ESG-score och styrelsen
Svenska företags hållbarhetsredovisning, könsdiversifiering och styrelsepositioner
ESG-score and board diversity
Författare: Sofia Bergbom Olsson & Julia Carlsson Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Program: Kandidatprogram i företagsekonomi Företagsekonomiska institutionen
Uppsala universitet, Campus Gotland
Vårterminen 2021
Sammanfattning
Könsdiversifiering och hållbarhetsfrågor är två aktuella ämnen som företag bör beakta i sin dagliga verksamhet. Uppsatsen undersöker sambandet mellan företagens hållbarhetsarbete, könsdiversifiering bland styrelsemedlemmar och kön i ledande position. Uppsatsens observationer genomförs på svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2015–2019. Datan som används har samlats in från Thomson Reuters Eikon databas, men även hämtats manuellt från respektive företags årsredovisning och hållbarhetsrapport. De svenska företagens
hållbarhetsarbete mäts i form av ett ESG-score, vilket är ett mått på hur företaget arbetar med hållbarhet i miljö-, sociala- och styrningsfaktorer. För att undersöka sambandet så genomförs multipla regressionsanalyser med hjälp av fixed effects model. Även t-tester har genomförts för att ytterligare undersöka sambanden, samt korrelationsanalyser för att undvika spuriösa samband. Den beroende variabeln har varit ESG-score och oberoende variabler har varit GEND som visar andelen kvinnor i styrelsen, samt GILP som dummy variabel som visar om det finns en kvinna i någon av de ledande positionerna (verkställande direktör eller styrelseordförande).
Det resultat vi finner utifrån analyserna visar på att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagets ESG-score och andelen kvinnor i styrelsen. Resultatet är i linje med majoriteten av tidigare studier som genomförts inom ämnesområdet, resultatet kan även förklaras utifrån intressentmodellen. Utifrån resultaten finner vi inget resultat som visar på ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i ledande position. Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap kring de båda
ämnesområdena, hållbarhetsrapportering och könsdiversifiering i företagsstyrelser.
Nyckelord: ESG-score, hållbarhetsredovisning, intressentmodellen, kvinnliga
styrelseledamöter, paneldata
Abstract
The main purpose of this study is to investigate whether board diversity and women in a leading position (CEO or chairman of the board) have an impact on a firm’s ESG-score. To investigate whether a larger share of women on the board of directors have a positive impact on a firm’s ESG-score observations were made on firms that were listed on the Stockholm Stock Exchange during the years 2015-2019.
Secondary data has been used and retrieved from Thomson Reuters Eikon database and some of the data has been manually retrieved. A regression analysis with fixed effects was conducted to measure the possible link between ESG-score and women on corporate boards and women in leading position. The results from the regression indicate that women on corporate boards are positively affecting the firm’s ESG- score but no link between ESG-score and women in leading position was found. The study’s findings contribute to the literature about women on corporate boards and sustainability reporting.
Keywords: ESG-score, sustainability reporting, stakeholder theory, women on
corporate boards, panel data
Förord
Vi vill börja med att tacka vår handledare Martin Abrahamson, som har bidragit med
sitt engagemang och stöd under skrivprocessen. Vi vill även passa på att tacka våra
opponenter som framfört bra kritik och förslag till uppsatsen. Slutligen vill vi tacka
nära och kära för stöd och hjälp under arbetets gång.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 1
1.2 Bakgrund ... 1
1.3 Problematisering ... 3
1.4 Frågeformulering ... 4
2 Teoretisk referensram ... 5
2.1 Intressentmodellen ... 5
2.1.1 Kritik mot intressentmodellen ... 6
2.2 Könsdiversifiering i företagsstyrelser ... 7
2.3 Tidigare forskning ... 8
2.4 Hypoteser ... 11
3 Data och metod ... 12
3.1 Forskningsdesign ... 12
3.2 Urval ... 12
3.2.1 Bortfall ... 12
3.2.2 Dataset ... 13
3.3 Variabler ... 14
3.3.1 Beroende och oberoende variabler ... 14
3.3.2 Kontrollvariabler ... 14
3.4 Metod ... 16
3.4.1 Fixed effects model ... 16
3.4.2 Regressionsekvationer ... 17
3.4.3 Autoregressiv modell ... 17
3.4.4 Sambandsdiagram ... 18
3.4.5 P-plot of regression ... 18
3.4.6 Cook’s distance test ... 18
3.4.7 Pearson Correlation Matrix och VIF-test ... 18
3.4.8 t-tester ... 19
3.4.9 Sensitivitetsanalys ... 19
3.5 Insamling av data ... 20
4 Resultat ... 21
4.1 Deskriptiv statistik ... 21
4.2 t-test ... 22
4.2.1 Kvinna i ledande position ... 22
4.2.2 Könsdiversifiering i styrelsen ... 22
4.3 Sambandsdiagram ... 22
4.4 P-plot of regression ... 22
4.5 Cook’s distance test ... 22
4.6 Korrelationsanalys ... 23
4.7 Regressionsresultat ... 24
4.7.1 Regressionsresultat för regression 1 ... 24
4.7.2 Regressionsresultat för regression 2 ... 25
4.8 Sensitivitetsanalys ... 25
5 Analys ... 27
5.3 Analys av regressioner ... 27
5.4 Diskussion ... 30
6 Slutsats ... 32
6.1 Uppsatsens bidrag ... 33
6.2 Förslag till framtida studier ... 33
Käll- och litteraturförteckning ... 34
Bilaga 1. Urval – företag som är med i urvalet ... 37
Bilaga 2. Bortfall – företag i finansiell sektor ... 39
Bilaga 3. Bortfall – företag utan ESG-score ... 40
Bilaga 4. Bortfall – företag med endast ett ESG-score ... 42
Bilaga 5. Bortfall – företag med dubbletter ... 43
Bilaga 6. Bortfall – företag med annan redovisningsvaluta än SEK ... 44
Bilaga 7. Bortfall – företag som saknar årsredovisning ... 45
Bilaga 8. t-test 1 ... 46
Bilaga 9. t-test 2 ... 47
Bilaga 10. Multipel regressionsanalys 1 ... 48
Bilaga 11. Multipel regressionsanalys 2 ... 49
Bilaga 12. Sensitivitetsanalys 1: regression 1 ... 50
Bilaga 13. Sensitivitetsanalys 1: regression 2 ... 51
Bilaga 14. Sensitivitetsanalys 2: regression 1 ... 52
Bilaga 15. Sensitivitetsanalys 2: regression 2 ... 53
Tabellförteckning ... 1
1 Inledning
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka ett eventuellt samband mellan svenska
börsnoterade företags hållbarhetsarbete och könsdiversifiering av styrelsemedlemmar i svenska börsnoterade företagsstyrelser. Företagets hållbarhetsarbete mäts genom ESG-score som mäter miljöfaktorer, sociala faktorer och styrningsfaktorer. Tidigare studier har undersökt liknande samband, bland annat Velte (2016) som undersökt sambandet mellan ESG-score och könsdiversifiering i tyska och österrikiska
företagsstyrelser. I Sverige är ämnet relativt outforskat. Vidare syftar studien även att undersöka hur kvinnors representativitet i de ledande positionerna (verkställande direktör eller styrelseordförande) i de svenska börsnoterade företagen kan ha ett samband med företagens hållbarhetsarbete (ESG-score). I och med det så lyfts ytterligare en aspekt utöver de aspekter som tidigare forskning har undersökt om sambandet.
Studien förväntas bidra med kunskap kring hur svenska företags hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering kan kopplas till en högre grad av könsdiversifiering i styrelsen, där vi tror att en kvinna i ledande position har större möjlighet att påverka, vilket borde ha en större effekt på hållbarhetsarbetet. Den bidragande kunskapen är intressant för företag som har som mål att förbättra sitt ESG-score i form av
hållbarhets och könsdiversifieringsarbete. Med hjälp av hållbarhetsarbete kan företaget se vilka faktorer som är relevanta för att förbättra sitt ESG-score och eventuellt göra en förändring i styrelsen om ett samband påträffas.
1.2 Bakgrund
2015 beslutade FN om 17 globala mål för hållbar utveckling (UNDP, 2020a). Mål nummer fem handlar om jämställdhet. Ett av delmålen i mål nummer fem berör specifikt kvinnors deltagande i ledning och beslutsfattande på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet (UNDP, 2020a). Det har bevisats att jämställdhet i ekonomiska, sociala och politiska frågor är mycket viktiga för hållbar utveckling (UNDP, 2020a). Mål nummer tolv handlar om hur företag ska konsumera och producera på ett hållbart sätt. För att säkerställa att företagen konsumerar och producerar på ett hållbart sätt är ett av delmålen i mål nummer tolv främjandet av hållbara strategier samt redovisning av dessa i hållbarhetsrapporter (UNDP, 2020b).
På senare år har hållbarhetsarbete blivit en allt mer central del i företags dagliga
arbete. Att företag inte enbart ska agera som en vinstdrivande organisation utan
också arbeta med aspekter kring deras påverkan på samhället och miljön är idag
allmänt accepterat (Carroll & Shabana, 2010). Sedan 2017 måste större aktiebolag i
Sverige redovisa en hållbarhetsrapport som innehåller information om hur företaget
motverkandet av korruption (Bolagsverket, 2017). Hur företaget styrs är en väsentlig del i hur hållbarhetsarbetet kommer att utföras.
Att implementera strategier för att göra ett företag mer hållbart ur en miljömässig, social och styrningssynpunkt har visat sig positivt, inte bara på grund av att det gör ett företag mer legitimt ur legitimitetssynpunkt utan också för att det gör företaget mer robust mot yttre faktorer såsom politiska beslut (Ashwin et al., 2016). Qureshi, Kirkerud, Thesera och Ahsan (2019) drar i sin artikel slutsatsen om hur kvinnlig närvaro i europeiska företagsstyrelser har ett positivt samband med dess prestation i miljömässiga, sociala och styrningsfrågor.
ESG-score (Enviromental, Social and Governance score) är ett poängsystem på en skala 0–100 och är ett samlat mått på hur företaget arbetar med olika miljöfaktorer, sociala faktorer, och styrningsfaktorer. Poängsystemet är uppbyggt på tio olika teman som bland annat inkluderar utsläpp, mänskliga rättigheter och styrning (Refinitiv, 2021). Företaget rapporterar själva in hur de arbetar med de olika faktorerna och får utifrån det ett rapporterat score (Refinitiv, 2021). ESG faller under CSR-paraplyet och sådan forskning kan ledas bak till 1970-talet. CSR (Corporate Social
Responsibility) och CSR-styrning innebär hur företaget planerar och arbetar med hållbarhetsfrågor medan ESG är ett numrerat mått, som mäter hur väl ett företag arbetar med hållbarhetsfrågor. Att CSR-rapportera, det vill säga hur man arbetar med CSR, är nödvändigt för att kunna uppnå intressenternas förväntningar (Velte, 2016).
Att arbeta med hållbarhet är idag närmare en självklarhet än en fråga. Senare
forskning har visat på hur ESG-rapportering och hur företag som inkorporerat ESG i sin styrning har en mindre volatil aktiekurs vilket kan ses som positivt ur
risksynpunkt (Ashwin et al., 2016).
I Sverige har det under en längre period diskuterats om det bör införas en
könskvoteringslag för styrelser i syfte att tvinga fram jämnare könsfördelning. Senast 2018 så fördes det fram en sådan motion, den fick avslag (Eriksson et al. 2018;2019).
Norge som är ett geografiskt närliggande land till Sverige är ett av de länderna som infört en lag om könskvotering i företagsstyrelser. Ahern och Dittmar (2012)
undersöker i sin artikel om förändringen som blev i norska företagsstyrelser efter den nya lagen trätt i kraft. När Ahern och Dittmar (2012) jämförde data före respektive efter lagändringen blev resultatet att styrelsemedlemmarna i företagen var något yngre samt mindre erfarna än tidigare. Det i sin tur ledde till bland annat en högre skuldsättningsgrad och ett sämre rörelseresultat hos företagen i flertalet fall.
Det finns ett stort antal forskare som försökt leta en förklaring till varför styrelsefördelningen ser ut som den gör, där kvinnor generellt är
underrepresenterade. En av de viktigaste förklaringarna skulle vara det som
Sapienza, Zingales, Maestripieri och Heckman (2009) kommer fram till i sin artikel,
att kvinnor generellt är mer riskaverta än män, vilket innebär att de i många fall är
mindre benägna att ta risker. Enligt Sapienza et al. (2009) så kan det även påverka
Hogarth, Karelaia och Trujillo (2012) diskuterar i sin artikel som beskriver att kvinnor generellt är mindre angelägna att utsätta sig själva för konkurrens än vad män är. Adams och Funk (2012) nämner ett flertal artiklar som tar upp skillnader i egenskaper hos män och kvinnor. Det som Adams och Funk (2012) kommer fram till är dock att dessa faktorer inte alls behöver ha någon direkt påverkan på
beslutsfattanden som görs i styrelsesituationerna.
Styrelsen sammansättning är en viktig faktor i företagsstyrning som kommer att påverka företagets prestation (Post, Rahman, Rubow, 2011). Post et al. (2011) skriver att ett företags styrelse bland annat påverkar beslutsprocessen, forskning och utveckling i företaget, investeringsstrategier, aktiepriset samt företagets prestation.
Westphal och Fredrickson (2001) menar på att styrelsemedlemmars värderingar och erfarenheter influerar företagets strategiska riktning. Värderingar och erfarenheter kan enligt Post et al. (2011) innefatta kulturellt kapital, utbildningsnivå, kön samt ålder. Post et al. (2011) menar att dessa värderingar kan komma att påverka styrelsens beslutfattande och i sin tur företagets prestation.
1.3 Problematisering
En styrelsemedlems förmåga att påverka företagets styrning består av fler faktorer än vilket kön de har. För att en styrelsemedlem ska ha möjlighet att framföra sin åsikt och driva viktiga frågor kring exempelvis hållbarhetsarbete, så måste medlemmen ha en sådan position i styrelsen där den har betydande inflytande i styrelsens
beslutsfattande. För att ha någon direkt påverkan i beslut så bör styrelsemedlemmen ha rösträtt och därmed ha möjlighet att rösta i viktiga beslut. Medlemmar kan även ha en påverkan på beslutstagande även om de inte har rösträtt och därmed ha indirekt påverkan, men att mäta den indirekta påverkan är mycket svårt. Verkställande
direktör (VD) och styrelseordförande är de positioner i ett företag som kan ha avsevärt inflytande och påverkan i beslutsfattande (Palvia, Vähämaa & Vähämaa, 2015).
Velte (2016) lyfter i sin artikel fram hur företag inte bara svarar till sina aktieägare utan även till sina intressenter, intressenter som kan komma att påverka deras bild mot omvärlden. Det blir därför allt viktigare för företag att tänka på hur de kan förbättra sitt hållbarhetsarbete för att inte försämra sin legitimitet. Frågor angående hållbarhet och ett företags prestation har utretts i ett flertal studier där olika slutsatser presenterats. Ashwin et al. (2016) drar slutsatsen att ett framgångsrikt ESG-arbete leder till en mindre volatil aktiekurs vilket kan vara positivt ur
en investeringssynpunkt. Fatemi, Glaum och Kaiser (2018) drar slutsatsen att ett
företags styrkor i ESG-synpunkt stärker företagets värde och företagets svagheter
minskar företagets värde. Wahba (2008) kommer fram till att företag som bryr sig
om miljön kompenseras av marknaden vilket är positivt för företagets värde.
Ytterligare en fråga som debatteras idag är frågan om könsdiversitet, mer precist så debatteras det om könsdiversifiering i företagsstyrelser och hur problemet ska lösas.
För att ett företag ska ses som legitimt så bör både hållbarhetsaspekten och
könsdiversifieringsaspekten anses betydelsefulla. Sambandet mellan könsdiversitet och företags prestation har utretts i ett antal studier där olika slutsatser dragits.
Adams och Ferreira (2009) menar på att den genomsnittliga effekten av att ha en diversifierad styrelse är negativ. Adams och Ferreiras (2009) resultat står i motsats till Sabatier (2015) som menar att en diversifierad styrelse kan leda till att företaget kommer närmare sin optimala prestation.
Tidigare forskning har antingen fokuserat på sambandet mellan
hållbarhetsrapportering och företagets prestation eller på sambandet mellan könsdiversifiering och företagets prestation. Dessa samband är legitima att
undersöka, men båda missar att ta in aspekten kring företagsstyrning. Just aspekten kring styrning och hur den kan påverkas är väsentlig eftersom styrningen innefattar styrelsens arbete och hur det påverkas genom könsdiversifiering av styrelsen (Manita, Bruna, Dang och Houanti, 2018).
Men det finns även forskning som fokuserat på sambandet mellan könsdiversifiering i företagsstyrelser och hållbarhetsrapportering. Exempelvis så undersöker Arayssi, Dah och Jizi (2016) sambandet mellan könsdiversifierade styrelser och
hållbarhetsarbete, i form av ESG-score och aktieägares välfärd. Arayssi et al. (2016) finner ett positivt samband mellan könsdiversifierade styrelser och ESG-score. Även Manita et al. (2018) undersöker sambandet mellan könsdiversifierade styrelser och hållbarhetsrapportering, i form av ESG-score men finner till skillnad från Arayssi et al. (2016) inget samband mellan kvinnlig representation i företagsstyrelser och ESG- score.
1.4 Frågeformulering
Hur påverkar styrelsens könsdiversifiering företagets ESG-score på företag som är
noterade på Stockholmsbörsen?
2 Teoretisk referensram
Tidigare studier som exempelvis Velte (2016) och Arayssi et al. (2016) använder sig av intressentmodellen samt agentteori för att förklara varför hållbarhetsredovisningen har blivit så viktigt. Ett ideal med hållbarhetsredovisning är att minska
informationsasymmetrin mellan företaget och dess intressenter för att möjliggöra en minimering av de agentkostnader som uppstår (Velte, 2016). Genom att minska asymmetrin så är det realistiskt att intressenter ska fatta mer korrekta och rationella beslut.
Tidigare studier (Velte, 2016) som använt sig av både agentteori och
intressentmodellen har analyserat minmineringen av konflikter mellan intressenter och agenter och minimering av agentkostnaderna, med koppling till den positiva påverkan i beslutsfattande som kvinnlig representation i styrelsen har. Det i hopp om att förbättra företagets hållbarhetsstrategi och resultat. Vi har valt att fokusera på intressentmodellen trots att tidigare studier använt sig av intressentmodellen samt agentteorin, för att möjliggöra en tydligare koppling mellan köndiversifieringen och intressenters mål.
2.1 Intressentmodellen
Stakeholder theory eller intressentmodellen som den kallas på svenska kan och har tolkats på många olika sätt, men ett sätt att tolka den på är som Freeman och Reed (1983), vilket också är den artikel om intressentmodellen som vi valt att gå efter.
Man skulle kunna hävda att intressentmodellen är en fortsättning på aktieägar-teorin, men användningen av intressenter istället för bara aktieägare gör det möjligt att inkludera fler grupper. I syfte att möjliggöra en fördjupad analys och koppling av resultat till intressentmodellen så kommer uppsatsen endast att beröra en teori.
Freeman och Reed (1983) menar på att intressentmodellen i grunden handlar om värdeskapande för företag. Vidare beskriver Freeman och Reed (1983) att företag inte kan isolera en enskild intressent och dess intresse. Det är ledningens uppgift i ett företag är att lista ut vilka gemensamma mål och intressen som företagets samtliga intressenter har för att sedan kunna skapa strategier för att nå ett gemensamt mål.
En intressent kan enligt Freeman och Reed (1983) definieras på två olika sätt. Det breda synsättet samt det snäva synsättet. Freeman och Reed (1983) definierar det breda synsättet som:
“Any identifiable group or individual who can affect the achievement of an organization’s objectives. (Public interest groups, protest groups, government agencies, trade associations, competitors, unions, as well as employees, customer segments, shareowners and other stakeholders in this sense”
(Freeman & Reed, 1983, s. 91)
Det snäva synsättet definieras enligt Freeman och Reed (1983) som:
“Any identifiable group or individual on which the organization is dependent for its continued survival. (Employees, customer segments, certain suppliers, key
government agencies, shareowners, certain financial institutions, as well as others are all stakeholders in the narrow sense of the term)”
(Freeman & Reed, 1983, s. 91)
Freeman och Reed (1983) skriver att många chefer förstår att anställda, leverantörer samt kunder har en del i företagets överlevnad, men menar på att många inte vill inkludera andra grupper, exempelvis intressenterna. Men sett från ett
företagsstyrnings (corporate governance) synsätt så är intressenter något som företag måste enligt Freeman och Reed (1983) ta hänsyn till. Det eftersom intressenter kan komma att påverka företagets förmåga att nå sina mål. Freeman och Reed (1983) beskriver vidare att företag måste ha strategier som tar hänsyn till de grupper som kan påverka företagets förmåga att nå sina mål.
Som tidigare nämnt är ett ideal med hållbarhetsredovisning att den ska minska informationsasymmetrin mellan företaget och dess intressenter. Det underliggande antagandet med hållbarhetsredovisningen är den fungerar som ett verktyg för att förse företagets intressenter med information (Manita et al., 2018). Cho och Patten (2007) visar i sin studie att företag använder hållbarhetsredovisningen som ett typ av legitimeringsverktyg. Hållbarhetsredovisningen fungerar, inom detta ramverk som ett verktyg för företagen att hantera eller svara på sina intressenters krav och preferenser (Manita et al., 2018). Skulle exempelvis intressenternas mål vara ett jämställt företag, och att då implementera en jämställd styrelse är av allra högsta grad en viktig del ur en styrningsaspekt. Enligt intressentmodellen är det då viktigt att lyssna till
intressenterna. Att ha en könsdiversifierad styrelse är även ett sätt att minska intressekonflikter enligt Velte (2016).
2.1.1 Kritik mot intressentmodellen
Kritik har riktats mot intressentmodellen. En av dem som riktat kritik mot modellen är Key (1999) som instämmer med Freeman och Reed (1983) att en organisation förvisso är beroende av sin omvärld men anser inte att modellen presenterar tillräckligt tydlig logik eller kausalitet mellan organisationen och dess intressenter.
Key (1999) kritiserar även modellen för att bara hitta grupper snarare än intressen.
Kritikerna Sundaram och Inkpen (2004) menar på att ett företags fokus inte alls bör ligga på intressenterna utan istället maximera aktievärdet, eftersom det enligt dem är det mest korrekta att göra ur ett etiskt perspektiv. Inte på grund av ändamålet, men av den anledningen att aktievärdet går att observera samt är mätbart. Sundaram och Inkpen (2004) skriver även att maximera aktievärdet bör vara företagets mål eftersom det är det bästa alternativet som finns i dagsläget.
Ett annat vanligt problem som tas upp med intressentmodellen är just frågan om
vilken intressent som ska få mest av organisationens uppmärksamhet eller vilken
intressent som ses som viktigast (Sundaram & Inkpen, 2004). Författarna menar på att problemet bland annat kan förekomma i multinationella företag där det i princip blir omöjligt att se en enstaka intressent som den viktigaste.
Kritiken mot intressentmodellen handlar till största del om svårigheterna i att företagets intressenter har olika krav och preferenser (Liao, Luo & Tang, 2015).
ESG-score kan därför ses som ett bra mått på hur väl företaget balanserar olika intressenters krav och preferenser då måttet innehåller tre aspekter som rör företagets styrning, sociala ansvar och miljömässiga ansvar. ESG-arbete berör till stor del förtroendet till kunder, i intressentmodellen tar vi hänsyn till detta vilket gör modellen relevant för uppsatsens syfte.
2.2 Könsdiversifiering i företagsstyrelser
Byron och Post (2015) kommer i sin studie fram till att kvinnlig representation i företagsstyrelser har en positiv korrelation med avkastning. Vidare skriver Byron och Post (2015) att den positiva korrelationen var starkare i länder som har ett starkt aktieägarskydd. Aktieägarskyddet innebär bland annat att lagar och regler skyddar människor som investerar i företag från att bli utnyttjade av de som styr företaget (La Porta, Lopez-de-Silanes, Shleifer & Vishny, 2000). Holmén och Knopf (2004) skriver i en rankning som upprättats baserat på länders aktieägarskydd att Sverige placerar sig nära genomsnittet. De skriver även att det höga antalet extra institutioner i form av sociala normer, den organiserade arbetskraften, skatteöverensstämmelse och produktmarknader som existerar i Sverige, många gånger har minst samma betydelse för aktieägarskyddet som det juridiska skyddet i form av lagar och regler.
Byron och Post (2015) menar på att ett starkt aktieägarskydd kan kopplas till att styrelser vågar använda en annan typ av kunskap samt erfarenheter som en mer diversifierad styrelse kan medföra. Hillman, Cannella och Harris (2002) beskriver i sin studie hur en mer diversifierad styrelse kan bidra till att öka legitimiteten hos ett företag. Det beror enligt Hillman et al. (2002) på att samhället efterfrågar företag som återspeglar hur populationen ser ut.
Byron och Post (2015) argument att en mer diversifierad styrelse leder till
användning av en annan typ av kunskap och erfarenhet, går i linje med Arayssi et al.
(2016) som menar på att företag kan introducera ett bredare spektrum av perspektiv, egenskaper och kompetenser vilket förbättrar styrelsens styrningsförmåga genom diversifiering. Fortsatt menar Arayssi et al. (2016) att en ökad representation av kvinnor i styrelsen är en möjlighet att förvärva kompetens från en större del av den arbetande befolkningen vilket i sin tur kommer ge mer intressentinriktade personer som vet och kan anpassa sig till marknadens efterfrågan. Hillman et al. (2002) hävdar att en mer könsdiversifierad styrelse kan påverka styrelsen styrningsförmåga.
Hillman et al. (2002) menar på att kvinnor i en styrelseposition generellt har högre
utbildning än sina manliga kollegor. Alltså skulle en mer könsdiversifierad styrelse
Ett företag ses som en del av samhället och deras värdeskapande mäts i princip av hur väl de uppfyller samhällets förväntningar (Velte, 2016). Velte (2016) belyser betydelsen för företag att ha ett adekvat hållbarhetsarbete, vilket kan leda till en positiv reaktion från marknaden. Men för att ha ett adekvat hållbarhetsarbete så är företagets styrning, indirekt av styrelsen, av stor betydelse. Intressenter förväntar sig en viss kompetens i företagets styrelse och därför har könsdiversifiering i styrelser blivit en allt viktigare fråga (Velte, 2016).
Vidare så visar forskning på att diversifierade grupper kan leda bättre kvalité i gruppbeslut om gruppen är villig att lära och utbilda varandra (Post et al., 2011). Att diversifierade grupper skulle överträffa homogena grupper förstärks även av Byron och Post (2015) som menar på att diversifierade grupper är mer troliga att överväga, diskutera och integrera den information som de har. Byron och Post (2015) skriver i sin studie hur kvinnor besitter andra egenskaper än sina manliga kollegor. Kvinnor tenderar enligt Byron och Post (2015) att använda andra metoder i beslutsfattande som är mer inkluderande och rättvisa än sina manliga kollegor när det finns konkurrerande intressen i gruppen. Kvinnliga styrelseledamöter tenderar även att värdera egenskaper såsom välvilja, ömsesidigt beroende och tolerans. Nielsen and Huse (2010) menar på att kvinnor besitter andra egenskaper till skillnad från sina manliga kollegor som kan leda till att de löper en större chans att engagera sig i hållbarhetsfrågor som rör företaget. Kvinnliga styrelseledamöter bidrar alltså med andra typer av erfarenheter, kunskaper och ledaregenskaper jämfört med sina manliga kollegor.
Som tidigare nämnt så är en diversifierad grupp mer trolig att överväga, diskutera och interagera med den information som de besitter. Således bör en diversifierad grupp genom samarbete med olika områdeskunskaper leda till att styrelsen leder företaget till att bli mer hållbart och lönsamt. Som ovannämnt så är verkställande direktör och styrelseordförande de positioner i ett företag som kan ha avsevärt inflytande och påverkan på beslutsfattande (Palvia et al., 2015). Om en kvinna innehar någon av dessa positioner så kan ett rimligt resultat vara att företaget styrs på ett annat sätt än vad det hade gjorts om en man hade haft någon av positionerna.
2.3 Tidigare forskning
Som tidigare nämnt har tidigare forskning till största del fokuserat på hur företags finansiella prestation påverkats av dess hållbarhetsarbete, hur kvinnlig representation i företagsstyrelser påverkar den finansiella prestationen eller hur kvinnlig
representation i företagsstyrelser påverkar hållbarhetsarbete. Det saknas dock forskning om hur kvinnlig representation i svenska företagsstyrelser kan komma att påverka företags hållbarhetsarbete i samma utsträckning som ovannämnda områden.
Kvinnlig representation i företagsstyrelser samt hur det kan komma att påverka
företags hållbarhetsarbete undersöks av Velte (2016). Syftet med studien är att
undersöka om det finns ett samband mellan kvinnlig representation i tyska och
2014 (totalt 1019 observationer), valet av urvalsperiod motiveras av att Velte (2016) vill analysera företagens minskade förtroende för kapitalmarknaden efter
finanskrisen 2008/2009. För att analysera sin data använder Velte (2016)
korrelations- och regressionsanalyser. I sin studie finner Velte (2016) ett positivt signifikant samband mellan kvinnlig representation i styrelser och ESG-prestation.
Mer specifikt finner Velte (2016) positiva samband mellan variablerna för ESG och kvinnlig representation i de tyska och österrikiska företagsstyrelserna. Velte (2016) finner även en positiv korrelation mellan variabeln ESG och om företaget använder sig av en av det “Big four” (PwC, Ernst & Young, Deloitte och KPMG)
revisionsbyråerna. Velte (2016) finner även ett positivt signifikant samband mellan ESG-score och företagets finansiella storlek.
Även Arayssi et al. (2016) undersöker hur kvinnor i företagsstyrelser påverkar företagens hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att undersöka effekten av
könsdiversifierade företagsstyrelser samt sambandet mellan hållbarhetsrapportering och aktieägares välfärd. Åren som studeras är 2007–2012 och företagen är listade på The Financial Times Stock Exchange (FTSE) 350 (Arayssi,et al., 2016). För att studera hållbarhetsrapporteringens påverkan så använder sig Arayssi et al. (2016) sig av ESG-rapportering för att mäta hållbarhetsarbetet. Resultaten visar att kvinnor i styrelsen har en positiv inverkan på företagets risk och prestation i den mening att det påverkar företagets investeringsval och hur det sedan rapporteras (Arayssi et al., 2016). Valet av investeringar leder också till att företagets aktiekurs blir mindre volatil och den systematiska risken minskar (Arayssi et al., 2016). Även Arayssi et al. (2016) finner ett positivt signifikant samband mellan ett företags ESG-
rapportering och företagets finansiella storlek.
Även Manita et al. (2018) undersöker effekten av könsdiversitet i företagsstyrelser på ESG-score. Studien motiveras genom att den bidrar till diversitets och
styrningslitteratur i den mån att den ökar förståelsen kring sambandet mellan kvinnor i företagsstyrelser och ESG-score kopplat till intressentmodellen (Manita et al., 2018). Specifikt undersöker studien om och hur kvinnor i företagsstyrelser påverkar företagens ESG-score. Manita et al. (2018) använder sig av data från Bloombergs databas och åren som studeras är 2010–2015 och urvalet utgör totalt 379 företag.
Studien fokuserar enbart på stora företaget med motivationen att dessa antagligen har en större press från sina intressenter att vara så transparenta som möjligt (Manita et al., 2018). Till skillnad från Velte (2016) finner Manita et al. (2018) ej något
signifikant samband mellan könsdiversitet i företagsstyrelser och ESG-score. Manita
et al. (2018) finner, som tidigare forskning (Aryssi et al., 2016; Velte, 2016) ett
positivt signifikant samband mellan variablerna ESG-score och företagets finansiella
storlek. Sambandet kan enligt författarna förklaras genom att stora företag är mer
benägna att vara transparenta som möjligt med sin information till sina intressenter
(Manita et al., 2018).
Bear, Rahman och Post (2010) undersöker i sin studie hur amerikanska företags rykte påverkas beroende på hur sammansättningen av styrelsen ser ut. Företagens rykte mäts genom företagens CSR-betyg. För att undersöka det indirekta sambandet så studerar Bear et al. (2010) sambandet mellan antalet kvinnor i styrelsen och
företagets CSR-arbete för att sedan undersöka hur CSR-arbetet påverkar företagets rykte. Bear et al. (2010) data består av 51 amerikanska företag inom hälsosektorn från 2009. Valet av hälsosektorn motiveras av Bear et al. (2010) att sektorn har fått hantera kritik från offentligheten på grund av höjda kostnader för vård. Bear et al.
(2010) menar på kritiken från allmänheten bör leda till att medlemmarna i företagens styrelse bör vara mer intresserade av att arbeta proaktivt med sina intressentrelationer som i sin tur ska förbättra relationen samt minska informationsasymmetrin mellan företagen och dess intressenter.
Bear et al. (2010) använder sig av regressionsanalyser för att analysera sambandet mellan CSR-betyg och företagens rykte. Resultaten visar att antalet kvinnor i styrelser har en positiv association med företagets CSR-betyg. Bear et al. (2010) finner även att antalet kvinnor i företagens styrelse är positivt associerat med företagets rykte. Bear et al. (2010) i likhet med Byron och Post (2015) samt Arayssi et al. (2016) menar på att ökad kvinnlig representation i företagsstyrelser bidrar till ett brett spektrum av fördelar. Mer specifikt menar Bear et al. (2010) att deras resultat visar på att kvinnliga styrelseledamöter bidrar till att förbättra företagens rykte i form av förbättring i deras CSR-arbete.
Tabell 1. Översikt av tidigare forskning.
Tabell 1 visar en sammanfattning av tidigare forskning som har undersökt samband mellan ESG-score och könsdiversifiering i styrelser samt CSR-betyg och könsdiversifiering i styrelser.
Författare (år) Beroende variabel och
oberoende variabel
Metod Region Tidsram Resultat
Velte (2016) ESG-poäng och andel kvinnor i
styrelsen
Regression Tyskland och Österrike
2010–2014 Positivt samband
Arayssi, Dah och Jizi (2016)
ESG-poäng och andel kvinnor i
styrelsen
Regression USA 2007–2012 Positivt samband
Manita, Bruna, Dang och Houanti (2018)
ESG-poäng och andel kvinnor i
styrelsen
Regression USA 2010–2015 Inget samband
Bear, Post, Rahman (2010)
CSR-betyg och antal kvinnor i
styrelsen
Regression USA 2009 Positivt samband
2.4 Hypoteser
För företag idag är den allmänt accepterade tanken att de inte bara ska agera som en vinstdrivande organisation, utan att dem även ska bidra till samhället och uppnå de krav som deras intressenter ställer (Carroll & Shabana, 2010; Velte, 2016). Tidigare studier har visat på positiva samband mellan könsdiversifiering och hållbarhetsarbete i form av ESG-score (Velte, 2016; Arayssi et al. 2016; Bear et al., 2010). Men det finns också tidigare studier som inte finner något samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och ESG-score (Manita et al., 2018). Tidigare forskning har även påvisat att kvinnliga ledamöter i styrelser kan bidra med nya erfarenheter, kunskap och annan ledarskapsstil vilket kan leda till en annan typ av styrning i företaget (Byron & Post, 2015). Mot denna bakgrund har följande hypoteser formulerats.
H1: Det finns ett positivt samband mellan ESG-score och könsdiversifiering bland styrelsemedlemmar.
H2: Det finns ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i
ledande position.
3 Data och metod
3.1 Forskningsdesign
Uppsatsen kommer att följa Veltes (2016) metod och tillvägagångssätt för att samla in data och undersöka den, med viss justering. Arbetets design kommer att vara av karaktären retrospektiv panelstudie. Enligt Bryman och Bell (2017) så är en panelstudie en longitudinell design där fokus ligger på urvalet, urvalet ska vara representativt för hela populationen. Vid en panelstudie så undersöker man flera fall vid minst två olika tillfällen (Bryman & Bell, 2017). Fördelen med att använda paneldata är att man kan se hur variablernas relation mellan varandra förändras över tid vilket är svårare vid användning av vanlig tidsseriedata (Brooks, 2014, s. 488).
Den kvantitativa undersökningen som kommer att genomföras undersöker 374 observationer utifrån sekundärdata under perioden 2015–2019. Flertalet urval kommer att göras för att observationerna ska vara jämförbara i de multipla regressionsanalyser som kommer att genomföras med insamlad data.
3.2 Urval
Urvalet täcker svenska företag som finns listade på Stockholmsbörsen under urvalsperioden 2015–2019. På det sättet kan det undersökas hur situationen såg ut i Sverige precis innan Covid-19 pandemin. I enlighet med Velte (2016) kommer även företag som verkar inom den finansiella sektorn att exkluderas på grund av att dessa har en annan redovisningsstandard vilket innebär att en jämförelse med andra sektorer ej är möjlig. Urvalet inkluderar endast företag som redovisat i valutan SEK.
Anledningen är att en valutajustering som genomförs flera år i efterhand kan bli problematisk och felvisande och därmed påverka reliabiliteten i studien. Företag med brutet räkenskapsår kommer att räknas med i det senare året för att göra det möjligt att använda data från de nio företag som använt ett brutet räkenskapsår i sin
årsredovisning.
Vi kommer att undersöka laggade års ESG-score med de aktuella årets
könsdiversifiering, där åren för ESG data för respektive företag blir 2016, 2017, 2018, 2019 samt 2020. Att använda sig av laggade värden (tidsfördröjda värden) är en vanlig metod vid användning av paneldata för att minska risken för bakåtriktad kausalitet (Djurfeldt & Barmark, 2009, s. 205). Att jämföra laggade års ESG-score gör vi likt Velte (2016) för att fånga upp den eventuella förändringen som blir under året som den aktuella styrelsen sitter. På det sättet tar vi hänsyn till tidsfördröjningen av förändringar och beslut.
3.2.1 Bortfall
Som tidigare nämnt så kommer vi att exkludera företag inom den finansiella sektorn,
det var totalt 24 företag som ingick i kategorin finansiell sektor. Alla företag som helt
saknade ESG-score föll bort från urvalet med anledningen att det inte går att använda
i undersökningen om ESG-score som beroende variabel som genomförs. ESG-score
är även den enda variabel som inte möjlig att hämta från årsrapporteringar eller hållbarhetsrapporter eftersom datan inte finns rapporterad där. Från det ursprungliga antalet företag som var 323 stycken så var det 135 företag som helt saknade ett ESG- score. Vi har även valt att ta bort de listade företagen som endast haft ett rapporterat ESG-score under urvalsperioden från urvalet, med motiveringen att det inte fyller kriteriet för panelobservation då en panelstudie kräver observationer vid två eller fler tillfällen. Totalt var det var tolv listade företag som endast hade ett rapporterat ESG- score.
I de företag som har både A och B aktier listade på Stockholmsbörsen har B-aktierna exkluderats från urvalet. Det på grund av att dubbletter av ett företag leder till
missvisande resultat då det visar sig som två olika företag i analyserna. Valet att ta bort just B-aktien grundas i att det inte undersöks variabler som påverkas av om det är en A- respektive B-aktie i ett företag, därför har det senare nämnda exkluderats.
Totalt var det 30 företag med dubbletter. Därefter togs de företag som använde en annan redovisningsvaluta än SEK bort, vilket var 17 företag. Ett företag har exkluderats helt från urvalet på grund av företagets brist av data under urvalsperioden, samt att företaget är borttaget från Stockholmsbörsen.
Tabell 2. Urvalsstatistik
Tabell 2 visar en sammanställning av urvalet inklusive och exklusive bortfall. För ytterligare detaljer om urval och bortfall se bilagor 1–7.
Undersökningsurval 2015 2016 2017 2018 2019
Listade företag 263 263 263 263 263
- Finansiella institutioner -24 -24 -24 -24 -24 - Företag utan ESG-score -187 -183 -176 -136 -139
Slutgiltigt urval 52 56 63 103 100
3.2.2 Dataset
Det totala antal observationer under hela undersökningsperioden blev 374 st. Som
visas i tabell 2 så är urvalet obalanserat. Det obalanserade datasetet beror på att det
var ett stort antal företag som saknade ESG-score under de första (2015), andra
(2016) och tredje året (2017) i urvalsperioden. Trots det har vi valt att använda alla
företag som har minst två rapporterade ESG-score under urvalsperioden för att få ett
så stort urval som möjligt. Beslutet att använda ett obalanserat dataset har gjorts för
ett större antal observationer möjliggör mer korrekta slutsatser. Ett annat alternativ
hade varit att endast inkludera företag som har ett rapporterat ESG-score i Thomson
Reuters Eikon (hädanefter Eikon) databasen under hela urvalsperioden och därmed
få ett helt balanserat dataset. Urvalet hade dock blivit litet då det endast var 49
företag som hade rapporterade ESG-score i Eikon under hela urvalsperioden, vilket
hade resulterat i ett totalt antal observationer på 245 under hela urvalsperioden. En
andel på ca 65% av det förstnämnda obalanserade urvalet som uppsatsens analyser
möjligt med det antalet observationer och vi valde istället att inkludera alla företag med minst två inrapporterade ESG-score i Eikon.
3.3 Variabler
3.3.1 Beroende och oberoende variabler
Vi har i likhet med tidigare studier (Velte, 2016; Arayssi et al., 2016; Manita et al., 2018) valt ESG (ESG-score) som den beroende variabeln. ESG-score är ett
poängsystem på en skala 0–100 och är ett samlat mått på hur företaget arbetar med olika miljöfaktorer, sociala faktorer och styrningsfaktorer. Företaget rapporterar själva in hur de arbetar med de olika faktorerna och får utifrån det ett rapporterat ESG-score.
Som oberoende variabel i linje med Velte (2016), används könsdiversiteten i
styrelser (GEND). Variabeln GEND mäter den procentuella andelen av kvinnor som sitter i företagets styrelse. Genom att uttrycka variabeln GEND i procentform så möjliggörs jämförelse mellan olika styrelsestorlekar. Arayssi et al. (2016) finner i sin studie att högre andel kvinnor i företagets styrelse förbättrar
hållbarhetsrapporteringen. Även Velte (2016) finner att högre andel kvinnor i företagets styrelse har en positiv påverkan på företagets ESG-rapportering. Därför förväntas här ett positivt samband mellan GEND och ESG-score.
För att undersöka hypotes två genomförs en andra regressionsanalys. I den andra regressionsanalysen läggs ytterligare en oberoende variabel till, variabeln benämns GILP (Gender In Leading Position). Det är en dummyvariabel som visar om det finns en kvinna i någon av ledande positionerna, verkställande direktör eller styrelseordförande. Variabeln GILP läggs till i den andra regressionen för att undersöka om det finns ett samband mellan ESG-score och kvinna i någon av de ledande positionerna. Här förväntas ett positivt samband eftersom en kvinna i ledande position bör ha ett positivt inflytande på styrelsens hållbarhetsarbete.
3.3.2 Kontrollvariabler
I regressionsanalyserna inkluderas sju kontrollvariabler. Användningen för de sju kontrollvariablerna är för att undvika ett spuriöst samband. Den första
kontrollvariabeln är den procentuella andelen hållbarhetsexperter som sitter med i styrelsen (EXP). För att en medlem ska anses som hållbarhetsexpert så ska den i årsredovisningen presenterat sig ha en utbildning inom något hållbarhetsområde, alternativt erhålla tidigare arbetserfarenhet inom hållbarhetsarbete specifikt. Likt Velte (2016) så förväntas här ett positivt samband med den beroende variabeln ESG eftersom fler hållbarhetsexperter bör förbättra företagens hållbarhetsprestation.
Den andra kontrollvariabeln CSRC är en dummyvariabel och visar på om det finns
något separat CSR-utskott i företaget. Alltså ett utskott vars enda uppgift är att arbeta
med CSR-frågor. Likt föregående kontrollvariabel så förväntas även här ett positivt
samband med den beroende variabeln ESG med samma argument som tidigare. En
expertgrupp bör influera och påverka hållbarhetsarbetet i styrelsen, vilket i sin tur bör leda till ett bättre hållbarhetsarbete i styrelsen.
SIZE som är den tredje kontrollvariabeln är storleken på styrelsen, alltså antalet ledamöter i styrelsen mätt i absoluta tal. Dem som inkluderas i variabeln SIZE är ordinarie ledamöter inklusive arbetstagarledamöter. Vi har valt att inte räkna in suppleanter som styrelsemedlemmar, då dessa saknar rösträtt och därmed inte har någon direkt påverkan i styrelsens beslut. Variabeln SIZE används även som
kontrollvariabel av Velte (2016). Till variabeln SIZE så kan ett positivt eller negativt samband förväntas eftersom tidigare forskning har motsägande resultat kring hur styrelsens storlek påverkar företagets hållbarhetsarbete. Arayssi et al. (2016) menar på att styrelser med fler ledamöter skulle dras med sämre kommunikation och
beslutsfattande vilket i sin tur underminerar styrelsens arbete. Deras resultat indikerar att ett mindre antal styrelsemedlemmar skulle vara att rekommendera, det beror på att medlemmarna känner ett större ansvar vilket leder till att arbetet intensifieras
(Arayssi et al., 2016). De Villiers, Naiker och van Staden (2011) menar dock att en större styrelse möjliggör en större chans till fler kunniga samt erfarna ledamöter i styrelsen som kan hantera hållbarhetsfrågor.
Den fjärde kontrollvariabeln är BIG som är en dummyvariabel som visar om
företaget använder sig av någon av de fyra största internationella revisionsbyråerna.
De kallas även för ”Big Four” och består av PricewaterhouseCoopers (PwC), Ernst &
Young (EY), Deloitte Touche Tohmatsu (Deloitte) och KPMG. Används någon av dessa revisionsbyråer så förväntas enligt Velte (2016) en högre revisionskvalitet, alltså ett positivt samband mellan BIG och den beroende variabeln ESG.
De tre sista kontrollvariablerna i regressionerna är finansiella nyckeltal. Variabeln FSIZE är den naturliga logaritmen för de totala tillgångarna. Variabeln har
logaritmerats för att generaliseringsbarheten ska bli bättre i modellen och feltermerna ska bli mer normalfördelade (Velte, 2016; Manita et al., 2018). Variabeln LEV är förhållandet mellan den totala skulden dividerat med de totala tillgångarna. Att använda variabeln LEV motiveras av att tidigare studier använt sig av den (Manita et al., 2018; Velte, 2016) samt att företag som har en högre andel skulder bör ha mindre resurser att tillgå i hållbarhetsarbetet (Barnea & Rubin, 2010). Det sista finansiella nyckeltalet är variabeln ROA vilket är räntabiliteten på de totala tillgångarna.
Motiveringen till användningen av ROA som kontrollvariabel grundar sig i att den
används i tidigare studier (Arayssi et al., 2016; Velte, 2016).
Tabell 3. Variabler
Tabell 3 visar en sammanställning av beroende, oberoende och kontrollvariabler samt beskrivning av dessa
.
Beroende variabel Förklaring
ESG Det totala score företaget får för arbete kring miljö, sociala och styrnings faktorer, som de själva rapporterat (Eikon rapportering)
Oberoende variabel Förklaring
GEND Den procentuella andelen kvinnor som sitter i
företagsstyrelsen
GILP Om företaget har en kvinna i någon av de ledande
positionerna VD eller ordförande (dummy variabel; 1=JA; 0=NEJ)
Kontrollvariabler Förklaring
EXP Den procentuella andelen hållbarhetsexperter som
sitter i styrelsen
CSRC Om företaget har ett existerande CSR-utskott
(dummy variabel; 1=JA; 0=NEJ)
SIZE Storleken på styrelsen
BIG ”Big Four” Om företaget använder någon av de
fyra största internationella revisionsbyråerna (PwC; EY; Deloitte; KPMG) (dummy variabel;
1=JA; 0=NEJ)
FSIZE Den naturliga logaritmen för totala tillgångar (SEK)
LEV Förhållandet mellan total skuld och totala
tillgångar
ROA Räntabilitet på de totala tillgångarna
3.4 Metod
För att undersöka hypoteserna så genomförs som nämnt, multipla
regressionsanalyser likt tidigare studier. För att göra en regression med paneldata så använder vi fixed effects model. Det genomförs även korrelationsanalyser, t-tester och sensitivitetsanalyser. Det genomförs även tester för att kontrollerna modellen för linjäritet, normalfördelning av variabler och heteroskedasticitet.
3.4.1 Fixed effects model
Eftersom studien har använt sig av paneldata så används fixed effects model som analysverktyg. Fördelen med användningen av fixed effects model som
analysverktyg är att den visar hur variablerna och sambanden mellan dem i förändras
över tid. Det går inte att göra vid användning av exempelvis pooled OLS där
antagandet är att variablerna och sambanden mellan dem är konstanta över tid (Brooks, 2014, s. 488). Vid användning av pooled OLS så försvinner alltså fördelarna med att använda paneldata och ses därmed inte som den bästa tänkbara metoden för att analysera paneldata. Fixed effects modellen tillhandahåller en metod att kontrollera för variabler som inte kan mätas eller inte har mätts (ej observerbara variabler). Genom att sätta dessa variabler som fasta (fixed effect) så förändras de inte över tid och kan därmed inte påverka resultatet (Hair, Black, Babin & Anderson, 2019, s. 330). Fixed effects modellen hjälper också till med att minska
endogenitetsproblem som annars uppstår (Hair et al., 2019, s. 330). Ekvationen för fixed effects model innehåller den beroende variabeln (𝑦
!") som ska undersökas, ett intercept (𝛼), intressevariabler alltså oberoende och kontrollvariabler (𝛽𝑋
!"), samt termer som ska kontrollera för effekter i modellen som inte varierar över tid men kan variera inom tvärsnittsdatan (𝜇
!) och resterande störningar i modellen (𝛿
!") som varierar över tid och i tvärsnittsdatan och därmed ska förklara det som inte kan förklaras av den beroende variabeln (Brooks, 2014, s. 529).
𝑦
!"= 𝛼 + 𝛽𝑋
!"+ 𝜇
!+ 𝛿
!"𝑦!" = 𝑏𝑒𝑟𝑜𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑣𝑎𝑟𝑖𝑎𝑏𝑒𝑙 𝛼 = 𝑖𝑛𝑡𝑒𝑟𝑐𝑒𝑝𝑡
𝛽𝑋!" = 𝑖𝑛𝑡𝑟𝑒𝑠𝑠𝑒𝑣𝑎𝑟𝑖𝑎𝑏𝑙𝑒𝑟 𝜇! = 𝑓𝑖𝑟𝑚 𝑓𝑖𝑥𝑒𝑑 𝑒𝑓𝑓𝑒𝑐𝑡𝑠 𝛿!" = 𝑟𝑒𝑠𝑡𝑒𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑠𝑡ö𝑟𝑛𝑖𝑛𝑔
3.4.2 Regressionsekvationer
Eftersom fixed effects model är den modell valts för att analysera paneldatan så har följande ekvation estimerats.
𝐸𝑆𝐺
!"= 𝛼 + 𝛽
#𝐺𝐸𝑁𝐷
!"$#+ 𝛽
%𝐸𝑋𝑃
!"$#+ 𝛽
&𝐶𝑆𝑅𝐶
!"$#+ 𝛽
'𝑆𝐼𝑍𝐸
!"$#+ 𝛽
(𝐵𝐼𝐺
!"$#+ 𝛽
)𝐹𝑆𝐼𝑍𝐸
!"$#+ 𝛽
*𝐿𝐸𝑉
!"$#+ 𝛽
+𝑅𝑂𝐴
!"$#+ 𝜇
!+ 𝛿
!"Regressionsekvation två ser likadan ut som regressionsekvation ett med undantaget att variabeln GILP har adderats för att hypotes två ska kunna undersökas.
𝐸𝑆𝐺!"= 𝛼 + 𝛽#𝐺𝐸𝑁𝐷!"$#+ 𝛽%𝐺𝐼𝐿𝑃!"$#+ 𝛽&𝐸𝑋𝑃!"$#+ 𝛽'𝐶𝑆𝑅𝐶!"$#+ 𝛽(𝑆𝐼𝑍𝐸!"$#
+ 𝛽)𝐵𝐼𝐺!"$#+ 𝛽*𝐹𝑆𝐼𝑍𝐸!"$#+ 𝛽+𝐿𝐸𝑉!"$#+ 𝛽,𝑅𝑂𝐴!"$#+ 𝜇!+ 𝛿!"
3.4.3 Autoregressiv modell
Vi har valt att använda oss av autoregressiv modell eftersom vi använder oss av en laggad beroende variabel (Djurfeldt & Barmark, 2009, s. 210). Anledningen till att använda sig av en laggad beroende variabel är på grund av att det ger modellen en möjlighet att förklara ett tillstånd med hänvisning till modellen själv. Just detta går
(2)
(3)
(1)
panelanalys att den kan pröva autoregressiva modeller. Fördelarna med en autoregressiv modell är att den minskar risken för tillbakariktad kausalitet, alltså risken att den beroende variabeln påverkar den oberoende variabeln. Den andra fördelen med en autoregressiv modell är att den, i fall där uppgiften är att se om en variabel faktiskt har en påverkan på sig själv kan hjälpa till med det (Djurfeldt &
Barmark, 2009, s. 210).
3.4.4 Sambandsdiagram
För att se om modellen uppfyller ett av de viktigaste antagandena gällande regression så kontrolleras linjäriteten. Anledningen till det beror på att konceptet korrelation är baserat på att ett linjärt samband finns mellan den beroende och oberoende variabeln (Hair et al., 2019, s. 288). För att kontrollera att modellen är linjär så genomförs ett sambandsdiagram (scatter plots) av residualerna. Att använda sig av
sambandsdiagram är en av det vanligaste metoderna enligt Hair et al. (2019, s. 288) för att kontrollera linjäritet.
3.4.5 P-plot of regression
Ett andra antagande inom regression är att beroende och oberoende variabler i regressionen är normalfördelade (Hair et al. 2019, s. 105). Därför genomförs en P- plot av regressionerna för att undersöka om variablerna följer normalfördelningen.
Hair et al. (2019, s. 291) menar att ett urval som är större än 200 ofta följer normalfördelningen och kan därför ses som tillförlitligt.
3.4.6 Cook’s distance test
Det genomförs ett Cook’s distance test för att testa modellen för heteroskedacitet.
Testet används för att mäta påverkan av en variabel i en specifik observation
(Chatterjee och Simonoff, 2013, s. 59). Chatterjee och Simonoff (2013, s. 60) menar på att ett Cook’s D-värde som är större än ett bör ses som problematiskt. Ett
antagande i regression handlar om homoskedacitet, alltså att residualerna är konstanta för alla oberoende variabler (Hair et al., 2019, s. 290). När residualerna inte är konstanta för alla oberoende variabler så råder heteroskedacitet.
Heteroskedacitet påverkar inte regressionens koefficienter men det kan komma att påverka det oberoende variablernas standardavvikelse och därmed göra dem mindre tillförlitliga (Hair et al., 2019, s. 219).
3.4.7 Pearson Correlation Matrix och VIF-test
Vi genomför två olika sorters korrelationsanalyser för att säkerställa vilket samband
som faktiskt undersöks i regressionerna. Genom att utföra korrelationsanalyserna så
minimeras risken för multikollinearitet, vilket innebär att det finns ett samband
mellan de oberoende variablerna och kontrollvariablerna. Om multikollinearitet
påvisas mellan variablerna så kan inte några direkta slutsatser dras kring hypoteserna
utifrån de regressioner som genomförts, eftersom vi då inte kan vara säkra på vad
som egentligen påverkar eventuella samband.
Den första korrelationsanalysen som vi genomför är ett Pearson Correlation Matrix (2-tailed). Enligt Djurfeldt och Barmark (2009, s. 113) och Velte (2016) så bör värden över 0,8 i en Pearson Correlation Matrix ses som problematiska. Det utförs sedan ett VIF-test (Variance Inflation Factor). Vilket VIF-värde som anses kritisk varierar i litteraturen, men vanligast är ett kritiskt värde på 5 eller 10 (Wahlgren, 2012, s.139). Men Wahlgren (2012, s.139) menar på att redan vid lägre värden bör man vara uppmärksam för att undvika multikollinearitet. Vi utgår därför från att VIF- värden över 5 bör anses som kritiska för att undvika multikollinearitet.
3.4.8 t-tester
I studien genomförs två stycken t-tester för att direkt testa eventuella samband mellan den beroende och de oberoende variablerna. Ett t-test ställer två grupper mot varandra och visar om skillnaden mellan de två grupperna är av signifikant värde.
För att undersöka den andra hypotesen om kvinnor i ledande position så genomförs ett t-test där det undersöks om det finns någon signifikant skillnad mellan företagens ESG-score när det finns en kvinna i ledande position respektive när det inte finns en kvinna i ledande position. Först används fixed effects model. De år som företag har haft en kvinna i ledande position ställs mot de år som företag inte haft en kvinna i ledande position.
Det genomförs sedan ytterligare ett t-test för att undersöka om det finns något signifikant samband mellan företagens ESG-score i de företag som har högst respektive lägst antal kvinnor i sin styrelse. Först används fixed effects model. Vi delar in könsdiversifieringsvariabeln (GEND) i tre olika grupper. För att dela upp högsta respektive lägsta grupp så har percentiler använts från den deskriptiva statistiken, 33,33% samt 66,67%. En jämförelse görs sedan av ESG-score i de företagen med lägst könsdiversifiering (0%- 33,33%) med ESG-score i de företagen med högst könsdiversifiering (66,67%- 100%).
3.4.9 Sensitivitetsanalys
Ett antal sensitivitetsanalyser genomföras sedan för att undersöka om urvalet har haft någon påverkan på resultatet. Samtliga analyser kommer att genomföras på ett identiskt sätt som de tidigare regressionsanalyserna, med fixed effects model samt två separata regressioner för de olika hypoteserna med samma variabler.
Den första sensitivitetsanalysen som genomförs analyserar ett helt balanserat dataset.
Urvalet består då av företag som endast haft rapporterat ESG-score varje år under
hela urvalsperioden. I den andra sensitivitetsanalysen så görs variabeln GEND om
till en dummy variabel där 1=minst en kvinna i styrelsen samt 0=ingen kvinna i
styrelsen. Genom att använda GEND som en dummyvariabel så undersöks om ESG-
score påverkas positivt där det finns minst en kvinna i företagets styrelse.
3.5 Insamling av data
Variabeln ESG har hämtats från databasen Eikon. Data för variablerna GEND, EXP, CSRC, SIZE, BIG och GILP har manuellt samlats in från årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter. Vi har sedan hämtat totala skulder, totala tillgångar,
rörelseresultat och finansiella intäkter från årsredovisningar för att sedan manuellt kunna räkna ut de finansiella nyckeltalen FSIZE, LEV och ROA för respektive företag. Räntabilitet på totalt kapital, ROA, har räknats ut manuellt enligt Marton, Sandell och Stockenstrand (2018, s. 421):
𝑅ä𝑛𝑡𝑎𝑏𝑖𝑙𝑖𝑡𝑒𝑡 𝑝å 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 (𝑅𝑂𝐴) =𝑅ö𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 + 𝐹𝑖𝑛𝑎𝑛𝑠𝑖𝑒𝑙𝑙𝑎 𝑖𝑛𝑡ä𝑘𝑡𝑒𝑟 𝐺𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑛𝑖𝑡𝑡𝑙𝑖𝑔𝑡 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
4 Resultat
4.1 Deskriptiv statistik Tabell 4. Deskriptiv statistik
I tabell 4 så redovisas deskriptiv statistik för variablerna ESG-score (ESG), procentuella andelen kvinnor i företagets styrelse (GEND), procentuella andelen hållbarhetsexperter som sitter i styrelsen (EXP), om företaget har ett existerande CSR utskott, dummyvariabel (CSRC), storleken på styrelsen (SIZE), om företaget använder någon av de fyra största internationella revisionsbyråerna,
dummyvariabel (BIG), naturliga logaritmen för totala tillgångar (FSIZE), förhållandet mellan total skuld och totala tillgångar (LEV), räntabilitet på totala tillgångar (ROA) och kvinna i ledande position, dummy variabel (GILP).
Variabler Medel SD P25 Median P75 Minimum Maximum ESG 55,293 19,535 41,313 56,179 71,197 2,300 91,659
GEND 0,357 0,113 0,279 0,333 0,429 0,000 0,714
EXP 0,007 0,027 0,000 0,000 0,000 0,000 0,143
CSRC 0,210 0,405 0,000 0,000 0,000 0,000 1
SIZE 8,820 2,259 7,000 9,000 11,000 4,000 14,000
BIG 0,970 0,177 1,000 1,000 1,000 0,000 1,000
FSIZE 23,645 1,540 22,687 23,855 24,758 19,318 26,986
LEV 0,566 0,173 0,475 0,567 0,662 0,090 1,443
ROA 0,084 0,143 0,049 0,077 0,119 -1,066 0,966
GILP 0,140 0,347 0,000 0,000 0,000 0,000 1
Den deskriptiva statistiken visar hur fördelningen för data för respektive variabel ser ut. ESG har en liten negativ skevhet då medianen är större än medel, men är relativt normalfördelad då medel och median är nära. GEND är även den relativt
normalfördelad, har en liten positiv skevhet medel är större än median. GILP har en något större positiv skevhet i fördelningen då medel är större än median. Andelen kvinnliga styrelsemedlemmar är i genomsnitt 35,7%, medan andelen kvinnor i ledande position i genomsnitt endast är ungefär 14%. En övervägande majoritet av företagen saknade hållbarhetsexperter i styrelsen vilket även visar sig i den
genomsnittliga andelen (0,7%.) Det var även få företag som hade en implementerad hållbarhetskommittee i styrningen (genomsnittlig andel kommittéer 21%).
Fördelningen av CSRC har en positiv skevhet då medel är större än medianen och har en hög standardavvikelse. Ser man till styrelsens storlek så består den i
genomsnitt av ca nio personer. Andelen företag i undersökningen som använder sig
av ”Big Four” är en klart övervägande majoritet då medelvärdet var högt (97%).
4.2 t-test
4.2.1 Kvinna i ledande position
t-testet som testat skillnaden mellan medelvärdet för ESG-score och där det var kvinna i ledande position (GILP) visade inte en signifikant spridning i variansen på en 95% signifikansnivå. Vilket visar att det inte finns en signifikant skillnad mellan medelvärdet för kvinna i ledande position och ESG-score (se bilaga 8). Därav genomfördes ytterligare ett t-test.
4.2.2 Könsdiversifiering i styrelsen
Vi fann först att spridningen i variansen var av signifikant värde (se bilaga 9) och därav undersöktes signifikansnivån då lika varians inte antogs. t-testet visade då att det fanns en signifikant spridning av medelvärdet mellan könsdiversifiering och ESG-score (se bilaga 9), det vill säga skillnaden mellan den övre percentilen av könsdiversifiering och den lägsta percentilen av könsdiversifiering skiljer sig i tillräckligt stor grad för att vara av betydelse.
4.3 Sambandsdiagram
Linjäriteten har kontrollerats i modellen. Linjäriteten har kontrollerats genom scatterplots och linjära samband hittades i modellen.
4.4 P-plot of regression
För att testa att variablerna i modellen följer normalfördelningen har ett P-plot diagram utförts och resultatet från diagrammet visade att variablerna är
normalfördelade. Storleken på urvalet är större än 200 vilket stärker antagandet om att variablerna följer normalfördelningen.
4.5 Cook’s distance test
Ett Cook’s distance test har gjorts för att kontrollera modellen för heteroskedasticitet.
Ett Cook’s D-värde som är större än ett bör ses som problematiskt. I testet så fann vi
att Cook’s D-värdet var mindre än ett vilket betyder att modellen inte lider av
heteroskedasticitet.
4.6 Korrelationsanalys
Tabell 5. Pearson Correlation Matrix och VIF-värden.
I tabell 5 presenteras en korrelationsmatris (Pearson Correlation Matrix) samt VIF-värden som visar på om det finns någon multikollinearitet mellan beroende variabler, oberoende variabler och kontrollvariabler
.
Variabler ESG GEND EXP CSRC SIZE BIG FSIZE LEV ROA GILP VIF
ESG 1
GEND 0,169** 1 1,157
EXP 0,102* 0,146** 1 1,063
CSRC 0,232** 0,050 0,062 1 1,053
SIZE 0,516** -0,103* 0,150** 0,105* 1 1,512
BIG 0,251** 0,232** 0,050 0,055 0,100 1 1,252
FSIZE 0,624** 0,123* 0,157** 0,181** 0,504** 0,368** 1 1,693
LEV 0,229** 0,014 0,067 0,068 0,171** 0,196** 0,258** 1 1,103
ROA 0,025 -0,029 0,003 -0,028 0,069 -0,104* 0,037 0,061 1 1,026
GILP -0,039 0,231** 0,073 -0,091 -0,194** 0,073 0,071 0,067 0,010 1 1,145
** Korrelationen är signifikant på 0,01 nivån (2-tailed)
*Korrelationen är signifikant på 0,05 nivån (2-tailed)
