferens att det måste finnas en kvinna i ledande position.
6.1 Uppsatsens bidrag
Uppsatsens problem kring hållbarhetsarbete och könsdiversifiering är i hög grad relevant inom de företagsekonomiska ämnesområdena bolagsstyrning och
redovisning. Utifrån hur bolaget styrs och vilka intressen som de ämnar följa beror på vilken typ av styrning de använder. Enligt intressentmodellen så bör företaget tillämpa strategier som är intressentinriktade eftersom intressenterna har möjlighet att påverka företagets förmåga att nå sina mål. Kvinnor och män kan som tidigare nämnt skilja sig i vilken ledarstil de använder samt vilka risker och beslut de är villiga att ta.
Utifrån ämnesområdet redovisning så berör uppsatsen vikten kring företagets
hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete och hur den typen av redovisningen kan vara viktig för intressenter att ha tillgång till. En årsredovisning är något som alla företag måste genomföra och en stor andel företag har även skyldighet att rapportera hur de arbetar för att minimera deras klimatpåverkan. Men i takt med att
hållbarhetsfrågan växer så blir hållbarhetsredovisning allt mer nödvändig för både företag och intressenter.
6.2 Förslag till framtida studier
Med bakgrund av studien så finns det betydligt mer att undersöka inom
ämnesområdet. Både hållbarhet samt könsdiversitet är som tidigare nämnt relevanta ämnen i dagens samhälle och kan undersökas med stora variationer. Något som vi anser kan vara extra intressant att undersöka är hur det såg ut under samt efter Covid-19 pandemin. Den här studien har genomförts mitt under pandemins gång och vi valt att begränsa studiens urvalsperiod till åren precis innan pandemin startade för att undersöka hur det såg ut under ”normala” marknadsförhållanden. Att genomföra en liknande studie men med en urvalsperiod som börjar år 2020 hade varit intressant att sedan jämföra med situationen strax innan som vi har undersökt för att sedan
undersöka eventuella skillnader i resultatet. Ytterligare förslag till framtida forskning är att undersöka kön i ledande position (GILP) närmare. Att möjligtvis genomföra en liknande studie med fokus på GILP på annan geografisk plats eller ett flertal
geografiska platser än den vi undersökt. Genom att genomföra en studie på en annan geografisk plats eller ett flertal geografiska platser skulle möjliggöra att ett större statistiskt material skulle kunna inhämtas eftersom fler företag skulle kunna inkluderas, därav skulle eventuellt andra slutsatser kunna dras.
Käll- och litteraturförteckning
Adams, R.B. & Ferreira, D. (2009). "Women in the boardroom and their impact on governance and performance", Journal of financial economics, vol. 94, nr. 2, s.
291-309.
Adams, R.B. & Funk, P. (2012). "Beyond the Glass Ceiling: Does Gender Matter?", Management science, vol. 58, nr. 2, s. 219-235.
Ahern, K.R. & Dittmar, A.K. (2012). "The changing of the boards: The impact on firm valuation of mandated female board representation ", The Quarterly journal of economics, vol. 127, nr. 1, s. 137-197.
Arayssi, M., Dah, M. & Jizi, M. (2016). "Women on boards, sustainability reporting and firm performance", Sustainability accounting, management and policy journal, vol. 7, nr. 3, s. 376-401.
Ashwin Kumar, N.C., Smith, C., Badis, L., Wang, N., Ambrosy, P. & Tavares, R.
(2016). "ESG factors and risk-adjusted performance: a new quantitative model", Journal of sustainable finance & investment, vol. 6, nr. 4, s. 292-300.
Barnea, A. & Rubin, A. (2010). "Corporate Social Responsibility as a Conflict Between Shareholders", Journal of business ethics, vol. 97, nr. 1, s. 71-86.
Bear, S., Rahman, N. & Post, C. (2010). "The Impact of Board Diversity and Gender Composition on Corporate Social Responsibility and Firm Reputation",
Journal of business ethics, vol. 97, nr. 2, s. 207-221.
Bolagsverket. (2019).
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/delar/hallba rhetsrapport-1.17962 (Hämtad 2019-05-10)
Brooks, C. (2014). Introductory Econometrics for Finance, 3:de uppl. Cambridge, Cambridge University Press.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder, 3:de uppl.
Liber, Stockholm.
Byron, K & Post, C. (2015). "Women on boards and firm financial performance: a met-analysis", Academy of Management journal, vol. 58, nr. 5, s. 1546-1571.
Carroll, A.B. & Shabana, K.M. (2010). "The Business Case for Corporate Social Responsibility: A Review of Concepts, Research and Practice", International journal of management reviews, vol. 12, nr. 1, s. 85-105.
Chatterjee, S., och Simonoff, J. S. (2013). Handbook of regression analysis, 1:a uppl.
John Wiley & Sons, Hoboken, New Jersey.
Cho, C.H. & Patten, D.M. (2007). "The role of environmental disclosures as tools of legitimacy: A research note", Accounting, organizations and society, vol. 32, nr. 7, s. 639-647.
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys, 1:a uppl. Studentlitteratur, Stockholm.
Eriksson, J. et al. (2018;2019). Kvotering i bolagsstyrelser, Sveriges riksdag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/kvotering-i-Fatemi, A., Glaum, M. & Kaiser, S. (2018). "ESG performance and firm value: The moderating role of disclosure", Global finance journal, vol. 38, s. 45-64.
Freeman, R.E. & Reed, D.L. (1983). "Stockholders and Stakeholders: A New Perspective on Corporate Governance", California management review, vol.
25, nr. 3, s. 88-106.
Hair, J.F., Black, W.C., Babin, B.J. & Anderson, R.E. (2019). Multivariate data analysis, 8:de uppl. Cengage, Andover.
Hillman, A.J., Cannella, A.A. & Harris, I.C. (2002). "Women and Racial Minorities in the Boardroom: How Do Directors Differ?", Journal of management, vol.
28, nr. 6, s. 747-763.
Hogarth, R.M., Karelaia, N. & Trujillo, C.A. (2012). "When should I quit? Gender differences in exiting competitions", Journal of economic behavior &
organization, vol. 83, nr. 1, s. 136-150.
Holmén, M. & Knopf, J.D. (2004). "Minority Shareholder Protections and the Private Benefits of Control for Swedish Mergers", Journal of financial and quantitative analysis, vol. 39, nr. 1, s. 167-191.
Key, S. (1999). "Toward a new theory of the firm: a critique of stakeholder "theory", Management decision, vol. 37, nr. 4, s. 317-328.
Liao, L., Luo, L. & Tang, Q. (2015). "Gender diversity, board independence, environmental committee and greenhouse gas disclosure", The British accounting review, vol. 47, nr. 4, s. 409-424.
La Porta, R., Lopez-de-Silanes, F., Shleifer, A. & Vishny, R. (2000). "Investor protection and corporate governance", Journal of financial economics, vol. 58, nr. 1, s. 3-27.
Manita, R., Bruna, M.G., Dang, R. & Houanti, L. (2018). "Board gender diversity and ESG disclosure: evidence from the USA", Journal of applied accounting research, vol. 19, nr. 2, s. 206-224.
Marton, J., Sandell, N. & Stockenstrand, A. (2018). Redovisning: från bokföring till analys, 3:de uppl. Studentlitteratur, Lund.
Nielsen, S. & Huse, M. (2010). "The Contribution of Women on Boards of Directors:
Going beyond the Surface", Corporate governance: an international review, vol. 18, nr. 2, s. 136-148.
Palvia, A., Vähämaa, E. & Vähämaa, S. (2015). "Are Female CEOs and Chairwomen More Conservative and Risk Averse? Evidence from the Banking Industry During the Financial Crisis", Journal of business ethics, vol. 131, nr. 3, s. 577-594.
Post, C., Rahman, N. & Rubow, E. (2011). "Green Governance: Boards of Directors’
Composition and Environmental Corporate Social Responsibility", Business &
society, vol. 50, nr. 1, s. 189-223.
Qureshi, M.A., Kirkerud, S., Theresa, K. & Ahsan, T. (2019). "The impact of sustainability (environmental, social, and governance) disclosure and board diversity on firm value: The moderating role of industry sensitivity", Business
Refinitiv. (2021). Environmental, Social and Governance (ESG) Scores from Refinitiv.
https://www.refinitiv.com/content/dam/marketing/en_us/documents/methodolo gy/refinitiv-esg-scores-methodology.pdf (Hämtad 2021-05-28)
Sabatier, M. (2015). "A women's boom in the boardroom: effects on performance?", Applied economics, vol. 47, nr. 26, s. 2717-2727.
Sapienza, P., Zingales, L., Maestripieri, D. & Heckman, J.J. (2009). "Gender Differences in Financial Risk Aversion and Career Choices Are Affected by Testosterone", Proceedings of the National Academy of Sciences - PNAS, vol.
106, nr. 36, s. 15268-15273.
Sundaram, A.K. & Inkpen, A.C. (2004). "The Corporate Objective Revisited", Organization science (Providence, R.I.), vol. 15, nr. 3, s. 350-363.
UNDP (2020a). 5: Jämställdhet, Globala Målen.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-5-jamstalldhet/
(Hämtad 2021-05-28)
UNDP (2020b). 13: Bekämpa Klimatförändringarna, Globala Målen.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-13-bekampa-klimatforandringarna/ (Hämtad 2021-05-28)
Velte, P. (2016). "Women on management board and ESG performance", Journal of global responsibility, vol. 7, nr. 1, s. 98-109.
de Villiers, C., Naiker, V. & van Staden, C.J. (2011). "The Effect of Board
Characteristics on Firm Environmental Performance", Journal of management, vol. 37, nr. 6, s. 1636-1663.
Wahba, H. (2008). "Does the market value corporate environmental responsibility?
An empirical examination", Corporate social-responsibility and environmental management, vol. 15, nr. 2, s. 89-99.
Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg, 3:de uppl. Studentlitteratur, Lund.
Westphal, J.D. & Fredrickson, J.W. (2001). "Who Directs Strategic Change?
Director Experience, the Selection of New CEOs, and Change in Corporate Strategy", Strategic management journal, vol. 22, nr. 12, s. 1113-1137.